Läsförståelse

Läsförståelse är grunden för inlärning.

Var kan man hitta fakta om det?

Här är några sidor:

http://www.lukimat.fi/lasning

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-svenska-elevers-lasforstaelse-forbattras/

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/bedomartraning/svenska-och-svenska-som-andrasprak/2.6800

http://www.ur.se/Produkter/170446-UR-Samtiden-Grav-sprakstorning-Att-undervisa-i-lasforstaelse

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/varforblirsvenskaeleveralltsamrepalasforstaelse.5.14ed700e12c61167c5180002719.html

http://www.youtube.com/watch?v=x919M725Hbs

http://www.skolvarlden.se/artiklar/las-hogt-och-samtala-om-texten

Om den estetiska verksamhetens betydelse

Om man går ut på YouTube och söker efter videoklipp som belyser vikten av estetisk verksamhet hittar man flera. Det första jag hittade beskriver en skola i USA som hade stora problem med ordning och resultat. En ny rektor avskedade vakterna och använde pengarna till att anställa lärare i estetisk verksamhet istället. Genom konst, musik och dans vändes hela den negativa trenden på skolan.

 

Det andra klippet jag hittade handlade om MS 223 som är en skola i New York. Den skolan hade också gått igenom en liknande process.

Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.

TEDx om motivation

Det har varit en helg då jag jobbat med att få överblick över elevernas arbeten inför att jag skall skriva deras omdömen veckan som kommer. I en paus kollade jag min twitter och fick syn på en tweet av Margareta Hellström. Jag gick in på hennes blogg och hittade mycket intressant och läsvärt. Bland annat så hittade jag en TEDx talk med Peter Gärdenfors. Den handlade om hur man får eleverna motiverade. Här går den att se:

När jag såg den kändes det bra. Det är precis så som jag försöker att undervisa i det jag kallar ”det nya utbildningsparadigmet”. Jag kunde också förstå varför jag ibland känner att jag inte lyckas fullt ut. Det är när något av det han tog upp inte hinns med eller inte blir riktigt genomgånget och förklarat.

När man kör en kurs för första gången som jag gör med naturkunskap 2 så är det svårt att dels hinna ta fram alla uppgifter och skriva dem så som man skall göra enligt Per Måhls alla regler och samtidigt hinna titta på elevernas arbeten och ge feedback så fort som möjligt. Jag har de senaste veckorna haft fullt upp att bara hinna med att göra uppgifterna, planera och förbereda lektioner.

Innan man får en kurs att fungera riktigt som man vill ha den måste man ofta köra den ett par gånger. Först gör man första försöket. Sen i den andra versionen ändrar man det som inte fungerade. Den tredje gången kan man mer fokusera på vad eleverna gör. Om det inte blir så att man får en elevgrupp som är annorlunda än de man tidigare haft. Då får man kanske tänka om och anpassa eller förändra kursen igen. Och så är det sedan hela tiden. Ska en kurs bli bra måste man hela tiden anpassa den efter den tid som är och den elevgrupp man har.

Insikter under intervjuer

För ca 15 år sedan blev jag intervjuad på ett kafé i Vasastaden i Stockholm. Jag hade lett ett visionsarbete på Södermalm och journalisten från radioprogrammet Tendens ville veta hur jag tänkte kring allt vad det gällde visioner. Vi satt nog i två timmar och pratade och jag minns att jag fick en viktig insikt om mitt liv under just den intervjun. En insikt som jag ofta sedan dess har tänkt på då och då.

Efter att ha blivit djupintervjuad förstod jag att ”lärande” varit viktigt i hela mitt liv. Ska man hitta ett ”nyckelord” eller ”essens” i mitt liv så är det just det. Kanske inte så konstigt när jag nu valt läraryrket men det har varit viktigt långt innan jag blev lärare. Från det jag varit liten har nästan allt jag gjort handlat om någon form av lärande eller att lära ut. Det är därför min blogg också har rubriken ”Att föra kunskapen vidare”. Det är det tema som följt och följer mig genom livet.

Idag var det dags för ännu en intervju på ett café i Vasastaden. Eller rättare sagt i Vasastadens utkanter. Eftersom jag blivit nominerad till guldäpplet ville en journalist prata med mig och vi bestämde att ses i närheten av Odenplan på ett lugnt och relativt tyst café. Vi satt i två timmar. Ingen av oss kände någon stress och samtalet flöt på. Det är märkligt vad saker kan bli klarare när man förklarar något för någon annan och berättar fritt ur hjärtat.

Några insikter som jag fick var vad som behövdes för att jag skulle kunna ändra min undervisning och köra utan prov, lärobok och föreläsningar dvs gå över i ett nytt undervisningsparadigm.

Först var det viktigt att jag fick höra en vision om den framtida undervisningen och att jag tog till mig den och såg möjligheter i dess förverkligande. 

Möjlighet att få arbeta med den på arbetstid var också viktigt. Jag fick mitt utvecklingsprojekt från rektorn som gjorde att jag fick lite tid och andra resurser för att komma igång.

Min egen upptäckarlust och nyfikenhet var en drivkraft som drev mig vidare.

Genom att bjuda ner ämneskollegor som kom ner till oss och berättade om hur de ändrat sin undervisning med hjälp av digitala verktyg gjorde att jag fick konkreta tips.

Att få vara med i ett forskningsprojekt med Mats Lindahl från Linné´universitetet gjorde att jag hade en trygghet när jag provade helt nya sätt.

”Skapa bok funktionen” på Wikipedia gjorde att jag vågade att lämna läroboken. Hur man använde den hittade jag på Linn Gustavssons blogg.

Att följa andra lärares bloggar och tweetar har varit viktigt för att få kunskap om nya verktyg och arbetssätt.

Undervisning ur ett transmediaperspektiv

För att förstå hur transmedia kan användas tror jag att det är bra att vara så konkret som möjligt. Så som jag gjorde när jag tog radioprogrammet ”Naturmorgon” som ett exempel på hur ett radioprogram skulle kunna göras utifrån ett transmediaperspektiv. Jag skall nu göra ett utkast på hur en skola skulle kunna arbeta.

När det gäller skolan är det två sätt som media kan användas:
1. För att presentera kunskap som eleven skall lära sig.
2. För att visa vad eleven lärt sig och förstått.

När en lärare skall lägga upp undervisningen ur ett transmediaperspektiv ska läraren ge olika alternativ till eleven där kunskapen kan hämtas. Det kan vara ett kapitel i en lärobok, en film, en artikel, ett radioprogram, ett blogginlägg eller annan form av media eller inspelad föreläsning. Genom att ett stoff som skall läras presenteras genom olika medier får eleven använda olika sinnen för att ta in det. Eleven kan också välja det som passar eleven bäst. Elever med läs och skrivsvårigheter kan förutom att läsa även lyssna och se. Genom att det finns möjlighet till olika källor till kunskap är ett källkritiskt förhållningssätt lättare än om man bara använder en lärobok. Det blir naturligt att alltid vara uppmärksam på en källas trovärdighet.

Använder man sig sedan av att bygga sin undervisning på verkligheten och att eleverna får intervjua människor eller gå ut och göra observationer lägger man ett autentiskt perspektiv till det transmediala.

När det sedan blir dags för eleven att visa sin kunskap och kommunicera det hen lärt sig skall det finnas möjlighet att visa den genom olika media. Antingen att det går att välja vid varje examinationstillfälle eller att eleven får prova olika sätt att redovisa under en kurs gång.

Så gör jag nu med min naturkunskap 2 kurs där eleverna för varje fas de gör skall redovisa på olika sätt som keynot presentation, webbpublicering på en site, wikipediaartikel, ljudfil, video, blogg mm.