Kategoriarkiv: Skolutveckling

Förslag på ämnesövergripande teman: metallen koppar.

Publicerad den av
1

Idag hade vi ett miniseminarie om kopparbrytningen i Zambia på Global profil. Eleverna hade i läxa fått titta på filmen ”Kopparkuppen” i temaserien ”Varför fattigdom”. Filmen visar hur de rika av de rika i Schweiz tar ut vinsten från en koppargruva i Zambia där det är 80 % arbetslöshet och stor fattigdom. Hur kan Zambia som har en sådan rik naturresurs fortfarande vara ett så fattigt land? Det var en av frågorna som eleverna ställdes inför.

Här finns intressanta kopplingar man kan göra för att förstå global ekonomi. Man kan diskutera etik och miljöproblem som skapas av kopparbrytningen. Man kan titta på arbetslöshet som problem och orsaker till fattigdom.

Det går också att få in svensk historia. På 1600-talet stod Falu koppargruva för en stor del av världsproduktionen av koppar. Vad hände med vinsterna från den verksamheten? Vad kan vi lära av historien om koppar framställning och ekonomin kring den?

Koppar som grundämne i kemin är en annan ingång. Hur reagerar det och i vilka kemiska föreningar finns det med? Hur påverkar koppar levande organismer och varför? Vad kan man använda koppar till i samhället? Hur förorenad är naturen?

Hur skolan kan utvecklas med hjälp av permakultur principerna

Publicerad den av
Svara

Ordet permakultur kommer från ”permanent + kultur”. Det är en kunskap som utvecklats under de senaste decennierna där man försöker utforma hållbara bosättningar och samhällen. Genom att dra nytta av gamla generationers och kulturers kunskap, ny forskning och försöka efterlikna naturens mönster har man kommit fram till ett antal principer som kan vara till hjälp. Det finns exempel på bosättningar och mindre samhällen i alla världsdelar som använt sig av dessa principer.

Här har jag försökt visa hur man kan använda dessa principer för att utveckla en organisation som t.ex. en skola. Många av dessa principer kan man karaktärisera som strukturerat ”sunt förnuft”.

Utvecklingsprocessen

Processsen där man tar fram en ny organisation eller utvecklar en som redan finns följer
fyra steg:
1. Observation
2. Analys
3. Design
4. Genomförande

1. Observation
Innan man börjar utveckla eller ändra på saker är det viktigt att man gör en noggrann observation av det som skall utvecklas eller förändras. Målet är att få en så sanningsenlig och noggrann nulägesbeskrivning som möjligt.

Några frågor man kan ställa sig är:
Vilka är huvudprocesserna och stödprocesserna till dem?
Hur är läget?
Vilka är problemen?
Vilka är möjligheterna?
Vilka behov har man?
Vilka resurser har man tillgång till?
Vad har gjorts tidigare?
Vilka är intressenterna?

När det gäller en skola kan man försöka få fram:
Hur ser eleverna på sin skola?
Hur ser lärarna och alla andra medarbetare på den?
Hur ser föräldrarna på den?
Hur ser det omgivande samhället på den?

Innan man sedan går vidare i nästa fas behöver man strukturera sina observationer så man får en god överblick över situationen.

2. Analys
I denna fas behöver problem och möjligheter omformas till visioner. Visionerna måste konkretiseras och bli tydliga. Man behöver undersöka vad som behöver hända för att visionerna skall kunna bli verklighet. Här går man också igenom vilka av visionerna som passar organisationen eller verksamheten.

Frågor man kan ställa sig är:
Vad behöver existerande verksamhet för stöd för att fortsätta och att utvecklas?
Hur kan vi stoppa alla läckage (av elever, pengar, energi, förtroende etc.)?
Vilka nya verksamheter kan utvecklas som går i linje med det som redan finns?

3. Design
Utifrån en sann verklighetsbeskrivning och en önskvärd framtid tar man fram en passande organisation och en handlingsplan. Här kan man ha en god hjälp av permakulturprinciperna.

I denna fasen lägger man också upp projektbeskrivningar och planer för det som skall utvecklas.

4. Genomförande
Under genomförandet är det bra att ha kontrollstationer så vi ser att vi är på väg åt rätt håll och kan korrigera kursen.

Permakulturprinciperna

Här nedan följer några av permakulturprinciperna. De är formulerade så att de skall passa arbetet med en organisation och en skolan.

1. Anpassa designen av organisationen utifrån miljön, människorna och de lokala förutsättningarna.
Vilka är intressenterna i verksamheten? Vilka behov har de? Vilka resurser har vi? Hur ser det omgivande samhället ut?

2. Mångfald
Flera huvuden med olika bakgrund tänker bättre än ett. Alla kan/ser lite, ingen kan/ser allt. Hur kan vi ta tillvara mångfalden i erfarenhet, kultur och kunnande inom såväl kollegiet, barnen och föräldrarna?

3. Varje element skall ge till flera funktioner
Genom att försöka se hur varje sak i skolan kan ge till olika behov ökas meningsfullheten. Varje resurs tas tillvara på ett bättre sätt.

4. Varje funktion skall stödjas av flera element
Vilka behov finns i verksamheten och hur kan de täckas från flera källor? Om behoven täcks från olika håll minskar verksamhetens sårbarhet.

5. Sträva efter effektiv energiplanering
Hur används alla resurser på ett optimalt sätt? Gör vi rätt från början och rätt sak i rätt ordning?

6. Använd mänskliga resurser
Detta gör skolan redan i stor grad.

7. Ta vara på och lagra resurser.
Notera alla tips, idéer, tankar, information, lösningar och metoder. Ta reda på och ta vara på allas samlade kompetens. Var rädd om medarbetares, elevers och föräldrars engagemang.

8. Kanteffekten
Det är när olika människor och grupper av människor möts som nya idéer och lösningar uppstår. Skapa möten och mötesplatser. Se till att lärare får undervisa tillsammans då och då.

9. Använd små och långsamma lösningar
Utveckling sker ofta i små steg och mognad måste få ta den tid det behövs.
Hur kan man med små förändringar försöka göra största möjliga nytta?

10. Bygg upp en mogen organisation
Sträva efter en organisation där medarbetare och elever tar ansvar och har kommit långt i sin personliga utveckling. Detta är väl egentligen hela skolans syfte? Att hjälpa eleverna att bli mogna ansvarstagande samhällsmedborgare. Skapa en organisation eller skola där en tillitsfull kultur odlas.

11. Förändringar av godo
Naturen ändras ständigt. Träna upp ändringskompetens och flexibilitet.

12. Samodling – vilka element inne eller utanför organisationen kan stötta olika saker i organisationen. Integrera hellre än särskilja.
Vilka strategiska samarbetspartners kan skolan ha?

13. Var sak och människa på sin plats och i sin tid. Allt och alla behövs. Var uppmärksam på timing och när rätt tid är inne för olika saker.

14. Använd förnybara resurser
Glädje, omtanke och kärleksfull omsorg skapar bara mer av detsamma.

15. Glöm inte skörda! Känn igen och ta emot lösningarna när de kommer. De kanske inte kommer i den form man tänkte sig.

Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Publicerad den av
3

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
– Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
– Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
– Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
– Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
– Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
– ”Kaospiloterna” i Århus.
– Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

Hemma hos – Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Publicerad den av
Svara

Nationellt resurscentrum_-5

En gång om året brukar det ligga en almanacka i mitt lärarfack. Den är full av tips om vad man kan göra på sina lektioner i biologi. Den kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Idag åkte jag till centret för att ta reda på bakgrunden till det och vad de har för uppdrag.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik

Britt-Marie Lidesten tar emot mig när jag hittat fram genom korridorerna på Biomedicinskt centrum i Uppsala och kommit fram till korridor 8. Där, längst in i korridoren, finns det tre kontorsrum där centret har sitt huvudkvarter. Det är kopplat till institutionen för biologisk grundutbildning vid Uppsala Universitet men har ett nationellt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Britt-Marie Lidesten

Britt-Marie Lidesten

”Centret skall ge stöd och inspiration till hela skolan från förskola till gymnasiet i ämnet biologi och bioteknik”, säger Britt-Marie medan vi fyller våra koppar med kaffe inför vår pratstund.

”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är ett av fem resurscenter i de naturvetenskapliga ämnena. Resurscentret för kemi ligger i Stockholm, fysik i Lund, teknik i Linköping och matematik i Göteborg” får jag veta av Britt-Marie. ”Resurscentret för biologi startade 2002 och hade 10 års jubileum förra året.

Centret får sina grundanslag från utbildningsdepartementet men bygger mycket av sin verksamhet på extra anslag för olika projekt. Ofta är det skolverket som beställer.

”Man kan säga att resurscentret vilar på fyra olika ben” säger Britt-Marie. ”Först har vi vår tidskrift Bi-lagan och vår almanacka. Bi-lagan kommer ut tre gånger per och är full av artiklar med tips på vad man kan göra på sina biologilektioner.

Det andra benet är våra kurser. Vi har något vi kallar bioresursdagar som är 2 dagar för gymnasielärare och 1 dag för grundskollärare. Där går vi igenom olika saker man kan göra på sina lektioner. De innehåller mycket laborationer. Vi har också haft kurser med Artdatabanken och SLU.”

Britt-Marie nämner också NO biennalerna som de anordnar vartannat år. Nu närmast kommer de att vara i Växjö i april, Umeå i oktober och Karlstad i oktober.

Det tredje benet är ett webbprojekt. Det som de har arbetet med hittills är ett projekt för klass 1-6 i grundskolan.

Fjärde benet är externa uppdrag. Ett exempel på det är att de gjorde material mm till Linnéjubileet för några år sedan. Det kan också gälla att vara remissinstans för t.ex. olika styrdokument. Det senaste projektet som de skall dra igång är en beställning från Kungliga vetenskapsakademin där de skall titta på hur skolan kan arbeta med etiska dilemman kopplade till GMO.

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Totalt är de tre personer som jobbar på centret förutom den hjälp med administrativa uppgifter som de får från institutionen för biologisk grundutbilning. Två av dessa delar på en tjänst och jobbar 50 % inom den vanliga skolan också

UNESCO – FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 2005- 2014

Publicerad den av
1

Året är 2002 och det är 10 år efter Riokonferensen där Agenda 21, Riodeklarationen, Klimatkonventionen, konventionen för biologisk mångfald och Skogsprinciperna togs. Det är en uppföljningskonferens i Johannesburg i Sydafrika. Göran Person har just gått upp i talarstolen. Han är en av flera stats- och premiärministrar som har ”presenter” med sig till världen. Han överraskar alla med att inbjuda till en konferens för lärande för hållbar utveckling i Sverige.

På mötet i Johannesburg beslutades det också att uppmana FN att 2005-2014 skulle vara en dekad för ”Education for sustainable development”

Det är nu april 2013 och jag sitter på Uppsala Centrals café med Carl Lindberg som varit särskild rådgivare till Svenska Unescorådet sedan 2005. Det är två år kvar av denna dekad. Vad har då skett?

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Det var Carl som tillsammans med dåvarande kollegor på utbildningsdepartementet fick ansvara för och arrangera konferensen för lärande för hållbar utveckling i Göteborg i maj 2004. Man kunde bjuda in aktörer på området från inte mindre än 75 olika länder , ca 120 av dem kom från länder som Sverige då gav bistånd till genom Sida. Man hade även bestämt att bara 120 fick komma från Sverige av de 350 delegaterna för att få en god global spridning av deltagandet. Detta blev ett av startskotten för dekaden för lärande för hållbar utveckling.

Unesco är FNs organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. Svenska Unescorådet är ett råd som har till uppgift att företräda Unesco i Sverige och samtidigt ge råd till regeringen som företräder Sverige i Unesco. Sverige bidrar med finansieringen av mycket av Unescos arbete för Education for Sustainable Development vid huvudkontoret i Paris.

Carl Lindberg blev år 2004 invald i den högnivågrupp inom UNESCO som var rådgivare till de som arbetar med frågan om lärande för hållbar utveckling inom FN organet. Han arbetade bl.a. i den gruppen med att följa upp vad som hände i de olika länderna. Totalt besökte han 25 olika länder för att främja arbetet med lärande för en hållbar utveckling.

Några Internationella initiativ

UNECE – FN:s regionala kommitté för Europa och Nordamerika tog 2005 en strategi för utbildning för hållbar utveckling.

Tyskland är ett av de länder som tidigast beslutade sig för att stödja ESD och har sedan starten arbetat mycket med att få in hållbar utveckling i sitt utbildningssystem.

Japan har också genom ett gräsrotsarbete och stöd från sin premiärminister redan vid konferensen i Johannesburg gett frågan tyngd i sitt land.

Svenska initiativ

Sverige inrättade 2007 ett ”Institut för lärande för hållbar utveckling” via Sida tillsammans med högskolan på Gotland i Visby: SWEDESD.

8 lärosäten har skapat GRESD som är en forskarskola om utbildning och hållbar utveckling som har sitt säte i Uppsala. De har 16-19 doktorander kopplade till sin verksamhet.

Skolverket har utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” som alla skolformer i Sverige kan ansöka om att få utifrån ett antal kriterier.

Två av varandra oberoende regeringar I Sverige har i högskolelagen slagit fast att högskolorna skall främja en hållbar utveckling.

Svenska OMEP har ett projekt där man skall främja arbetet för hållbar utveckling inom förskolan.

Skåne och Västsverige har skapat ”Regional centers of Expertise”, regioner där utbildningsinstitutioner samarbetar med t ex botaniska trädgårdar och , studieförbund för att främja utbildning för hållbar utveckling. Att starta RCE över världen bestämdes i samband med mötet i Johannesburg 2002.

Början på fortsättningen

Nu är det mindre än 2 år kvar av dekaden för lärande för hållbar utveckling. 2015 går också tiden för milleniemålen ut. Nu står vi inför att ta nya tag vad det gäller hållbar utveckling på jorden. Som jag ser det så är dekaden bara början på arbetet med att utveckla lärande för en hållbar utveckling. Ett sätt för världen att få igång arbetet.

Nu återstår att lägga grunden för ett brett arbete inom alla utbildningsformer och inom alla ämnen inom undervisningsväsendet. 

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Publicerad den av
2

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Socioscientific Issues i den naturvetenskapliga undervisningen

Publicerad den av
1

Idag gästbloggar didaktikforskaren Mats Lindahl från Linnéuniversitetet:

Forskare inom naturvetenskaplig didaktik började 80-talet att använda benämningen ”Socioscientific Issues” (SSI) i syfte att föra fram det väsentliga i att diskutera relationen mellan teknisk utveckling och dess påverkan på samhället. Fram till denna brytpunkt hade man beskrivit användningen av naturvetenskaplig kunskap och utveckling som oproblematisk. Inte minst miljöproblemen krävde ett annat sätt att beskriva verkligheten. SSI är numer ett stort forskningsområde och användningen av SSI i skolor runt om i världen blir allt vanligare.

Med hjälp av ”Socioscientific Issues” (SSI) kan man utveckla sin undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. SSI är en benämning på aktuella och framtida dilemman som uppstått genom att utveckling av naturvetenskap och teknologi kommit till användning i samhället. Undervisning med hjälp av SSI innebär att man återkommande skapar undervisnings-situationer där värden, känslor och moraliska dilemman står i centrum tillsammans med naturvetenskaplig kunskap.

Typiskt för ett SSI är att det inte har en enda lösning. Det gör dem till en början svåra och kanske frustrerande för eleverna att arbeta med, men detta uppvägs av att de tillåter kreativitet och att eleverna får använda och pröva sina personliga upplevelser och ställningstaganden.

SSI engagerar eleverna men har inte som huvudsyfte att öka intresset för naturvetenskap, utan syftar till att ge eleverna möjlighet att utifrån sitt eget perspektiv engagera sig i frågeställningar och att i bl.a. gruppdiskussioner få chansen att möta andras perspektiv.

Genom att arbeta med verkliga problem, sådana man brottas med i samhället, så blir kunskaper, moral och värden både verktyg och objekt för lärande. Istället för att slå fast det enda rätta utvecklar eleverna sin förmåga att förstå olika sidor av komplexa problem, liksom förmågan att aktivt delta i diskussioner om dilemman som kan behöva en temporär lösning.

Eftersom eleverna både får förbereda sig för och genomföra gruppdiskussioner och debatter ökar de sin förmåga att argumentera – en förmåga som är nödvändig för ett framtida deltagande i samhällsdebatten.

SSI inom sådana områden som hälsa och livsstil, genteknik, sex och samlevnad, biologisk mångfald samt teknikutveckling relativt hållbar utveckling kan vara mycket fruktbara. Användning av genteknik inom det medicinska området ger t.ex. stora möjligheter att engagera sig i den kunskap som ligger bakom nya möjligheter att rädda och förändra människor liv, samtidigt som frågeställningar som påverkar vår människosyn dyker upp: vad ska betraktas som sjukt? Hur ska man kunna avgöra vilka liva som ska räddas eller förändras? Hur kan man värdera djur, embryon och celler i förhållande till en människa?

Länkar:

http://serc.carleton.edu/sp/library/issues/what.html

http://www.civnet.org/2010/03/teaching-citizenship-through-science-socio-scientific-issues-as-an-important-component-of-citizenship/

http://faculty.education.ufl.edu/tsadler/IRSSI.pdf

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course39301/published/1298318358598/resourceId/15211173/content/Socio-scientific%20issus.pdf

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9140681238

Det nya skolparadigmet och andra trender

Publicerad den av
Svara

Jag har i denna blogg försökt att beskriva det nya skolparadigmet ur många olika vinklar.

Ska man utveckla det nya skolparadigmets möjligheter så behöver man också förstå andra trender som pågår samtidigt. Dessa trender påverkar och påverkas av skolans utveckling. Parallellt driver de utvecklingen framåt. Vi behöver kunna hitta och se de möjligheter som detta för med sig.

Allra tydligast tycker jag det är när man sätter sig in i radions utveckling. Tittar vi på hur man gör radio nuförtiden och jämför det med den nya skolan så ser man många möjligheter. Genom de sociala medierna kan man ha en personlig kontakt med en redaktör eller reporter och den nya radion utnyttjar det genom att skapa ”publiknätverk” eller ”storredaktioner”. På så sätt kan radion bli en lärares förlängda arm ut i världen och det redskap som som för in verkligheten i klassrummet. Genom att använda radions ”verktyg” kan eleverna komma åt kunskap på ett för dem nytt, spännande och intressant sätt. Genom t.ex. radiodagböcker både undersöker och befäster eleverna sin kunskap.

Det som driver utvecklingen i skolan och många andra områden i samhället är den digitala utvecklingen. Därför är det så viktigt för eleverna att få digital kompetens och förstå den digitala utvecklingens möjligheter.

En annan trend som pågår samtidigt med skolans utveckling är att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0. Från att kultur är något som bara konstnärer, musiker och andra artister utövar och måste ha stöd för till en kultur där alla utöver den på ett eller annat sätt. Tittar man på den utvecklingen och försöker se hur den kan kopplas till den nya skolan så blir det allt tydligare hur viktigt det är att alla elever får en grundläggande obligatorisk estetisk utbildning på gymnasiet. Musik och bild är viktiga när vi skall uttrycka oss digitalt.

Om vi skall leta trender i vår samtid så tycker jag också att man skall lyfta fram arbetet för en hållbar utveckling på jorden. Kopplar vi den digitala utvecklingen till den så ser jag ett kraftfullt redskap för att få ut kunskap om goda exempel i hållbarhetsperspektiv.

Att kunna arbeta med ”Citizen science” dvs att använda medborgare för att samla in vetenskapliga data öppnar upp för nya sätt att tänka om utbildning och kunskap.

Sveriges Radio P4 Kalmar

Publicerad den av
Svara

SR P4 Kalmar-5

Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

SR P4 Kalmar-4

SR P4 Kalmar-2

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

SR P4 Kalmar-3

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.

Wikipedia – inspirerande prat

Publicerad den av
2

DSC_7985Idag hade vi stor Wikipediautbildning på Stagneliusskolan i Kalmar. Sophie Östergren och Axel Pettersson från Wikimedia höll i två workshop och ett inspirerande prat om Wikipedia på kvällen.

Under för middagen fick vi lära oss om grundprinciperna för Wikipedia, allt kring hur man skriver en artikel och vad man skall tänka på när man gör det. Vi började att praktiskt skriva på artiklar som låg oss nära. Några började att göra ”egna” Wikipedia böcker utifrån ”Skapa en bok” funktionen.

Efter lunch fick de som hade tid och ville gå till ett annat rum och fördjupa sig i lugn och ro tillsammans med Axel. Sophie gjorde om förmiddagens program för en ny grupp.

Vi hade bjudit in de lärare, pensionerade och nu verksamma, inom Kalmarsunds gymnasieförbund som var intresserade av att lära sig använda Wikipedia i undervisningen eller på annat sätt arbeta med fri kunskap. Vi hade också bjudit in alla i Kalmar som var intresserade av att skriva om Kalmar. Dagens utbildning skulle bli en början på att göra förstklassiga artiklar om Kalmar i svenska och andra språks Wikipedia. Detta är inte minst viktigt för Kalmar som turistort. Det är nog viktigare än man tror att det finns bra artiklar om Kalmar i Tyska, Engelska, Italienska och Ryska Wikipedia. Står man och väger vart man skall åka på semester om man bor i dessa ländre kanske man går in på sitt lands Wikipedia och tittar. Har vi då förstklassiga bilder på Kalmar och högintressanta artiklar kan det vara det som väger över att man beställer sin turistresa hit.

Wikipedia är också viktig som läromedel och kan även användas som examinationsform. Den används inom utbildning som ett pedagogiskt verktyg i 29 olika länder. Ska man titta efter goda exempel på det får man gå till Skara, Linnéuniversitetet, Global profil i Kalmar, KTH och SLU. På SLU har man anställt en wikipedian som arbetar inom det som man kallar SLU Wikipedia academy.

På Wikipedia kan man bidra med text, bild, film och ljud. Bara genom att använda Wikipedia som uppslagsverk kan eleverna via hyperlänkarna ledas in på ny kunskap. När eleverna skriver själva måste de kunna underbygga sina artiklar med källor, resonera kring relevans och utrycka sig sakligt och neutralt. Wikipedia är ett uppslagsverk och inget annat. Under årens lopp har olika diskussioner lett fram till vad som anses relevant att publicera. Artiklar om små idrottsföreningar t.ex tas bort och skall man publicera en artikel om en författare bör hen ha publicerats genom åtminstone två böcker på ”vanliga” förlag.

Wikipedia styrs som en merokrati där meriter och upparbetat förtroende genom mångårigt ideellt arbete påverkar om man får makt att plocka bort artiklar eller stänga av klottrande skribenter. Totalt är det 98 personer i Sverige som har administratörsstatus. 200 – 300 personer är inne och skriver.

Wikipedia har också systerprojekt som Wiktionary som är en ordbok, Wikiversity som tillhandahåller olika utbildningar, Wikidat som samlar data i en databas, Wikibooks som scannar in ej upphovsrättsskyddade böcker coh Wikimedia Commons som samlar bilder med en creative commons licens.

En del artiklar skrivs av ”robottar” som hämtar data och fakta från andra uppslagsverk. LSJ bot är en sådan robot.