Kategoriarkiv: Pedagogik

Naturkunskap 1b – hälsa och livsstil

Publicerad den av
3

När våra elever kom i augusti när läsåret började var de från första lektionen indelade i basgrupper. Dessa grupper gällde i alla ämnen och var gjorda av mentorerna. De var gjorda så att eleverna skulle lära känna så många nya klasskamrater som möjligt. Elever som vi såg komma från samma stadsdel eller samhälle satte vi i olika grupper. Dessa basgrupper gjorde att ingen kom utanför en gruppgemenskap och att man lärde känna nya kamrater från första dagen i skolan.

Jag valde att börja naturkunskapen med området ”hälsa och livstil”. Tyckte att det passade eftersom jag har idrottsklasser. Då får de direkt börja med det område som de redan kan en hel del om och som de är intresserade av.

Varje basgrupp fick välja ett av följande ämnesområden eller komma på något område själva:

Kost
Träning
Sömn
Strålning
Alkohol
Tobak
Konsumtion

En av grupperna i en klass valde sex som sitt område.

Varje grupp grupp arbetade sedan om sitt område. I uppgiften de fick ingick att de skulle hitta fakta om sitt område genom att söka på internet. Sen skulle de göra en enkätundersökning bland elever på skolan hur deras område såg ut när det gällde ungdomars livsstil på skolan. De kunde t.ex. undersöka tobaks och alkoholvanor, träningsvanor och sömnvanor. De fick göra enkäten i sin egen klass och/eller i andra klasser som jag fixade åt dem. Detta gjorde att de dels fick inblick i ett hälsoområde men också lärde känna andra ungdomars vanor. Det blev att bra sätt för dem att lära känna sin nya skola.

Resultatet från deras faktasökande och enkätundersökningar fick de redovisa i form av en skriftlig rapport. Svenskan har inte längre rapportskrivning så naturkunskapen får vara ett av de ämnen där de får träna sig på det sättet att uttrycka kunskap. För många var det första gången som de skrev en rapport. Eftersom de arbetade i basgrupper kunde de hjälpas åt att lära sig det. Rapporten skrev de i Google Drive dokument som jag lagt in i en mapp där alla kunde se allt. På det sättet kunde de följa varandras arbete.

När de sedan var klara med sin rapport fick de redovisa sitt arbete i tvärgrupper. Då fick alla gruppmedlemmarna beskriva sitt arbete för andra.

När tvärgruppsredovisningarna var klara hade jag en lektion där eleverna i sin loggbok fick skriva hur de skulle kunna skapa en egen hälsosam livsstil. De fick ha tillgång till allas rapporter och hela internet. När de skrivit färdigt sin reflektion så sa jag åt dem att de fick lägga till och utveckla det de skrivit i loggboken. Detta är en fråga som de kommer ha med sig hela sitt liv och som de kommer att förstå mer och mer om allteftersom de läser olika ämnen och utvecklas i sin idrott. Detta är en av fördelarna med loggbok i Google Drive; eleverna kan gå tillbaka och skriva mer när de lärt sig mer. En fråga kan följa med dem under hela kursen.

Vad tyckte då eleverna om denna uppgift? Här är vad de skrev i utvärderingen förra veckan.

Vad har du för synpunkter på följande arbetsområden:
Hälsorapporten

Kul arbete! Gillar att skriva om mig och hälsa och vad jag kan göra bättre. Lärt mig också vad man kan göra bättre osv.

Det var intressant.

Bra att börja med när man är en idrottsklass.

Det var ett bra arbete, men eftersom att det var i början på terminen så kände man inte dom man arbetade med och eftersom det var ett så stort område hade man velat våga lite mer.

Tyckte den var flummig. Att det skulle varit lite mer fokus på uppgiften. Men det är ett bra sätt att börja kursen på.

Det var en bra början. Även ett bra ämne då vi faktiskt är en idrottsklass.

Bra arbetsområde. Man lärde sig nya saker och det var intressant. Lite svårt i början.

Kunde fått mer tid till att skriva.

Det var mycket lärande. Se hur kroppen påverkas även ser vad klasskompisarna och andra tycker i olika frågor.

Detta var kul och lärorikt, det gick snabbt och var kul.

Var lite svårt att förstå vad man skulle göra eftersom det var första uppgiften som jag jobbat på det här sättet.

Lätt att lära sig om.

Det var bra men försök att hålla reda på allt. Har nästan fått F på den av dig fast du satte C så kolla hela pappret innan du bestämmer dig!

Bra att börja kursen med grupparbete, koppling till hälsa och idrott (som vi tycker om).

Kul och intressant.

Det var roligt att börja naturkunskapen med detta. Också meningsfullt.

Den var bra, man fick lära in sig vad som är en bra hälsa.

Ingen kommentar.

Ganska svår.

Jag tyckte det var bra med hälsorapporten. Bra att vi började med det på kursen.

Bra grupp och det roligaste arbetet.

Kunde mycket redan innan men det är bra att vi lär oss. Väldigt bra att lära ut om detta då det är viktigt

Intressant och bra.

Det var kul för man lärde sig mycket om att kombinera kost och träning. Men det var lite jobbigt med för det var så mycket eftersom det finns så mycket om detta ämne.

Det gick bra och det var ett bra system.

Kommer inte ihåg.

Minns inte

Att examinera utan prov – så tycker eleverna.

Publicerad den av
Svara

Sen jag började undervisa med SSI (socioscientific issues) och använda öppna lärresurser har jag inte använt prov som examination längre. Under min egen gymnasietid så hade inte heller min biologilärare Viking Olsson prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör, muntliga läxförhör, skriva labbrapporter och göra arbeten t.ex.

På varje område som vi läser så har jag haft en grupp- och en individuell redovisning. Det genomgående individuella examinationsunderlaget har loggboken varit. Den har de fört i ett Google Drive dokument. Ofta har de fått skriva under lektionstid. Viktiga frågor som t.ex. hur de skall lägga upp sin livsstil för att få en bra hälsa har de fått gå tillbaka till och fylla på under hela kursen allt eftersom de lärt sig mer i mitt ämne eller i något annat. Förutom loggboken har de fått göra labbrapport, argumenterande uppsats och olika muntliga redovisningar. När de studerade sex sidor om sex så fick de välja fritt hur de ville redovisa. Flera valde då att spela in en ljudredovisning som ett radioprogram.

Eftersom jag inte har så mycket föreläsningar tillbringar jag mer tid i samspråk med eleverna ute i klassrummet. Jag upplever att jag har fått en helt annan elevkontakt på detta sättet och har ett mycket bättre betygsunderlag än tidigare.

Vad tycker då eleverna om detta sätt att examinera? Jag frågade en av mina klasser följande fråga:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde prov som examination utan loggbok, argumenterande uppsats, muntliga och skriftliga redovisningar etc. ”

Följande svar fick jag:

Mycket bra!

Helnöjd med detta! Känns som kunskapen sitter kvar längre.

Också väldigt bra. Man lär sig saker ändå och måste ta mycket mer eget ansvar. Lite roligare med när man nu ser hur mycket man egentligen skrivit i loggboken.

Detta tycker jag är jättebra. För där kan man alltid gå in och lägga till saker så att man lär sig det. Det blir liksom inte bara att man nötar in något för stunden.

Bra det med. Skönt att ha ett ämne som är annorlunda.

Bättre för då har man även allt samlat på en sida och man kan också dela uppgifter med andra.

Väldigt bra! Man behövde inte lägga ner så mycket tid på plugg hemma.

Loggboks idén är bra men det funkade inte så bra. Annars överlag var det ett jättebra sätt att jobba på.

Bra för jag gillar att jobba i grupper. Och skönt utan prov så man slipper plugga skiten ur sig.

Lättare att skjuta upp på saker. Jag föredrar prov.

Som sagt, nytt lärosätt som man inte känner sig bekväm med. Föredrar prov.

Jag tyckte det var mycket bra, man tyckte det var roligt och man kunde inte missa något som man gör om man har prov.

Dåligt. Man får inte visa helt och hållet hur bra/dålig man var på en viss sak. Utan betyget beror på en loggbok? Detta var inte bra enligt mig.

Kan vara lättare att visa vad man kan på prov. Men annars toppen.

Det tycker jag är väldigt bra. Det är så det är ute i arbetslivet sen.

Bra!

Tror det är rätt bra om du verkligen har koll på individerna. Prov ger en mer individuell bedömning.

Bra. Känns bättre än prov.

Även bra och dåligt på denna. Jag hade velat ha ett mellanting då man ibland har prov och ibland skriver en text då vissa saker passar bättre i provform.

Smart arbetssätt. Dock tyckte jag att vissa delar var lite svårare att lära sig under detta arbetssätt. Man får inte lika mycket fakta.

Det var bra tror jag om vi hade fått lite mer tid när vi skrev.

Svårt att anpassa sig till loggboken, tog ett tag att komma igång.

Jag tycker det är bättre då vi inte puggar in kunskaper och sedan glömmer utan nu sitter dem kvar längre. Vi får redovisa det vi lärt oss på ett helt annat sätt. Loggboken kan vara klurig ibland men oftast inte. Ibland var det många uppgifter på samma gång vilket gjorde att det var svårt att hänga med.

Skönt! Men det känns annorlunda eftersom man inte är jättevan med att jobba på det sättet.

Det tyckte jag var bra för det blir lite variation i undervisningen.

Det var skönare på sätt och vis, det gjorde det inte lika svårt, på något sätt.

Funkar bra.

Mycket bra!

Jag har alltid gillat det men nu tycker jag att man borde variera, för att jag gillar när man får klart att man kan det. Sedan vill jag veta vad man ligger och vad man hade kunnat göra bättre! Hur skall man annrs kunnat utveckla sig?

Alltså jag tycker det är bra men då måste det vara noggrannare. Nu har det varit många gånger man inte vet att det skulle ligga i loggboken sen nu skall det plötsligt ligga där och då kommer man inte ihåg. Det behöver vara tydligt vad/hur man ska skriv i loggboken! Skriftliga redovisningar = bra

Självrättande examination i Google Drive dokument

Publicerad den av
1

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.

Ett hållbart Fredrikskans 2

Publicerad den av
Svara

Den 2:a maj skrev jag om vårt sista arbetsområde i naturkunskapen i detta läsår. Eleverna har de senaste veckorna fått arbeta med att komma med förslag på hur man kan göra en hållbar stadsdel av idrottsområdet Fredriksskans. Alla mina elever i naturkunskap är idrottselever så det är ”deras marker” som kommunen nu vill exploatera. När den nya arenan byggdes bredvid den gamla Volvofabriken blev den gamla fotbollsarenan med tillhörande träningsplaner ”ledig”.

Fotbollsplanerna används naturligtvis av Stagneliusskolan i deras idrottsundervisning fortfarande. Kalmar AIK FK har tagit över den gamla fotbollsarenan.

I torsdags och fredags hade eleverna redovisningar av deras förslag. Man kan säga att det var tre typer av förslag. Den första gruppen av förslag handlade om att göra park av delar av området. Den andra gruppen handlade om att göra bostäder. I de flesta av de förslagen var det studentlägenheter och elevhem. Kalmar har t.ex. inte något elevhem för de elever som kommer utifrån och skall spela i t.ex. Kalmar FF. De får hyra in sig i vanliga lägenheter. Ett av bostadsförslagen var att i varje hörn av själva den stora fotbollsplanen bygga torn fulla med lägenheter. Det tredje förslaget innebar att man satsade på att behålla området som idrottsområde. En grupp ville bygga en multiarena med tak så att det gick att idrotta där på vintern. En grupp ville sätta tak på den stora fotbollsplanen och göra det möjligt att träna fotboll inomhus där.

Jag filmade alla redovisningarna och skall skicka in dem till kommunen så planerarna skall få se ungdomarnas idéer. Har vidtalat planeringschefen det.

Eleverna kommer nu i veckan få analysera dessa förslag och ur några miljövinklar. Jag har suttit under dagen och tagit fram material.

Alla dessa elever – om undervisning

Publicerad den av
Svara

Undervisning -”Att visa på under”

Hur väcker vi elevernas förundran – ”för undran”

Ska en undervisning bli intressant – väcka intresse – så tror jag att man måste ha med de tre delarna som jag skrivit om och illustrerat de senaste veckorna. Vi behöver lägga upp undervisningen så att eleverna får kontakt med och får utveckla sin skapande process. Eleverna behöver få verkliga upplevelser och de måste få intressanta mänskliga möten..

De senaste åren har jag fått vara med och utvecklat utbildningar som har allt detta. På idrottsprogrammet där jag undervisat de senaste åtta åren så har vi alltid haft en tre dagars paddling i slutet av ettan och en fjällvandring i början av trean. Dessa två aktiviteter ger verkliga naturupplevelser som de flesta aldrig haft förut. När man pratar med eleverna efteråt så är det just mötet med elementen och den vilda naturen som gett störst intryck.

De elever som varit sjuka under veckan när fjällresan var har jag några gånger fått ta hand om och då har jag åkt till Omberg med dem och vandrat i 3-4 dagar. Minns en gång när en av eleverna skulle komma tillbaka från en fotbollsmatch och skulle skjutsas ut av en taxi. Det gick jätte långsamt så det hann bli mörkt och två av eleverna la sig på en bänk vid ett rastplatsbord. De låg i en timme och bara tittade rakt upp i nattmörkret  på en vidunderlig stjärnhimmel. Efteråt var de poetiska i en hel dag!

Eleverna på Global profil har under sin resa massor av mänskliga möten som utvecklar dem. Att möta jämnåriga i en annorlunda kultur ger perspektiv på det egna livet.

ISTE 2013

Publicerad den av
Svara

I lördags morse fick Jag och min kollega Daniel Åkerblom besked om att vi fått pengar från  Atlas konferens för att åka till ISTE 2013 i San Antonio.

ISTE står för ”International society for technology in education” och är världsorganisationen för hur man kan utveckla och använda teknik i undervisningen. ISTE startade för 34 år sedan i Oregon på ett grillparty där några personer från Oregon university fick idéen att starta en organisation för hur teknikutvecklingen kan användas i undervisning. Det var först en liten organisation men har nu vuxit och deras stora årliga evenemang är en konferens i midsommartid. Förutom detta publicerar de böcker och ger ut en tidning i ämnet och har många olika intressegrupper som arbetar med olika frågor mellan konferenserna.

Vi var på förra årets konferens i San Diego. På årets konferens skall vi få vara med och har en programpunkt: Digital citizenship.

ISTE:s konferens brukar samla ungefär 20 000 lärare som kommit för att lära varandra det man utvecklat. I San Diego var det en mässa som hörde till själva konferensen men trots att den var nästan fem fotbollsplaner stor så upplevde man aldrig att tekniken tog överhanden. Det handlade mest om pedagogik och didaktik.

Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Publicerad den av
3

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
– Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
– Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
– Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
– Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
– Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
– ”Kaospiloterna” i Århus.
– Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

Hemma hos – Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Publicerad den av
Svara

Nationellt resurscentrum_-5

En gång om året brukar det ligga en almanacka i mitt lärarfack. Den är full av tips om vad man kan göra på sina lektioner i biologi. Den kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Idag åkte jag till centret för att ta reda på bakgrunden till det och vad de har för uppdrag.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik

Britt-Marie Lidesten tar emot mig när jag hittat fram genom korridorerna på Biomedicinskt centrum i Uppsala och kommit fram till korridor 8. Där, längst in i korridoren, finns det tre kontorsrum där centret har sitt huvudkvarter. Det är kopplat till institutionen för biologisk grundutbildning vid Uppsala Universitet men har ett nationellt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Britt-Marie Lidesten

Britt-Marie Lidesten

”Centret skall ge stöd och inspiration till hela skolan från förskola till gymnasiet i ämnet biologi och bioteknik”, säger Britt-Marie medan vi fyller våra koppar med kaffe inför vår pratstund.

”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är ett av fem resurscenter i de naturvetenskapliga ämnena. Resurscentret för kemi ligger i Stockholm, fysik i Lund, teknik i Linköping och matematik i Göteborg” får jag veta av Britt-Marie. ”Resurscentret för biologi startade 2002 och hade 10 års jubileum förra året.

Centret får sina grundanslag från utbildningsdepartementet men bygger mycket av sin verksamhet på extra anslag för olika projekt. Ofta är det skolverket som beställer.

”Man kan säga att resurscentret vilar på fyra olika ben” säger Britt-Marie. ”Först har vi vår tidskrift Bi-lagan och vår almanacka. Bi-lagan kommer ut tre gånger per och är full av artiklar med tips på vad man kan göra på sina biologilektioner.

Det andra benet är våra kurser. Vi har något vi kallar bioresursdagar som är 2 dagar för gymnasielärare och 1 dag för grundskollärare. Där går vi igenom olika saker man kan göra på sina lektioner. De innehåller mycket laborationer. Vi har också haft kurser med Artdatabanken och SLU.”

Britt-Marie nämner också NO biennalerna som de anordnar vartannat år. Nu närmast kommer de att vara i Växjö i april, Umeå i oktober och Karlstad i oktober.

Det tredje benet är ett webbprojekt. Det som de har arbetet med hittills är ett projekt för klass 1-6 i grundskolan.

Fjärde benet är externa uppdrag. Ett exempel på det är att de gjorde material mm till Linnéjubileet för några år sedan. Det kan också gälla att vara remissinstans för t.ex. olika styrdokument. Det senaste projektet som de skall dra igång är en beställning från Kungliga vetenskapsakademin där de skall titta på hur skolan kan arbeta med etiska dilemman kopplade till GMO.

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Totalt är de tre personer som jobbar på centret förutom den hjälp med administrativa uppgifter som de får från institutionen för biologisk grundutbilning. Två av dessa delar på en tjänst och jobbar 50 % inom den vanliga skolan också

UNESCO – FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 2005- 2014

Publicerad den av
1

Året är 2002 och det är 10 år efter Riokonferensen där Agenda 21, Riodeklarationen, Klimatkonventionen, konventionen för biologisk mångfald och Skogsprinciperna togs. Det är en uppföljningskonferens i Johannesburg i Sydafrika. Göran Person har just gått upp i talarstolen. Han är en av flera stats- och premiärministrar som har ”presenter” med sig till världen. Han överraskar alla med att inbjuda till en konferens för lärande för hållbar utveckling i Sverige.

På mötet i Johannesburg beslutades det också att uppmana FN att 2005-2014 skulle vara en dekad för ”Education for sustainable development”

Det är nu april 2013 och jag sitter på Uppsala Centrals café med Carl Lindberg som varit särskild rådgivare till Svenska Unescorådet sedan 2005. Det är två år kvar av denna dekad. Vad har då skett?

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Det var Carl som tillsammans med dåvarande kollegor på utbildningsdepartementet fick ansvara för och arrangera konferensen för lärande för hållbar utveckling i Göteborg i maj 2004. Man kunde bjuda in aktörer på området från inte mindre än 75 olika länder , ca 120 av dem kom från länder som Sverige då gav bistånd till genom Sida. Man hade även bestämt att bara 120 fick komma från Sverige av de 350 delegaterna för att få en god global spridning av deltagandet. Detta blev ett av startskotten för dekaden för lärande för hållbar utveckling.

Unesco är FNs organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. Svenska Unescorådet är ett råd som har till uppgift att företräda Unesco i Sverige och samtidigt ge råd till regeringen som företräder Sverige i Unesco. Sverige bidrar med finansieringen av mycket av Unescos arbete för Education for Sustainable Development vid huvudkontoret i Paris.

Carl Lindberg blev år 2004 invald i den högnivågrupp inom UNESCO som var rådgivare till de som arbetar med frågan om lärande för hållbar utveckling inom FN organet. Han arbetade bl.a. i den gruppen med att följa upp vad som hände i de olika länderna. Totalt besökte han 25 olika länder för att främja arbetet med lärande för en hållbar utveckling.

Några Internationella initiativ

UNECE – FN:s regionala kommitté för Europa och Nordamerika tog 2005 en strategi för utbildning för hållbar utveckling.

Tyskland är ett av de länder som tidigast beslutade sig för att stödja ESD och har sedan starten arbetat mycket med att få in hållbar utveckling i sitt utbildningssystem.

Japan har också genom ett gräsrotsarbete och stöd från sin premiärminister redan vid konferensen i Johannesburg gett frågan tyngd i sitt land.

Svenska initiativ

Sverige inrättade 2007 ett ”Institut för lärande för hållbar utveckling” via Sida tillsammans med högskolan på Gotland i Visby: SWEDESD.

8 lärosäten har skapat GRESD som är en forskarskola om utbildning och hållbar utveckling som har sitt säte i Uppsala. De har 16-19 doktorander kopplade till sin verksamhet.

Skolverket har utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” som alla skolformer i Sverige kan ansöka om att få utifrån ett antal kriterier.

Två av varandra oberoende regeringar I Sverige har i högskolelagen slagit fast att högskolorna skall främja en hållbar utveckling.

Svenska OMEP har ett projekt där man skall främja arbetet för hållbar utveckling inom förskolan.

Skåne och Västsverige har skapat ”Regional centers of Expertise”, regioner där utbildningsinstitutioner samarbetar med t ex botaniska trädgårdar och , studieförbund för att främja utbildning för hållbar utveckling. Att starta RCE över världen bestämdes i samband med mötet i Johannesburg 2002.

Början på fortsättningen

Nu är det mindre än 2 år kvar av dekaden för lärande för hållbar utveckling. 2015 går också tiden för milleniemålen ut. Nu står vi inför att ta nya tag vad det gäller hållbar utveckling på jorden. Som jag ser det så är dekaden bara början på arbetet med att utveckla lärande för en hållbar utveckling. Ett sätt för världen att få igång arbetet.

Nu återstår att lägga grunden för ett brett arbete inom alla utbildningsformer och inom alla ämnen inom undervisningsväsendet. 

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Publicerad den av
2

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!