Kategoriarkiv: Pedagogik

Att studera ett lokalsamhälle

Publicerad den av
Svara

Hur skall man lära elever att förstå hur ett lokalsamhälle fungerar i ett hållbarhetsperspektiv?

Här är några tankar om detta utifrån mina erfarenheter från undervisning och resor.

Förberedelse
Först måste eleverna få tankeverktyg för att kunna ställa de rätta frågorna. De frågor som verkligen täcker in komplexiteten i ett samhälle men också ger en överblickbar bild. Man kan börja med att låta eleverna fundera över följande frågor:

1. Vilka fysiska behov finns det i samhället?
2. Vilka sociala behov finns det i samhället?
3. Vilka ekonomiska behov finns det i samhället?

Sen kan eleverna fortsätta att fundera över:

4. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de fysiska behoven?
5. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de sociala behoven?
6. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de ekonomiska behoven?

Fortsatta frågor kan vara:

7. Vilka ”roller” eller ”yrken” finns det i samhället?
8. Vilka organisationer verkar där?

Sen behöver eleverna tränas i observation och dokumentation. Deras sätt att se och beskriva verkligheten behöver tränas. Här är det bra att ha ett transmediaperspektiv. Eleverna får lära sig att dokumentera med flera olika media som bild, video, ljud och att skriva i olika genre.

Innan man sedan ger sig ut i samhället behöver man ha förberett det genom att vi lärare och våra samarbetspartners ser till att de som skall intervjuas är förberedda och tillfrågade innan. Att man har en plan för hur många man kan komma till varje person eller familj som skall intervjuas och hur grupperna som skall intervjua är ihopsatta. Behövs det tolkar? Man kan också behöva tänka igenom hur själva intervjutillfället skall se ut. Skall man bjuda på något att äta? Skall man ha med sig någon present? Om man bara kommer och intervjuar kan det upplevas som om man bara kommer och tar. De kanske lägger en halv dag av sin tid som de inte kan arbeta på och få in inkomst på. Detta måste man ha i åtanke och på något sätt ge något tillbaka.

Innan grupperna ger sig ut på sina intervjuer måste de ha gått igenom vilka frågor de skall ställa utifrån de grundläggande frågeställningarna ovan.

Fältarbetet och insamlandet av fakta
När eleverna intervjuar är det viktigt att de lärt sig att lyssna. Ska de ställa några följdfrågor utifrån de svar de fått? Är det något svar som behöver förtydligas? Ett vanligt fel man kan göra som intervjuare är att bara beta av de frågor som man har på sitt papper utan att egentligen lyssna på svaren. Att fråga ”Varför?” efter ett svar kan vara ett sätt att få den som intervjuas att berätta mer och ger en än mer nyanserad bild av det man undrar om.

Efterarbete
När man sedan kommer tillbaka från fältarbetet är det viktigt att man strukturerar sitt material. Ser till att renskriva det man skrivit innan man glömmer. Har man gjort ljud- och videoinspelningar behöver man märka filerna så man kan hitta dem lätt och att alla fakta som namn, datum och plats finns på dem. Det är också bra om man namnger bilder så att man om ett halvår kommer ihåg vad det var man fotograferade.

För att göra en analys över hur hållbart samhället är kan man se på de fakta man fått in genom en riktningsanalys. Här är Eva Grundelius riktninganalys som togs fram för att hjälpa Sveriges kommuner att göra sin verksamheter hållbara i början av 1990 talet.

1. Använder man förnyelsebara energikällor effektivt? Undviker man att göra sig beroende av ohållbara energikällor, t.ex. fossila bränslen och kärnkraft.

2. Ökar mångfald och resursuppbyggnad?

3. Skapas slutna kretslopp för materia?

4. Håller man sig inom gränserna för vad naturen och människan tål?

5. Löser man fler problem samtidigt i ett hållbarhetsperspektiv, utan att skapa nya?

6. Tillämpar man försiktighetsprincipen? 

Grupperna behöver sedan bestämma hur man skall publicera sitt material. Ska man göra en artikel i någon tidskrift eller tidning? Skall man göra en rapport? Passar det att publicera i en ”Blurp”- bok? Ska man göra en utställning eller passar det bättre att redovisa i en bildföreläsning? Finns det något av det man fått fram som kan lämpa sig att skriva en Wikipediaartikel om? Finns det någon Wikipediaartikel som skulle kunna utvecklas mer utifrån det som eleverna upplevt och lärt sig?

Att förhålla sig till det man lärt sig och sett
När dokumentationen färdigställs är det också viktigt att ta upp en diskussion om hur man som elev och lärare skall förhålla sig till det som man fått veta. Kan och vill vi agera på något sätt för att bidra till en hållbar utveckling? Ska vi starta en intresseförening för det lokalsamhälle vi studerat för att ta göra insamlingar eller annat som kan stödja de utvecklingsmöjligheter som finns där? Kan vi inspirera någon redan befintlig organisation eller församling att arbeta för att samla in medel för till utvecklingsprojekt.

ISTE 2013: Universal Design for Learning

Publicerad den av
Svara

När man läser om ”personalized learning” är UDL ett begrepp som kommer in då och då i texterna. Det står för ”Universal Design for Learning” och är en samling principer som skall hjälpa en lärare att lära eleverna livslångt lärande. Det går ut på att skapa experter på lärande. National Center On Universal Design for Learning har en mycket bra sida som förklarar vad UDL är för något

Med ”experter” så menar man att man är bra på att:
– Få ny kunskap att bli till verkligt lärande
– Aktivera sin gamla kunskap för att ta in relevanta bitar av det nya man skall lära sig
– Hitta källor och redskap för att hitta, strukturera och komma ihåg ny information
– Veta hur man transformerar ny information till meningsfull och användbar kunskap.

Man har koll på källor och är läraktig!

Man menar också att man är bra på att:
– Formulera planer för sitt lärande.
– Göra effektiva strategier och taktiker för att optimera sitt lärande
– Organisera kunskapskällor och verktyg för att underlätta lärande.
– hålla koll på hur man utvecklas.
– veta sina brister och styrkor som lärande.
– Kunna överge planer och strategier som är ineffektiva.

Man är strategisk och målintriktad!

Man är också bra på att:
– Vara engagerad och motiverad av själva lärandet
– Är målinriktad i sitt lärande.
– Sätta utmanande mål för sig själv.
– Veta hur man skall hålla ut för att klara att uppnå sina mål.
– Veta hur man hanterar känslor och reaktioner som kan försvåra ett lärande.

På sin sida tar National Center On Universal Design for Learning upp tre principer som kan göra så att eleverna lär sig att lära.

Princip 1.
Ge många möjligheter att ta in kunskapen på.

Se till att kunskapsmaterialet kan tas in genom flera sinnen.

Ge många möjligheter med språk och symboler.
Se till att det finns förklaringar till ord, symboler och matematiska tal. Att material kan förstås genom många språk och ickespråkligt.

Ge många möjligheter till förståelse.
Se till att bakgrundsfakta förklaras, att centrala delar av innehållet kommer fram, idéer och förhållanden. Att det som stöder minne och att föra det vidare finns med.

Princip 2.
Ge många medel för att göra och uttrycka sig.

Ge möjlighet för att röra sig, att svara på ett fysiskt sätt, att navigera och att använda verktyg och stödjande teknik.

Ge möjlighet att uttrycka förmågor på många olika sätt och med många olika media.

Ge möjlighet för verkställande funktioner, effektiva målsättningar, bra planering och strategiskt tänkande. Möjligheter till att hantera information och källor samt hur man skall mäta framgång.

Princip 3.
Ge möjlighet och alternativ till många olika typer av engagemang.

Ge möjlighet att utveckla de egna intressena, individuella val och ett sätt att arbeta självständigt. Ge möjligheter att se relevans, värden och autenticitet. Ge möjligheter att undanröja det som distraherar lärandet.

Ge möjlighet för ansträngning och uthållighet: mål som är utmanande och som kan ge olika nivåer av utmaning. Ge möjlighet till mål som tränar samarbete och kommunikation. Möjligheter som ökar möjligheten till en utvecklande feeback.

Ge möjlighet för självständigt styrande: guidad personlig målsättning och förväntningar. Möjligheter som bygger förmågor och strategiskt tänkande. Möjlighet till självbedömning och reflektion.

Detta är ett försök att göra en första översiktlig presentation av vad UDL
är. Vill man läsa mer kan man gå in på National Center for Universal Design for Learning. Det finns också en bra artikel på engelskspråkiga Wikipedia som ger en bra förklaring. Det finns också en organisation som heter CAST som forskar och utvecklar undervisning med UDL som grund. Här är också en artikel från Ascha som förklarar grunderna: ”Universal design for learning – meeting the need of all students”.

ISTE 2013: Personalized learning

Publicerad den av
Svara

En pedagogik som vi hörde en hel del om både på ISTE 2012 i San Diego och ISTE 2013 i San Antonio var ”personalized learning”. Den går ut på att varje elev skall få lära sig på det sätt som den lär sig bäst.

Två av pionjärerna inom detta sätt att undervisa är Kathleen McClaskey och Barbara Bray. De har en hemsida om personalized learning som är  en bra början att titta på om man vill sätta sig in i vad det innebär.

Jag skall här översätta några grundläggande delar som de tar upp

Deras vision är att varje elev (”learner”):
– är unik och är på sin egen läroresa.
– följer deras intressen så de upptäcker sin mening med sitt liv.
– har förmåga att driva sin egen lärprocess.
– äger sin egen läroprocess som sker varsomhelst och närsomhelst.

Kärnvärdena är:
– Framgångsrika elever förstår hur de lär bäst.
– Det finns ett överflöd av resurser tillgängliga nu för göra lärandet personligt.
– ”Universal Design for Learning” (UDL) är ramverket för att göra lärandet personligt för alla
– Teknologi höjer spelplanen för lärande genom att ta bort hinder för lärande.
– Elever lär sig bäst i en kreativ, flexibel miljö.
– På engelska använder man termen ”learners” istället för ”students”.
– Elever väljer hur de vill ta till sig information och kunskap
– Eleven har en egen röst i hur de vill uttrycka vad de vet och förstår.
– Elever som äger sin läroprocess har en inneboende motivation att lära och lyckas.
– Samhället kan vara en skola. Alla är elever och lärare.
– Lärande är en process och misslyckande är en möjlighet för lärande.
– Allt kan vara ett lärande moment.
– Att göra lärandet personligt är ett kostnadseffektivt sätt att undervisa och lära.

Kathleen McClaskeyKathleen McClaskey vid sin ”poster session” på ISTE 2013.

 

ISTE 2013: Project Based Learning (PBL)

Publicerad den av
Svara

En metod som återkom många gånger i olika föredrag eller andra ”session” var ”projektbaserad undervisning”. Det förkortas PBL och skall inte förväxlas med ”problembaserad undervisning”. Det har många likheter med det arbete som vi gör med ”Socioscientific issues” (SSI) i naturkunskapen och elevernas arbeten i Global profil.

Jag gick på ett föredrag som Dr Howie DiBlase höll om denna metod. Här är en kortfattad sammanfattning av vad PBL går ut på.

Vad är PBL?

  • Elever går igenom en process där de gör en undersökning utifrån en komplex fråga, problem eller en speciell utmaning.
  • Elevernas projekt planeras, genomförs och bedöms noggrant för att hjälpa eleverna att lära sig en relevant kunskap.
  • Eleverna får träna sig i ”21st Century Skills”  som samarbete, kommunikation och kritiskt tänkande.
  • Eleverna får skapa autentiska produkter eller presentationer.

Varför PBL?

  • PBL hjälper elever att utveckla förmågor för att leva i ett kunskapsbaserat och ett högteknologiskt samhälle.
  • Elever lär sig att styra och genomföra sin egen läroprocess genom att guidas och ledas av en kunnig lärare.
  • Eleverna lär sig att lösa komplexa problem.
  • PBL leder till autentisk bedömning av elevernas arbete.
  • PBL främjar ett livslångt lärande
  • PBL ger en relevans till lärandet.
  • PBL passar elever med olika lärstilar
  • Forskning stödjer PBL
  • Eleverna får använda och träna förmågor som att läsa, skriva och räkna.
  • Eleverna utvecklar ”21st century skills”

Skillnader mellan PBL och projekt.

  • När man arbetar med PBL så är projektet själva lärandet och inte något man gör på slutet i en lärprocess.
  • Med PBL så lär man sig genom projektet.

Grunderna i PBL

  • Drivande frågor eller utmaningar.
  • Behov av att veta
  • Undersökningar och innovation
  • ”21st century skills”
  • Elevdrivet
  • Feedback and revidering
  • Produkten visas upp publikt

En enkel PBL process

  1. Brainstorma
  2. Planera
  3. Samarbeta
  4. Publicera

Detta sätt att lära är en metod att få in autenticitet och relevans i undervisningen. Genom det elevaktiva arbetssättet får läraren en mer ledande än föreläsande roll.

ISTE 2013: Gamification & Jane McGonigal

Publicerad den av
4

Ibland känns det som om området ”utbildning” är som ett landskap man går omkring i och har lärt känna en hel del ställen i. Men ibland så öppnas ett helt nytt landskap framför en. Man presenteras för något nytt man inte sett eller hört om tidigare och man ger sig ut på en upptäcksfärd i nya marker. Så var det när jag hörde Alastair Creelman prata om e-learning på en kompetensutvecklingsdag på Linnéuniversitetet höstlovet 2010. Det han sa då var något helt nytt för mig och det har gjort att jag nu sedan dess varit ute på en upptäcksresa i det nya utbildningslandskapet. En resa som fört mig till USA och ISTE två somrar i rad.

Föredraget av Jane McGonigal om spel och dess betydelse för elever, människor och vårt samhälle var också ett sådant tillfälle. Hon visade mig ett nytt område inom utbildning som jag inte varit intresserad av och inte vetat något om tidigare. Hon fick mig att förstå att detta med spel är något vi lärare har väldig nytta av att veta något om och att använda oss av. Spel kan också vara en viktig pusselbit i processen att rädda vår jord undan miljöförstörelse och sociala problem.

McGonical berättade att det finns ungefär 1 miljard människor på jorden som spelar dataspel. Det borde vara många fler menade hon!

99% av alla pojkar i USA  under 18 år spelar regelbundet minst 13 timmar per vecka. Siffrorna för flickor är 94 % och 8 timmar per vecka.

För att förstå den stora mängd av tid som läggs ner på spel tog hon upp Wikipedia som ett exempel. Det har tagit ca 100 miljoner timmar att skriva Wikipedia som den ser ut nu. Det är ungefär den tid som människor lägger ner på spelet ”angry bird” i tre veckor. Hela Wikipedia skulle kunna skrivas om varje vecka om alla som spelar dataspel la ner de timmarna på artikelskrivning i Wikipedia istället.

McGonical har doktorerat på dataspel och varför människor får ut så mycket av att spela det. Hennes mission är nu att få ut informationen om det goda som man får av spel och att kanalisera den energi och fokus som spelandet ger upphov till att lösa världsproblem.

Hon har visat i sin forskning att spelande bl.a. ger upphov till 10 positiva känslor:

  1. Kreativitet
  2. Nöjdhet
  3. Förundran
  4. Upprymdhet
  5. Nyfikenhet
  6. Stolthet
  7. Överraskning
  8. Kärlek
  9. Lättnad
  10. Glädje

När vi inte kan finna dem i vår vanliga värld kan vi få dem från spelandet och det kan göra att vi klarar av den ”vanliga världen” bättre. Ungdomar som spelat spel som innebär att man måste samarbeta för att klara dem samarbetar bättre än ungdomar som inte spelat spel.

Spel tränar förmågan att klara av misslyckande och svårigheter, sk resiliens.

Spel ger ett engagemang som skolan bara kan komma i närheten av. McGonical visade att  elevernas engagemang i den amerikanska skolan sjönk från 76 % i ”elementary class” till 44% i ”high school”. Kan man kanalisera det engagemang som ungdomar visar i spel till skolan kan man som lärare åstadkomma mycket.

McGonigal

I hennes bok ”Reality is broken” beskriver hon en skola i New York som byggt upp sin läroprocess och organisation utifrån hur spel fungerar. Den heter ”Quest to learn”. Hela hennes bok är en mycket intressant läsning där hon punkt för punkt visar vad spel kan ge människor och hur man kan designa dem för att få igång positiva processer i samhället. Jag håller på att läsa den och lär mig för varje kapitel något som jag kan ha nytta av när jag skall lägga upp mina läroprocesser till hösten.

McGonigal arbetar med att göra spel som på olika sätt sätter igång positiva processer i samhället. Hon har gjort ett spel för samhällen i Afrika som heter ”Evoke” där hon får människor att sätt igång ”sociala företag” som annars inte skulle ha startat. Hon fick hundratals barn i New York att skriva en bok om olika sätt att påverka historien med ett annat spel. Hon har också gjort spel för att få igång arbete mot klimatförändringar. Vad händer när ”peak oil” har skett och oljan tar slut? Det var temat för ett spel som engagerat hundratals människor.

Hon är också forskningsledare för spelforskning på ”Institute for the future” i Palo Alto.

Vill man sätta sig in i hennes arbete är det bra att börja med hennes blogg: ”you found me” Där finns hennes viktigaste videos med intervjuer och föredrag inlagda. Hon har gjort två TED talk t.ex. I ett av dem utgår hon från vad människor ångrar på sin dödsbädd och visar hur spel kan berika en människas liv på så många olika sätt.

ISTE 2013: Sammanfattning och trender

Publicerad den av
2

Jag skall nu i några bloggposter försöka att sammanfatta ISTE 2013 och spegla de trender som jag såg under konferensen.

Första några fakta om hela eventet:

– Över 13 000 deltagare
– 74 länder var representerade och 1855 var internationella konferensedeltagare
– 373 deltog virtuellt
– Över 4 500 utställningspersonal
– 499 edtech företag var representerade
– Över 1 200 volontärer hjälpte till.
– Nästan 1 100 presentatörer.
– Över 50 000 tweets använde den officiella hashtaggen #iste13 under konferensen
– 14 000 nedladdningar och aktiveringar av konferensappen med 178 000 öppningar och 18 000 timmars användning.

Ser man i stort så handlar det mesta, mer eller mindre uttalat, om att eleverna skall utveckla det man kallar ”21 st century skills”. Detta är ett antal förmågor som man tagit fram i USA och som är grunden för deras utbildningsvision. Jag har tidigare skrivit om dessa i min blogg den 20 februari i år.

Dessa förmågor är grunden i det nya utbildningsparadigmet. De behövs därför att utvecklingen går så snabbt nu att det är svårt att veta vad eleverna behöver kunna när de kommer upp i yrkes- och vuxenlivet. Därför vill man fokusera på förmågor istället som stödjer ett livslångt lärande.

Några ord som sammanfattar det nya paradigmet är kreativitet, autenticitet, relevans, kollaboration, global samverkan, engagemang, resiliens, delaktighet, individanpassat, mångfald, personligt lärnätverk, personlig lärmiljö, sociala medier samt digitalt och digitala verktyg.

Den nya tekniken lägger en grund för nya möjligheter men i allt detta nya hittar man samtidigt tidlösa principer och grundläggande känslor.

Pedagogiker och metoder som man talar om är project based learning, blended learning, passionbased learning, flipped classroom, universal design for learning (UDL), personalized learning och gamification.

ISTE 2013 – Avslutande seminarier

Publicerad den av
Svara

Att få gå runt på ISTE konferensens alla aktiviteter är något av det mest inspirerande man kan få göra som lärare. Här är det lärare som lär lärare och det är en kultur av att ”dela med sig” som gäller. 

Idag var det den sista konferensdagen och jag valde att gå på ett antal intressanta seminarier. Men innan de började tog jag en runda på ”poster session” området och kom förbi ett utbildningsprojekt i Uganda. Det var en amerikansk skola som haft ett biståndprojekt med en skola i Mbale. Elever från skolan i USA skypade med en lärare där och läraren gjorde små korta YouTube klipp som beskrev livet i staden. Detta fick sedan eleverna i den amerikanska skolan att göra insamlingar mm som sedan kom eleverna på skolan i Mbale tillgodo. 

 

ISTE 2013 – Presentation av vårt projekt

Publicerad den av
2

ISTE 2013 Tisdag-3

Idag fick vi presentera vårt projekt om ”Digital citizenship” från Kalmar. Det var ett av två europeiska projekt som presenterades här i år. Jag såg ett projekt från Norge på ”poster session” igår. Deltagandet från Europa är inte så stort på ISTE.

När man talar om ”digital citizen” i USA menar de flesta hur man skall uppträda på ett bra sätt på nätet. Vi ville utvidga begreppet och visa på hur man kan få elever att bli engagerade samhällsmedborgare genom deras arbeten i undervisningen. Att öppna upp skolans väggar och låta elevernas röst ljuda ut över samhället.

ISTE 2013 Tisdag-6

Vi berättade om Daniels projekt där hans elever fick studera vargfrågan och avsluta sitt arbetsområde genom att skriva till miljöministern. Vi visade ””Hållbart Fredriksskans” där mina elever fick utveckla förslag på hur man skall göra med den gamla idrottsanläggningen som är granne med vår skola och sedan diskutera detta med projektledaren på kommunen. Radiodagböckerna efter Uganda och Sydafrikaresan var nästa projekt som presenterades. Sist men inte minst Wikipediaprojektet där våra elever på Global profil skrev artiklar om något de varit med om och erfarit under deras resa.

Vi fick många intressanta kontakter med utbildare i USA som letat upp vår ”poster session”. Bland annat kom det förbi en kvinna som i flera år försökt att utvidga begreppet ”digital citizenship” på det sätt som vi visade. Hon hade bloggat i flera år om detta. Utbildare som arbetar med ”Project based learning” sa också att de kände igen sig. De svenska lärare som var här kom också förbi så vi fick träffa dem.

ISTE 2013 Tisdag-7 ISTE 2013 Tisdag-5 ISTE 2013 Tisdag-2

ISTE 2013 – Trender och möjligheter

Publicerad den av
2

När jag nu skriver om ISTE 2013 dessa dagar gör jag först en överblick av vad jag har sett och varit med om. Sen kommer jag att gå in djupare på några punkter och lägga in hyperlänkar mm. När man är här är det fullt upp att bara ta in och skapa kontakter. Väl hemma kan jag gå igenom länkar och papper som jag fått i lugn och ro.

En skola i Los Altos i Mexico visade hur eleverna med digitala verktyg kunnat redovisa olika projekt. Det var ekologiprojekt som de visade med videos, podcast mm. De hade gjort en egen app om mänskliga rättigheter. Labbrapporter gjorde man i iMovie. Man skapade virtuella företag. Eleverna kunde göra egna böcker i iBooks. Detta berättade eleverna om och mycket mera! bloglosaltos.we-know.net

Reach the World var ett projekt som vill underlätta för lärare och elever att få kontakter runt om i Världen. http://www.reachtheworld.org

Geopardy heter ett Mexikanskt projekt där man lär sig genom videokonferenser och ett program som heter Enigeo. http://www.liceodelvalle.edu.max

Mitt första seminarie idag handlade om hur man kan använda soundcloud i undervisningen. Det är ljudets YouTube där man kan dela med sig av ljudinspelningar. Man kan skapa grupper där man delar ljud med varandra och man kan kommentera som i Google Drive. http://www.soundcloud.com

Mitt andra seminarie hölls av Scott Garrigan från Lehigh University. Han pratade om hur MOOC´s kommer att påverka K-12 undervisningen. Han började att gå igenom MOOC historien som började 2011 och har ökat explosionsartat. I slutet av 2012 hade över 3 000 000 på över 40 universitet studerat på en MOOC. Inom 50 år förutspådde han att över 4 500 college och universitet i USA skulle ha stängt på grund av MOOC. ”Och detta går inte att stoppa” sa han.  Nya undervisningmetoder var framgångsfaktorerna för MOOC enligt Garrigan:
– 10 min video
– Personlig kollegial känsla
– Feedback
– Deadlines för tester och inlämningar
– Frågor och svar möjligheter

Efter detta större seminarie gick jag till ett lite mindre ”rundabordseminarie” där Natalie Rector från New College of Florida berättade om det Wikipediaprojekt som hon hållit i. Hon berättade om innehållet i den forskningsrapport som kommit ut från projektet.

Gary Stager berättade sedan i ett storseminarie om ”The Creative Learning Revolution You can´t Afford o Miss”. Det handlade om ”the maker movement”. Det är tydligen en stor rörelse i USA där man samlas och tillverkar saker. En ”Maker fair” kan få 150 000 personer att samlas för att under några dagar ”göra”dvs ”tillverka” saker. Använder man sig av att i projekt låta eleverna uppfinna sakar kan detta för många elever bli något man minns hela livet. Han har skrivit boken ”Inovate to learn”.

Sist hörde jag Ian Fogarty från Canada berätta hur han ändrat sin undervisning utifrån ”21st Century Classroom”. Han lät eleverna kollaborera framför smartboards och fick bättre resultat än när de jobbade med datorer. De fick bl.a. förbereda och genomföra en debatt om man skulle få transplantera grisorgan in i människor. Genom att förbereda och  genomföra den uppgiften fick eleverna kunskap på en mängd områden. Man kan läsa vidare på sidan: www.foggs.ca/wp

Emellanåt fick jag tid att gå in på utställningsområdet. Här är några av de utställare som jag fastnade hos:

Encyclopedia of Life. En sida om har som ambition att beskriva alla jordens arter. Den är bl.a. kopplad till iNaturlist där man kan rapportera fynd. Det finns också en app till denna sida som kan skapa fälthandböcker. Foton till denna sida läggs upp och hämtas från en grupp i Flickr.

Hapara. Ett företag som gjort ett program som gör Google apps strukturerat på ett sätt så man lätt kan hålla reda på alla elevers dokument och presentation mm. Verkar väldigt användarvänligt.

ePals. Detta projekt vill underlätta för elever från hela världen att få kontakt med varrandra.

ISTE 2013 – Global education and gaming

Publicerad den av
Svara

ISTE 2013 Söndag-2 ISTE 2013 hålls i år i San Antonio, Texas, på Gonzales Convention Center vid ”Riverwalk”

ISTE 2013 Söndag-7

ISTE 2013 hade sin officiella öppning idag.

På förmiddagen kunde vi förbereda oss inför de kommande dagarna och lägga sista handen vid vår presentation vi skall ha på tisdag. Att läsa igenom programmet och bestämma sig för vilken session man skall gå på tar flera timmar. Jag hann gå igenom måndag och tisdag. TIll sin hjälp har man en online planerare där man kan lägga in alla programpunkter man inte vill missa. Det går också att skicka meddelande till alla deltagare via appen. Bra för oss som inte kan ha våra mobiltelefoner på och ”bara” kan använda dem som datorer.

Istället för att gå på inledningsprogrammet tog jag tillfället att vara med på en tre timmars minikonferens: The Global Education Summit. Det var en konferens där alla som arbetar med globala projekt inom ISTE samlades för att utbyta erferenheter och knyta kontakter.

ISTE 2013 Söndag-3Rundabordsamtal vid Global education summit.

Konferensen inleddes med några korta kärnfulla tal (”ignite speach”) som hade samma form som pecha kucha föredrag: 20 bilder där varje bild får visas i högst 15 sekunder.

Salen var möblerad med runda bord. När talen var klara fick en ”ordförande” från varje bord komma fram och berätta vilken organisation eller projekt man arbetade med och vad man skulle tala om vid sitt bord. Totalt var det över 15 olika bord som man fick välja på att sätt sig vid. Jag gick bort till iEARN som hade över 200 globala projekt på 30 olika språk i 130 olika länder. De engagerade 40 000 lärare och nådde ut till 2 miljoner elever. Jag fick prata med en projektledare från Pakistan och USA:s projekledare Lisa Jobson från New York. Deras organisation har som sitt syfte att hjälpa elever och lärare runt om i Världen att få kontakt och samarbeta i olika projekt.

Efter 45 minuter blev det två ”ignite speach” igen. Nu kunde man sitta kvar vid samma bord eller söka upp ett annat. Jag gick då till Deforest action som jag träffade förra året i San Diego. Chris Gauthier och Sara Hassan berättade om hur de byggt upp arbetet med Earth watch där elever runt om i världen håller koll på regnskogen på Borneo och kan slå larm till lokala grupper. Genom deras hemsida kan lärare hitta bra utbildningsmaterial om avskogning.

Efter minikonferensen var det dags för Jane McGonigal att hålla sitt ”key speach”. Det handlade om ”gamification”. Hon förklarade varför det var viktigt med spel i undervisningen och hon kunde förklara på ett sätt jag aldrig hört tidigare spelens möjligheter och betydelse. Hon visade två exempel. Ett där ett spel fått människor att komma på sociala uppfinningar och starta olika företag. Ett annat spel hade förmått 500 ungdomar att skriva en bok om 100 sätt att förändra världen. Efter föreläsningen hade jag fått en helt ny insikt i ett område inom utbildning som jag inte visste mycket om innan. Det händer inte så ofta att ett helt nytt utbildningslandskap öppnar sig för en. I dag gjorde det det.

ISTE 2013 Söndag-6Jane McGonigal. Författare till ”Reality is broken”.

ISTE 2013 Söndag-4Jane McGonigal samlade ca 15 000 lärare i samma rum. Det var ett stort rum! Här förstår man hur stort intresset är för digital utveckling av lärandet!

När föredraget var klart gick alla tusentals lärare upp på andra våningen där det serverades tacos med olika såser. Runt väggarna var det också fullt med ”Poster sessions” om olika globala projekt. Här är några av de projekt som jag pratade med:

Biz Movie

Future friendly school

TakingITGlobal

World Leadership School

Flat classroom

Geopardy