Följeforskningsprojektet idag på Öland

Idag träffades vi i följeforskningsprojektet på Ölands gymnasium. Att få möta sina naturkunskapskollegor på de olika skolorna i förbundet är alltid inspirerande. Att också få respons och coaching från två forskare är mycket givande.

Vi gick igenom våra förslag till upplägg under våren.

Jag tänker gå igenom människokroppen med  mina elever.Jag ska låta varje grupp beskriva hur organsystemen fungerar. Sen skall alla i gruppen se hur dessa system hänger ihop och beskriva det . På labbarna skall vi göra hälsolabbar. Tills det blir dags skall vi undersöka vad det finns för appar som eleverna kan använda för att göra undersökningar på sig själva.

Elevgruppen skall publicera sitt arbete på en site eller liknande. Det individuella arbetet skall redovisas i en hälsoblogg.

Skolforum

Om ett par veckor är det Skolforum i Älvsjö. Varje höstlov brukar Älvsjömässan att fyllas av lärare, utställare och seminarier om skola, lärande och allt som där hör till. I år kommer vi från den sydöstra delen av Sverige att ha ett antal föreläsningar och workshop själva och tillsammans med andra från andra delar av landet.

Måndag 28 oktober

10:00 – 10:45 Wikipedia i undervisningen. Studion
John Anderson från Wikimedia kommer att berätta om Wikipedia och jag kommer att ge min syn på Wikipedias möjligheter i skolan.

11:00 – 12:00 Radion som öppen lärresurs. Studion
Marie-Louis Kristola från Klotet kommer att berätta hur vetenskapsradion Klotet arbetar för att utveckla sin publikkontakt och hur de gör sitt material tillgängligt på webben mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare använt mig av detta.

14:45 – 15:45 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12
Eva Grundelius och jag kommer att berätta om hållbar kommunikation och hur det kan bidra till ett hållbart lärande.

Tisdag 29/10

09:15 – 10:00 Radion som öppen lärresurs. Studion.
Idag är det Yasmine El Rafie som är utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio som pratar om vad som sker inom radion när det gäller sociala medier och publikkontakter mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare arbetade med radion och programmet ”ligga med P1” som öppen lärresurs inom ämnet sex och samlevnad som nu ligger i naturkunskapen.

10:30 – 11:30 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12 Repris från måndagen.

13:45 – 14:30 Den digitala naturkunskapen. A5
Ämneslaget i naturkunskap berättar om utvecklingsprojektet ”den digitala naturkunskapen”.

15:15 – 16:00 Global Profil. A8
Arbetslaget i Global Profil berättar om sina kurser och hur det är att ha ett utbyte med fyra skolor i Entebbe och fyra skolor i Port Shepstone och arbeta för lärande för hållbar utveckling.

Onsdag 30 oktober

12:15 – 13:15 Att se och beskriva verkligheten. A7
Här kommer jag att lära ut de 10 övningar jag satt samman för att lära och träna eleverna hur man kan se och beskriva verkligheten.

13:45 – 14:30 Socioscientific issues (SSI) i undervisningen. A5
Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag kommer att berätta hur vi arbetat med forskningsprojektet om SSI i naturkunskapen.

14:45 – 15:45 Att se och beskriva verkligheten. A6 Repris från tidigare under dagen.

Gymnasiemässa

Varje läsår har sin cykel och vid denna tid på året är det dags för den årliga gymnasiemässan. Då visar alla gymnasier upp sina utbildningar och lärare och elever berättar för intresserade niondeklassare och deras föräldrar om de program de går på.

Jag har alltid tyckt att det är trevligt att stå på dessa mässor. Vi lärare och elever blir för en dag ett och berättar stolt om det vi gör om dagarna i skolan.
Nuförtiden kallar man det för ”marknadsföring” och det är sant. Visst är det viktigare nu än tidigare att en skola marknadsför sina program men samtidigt är det också en viktig information till de som ska sluta högstadiet och ta ett sina första viktigt beslut i livet: vilken utbildning ska de välja?

Google formulär

Mina årskurs ett klasser i Naturkunskap 1b arbetar nu för fullt med att undersöka hälsa ur olika aspekter. Det ingår i deras uppgift att de skall göra en enkät till några klasser på skolan och ta reda på ungdomars vanor och kunskap kring träning, droger, sömn, konsumtion och strålning för att nämna några exempel. Förra året fick de trycka ut enkäterna på papper och sedan delade jag eller min assistent ut dem till klasserna. De fick sedan sitta och sammanställa resultaten på sina datorer.

I år använder vi Google forms istället. Man går först in och ställler sig i en mapp på Google Drive där man vill att resultaten skall komma. Sen klickar man på ”skapa”. Det kommer upp en ruta där man får välja tema. När man valt tema ska man kryssa i om man vill att de som svarar skall vara anonyma eller inte.

Sen skapar man de frågor som man vill ställa. Det kan röra sig om flertext eller löpande text och flera andra typer av frågemodeller. När man är klar kan man skicka den till de man vill ska göra enkäten.

När sedan alla svarat så gör programmet om alla svar till tabeller och diagram i den mapp som man stod i från början.

Igår skickade en av mina ettor ut enkäterna med sin epost. Skall bli spännande att se om det fungerar.

Möte i följeforskningsprojektet

Idag hade vi möte i följeforskningsprojektet i Naturkunskap. Vi gick igenom alla lärares planeringar och fick feed back från Mats Lindahl och varandra. Det vi försöker få in i vår undervisning är autenticitet genom att använda digitala verktyg.

Några lärdomar:
– Jag fick tips om att använda ”Bookcreator” när vi skall göra eböcker.
– När eleverna ska göra enkäter skall de använda Goggle forms. Då kan de få ut resultatet i diagram.
– Jag borde spela ”Spore” så jag får se hur det fungerar.
– Google har en app som gör det möjligt att ge muntlig feed back på inlämningar: ”voice comments”
– Det är skillnad på formativa samtal och formativ skriftlig bedömning. Enligt min erfarenhet ger muntliga samtal mer resultat än skriftliga.

ISTE 2013: Universal Design for Learning

När man läser om ”personalized learning” är UDL ett begrepp som kommer in då och då i texterna. Det står för ”Universal Design for Learning” och är en samling principer som skall hjälpa en lärare att lära eleverna livslångt lärande. Det går ut på att skapa experter på lärande. National Center On Universal Design for Learning har en mycket bra sida som förklarar vad UDL är för något

Med ”experter” så menar man att man är bra på att:
– Få ny kunskap att bli till verkligt lärande
– Aktivera sin gamla kunskap för att ta in relevanta bitar av det nya man skall lära sig
– Hitta källor och redskap för att hitta, strukturera och komma ihåg ny information
– Veta hur man transformerar ny information till meningsfull och användbar kunskap.

Man har koll på källor och är läraktig!

Man menar också att man är bra på att:
– Formulera planer för sitt lärande.
– Göra effektiva strategier och taktiker för att optimera sitt lärande
– Organisera kunskapskällor och verktyg för att underlätta lärande.
– hålla koll på hur man utvecklas.
– veta sina brister och styrkor som lärande.
– Kunna överge planer och strategier som är ineffektiva.

Man är strategisk och målintriktad!

Man är också bra på att:
– Vara engagerad och motiverad av själva lärandet
– Är målinriktad i sitt lärande.
– Sätta utmanande mål för sig själv.
– Veta hur man skall hålla ut för att klara att uppnå sina mål.
– Veta hur man hanterar känslor och reaktioner som kan försvåra ett lärande.

På sin sida tar National Center On Universal Design for Learning upp tre principer som kan göra så att eleverna lär sig att lära.

Princip 1.
Ge många möjligheter att ta in kunskapen på.

Se till att kunskapsmaterialet kan tas in genom flera sinnen.

Ge många möjligheter med språk och symboler.
Se till att det finns förklaringar till ord, symboler och matematiska tal. Att material kan förstås genom många språk och ickespråkligt.

Ge många möjligheter till förståelse.
Se till att bakgrundsfakta förklaras, att centrala delar av innehållet kommer fram, idéer och förhållanden. Att det som stöder minne och att föra det vidare finns med.

Princip 2.
Ge många medel för att göra och uttrycka sig.

Ge möjlighet för att röra sig, att svara på ett fysiskt sätt, att navigera och att använda verktyg och stödjande teknik.

Ge möjlighet att uttrycka förmågor på många olika sätt och med många olika media.

Ge möjlighet för verkställande funktioner, effektiva målsättningar, bra planering och strategiskt tänkande. Möjligheter till att hantera information och källor samt hur man skall mäta framgång.

Princip 3.
Ge möjlighet och alternativ till många olika typer av engagemang.

Ge möjlighet att utveckla de egna intressena, individuella val och ett sätt att arbeta självständigt. Ge möjligheter att se relevans, värden och autenticitet. Ge möjligheter att undanröja det som distraherar lärandet.

Ge möjlighet för ansträngning och uthållighet: mål som är utmanande och som kan ge olika nivåer av utmaning. Ge möjlighet till mål som tränar samarbete och kommunikation. Möjligheter som ökar möjligheten till en utvecklande feeback.

Ge möjlighet för självständigt styrande: guidad personlig målsättning och förväntningar. Möjligheter som bygger förmågor och strategiskt tänkande. Möjlighet till självbedömning och reflektion.

Detta är ett försök att göra en första översiktlig presentation av vad UDL
är. Vill man läsa mer kan man gå in på National Center for Universal Design for Learning. Det finns också en bra artikel på engelskspråkiga Wikipedia som ger en bra förklaring. Det finns också en organisation som heter CAST som forskar och utvecklar undervisning med UDL som grund. Här är också en artikel från Ascha som förklarar grunderna: ”Universal design for learning – meeting the need of all students”.

ISTE 2013: Personalized learning

En pedagogik som vi hörde en hel del om både på ISTE 2012 i San Diego och ISTE 2013 i San Antonio var ”personalized learning”. Den går ut på att varje elev skall få lära sig på det sätt som den lär sig bäst.

Två av pionjärerna inom detta sätt att undervisa är Kathleen McClaskey och Barbara Bray. De har en hemsida om personalized learning som är  en bra början att titta på om man vill sätta sig in i vad det innebär.

Jag skall här översätta några grundläggande delar som de tar upp

Deras vision är att varje elev (”learner”):
– är unik och är på sin egen läroresa.
– följer deras intressen så de upptäcker sin mening med sitt liv.
– har förmåga att driva sin egen lärprocess.
– äger sin egen läroprocess som sker varsomhelst och närsomhelst.

Kärnvärdena är:
– Framgångsrika elever förstår hur de lär bäst.
– Det finns ett överflöd av resurser tillgängliga nu för göra lärandet personligt.
– ”Universal Design for Learning” (UDL) är ramverket för att göra lärandet personligt för alla
– Teknologi höjer spelplanen för lärande genom att ta bort hinder för lärande.
– Elever lär sig bäst i en kreativ, flexibel miljö.
– På engelska använder man termen ”learners” istället för ”students”.
– Elever väljer hur de vill ta till sig information och kunskap
– Eleven har en egen röst i hur de vill uttrycka vad de vet och förstår.
– Elever som äger sin läroprocess har en inneboende motivation att lära och lyckas.
– Samhället kan vara en skola. Alla är elever och lärare.
– Lärande är en process och misslyckande är en möjlighet för lärande.
– Allt kan vara ett lärande moment.
– Att göra lärandet personligt är ett kostnadseffektivt sätt att undervisa och lära.

Kathleen McClaskeyKathleen McClaskey vid sin ”poster session” på ISTE 2013.

 

ISTE 2013: Project Based Learning (PBL)

En metod som återkom många gånger i olika föredrag eller andra ”session” var ”projektbaserad undervisning”. Det förkortas PBL och skall inte förväxlas med ”problembaserad undervisning”. Det har många likheter med det arbete som vi gör med ”Socioscientific issues” (SSI) i naturkunskapen och elevernas arbeten i Global profil.

Jag gick på ett föredrag som Dr Howie DiBlase höll om denna metod. Här är en kortfattad sammanfattning av vad PBL går ut på.

Vad är PBL?

  • Elever går igenom en process där de gör en undersökning utifrån en komplex fråga, problem eller en speciell utmaning.
  • Elevernas projekt planeras, genomförs och bedöms noggrant för att hjälpa eleverna att lära sig en relevant kunskap.
  • Eleverna får träna sig i ”21st Century Skills”  som samarbete, kommunikation och kritiskt tänkande.
  • Eleverna får skapa autentiska produkter eller presentationer.

Varför PBL?

  • PBL hjälper elever att utveckla förmågor för att leva i ett kunskapsbaserat och ett högteknologiskt samhälle.
  • Elever lär sig att styra och genomföra sin egen läroprocess genom att guidas och ledas av en kunnig lärare.
  • Eleverna lär sig att lösa komplexa problem.
  • PBL leder till autentisk bedömning av elevernas arbete.
  • PBL främjar ett livslångt lärande
  • PBL ger en relevans till lärandet.
  • PBL passar elever med olika lärstilar
  • Forskning stödjer PBL
  • Eleverna får använda och träna förmågor som att läsa, skriva och räkna.
  • Eleverna utvecklar ”21st century skills”

Skillnader mellan PBL och projekt.

  • När man arbetar med PBL så är projektet själva lärandet och inte något man gör på slutet i en lärprocess.
  • Med PBL så lär man sig genom projektet.

Grunderna i PBL

  • Drivande frågor eller utmaningar.
  • Behov av att veta
  • Undersökningar och innovation
  • ”21st century skills”
  • Elevdrivet
  • Feedback and revidering
  • Produkten visas upp publikt

En enkel PBL process

  1. Brainstorma
  2. Planera
  3. Samarbeta
  4. Publicera

Detta sätt att lära är en metod att få in autenticitet och relevans i undervisningen. Genom det elevaktiva arbetssättet får läraren en mer ledande än föreläsande roll.

ISTE 2013: Gamification & Jane McGonigal

Ibland känns det som om området ”utbildning” är som ett landskap man går omkring i och har lärt känna en hel del ställen i. Men ibland så öppnas ett helt nytt landskap framför en. Man presenteras för något nytt man inte sett eller hört om tidigare och man ger sig ut på en upptäcksfärd i nya marker. Så var det när jag hörde Alastair Creelman prata om e-learning på en kompetensutvecklingsdag på Linnéuniversitetet höstlovet 2010. Det han sa då var något helt nytt för mig och det har gjort att jag nu sedan dess varit ute på en upptäcksresa i det nya utbildningslandskapet. En resa som fört mig till USA och ISTE två somrar i rad.

Föredraget av Jane McGonigal om spel och dess betydelse för elever, människor och vårt samhälle var också ett sådant tillfälle. Hon visade mig ett nytt område inom utbildning som jag inte varit intresserad av och inte vetat något om tidigare. Hon fick mig att förstå att detta med spel är något vi lärare har väldig nytta av att veta något om och att använda oss av. Spel kan också vara en viktig pusselbit i processen att rädda vår jord undan miljöförstörelse och sociala problem.

McGonical berättade att det finns ungefär 1 miljard människor på jorden som spelar dataspel. Det borde vara många fler menade hon!

99% av alla pojkar i USA  under 18 år spelar regelbundet minst 13 timmar per vecka. Siffrorna för flickor är 94 % och 8 timmar per vecka.

För att förstå den stora mängd av tid som läggs ner på spel tog hon upp Wikipedia som ett exempel. Det har tagit ca 100 miljoner timmar att skriva Wikipedia som den ser ut nu. Det är ungefär den tid som människor lägger ner på spelet ”angry bird” i tre veckor. Hela Wikipedia skulle kunna skrivas om varje vecka om alla som spelar dataspel la ner de timmarna på artikelskrivning i Wikipedia istället.

McGonical har doktorerat på dataspel och varför människor får ut så mycket av att spela det. Hennes mission är nu att få ut informationen om det goda som man får av spel och att kanalisera den energi och fokus som spelandet ger upphov till att lösa världsproblem.

Hon har visat i sin forskning att spelande bl.a. ger upphov till 10 positiva känslor:

  1. Kreativitet
  2. Nöjdhet
  3. Förundran
  4. Upprymdhet
  5. Nyfikenhet
  6. Stolthet
  7. Överraskning
  8. Kärlek
  9. Lättnad
  10. Glädje

När vi inte kan finna dem i vår vanliga värld kan vi få dem från spelandet och det kan göra att vi klarar av den ”vanliga världen” bättre. Ungdomar som spelat spel som innebär att man måste samarbeta för att klara dem samarbetar bättre än ungdomar som inte spelat spel.

Spel tränar förmågan att klara av misslyckande och svårigheter, sk resiliens.

Spel ger ett engagemang som skolan bara kan komma i närheten av. McGonical visade att  elevernas engagemang i den amerikanska skolan sjönk från 76 % i ”elementary class” till 44% i ”high school”. Kan man kanalisera det engagemang som ungdomar visar i spel till skolan kan man som lärare åstadkomma mycket.

McGonigal

I hennes bok ”Reality is broken” beskriver hon en skola i New York som byggt upp sin läroprocess och organisation utifrån hur spel fungerar. Den heter ”Quest to learn”. Hela hennes bok är en mycket intressant läsning där hon punkt för punkt visar vad spel kan ge människor och hur man kan designa dem för att få igång positiva processer i samhället. Jag håller på att läsa den och lär mig för varje kapitel något som jag kan ha nytta av när jag skall lägga upp mina läroprocesser till hösten.

McGonigal arbetar med att göra spel som på olika sätt sätter igång positiva processer i samhället. Hon har gjort ett spel för samhällen i Afrika som heter ”Evoke” där hon får människor att sätt igång ”sociala företag” som annars inte skulle ha startat. Hon fick hundratals barn i New York att skriva en bok om olika sätt att påverka historien med ett annat spel. Hon har också gjort spel för att få igång arbete mot klimatförändringar. Vad händer när ”peak oil” har skett och oljan tar slut? Det var temat för ett spel som engagerat hundratals människor.

Hon är också forskningsledare för spelforskning på ”Institute for the future” i Palo Alto.

Vill man sätta sig in i hennes arbete är det bra att börja med hennes blogg: ”you found me” Där finns hennes viktigaste videos med intervjuer och föredrag inlagda. Hon har gjort två TED talk t.ex. I ett av dem utgår hon från vad människor ångrar på sin dödsbädd och visar hur spel kan berika en människas liv på så många olika sätt.

ISTE 2013 – Avslutande seminarier

Att få gå runt på ISTE konferensens alla aktiviteter är något av det mest inspirerande man kan få göra som lärare. Här är det lärare som lär lärare och det är en kultur av att ”dela med sig” som gäller. 

Idag var det den sista konferensdagen och jag valde att gå på ett antal intressanta seminarier. Men innan de började tog jag en runda på ”poster session” området och kom förbi ett utbildningsprojekt i Uganda. Det var en amerikansk skola som haft ett biståndprojekt med en skola i Mbale. Elever från skolan i USA skypade med en lärare där och läraren gjorde små korta YouTube klipp som beskrev livet i staden. Detta fick sedan eleverna i den amerikanska skolan att göra insamlingar mm som sedan kom eleverna på skolan i Mbale tillgodo.