Att förbereda ett webbinarium

På måndag skall jag delta i ett webbinarium för första gången!

Tillsammans med Alastair Creelman som  är moderator skall jag , Yasmine El Rafie från Sveriges Radio och Hanna Marelius och Rut Näsman som var elever på Global Profil prata om radion som öppen lärresurs. Det är en del i projektet med samma namn.

Det har varit intressant att få vara med om förberedelserna för ett webbinarium. Ungefär en månad innan träffas man i ett digitalt möte och går igenom allt som man skall prata om. För att överföringen skall fungera felfritt ska man sitta vid en dator som är nätuppkopplad via kabel. Helst skall man ha ett headset med usb inkoppling. Då blir det bäst ljud.

En powerpoint till själva föredraget är bra. Den sköter man lätt i det digitiala verktyg som man använder.

Alla som vill se webbinariet och ha möjlighet att ställa frågor via en chatt skall anmäla sig på följande länk: http://oersverige.se/radio-som-oppen-larresurs/

OER Sverige är ett samarbetsprojekt mellan tio lärosäten, nätverket för it i högre utbildning (ITHU) och nätverket Dela. Det finansieras av .se (stiftelsen för internetinfrastruktur).

På OER Sveriges hemsida kan man läsa hur man deltar i ett webbinarium: http://oersverige.se/delta/

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Det nya skolparadigmet och andra trender

Jag har i denna blogg försökt att beskriva det nya skolparadigmet ur många olika vinklar.

Ska man utveckla det nya skolparadigmets möjligheter så behöver man också förstå andra trender som pågår samtidigt. Dessa trender påverkar och påverkas av skolans utveckling. Parallellt driver de utvecklingen framåt. Vi behöver kunna hitta och se de möjligheter som detta för med sig.

Allra tydligast tycker jag det är när man sätter sig in i radions utveckling. Tittar vi på hur man gör radio nuförtiden och jämför det med den nya skolan så ser man många möjligheter. Genom de sociala medierna kan man ha en personlig kontakt med en redaktör eller reporter och den nya radion utnyttjar det genom att skapa ”publiknätverk” eller ”storredaktioner”. På så sätt kan radion bli en lärares förlängda arm ut i världen och det redskap som som för in verkligheten i klassrummet. Genom att använda radions ”verktyg” kan eleverna komma åt kunskap på ett för dem nytt, spännande och intressant sätt. Genom t.ex. radiodagböcker både undersöker och befäster eleverna sin kunskap.

Det som driver utvecklingen i skolan och många andra områden i samhället är den digitala utvecklingen. Därför är det så viktigt för eleverna att få digital kompetens och förstå den digitala utvecklingens möjligheter.

En annan trend som pågår samtidigt med skolans utveckling är att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0. Från att kultur är något som bara konstnärer, musiker och andra artister utövar och måste ha stöd för till en kultur där alla utöver den på ett eller annat sätt. Tittar man på den utvecklingen och försöker se hur den kan kopplas till den nya skolan så blir det allt tydligare hur viktigt det är att alla elever får en grundläggande obligatorisk estetisk utbildning på gymnasiet. Musik och bild är viktiga när vi skall uttrycka oss digitalt.

Om vi skall leta trender i vår samtid så tycker jag också att man skall lyfta fram arbetet för en hållbar utveckling på jorden. Kopplar vi den digitala utvecklingen till den så ser jag ett kraftfullt redskap för att få ut kunskap om goda exempel i hållbarhetsperspektiv.

Att kunna arbeta med ”Citizen science” dvs att använda medborgare för att samla in vetenskapliga data öppnar upp för nya sätt att tänka om utbildning och kunskap.

Sveriges Radio P4 Kalmar

SR P4 Kalmar-5

Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

SR P4 Kalmar-4

SR P4 Kalmar-2

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

SR P4 Kalmar-3

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.

Hemma hos – Utbildningsradion

UR-3

Ett öppet kontorslandskap. Skrivbord efter skrivbord med låga ”väggar” runt. Öppet och ljust i klara färger. Avskalat men med stil. Färgerna får en att tänka på Googles huvudkontor.

UR-2

UR är ett av de tre publik service företagen i Sverige. De andra är Sveriges television och Sveriges Radio. Deras uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras insatser inom utbildningsområdet. Detta gör man genom utbildningsprogram för barn, ungdomar och vuxna. Målet är att göra program i världsklass. UR har över 10 000 program från förskola till högskola.

Trevligt bemötanden från alla vars blickar jag möter. Skyltar i taket säger vilket program människorna vid skrivborden jobbar med. Jag leds bort mot ”skolministeriets” hörna.

UR

Jag hälsar på Andreas Viklund som är radioproducent och Antonio de la Cruz som också är radioproducent och reporter. De leder in mig i ett litet grupprum med en klar röd soffa, några lösa stolar och en vägg bestående av en whiteboard som är fullklottrad av idéer. ”Det här är vårt kreativa rum” berättar de när vi börjar att samtala.

Jag berättar om projekt vi har på gång i Kalmarsunds gymnasieförbund och om mina erfarenheter av det nya skolparadigmet. Det dröjer inte länge för än vi börjar rita på tavlan: ”flipped classroom”, ”personalized learning”, ”Global profil”, ”vildmarkspedagogik” och ”verkligheten som lärobok” mm. De berättar om programidéer de har på gång och jag fliker in med de goda exempel som vi har. Vi kommer in i ett tankeflöde där idéer och erfarenheter möts och stöts.

Efter ett intensivt och inspirerande samtal leds jag ut genom kontorslandskapet, kommer ut genom svängdörrarna och kan äta en välbehövlig lunch i TV-caféet utanför receptionen.

Mötet på UR tog en och en halv timme längre än vad som var planerat.

Ett sådant ”kreativt rum” vill jag också ha på min skola!

Short Dox Radio

Denna helgen var det Tempo dokumentärfestival i Stockholm. En helg full med dokumentärfilmer från hela världen. I en liten mörk källarlokal på Hornstull Strand alldeles under Liljeholmsbron hade radiodokumentärerna sin tid på söndagseftermiddagen.

Det var första gången jag var på en föreställning med radiodokumentärer. I salen stod det soffor, plaststolar och i mitten låg det en massa stora kuddar. När det var dags att börja hade salen fyllts med människor som satt och låg i den stora kuddhögen.

Short Dox Radio

Short Dox Radio

Den föreställning jag gick på hette ”Short Dox Radio” och var en genre som funnits i tre år. Den startades av professor Bengt Bok som inspirerats av en dansk dokumentärserie från millenieskiftet där varje avsnitt varit en minut. I ”Short Dox Radio” är avsnitten högst tre minuter långa.

Under föreställningen spelades 10 dokumentärer upp efter varandra. Det hela var också en tävling och den vinnande dokumentären handlade om en mellanstadieklass där läraren självsvåldigt grupperat om eleverna i sina bänkar på ett sätt som eleverna inte gillade. Trots elevernas protester hade läraren inte låtit eleverna sitta som de ville.

Det var förvånansvärt hur mycket som kunde sägas på tre minuter. Det var en spännande föreställning.

Jag tror att detta lilla formatet på en dokumentär skulle passa utmärkt att ha som en alternativ redovisningsform på gymnasiet.

Efter föreställningen fick jag en pratstund med Bengt Bok. Han är professor på Stockholms dramatiska högskola, det som förut hette ”Dramatiska institutet”. Han är aktuell med en ny bok som kommer ut nästa vecka och som heter ”Den dokumentära dramaturgin”. Han har tidigare gett ut boken ”Möte med den andre” som handlar om intervjuteknik.

Radion som öppen lärresurs

I och med studiebesöket på Sveriges Radio så har Kalmarsunds gymnasieförbunds utvecklingsprojekt ”Radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform” börjat.

För att dokumentera det som görs i projektet och beskriva olika lektionsupplägg och liknande där radion används som öppen lärresurs har vi startat en blogg. Den heter som  projektet: Radion som öppen lärresurs.

För att kunna få en dialog med andra lärare, redaktörer, programledare, reportrar och elever har vi också startat en facebook sida.

Radioresan

Idag fick 10 lärare, 2 IKT pedagoger, en gymnasieförbundschef, en bibliotekarie och tre elever från Kalmarsunds gymnasieförbund samt en forskare från Linnéuniversitetet och en webstjärnechef en genomgång av flera av Sveriges Radios intressantaste program för den svenska skolan.

Yasmine El Rafie, utvecklingsredaktör för sociala medier på SR, började dagen med att berätta hur man arbetar med sociala medier och publikkontakter i Sveriges Radios decentraliserade organisation.

Henrik Tornberg från digitala medier gick igenom hur man håller på att utveckla Sveriges radios hemsidor för att passa i smartphones, läsplattor och datorer. Han visade också hur man kan bädda in ”inbäddade spelare” så radions program kan höras på bloggar.

Gaby Katz presenterade SR International/Radio Sweden. Sveriges radio har redaktioner för engelska, tyska, ryska, finska, arabiska, somaliska, kurdiska, romani, samiska och meänkieli.

Från våning 3 gick vi vidare till våning 6 där Marie-Louise Kristola tog emot oss. Hon berättade hur tankarna kring Klotet format deras koncept med hemsida, blogg, facebook grupp och twitterflöde. Hon berättade om den ”storredaktion” de byggt upp genom twitter coh facebook. Jag fick berätta hur jag använder mig av deras program som omvärldsbevakning, möjlighet att fråga experter, utvidgat kollegie och öppen lärresurs. Bosse Hellström och Åse Möller föll sedan in och gick in på hur vi i Global Profil arbetat med Klotet. Johan Bergendorff, Klotets producent, kom ner till oss i Kalmar i början av september förra hösten och lärde våra elever hur man gör radiodagböcker. Nu fick Hanna, Rut och Paulina som var med oss återkoppla och berätta hur det var för dem att få med delar ur sina radiodagböcker i ett riktigt radioprogram.

Från våning 6 tog vi oss tillbaka till  Vinden/Nya avan på våning 8 där vi började dagen. Cecilia Khavar berättade hur studio ett arbetar. Det är lite skillnad på att göra ett program på 25 minuter i veckan som Klotet jämfört med studio ett som på en dag skall sända 2 timmar på eftermiddagen. De har också sedan en tid börjat utveckla lyssnarkontakter via facebook.

Under lunchen på Sveriges Radios restaurang träffade jag Lena Nordlund från vetenskapsradion. Hon är programledare på ”Kossornas planet”.

Tjugotvå dokumentärer per år brukar P3 Dokumentär producera berättade Amanda Rydman efter lunch. Hon är den enda fast anställda på detta program. Alla program görs av frilansare eller utomstående produktionsbolag. Alla dokumentärerna görs med ”gammal hederlig” research och brukar ta minst 6 veckor att föra. Sveriges Radio har ett fantastiskt internt ljudarkiv som P3 Dokumentär brukar använda sig av.

Varje dag under 2013 sänds ett ca 4 minuter långt inslag från radioteatern som heter ”Världshistorien”. Augustin Erba, dess producent, gjorde en ”magisk” beskrivning av hur programmet produceras. Alla 19 regionala teatrar ute i landet är med. När de skall spela in olika avsnitt letar de upp verkliga rum med den rätta akustiken. Serien vill lyfta fram 365 människor i världshistorien som verkat i Raul Wallenbergs anda och riskerat livet för ett högre syfte. Ett program som borde ligga på varje skolas hemsida. En programserie som lyfter fram essensen av den svenska skolans värdegrund: demokrati och människovärde.

Jon Jordås inledde lite kort innan vi hörde de snabba stegen från Marie Lundström som närmade sig rummet där vi satt. ”Lundströms bokradio” arbetar också med publikkontakt via facebook. Marie berättade hur de arbetade med sina bokgenomgångar och faktiskt hade samarbetat med skolklasser som tagit sig igenom klassiker.

Efter kaffet fick vi en snabb dragning av Anna Alexandersson och Emilia Melgar från SR Metropol. De hade just genomfört projektet ”#hurkännsdet” mot vardagsrasism och berättade för oss hur de lyckats få fram det djup de vill komma åt.

Dagens sista punkt var mötet med ”beställarna”, de chefer på SR som bestämmer vilka radioprogram som skall tas fram. Att vårt studiebesök låg just idag beror på att det var den dag som dessa chefer träffades denna månad. Vi fick en timme där vi skulle kort presentera vad som händer inom den svenska skolan nu och berätta hur vi ser att SR kan bli en öppen lärresurs för den svenska skolan. De ville också få förslag på hur radion kan öka antalet lyssnare under 50 år.

Vi satte oss runt ett avlångt bord. Beställarna från P1, P2, P3, P4 och musikradion på den ena sidan och Joachim, jag och eleverna på den andra sidan. Bakom oss och vid sidan satt och stod alla andra. Joachim höll ett kort inledningsanförande, jag försökte på några minuter berätta om det paradigmskifte skolan nu går igenom. Eleverna fick fokus och de berättade engagerat om vilka möjligheter de såg med radion som en del av skolarbetet. Efter att var och en av dem gett sin personliga syn presenterade Rut Näsman ett förslag om ett projekt mellan skolan och radion: ”Vår gemensamma framtid”. Ett projekt där SR och svensk skola skulle ta fram radioprogram, inspelade lektioner mm om hållbar utveckling och presentera detta på en gemensam webbplattform.

Vi hade ett mycket konstruktivt samtal hur ett sådant projekt skulle kunna genomföras. SR är bunden av avtal som gör att de har svårt att jobba helt fritt. Däremot kan skolorna använda allt SR:s material fritt. Det som producerats efter 2005 ligger på webben ”för evigt”. Det bästa är om varje skola gör ett urval av SR:s program och lägger upp de program man vill använda i undervisningen tillsammans med ”Flippade klassrums” inspelade lektioner med andra öppna läroresurser på sina egna webbsidor.

Fyllda av inspiration tog vi tåget hem efter ett ”episkt” studiebesök vi sent kommer att glömma. Nu kommer vi under de närmaste veckorna att presentera allt material så att alla lärare, radiofolk och andra intresserade kan ta del av det vi fick se och de tankar om skolutveckling de fött.

Skolutveckling i sociala medier

Idag tänkte jag göra en översiktlig genomgång av vilka resurser det finns i sociala medier när gäller skolutveckling. När jag loggade in på Google+ låg redan större delan av svaret där. Min kollega Daniel Åkerblom hade delat med sig av ett inlägg av Freddy Håkansson som i sin tur delat med sig av Emil Janssons blogginlägg ”Hur du blir en bättre pedagog genom att använda Facebook”. Där hade han en lista på vilka Facebookgrupper som fanns som diskuterade skolutveckling i någon form. Det var en stor lista med 26 grupper.

De jag varit med i sedan ett tag är ”Flippa klassrummet” och ”Förändra skolsverige”. Nu är jag även med i ”The big five” och ”IKT – möjligheter och utmaningar”. Idag släppte vi också facebooksidan till vårt nya projekt ”Radion som öppen lärresurs”. Den skall vara en kommunikationskanal med tankar om hur man kan använda radion i sitt jobb som lärare. Detta både genom att lyssna på program och genom att använda ljud som redovisningsform.

Google+ har några grupper också. Jag har hittat ”IT i skolan” med 299 medlemmar, ”Datorstött lärande” med 33 medlemmar och ”Skollyftet” med 148 medlemmar. Grupperna på Google+ är inte så stora som de flesta på Facebook.

På Twitter kan man använda hashtaggar för att komma in i olika diskussioner. Några vanliga är #utbpol, #skolan och #skollyftet.

När vi nu sätter igång ”Radion som öppen lärresurs” har vi lovat Sveriges Radio att sprida våra erfarenheter och goda exempel. Detta kommer vi göra genom vår facebooksida. Men för att göra den känd behöver vi berätta om den på de andra sidorna. Det är så som information sprids. För att dokumentera projektet har vi en blogg: radionsomoppenlarresurs.blogspot.com.

Det nya radioparadigmet

Precis som skolan går igenom ett paradigmskifte gör också radion det. När jag var liten var ett radioprogram bara ett radioprogram. Nu är det också en hemsida, en blogg med foton och ofta även en facebooksida och ett twitterflöde.

Som lärare kan man ha mycket mer nytta av ett radioprogram nu än på den tiden radio bara var radio. Genom facebooksidan kan man följa det redaktionella arbetet som hos t.ex. Klotet. Det går att lyssna när som helst genom facebook. Genom att Klotet t.ex. sparar sina inslag och kategoriserar dem i ett arkiv är deras hemsida en hela tiden uppdaterad lärobok. Detta både för mitt behov av omvärldsbevakning och för elevernas inlärning om man vill använda något radioinslag som öppen lärresurs.

Här är klotets olika delar:
Klotets hemsida och blogg
Klotets facebook sida 
Klotets twitter

Alla Sveriges Radios program verkar ha hemsidor men inte alla har facebooksidor. Metropols hemsida innehåller mycket material. Det finns  arkiv, låtlista, möjlighet att önska en låt mm. Se här: Metropol.

Hur ett programs publikkontakter är beror säkert på vad för slags program det är och vilken målgrupp man har. Hur användbart materialet är för skolan varierar också. Här är några programs hemsidor:

Världshistorien:
Hemsida
Facebooksida

P3 Dokumentär:
Hemsida

Lundströms bok radio:
Hemsida

Här är några programs facebooksidor:
Studio ett
Vetenskapsradion
Kossornas planet
Din Gata

Yasmine El Rafie på Sveriges radio har skickat mig fler bra länkar att kolla in om man vill förstå hur Sveriges Radio jobbar nu.

Radio Sweden:
https://www.facebook.com/radiosweden

P3 dokumentär
https://www.facebook.com/P3dokumentar
(Inte så aktiv)

Lundströms bokradio arbetar genom att man bli vän med Marie Lundström på facebook. Det är något redaktionen valt, inte på vår inrådan.
https://www.facebook.com/P3dokumentar

Metropol finns här:
https://www.facebook.com/sverigesradiometropol

Tror de flesta finns på twitter också.