ISTE 2013 – Trender och möjligheter

När jag nu skriver om ISTE 2013 dessa dagar gör jag först en överblick av vad jag har sett och varit med om. Sen kommer jag att gå in djupare på några punkter och lägga in hyperlänkar mm. När man är här är det fullt upp att bara ta in och skapa kontakter. Väl hemma kan jag gå igenom länkar och papper som jag fått i lugn och ro.

En skola i Los Altos i Mexico visade hur eleverna med digitala verktyg kunnat redovisa olika projekt. Det var ekologiprojekt som de visade med videos, podcast mm. De hade gjort en egen app om mänskliga rättigheter. Labbrapporter gjorde man i iMovie. Man skapade virtuella företag. Eleverna kunde göra egna böcker i iBooks. Detta berättade eleverna om och mycket mera! bloglosaltos.we-know.net

Reach the World var ett projekt som vill underlätta för lärare och elever att få kontakter runt om i Världen. http://www.reachtheworld.org

Geopardy heter ett Mexikanskt projekt där man lär sig genom videokonferenser och ett program som heter Enigeo. http://www.liceodelvalle.edu.max

Mitt första seminarie idag handlade om hur man kan använda soundcloud i undervisningen. Det är ljudets YouTube där man kan dela med sig av ljudinspelningar. Man kan skapa grupper där man delar ljud med varandra och man kan kommentera som i Google Drive. http://www.soundcloud.com

Mitt andra seminarie hölls av Scott Garrigan från Lehigh University. Han pratade om hur MOOC´s kommer att påverka K-12 undervisningen. Han började att gå igenom MOOC historien som började 2011 och har ökat explosionsartat. I slutet av 2012 hade över 3 000 000 på över 40 universitet studerat på en MOOC. Inom 50 år förutspådde han att över 4 500 college och universitet i USA skulle ha stängt på grund av MOOC. ”Och detta går inte att stoppa” sa han.  Nya undervisningmetoder var framgångsfaktorerna för MOOC enligt Garrigan:
– 10 min video
– Personlig kollegial känsla
– Feedback
– Deadlines för tester och inlämningar
– Frågor och svar möjligheter

Efter detta större seminarie gick jag till ett lite mindre ”rundabordseminarie” där Natalie Rector från New College of Florida berättade om det Wikipediaprojekt som hon hållit i. Hon berättade om innehållet i den forskningsrapport som kommit ut från projektet.

Gary Stager berättade sedan i ett storseminarie om ”The Creative Learning Revolution You can´t Afford o Miss”. Det handlade om ”the maker movement”. Det är tydligen en stor rörelse i USA där man samlas och tillverkar saker. En ”Maker fair” kan få 150 000 personer att samlas för att under några dagar ”göra”dvs ”tillverka” saker. Använder man sig av att i projekt låta eleverna uppfinna sakar kan detta för många elever bli något man minns hela livet. Han har skrivit boken ”Inovate to learn”.

Sist hörde jag Ian Fogarty från Canada berätta hur han ändrat sin undervisning utifrån ”21st Century Classroom”. Han lät eleverna kollaborera framför smartboards och fick bättre resultat än när de jobbade med datorer. De fick bl.a. förbereda och genomföra en debatt om man skulle få transplantera grisorgan in i människor. Genom att förbereda och  genomföra den uppgiften fick eleverna kunskap på en mängd områden. Man kan läsa vidare på sidan: www.foggs.ca/wp

Emellanåt fick jag tid att gå in på utställningsområdet. Här är några av de utställare som jag fastnade hos:

Encyclopedia of Life. En sida om har som ambition att beskriva alla jordens arter. Den är bl.a. kopplad till iNaturlist där man kan rapportera fynd. Det finns också en app till denna sida som kan skapa fälthandböcker. Foton till denna sida läggs upp och hämtas från en grupp i Flickr.

Hapara. Ett företag som gjort ett program som gör Google apps strukturerat på ett sätt så man lätt kan hålla reda på alla elevers dokument och presentation mm. Verkar väldigt användarvänligt.

ePals. Detta projekt vill underlätta för elever från hela världen att få kontakt med varrandra.

ISTE 2013 – Global education and gaming

ISTE 2013 Söndag-2 ISTE 2013 hålls i år i San Antonio, Texas, på Gonzales Convention Center vid ”Riverwalk”

ISTE 2013 Söndag-7

ISTE 2013 hade sin officiella öppning idag.

På förmiddagen kunde vi förbereda oss inför de kommande dagarna och lägga sista handen vid vår presentation vi skall ha på tisdag. Att läsa igenom programmet och bestämma sig för vilken session man skall gå på tar flera timmar. Jag hann gå igenom måndag och tisdag. TIll sin hjälp har man en online planerare där man kan lägga in alla programpunkter man inte vill missa. Det går också att skicka meddelande till alla deltagare via appen. Bra för oss som inte kan ha våra mobiltelefoner på och ”bara” kan använda dem som datorer.

Istället för att gå på inledningsprogrammet tog jag tillfället att vara med på en tre timmars minikonferens: The Global Education Summit. Det var en konferens där alla som arbetar med globala projekt inom ISTE samlades för att utbyta erferenheter och knyta kontakter.

ISTE 2013 Söndag-3Rundabordsamtal vid Global education summit.

Konferensen inleddes med några korta kärnfulla tal (”ignite speach”) som hade samma form som pecha kucha föredrag: 20 bilder där varje bild får visas i högst 15 sekunder.

Salen var möblerad med runda bord. När talen var klara fick en ”ordförande” från varje bord komma fram och berätta vilken organisation eller projekt man arbetade med och vad man skulle tala om vid sitt bord. Totalt var det över 15 olika bord som man fick välja på att sätt sig vid. Jag gick bort till iEARN som hade över 200 globala projekt på 30 olika språk i 130 olika länder. De engagerade 40 000 lärare och nådde ut till 2 miljoner elever. Jag fick prata med en projektledare från Pakistan och USA:s projekledare Lisa Jobson från New York. Deras organisation har som sitt syfte att hjälpa elever och lärare runt om i Världen att få kontakt och samarbeta i olika projekt.

Efter 45 minuter blev det två ”ignite speach” igen. Nu kunde man sitta kvar vid samma bord eller söka upp ett annat. Jag gick då till Deforest action som jag träffade förra året i San Diego. Chris Gauthier och Sara Hassan berättade om hur de byggt upp arbetet med Earth watch där elever runt om i världen håller koll på regnskogen på Borneo och kan slå larm till lokala grupper. Genom deras hemsida kan lärare hitta bra utbildningsmaterial om avskogning.

Efter minikonferensen var det dags för Jane McGonigal att hålla sitt ”key speach”. Det handlade om ”gamification”. Hon förklarade varför det var viktigt med spel i undervisningen och hon kunde förklara på ett sätt jag aldrig hört tidigare spelens möjligheter och betydelse. Hon visade två exempel. Ett där ett spel fått människor att komma på sociala uppfinningar och starta olika företag. Ett annat spel hade förmått 500 ungdomar att skriva en bok om 100 sätt att förändra världen. Efter föreläsningen hade jag fått en helt ny insikt i ett område inom utbildning som jag inte visste mycket om innan. Det händer inte så ofta att ett helt nytt utbildningslandskap öppnar sig för en. I dag gjorde det det.

ISTE 2013 Söndag-6Jane McGonigal. Författare till ”Reality is broken”.

ISTE 2013 Söndag-4Jane McGonigal samlade ca 15 000 lärare i samma rum. Det var ett stort rum! Här förstår man hur stort intresset är för digital utveckling av lärandet!

När föredraget var klart gick alla tusentals lärare upp på andra våningen där det serverades tacos med olika såser. Runt väggarna var det också fullt med ”Poster sessions” om olika globala projekt. Här är några av de projekt som jag pratade med:

Biz Movie

Future friendly school

TakingITGlobal

World Leadership School

Flat classroom

Geopardy

ISTE 2013 – Digital citizenship for societal participation

At ISTE 2013 we will present our Swedish project from upper secondary school in Kalmar: Digital citizenship for societal participation.

We hope to find other teachers doing similar projects to connect with for exchanging experiences.

Here we have a summary of our presentation:

Digital citizenship – students learning ICT and science for societal participation.
Daniel Åkerblom, Dan Frendin and Mats Lindahl

Introduction
This study is built on the use of socioscientific issues (SSI) in science education and draws on the ideal of authenticity in education, advanced by the progressivist tradition during early 2000th century. Authenticity in terms on relevance for the students’ lives promotes students’ activity and learning by stimulating students’ internal motivation. Authenticity can only be achieved if the learning activity can provide answers that have significance for something the student want or need to know, and that relates to occurrences in the students’ lives and in society. ICT provides new possibilities to achieve authenticity in education by enabling learning activities to extend beyond the classroom and the school building, thereby stimulating authentic communication and activities in ways that promote students’ “owner-ship” and “agency”.

This project is an attempt to make a change and reach out from the classroom by making use of IT and the possibilities of communication made available to students in a 1-to-1 setting. The study focus on two parallel learning goals:

1) to develop personal communication skills using computers in high-school;

2) to develop functional scientific literacy with a sense of agency that enables a communication that opens the classroom towards the community.

Participants
Swedish high-school students (60 students; 16-17 years of age) following flexible personal strategies, under supervision by their teachers, develop communication skills using ICT while they participate in a number of projects. The projects reported on here are: “Wolves in Sweden and biodiversity”, “Radio diary for national radio broadcast” and “Wikipedia in education”.

Results and discussion
Although the different tasks studied in this work were authentic in different ways, they increased the students learning and motivation. Students developed better arguments when addressing the Minister for the environment then when addressing fellow students or the teacher. It should be noted that one important circumstance concerning the letter to the Minister for the environment is that her stance and intentions are known. Another circumstance that can have impact on the students’ engagement in improving their arguments is that the Minister for environment has a distinguished position in Society. The readers of Wikipedia articles and the listeners to Swedish radio broadcasts are real, which makes the task authentic, but they are not known to the students. That makes the task difficult in another way than writing to a minister since the students need to imagine how to communicate. Still, the tasks were taken seriously and the students showed and expressed that they were highly motivated. Their learning increased in many aspects such as reflection and expressive language skills. Taken together, it seems as authentic school tasks, which includes communication that reaches beyond the school walls promotes not only students’ motivation but also their reflective and communicative skills. It is therefore concluded that ICT provides several opportunities to develop authentic school tasks that increase students’ motivation and learning. Reflecting and communicative skills are specifically promoted.

Daniel Akerblom, teacher Geography and Science
Daniel.akerblom@ksgyf.se

Dan Frendin, teacher Biology,  Science and Globalisation and sustainable development.
Dan.frendin@ksgyf.se

Mats Lindahl, ass. Professor
Mats.lindahl@lnu.se

Naturkunskap – Följeforskningsprojektet

Idag startade vi följeforskningsprojektet inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Forskarna Mats Lindahl och Marcello Milrad från Linnéuniversitetet kommer att följa naturkunskapslärarna inom förbundet och vara bollplank och forska på hur vi omformar vår pedagogik när vi fått en dator per elev. Marcello kommer att hjälpa till att ta fram den mjukvara och hårdvara vi ev kommer att behöva.

Projektet kommer att ha som tema ”autenticitet i undervisningen”.

Som första del av projektet kommer Daniel Åkerblom och jag att åka till ISTE 2013 i San Antonio för att berätta om det vi gjort så här långt inom projektet ”Den digitala naturkunskapen” och ”SSI – projektet”. Vi kommer att ha möjlighet att välja av över 700 seminarier och workshops. Konferensen kommer att ge många intressanta kontakter.

Klockan 17:00 åkte tåget mot Köpenhamn ut från perrongen på Kalmar station. Strax innan nio åt vi dansk pölse på Kastrup innan vi tog oss till hotellet alldeles utanför flygplatsen.

Tornseglarna svirrar över de röda danska tegeltaken. Jasmindoften ligger tung över trädgårdarna. Sommarens resor har börjat!

Naturkunskap 1b – några reflektioner

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Kanotrugby

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14 

 

 

 

Att examinera utan prov – så tycker eleverna.

Sen jag började undervisa med SSI (socioscientific issues) och använda öppna lärresurser har jag inte använt prov som examination längre. Under min egen gymnasietid så hade inte heller min biologilärare Viking Olsson prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör, muntliga läxförhör, skriva labbrapporter och göra arbeten t.ex.

På varje område som vi läser så har jag haft en grupp- och en individuell redovisning. Det genomgående individuella examinationsunderlaget har loggboken varit. Den har de fört i ett Google Drive dokument. Ofta har de fått skriva under lektionstid. Viktiga frågor som t.ex. hur de skall lägga upp sin livsstil för att få en bra hälsa har de fått gå tillbaka till och fylla på under hela kursen allt eftersom de lärt sig mer i mitt ämne eller i något annat. Förutom loggboken har de fått göra labbrapport, argumenterande uppsats och olika muntliga redovisningar. När de studerade sex sidor om sex så fick de välja fritt hur de ville redovisa. Flera valde då att spela in en ljudredovisning som ett radioprogram.

Eftersom jag inte har så mycket föreläsningar tillbringar jag mer tid i samspråk med eleverna ute i klassrummet. Jag upplever att jag har fått en helt annan elevkontakt på detta sättet och har ett mycket bättre betygsunderlag än tidigare.

Vad tycker då eleverna om detta sätt att examinera? Jag frågade en av mina klasser följande fråga:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde prov som examination utan loggbok, argumenterande uppsats, muntliga och skriftliga redovisningar etc. ”

Följande svar fick jag:

Mycket bra!

Helnöjd med detta! Känns som kunskapen sitter kvar längre.

Också väldigt bra. Man lär sig saker ändå och måste ta mycket mer eget ansvar. Lite roligare med när man nu ser hur mycket man egentligen skrivit i loggboken.

Detta tycker jag är jättebra. För där kan man alltid gå in och lägga till saker så att man lär sig det. Det blir liksom inte bara att man nötar in något för stunden.

Bra det med. Skönt att ha ett ämne som är annorlunda.

Bättre för då har man även allt samlat på en sida och man kan också dela uppgifter med andra.

Väldigt bra! Man behövde inte lägga ner så mycket tid på plugg hemma.

Loggboks idén är bra men det funkade inte så bra. Annars överlag var det ett jättebra sätt att jobba på.

Bra för jag gillar att jobba i grupper. Och skönt utan prov så man slipper plugga skiten ur sig.

Lättare att skjuta upp på saker. Jag föredrar prov.

Som sagt, nytt lärosätt som man inte känner sig bekväm med. Föredrar prov.

Jag tyckte det var mycket bra, man tyckte det var roligt och man kunde inte missa något som man gör om man har prov.

Dåligt. Man får inte visa helt och hållet hur bra/dålig man var på en viss sak. Utan betyget beror på en loggbok? Detta var inte bra enligt mig.

Kan vara lättare att visa vad man kan på prov. Men annars toppen.

Det tycker jag är väldigt bra. Det är så det är ute i arbetslivet sen.

Bra!

Tror det är rätt bra om du verkligen har koll på individerna. Prov ger en mer individuell bedömning.

Bra. Känns bättre än prov.

Även bra och dåligt på denna. Jag hade velat ha ett mellanting då man ibland har prov och ibland skriver en text då vissa saker passar bättre i provform.

Smart arbetssätt. Dock tyckte jag att vissa delar var lite svårare att lära sig under detta arbetssätt. Man får inte lika mycket fakta.

Det var bra tror jag om vi hade fått lite mer tid när vi skrev.

Svårt att anpassa sig till loggboken, tog ett tag att komma igång.

Jag tycker det är bättre då vi inte puggar in kunskaper och sedan glömmer utan nu sitter dem kvar längre. Vi får redovisa det vi lärt oss på ett helt annat sätt. Loggboken kan vara klurig ibland men oftast inte. Ibland var det många uppgifter på samma gång vilket gjorde att det var svårt att hänga med.

Skönt! Men det känns annorlunda eftersom man inte är jättevan med att jobba på det sättet.

Det tyckte jag var bra för det blir lite variation i undervisningen.

Det var skönare på sätt och vis, det gjorde det inte lika svårt, på något sätt.

Funkar bra.

Mycket bra!

Jag har alltid gillat det men nu tycker jag att man borde variera, för att jag gillar när man får klart att man kan det. Sedan vill jag veta vad man ligger och vad man hade kunnat göra bättre! Hur skall man annrs kunnat utveckla sig?

Alltså jag tycker det är bra men då måste det vara noggrannare. Nu har det varit många gånger man inte vet att det skulle ligga i loggboken sen nu skall det plötsligt ligga där och då kommer man inte ihåg. Det behöver vara tydligt vad/hur man ska skriv i loggboken! Skriftliga redovisningar = bra

ISTE 2013

I lördags morse fick Jag och min kollega Daniel Åkerblom besked om att vi fått pengar från  Atlas konferens för att åka till ISTE 2013 i San Antonio.

ISTE står för ”International society for technology in education” och är världsorganisationen för hur man kan utveckla och använda teknik i undervisningen. ISTE startade för 34 år sedan i Oregon på ett grillparty där några personer från Oregon university fick idéen att starta en organisation för hur teknikutvecklingen kan användas i undervisning. Det var först en liten organisation men har nu vuxit och deras stora årliga evenemang är en konferens i midsommartid. Förutom detta publicerar de böcker och ger ut en tidning i ämnet och har många olika intressegrupper som arbetar med olika frågor mellan konferenserna.

Vi var på förra årets konferens i San Diego. På årets konferens skall vi få vara med och har en programpunkt: Digital citizenship.

ISTE:s konferens brukar samla ungefär 20 000 lärare som kommit för att lära varandra det man utvecklat. I San Diego var det en mässa som hörde till själva konferensen men trots att den var nästan fem fotbollsplaner stor så upplevde man aldrig att tekniken tog överhanden. Det handlade mest om pedagogik och didaktik.

Projekt och verksamheter i det nya skolparadigmet

Under de senaste två åren har jag försökt att arbeta helt inom det nya skolparadigmet. Det har inneburit att jag fått sätta mig in i vad det innebär och kasta mig ut i en undervisningsvärld där gamla svar inte gäller längre. En skolvärld med nya frågor och nya möjligheter.

”När ett nytt paradigm kommer börjar alla om från början” säger Joel Barker i sin film ”Paradigm – mönster som styr”. Under dessa två år har jag blivit med i och startat flera nya projekt som på olika sätt bidragit med olika pusselbitar i det praktiska utvecklandet av ett nytt skolparadigm. Jag har haft stor hjälp av forskaren Mats Lindahl på Linneúniversitetet och min kollega Daniel Åkerblom som jag arbetat tillsammans med i SSI projektet som tagit den största delen av min tid de två senaste läsåren. Men mina andra kollegor i Naturkunskap på Stagneliusskolan och mina kollegor Bo Hellström, Åse Möller och Linda Wolfgang på Global Profil har varit viktiga i detta arbete. Jag har också via mina kontakter på Twitter, Google+ och Facebook fått många viktiga delar till detta arbete.

I min blogg har jag på olika sätt beskrivit dessa projekt. Här skall jag nu försöka beskriva syftena med projekten och de möjligheter som jag kan se i dem.

Socioscientific issues (SSI) i naturkunskapsundervisningen.
Arbetssättet syftar till att eleverna skall få kompetens att ta beslut i naturvetenskapliga frågor med samhällsanknytning. De lär sig att ställa frågor som går att besvara på ett vetenskapligt sätt, de lär sig att argumentera och se företeelser ur olika vinklar. De arbetar inom alla arbetsområden kollaborativt såväl som individuellt genom att löpande föra loggbok över sin läroprocess. Genom att i största möjliga utsträckning utgå från elevernas egna frågor blir undervisningen förhoppningsvis så relevant den kan bli för eleverna inom kursplanens ramar.

Genom att arbeta med en ”flipped classroom” modell där de tar till sig fakta med hjälp av öppna lärresurser som filmer, olika hemsidor, animationer mm har tiden på lektionerna mestadels använts till elevaktivt arbete. Jag som lärare har då kunnat gå runt och hjälpa dem och få mer tid till individuella samtal.

Global profil
Syftena med Global profil är flera. Genom att först förbereda sig på olika plan och sedan göra en resa till ett afrikanskt land, sprida erfarenheterna och sedan ta emot afrikanska elever i sitt eget hem får eleven perspektiv på sin kultur, utvecklas personligt och lär sig om andra människors livsvillkor. Genom att eleverna  bor i familjer eller elevhem och lärare bor med lärare delar vi varandras  vardag genom våra utbyten. Genom att vi är flera skolor involverade i såväl Kalmar, Entebbe och Port Shepstone har utbytet lett till ett ökat samarbete i den egna staden. Tydligast har det synts i Sydafrika där vår närvaro har lett till att gamla mönster av apartheid mjukats upp.

Genom att vi alltid är minst två lärare som undervisar har vi varje år utvecklat vårt sätt att undervisa med elevaktiva metoder. Vi har arbetat tematiskt och ämnesövergripande. Vi har hittat sätt att undervisa så att alla EU nyckelkompetenser kommer med och att alla elever får möjlighet att utvecklas.

Av alla kurser jag genomfört är denna den som gett mest resultat. Eleverna får en kunskap sprungen ur verkliga upplevelser och mycket av den kunskap de fått genom ”vanlig” skolundervisning faller på sin plats. De upptäcker att de kan göra sig förstådda på den engelska de lärt sig och de får t.ex. uppleva religion ur ett vardagligt och personligt perspektiv.

Den digitala naturkunskapen
Under projektet ”den digitala naturkunskapen” lärde sig vårt arbetslag i ämnet vilka digitala verktyg som fanns och försökte att börja tillämpa dem i undervisningen. Det framkom ganska snart att olika verktyg interagerade likt ett ekosystem. Vi förstod att det gällde att använda rätt set av verktyg till olika behov. Eftersom detta projekt genomfördes samtidigt som SSI projektet och de två projekten passade som handen i handsken kunde vi se hur viktigt det var att tänka pedagogik samtidigt som vi lärde oss alla digitala verktyg. Detta projekt var för oss inkörsporten till det nya skolparadigmet.

Genom sociala medier ökade vår kontakt enormt med andra pedagoger. Genom att andra områden i samhället har en liknande digital utveckling som skolan kunde vi t.ex. utveckla kontakter med redaktioner inom Sveriges Radio.

Genom att bjuda ner pedagoger som redan jobbat mycket digitalt kunde vi knyta viktiga kontakter med andra skolor och organisation och få värdefull inspiration. Genom att samarbeta med AV Media Kalmar län finns alla dessa föredrag kvar för de som vill se och lära.

Radion som öppen lärresurs
Genom den digitala naturkunskapen upptäckte vi radions möjligheter som kompetensutveckling för lärare och öppen lärresurs. För att sprida kunskapen om detta startade jag utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform”.

Vi gjorde ett studiebesök på Sveriges Radio som hade som syfte att lära oss lärare om hur radion arbetar nu, vilka program vi kan använda i undervisningen och utveckla kontakter mellan redaktioner och lärare.

Genom det radiodagboksprojekt som vi gjorde med vetenskapsradion Klotet upptäckte vi hur metoden att göra radiodagböcker kan användas vid inlärningen. Den passar utmärkt om man skall tillämpa sk ”hållbart lärande”.

Hållbart lärande
Tillsammans med Eva Grundelius har vi börjat titta på hur förmågorna ”att djuplyssna”, ”att djuplyssna till sig själv”, ”djuptala” och ”djupfråga” kan användas för att åstadkomma ett ”hållbart lärande”. Genom att lära eleverna ett ”hållbart lärande” hjälper man dem att skilja ut kunskap från känslor och tyckande. Man lär dem att integrera ny kunskap med den de redan har. Elevernas förmåga att reflektera ökas.

Wikipedia i undervisningen
Genom att lära elever och låta dem skriva artiklar i Wikipedia så utvecklas elevernas förmåga att uttrycka sig på ett formellt sätt. De lär sig att man måste ha en referens till sin kunskap och de lär sig att kunskap är något vi skapar tillsammans.

Genom att skriva artiklar tillsammans med människor utanför skolan kan skolan bli en del av en lärandegemenskap med det omgivande samhället. Eleverna kan vara med och göra artiklar tillsammans med människor i föreningar eller andra organisationer.

I språkundervisningen kan språklärarna använda olika språkversioner av Wikipedia och låta elever t.ex. översätta artiklar från spanska Wikipedia till svenska Wikipedia och tvärtom. Elever kan få skriva artiklar om det man är intresserad av på det språk man studerar. På så sätt lär sig eleven både språk och kan gå djupare inom sitt ämnesområde.

I Global profil har vi sett att det skulle kunna gå att skriva artiklar om olika ämnen som odling, sophantering, energi och ekonomi som sedan översätts till Lugandiska Wikipedia (ett av språken i Uganda). Genom projektet Wikipedia zero får flera länder, däribland Uganda, i Afrika möjlighet att surfa in på WIkipedia gratis. På detta sätt kan Wikipedia användas inom byutveckling tack vara att många nu har mobiltelefoner ute i byarna.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
I vår film om min gamla biologilärare Viking Olsson vill jag förbinda det som sker nu med min egen gymnasieutbildning och den skola Viking gick i. Genom att höra Vikings minnen och tankar om den skola han gick i och hur hans biologiintresse formades vill jag få fram de tidlösa principer som bär i all god undervisning oavsett om man levde i Sverige på 20-talet och 70-talet eller i Afrika 2012.

Filmen kommer att ta fram det som behövs för framtidens entreprenöriella undervisning på ett oväntat sätt.

Naturpedagogikens betydelse

Idag hade naturmorgon ett intressant inslag om naturpedagogik. Det var Lena Näslund som intervjuade Karin Anklew som arbetat som biologilärare på min gamla gymnasieskolan Gripenskolan i Nyköping. Karin hade också startat Nyköpings naturskola och det var i anslutning till detta som hon intervjuades. Hon har alltid försökt att arbeta med ”verkligheten” som pedagogiskt verktyg. Det har varit en viktig framgångsfaktor i hennes undervisning.

Tidigare har man haft andra inslag om fördelarna med utomhuspedagogik. I augusti 2008 hade man ett inslag där forskare sett att barn lär sig bättre genom att få vara utomhus.

Detta är bara några pusselbitar som visar att det vi gör med våra elever på idrottsprogrammet är viktigt när vi tar ut dem på en tre dagars paddling och en veckas vandring i fjällen.

På Global profils resa är det extra tydligt hur mycket ”verkligheten” betyder för elevernas utveckling.

Det skulle behövas en satsning från utbildningsdepartementets sida där man tittar på hur man ska kunna få in verkligheten mer i svensk skola.