ISTE 2013 – National Geographic

Under ISTE 2013 gick jag på ett seminarie som National Geographic höll i. Det hette Community Geography, Exploration, and Mapping with National Geographic Education . Där fick vi en genomgång av några av de projekt som National Geographic leder och hur man lokalt kan arbeta med det som de tagit fram

Sean Oconnor och Patricia Norris berättade om deras kartsystem, olika ”citizen science projekt” och ”The great Nature” som är deras senaste stora projekt där man skall låta människor världen över fotografera organismer i deras närhet och lägga in i en gemensam samling med naturbilder.

National Geographic bildades 1888 för att stimulera och verka för att geografiämnet skulle få sin plats i samhället. Ett av organisationens stora mål nu med sin verksamhet är att verka för att sprida det man kallar ”geoliteracy”. Det betyder i korthet att människor skall kunna ta bra beslut i samhället grundat på en förståelse och kunskap om jorden och de geografiska faktorer som påverkar oss människor.

Föredragshållarna kom från den avdelning inom National Geographic som arbetar med utbildning: National Geographic Education. Den avdelningen har en egen hemsida där deras material finns samlat. Där kan man hitta kartor i alla dess former. De har startat ett projekt som heter ”Fieldscope” som är en plattform man kan använda för olika citizen science projekt. De har bl.a. skapat ett om Chesapeke bay områdets natur och geografi. Det finns ett projekt där man följer lövsprickningen i USA: ”Budburst” och ett annat som handlar om grodor t.ex.

På sin hemsida har NG en hel avdelning med olika interaktiva kartor över hela världen. Denna avdelning är mycket användbar i undervisningen. Där kan eleverna testa att lägga olika lager med fakta över olika delar av Världen och se hur olika saker hänger ihop.

Det finns en avdelning med ”Media” som är en samling öppna lärresurser om olika ämnen relaterade till geografi.

Det finns också en hel avdelning ”Collection” med olika material om olika teman. Bl.a. kan man hitta en hel del om migration.

Under föredraget fick vi också en genomgång av vad ”Biobliz” är för något. Man samlar experter, studerande, lärare och andra intresserade och går igenom allt som finns inom ett område under 24 timmar.

Om man undervisar i geografi, naturkunskap och biologi kan det löna sig att gå igenom deras hemsida noggrant för att hitta öppna lärresurser om det man skall undervisa om och få idéer till labbar eller undersökningar.

ISTE 2013 – Encyclopedia of Life

De närmaste dagarna skall jag gå igenom det material som jag samlade in på ISTE 2013 i San Antonio. Först ut får det bli EOL eller Encyclopedia of Life som är deras hela namn.

EOL samlar information om alla jordens arter. Man kan gå in på deras sida: www.eol.org och söka information om en speciell art. De har också artiklar om biodiversitet och multimedia. Det kan vara videos, podcasts, speciella Google Earth presentationer mm.

Sidans medlemmar kan sammanställa samlingar med fakta om någon speciell fråga eller ett område. Man kan göra en ”fieldguide” med deras material om en organismgrupp inom något speciellt område.

EOL fungerar också som ett socialt media som deras medlemmar kan utnyttja för att finna personer med samma intresse för någon organismgrupp! Man kan gå med i något av de befintliga ”communities” som finns eller skapa ett eget.

De har ett resursmaterial för det som kallas ”Bioblitz”. När man gör en ”bioblitz” väljer man ut ett område som hela gruppen under 24 timmar inventerar på alla arter som man hittar.

De har en samling av identifikationsguider över olika organismgrupper.

De har mycket material som man kan använda i undervisningen. De har en speciell grupp som tittar på hur hela sidans fakta kan användas i undervisningen. Det finns en speciell ingång till undervisning på EOL: Learning + education

Att reseblogga

Nu håller jag på att avsluta resebloggen över sydstatsresan 2013. Förra året när jag reste i Californien och Arizona provade jag att ”resefacebooka” eller vad man nu skall kalla det. Jag la in några foton och en kort beskrivning vad jag sett under dagen på facebook. De två sätten att dokumentera sin resa har sina olika för- och nackdelar.

Om vi börjar med att använda facebook som resedagbok så hade det den fördelen att det gick ganska snabbt att lägga in bilder och text. Var det bilder med så var det många som kommenterade det jag sett och jag fick flera tips på vad jag inte skulle missa under resan. Det blev en ganska stor kommunikation med vänner och jag hade nytta av det direkt under resan.

När jag denna gång resebloggade märkte jag att det tog mycket mer tid i anspråk. Eftersom jag gör ett 365 projekt i år så skall jag ha in ett blogginlägg per dag. Hur får man då det ifall man inte skulle få tillgång till internet någon dag? Jo man laddar sin blogg med ett inlägg per dag med dagens datum på. Då kan jag om jag missar en dags internet fylla in den dagens bloggpost i efterhand.

Jag prioriterade att lägga in texten på var jag varit och vad jag sett. Att göra färdigt alla bilder jag vill ha in i lightroom har tagit tid och jag har ofta fått lägga in dem flera dagar efteråt. Nu sitter jag med de sista bilderna och skall de närmaste dagarna lägga in alla de jag vill ha in.

Resebloggen har den fördelen att den blir med detaljerad och får med allt det viktiga. Det går också att tagga den så jag bara får upp mina reseinlägg. Jag taggar mina inlägg med ”Sydstatsresan 2013” så får jag upp alla inlägg från resan och bara dem.

Genom att skriva reseblogg eller resedagbok så får jag en mer hel kunskap om det jag varit med om. Jag behöver slå upp en hel del för att vara säker på vad jag sett och jag lär mig på det sättet. Genom att skriva ner upplevelserna och det jag förstått så grundar jag kunskapen i mig.

Djurlista USA 2013

ANIMALS – DJUR – ANIMALIA

Resan till Washington och mellan San Antonio och Miami.

Detta är en lista på de djur Jag och Daniel Åkerblom såg på vår resa till Washington och genom några sydstater 25 juni – 3 juli 2013. Resan gick först till Washington. Sen flög vi till San Antonio där vi var på konferens i fem dagar. Efter det åkte vi bil San Antonio – Houston – Galveston – Lafayette – New Orleans – Tallahassee – Palm Beach – Everglades – Miami.

MAMMALS – DÄGGDJUR – MAMMALIA

Racoon – Tvättbjörn – Procyon lotor
Vi såg en skymt av en tvättbjörn i Lafitte utanför New Orleans

Manatee – Lamantin – Trichechus manatus
I den sydligaste delen av Eveglades vid stället Flamingo såg vi två Lamantiner i hamnen. De kom upp med jämna mellanrum och andades.

REPTILES – REPTILER – REPTILIA

American alligator – Mississippialligator – Alligator mississippiensis
Vanlig i träskmark efter hela vägen från Anahuac till Florida.

American crocodile – Amerikansk krokodil – Crocodylus acutus
Ett exemplar i kanalen vid Flamingo i södra Everglades.

Turtles – Sköldpaddor – Order Chelonii
Vi såg en vattensköldpadda med röda ”öron” i naturreservatet norr om New Orleans och en mer jämngrå stor vattensköldpadda i Everglades.

BIRDS – FÅGLAR – AVES

Ducks – Änder – Family Anatidae
Jämfört med en resa genom Sverige så här års så såg vi väldigt lite änder.

Canada Goose – Kanadagås – Branta kanadensis
Sågs från vägen i Louisiana.

Black-bellied Whistling-Duck – Svartbukad visseland – Dendrocygna autumnalis
Sågs i flera par i Anahuac National reserv utanför Galveston

Mallard – Gräsand – Anas platyrhynchos
Den vanligaste anden i städerna. Sågs i dammen nedanför Capitoleum och floden som rinner genom San Antonio för att nämna några exempel.

Turkeys – Kalkoner – Family Phasianidae

Wild Turkey – Vild Kalkon – Meleagris gallopavo
Sågs från vägen efter Tallahassee

Frigatebirds – Fregattfåglar – Family Fregatidae

Magnificent Frigatebird – Praktfregattfåglar – Fregata magnificens
Flera flockar nere vid Flamingo i södra Everglades. Ska också häcka i bukten innaför Galveston men vi såg inga där.

Cormorants – Skarvar – Family Phalacrocoracidae

Neotropic Cormorant – Sydamerikansk skarv – Family brasilianus
Ett exemplar satt i på en stolpe i Anahuac Nature Reserve

Double-crested Cormorant – Öronskarv – Phalacrocorax auritus
Ett exemplar satt i kanalen bredvid mangroveskogen i Flamingo i södra Everglades

Darters – Ormhalsfåglar – Family Anhingidae

Anhinga – Ormhalsfågel – Anhinga anhinga
Ett exemplar sågs i ett naturreservat norr om New Orleans. Ett exemplar segelflög också ovanför highway 10 i Louisiana efter New Orleans.

Pelicans – Pelikaner – Family Pelecanidae

Brown Pelican – Brun pelikan – Pelecanus occidentalis
Var mycket vanlig i Galveston där de kom i flockar över hustaken och utefter stränderna.

Herons – Hägrar – Family Ardeidae

Great Blue Heron – Amerikansk gråhäger – Ardea herodias
Vanlig i Anahuac. Sågs också i naturreservatet norr om New Orleans. Fanns i Everglades nere i Flamingo.

Cattle Egret – Kohäger – Bulbulcus ibis
Vanlig utefter kusten under hela vår resa.

Snowy Egret – Snöhäger – Egretta thula
Sågs i enstaka exemplar utefter kusten under hela vår resa.

Great Egret – Ägretthäger – Ardea alba
Vanlig i våtmarkerna under hela vår resa. En av de vanligaste fåglarna vi såg i träsken under vår genomresa.

Tricolored Heron – Trefärgad häger – Ardea tricolor
Vanlig kring Galveston och i naturreservatet norr om New Orleans.

Little Blue Heron – Blåhäger – Egretta caerulea
Vanlig i Anahuac, naturreservatet norr om New Orleans och i Everglades vid Flamingo.

Green Heron – Grönryggad häger – Butorides virescens
Vanlig i Anahuac utanför Galveston

Yellow-crowned Night-Heron – Gulkronad natthäger – Nyctanassa violacea
Fanns vid floden i San Antonio, i Anahuac och naturreservatat norr om New Orleans.

Ibises – Ibisar – Family Threskiornithidae

Glossy ibis – Bronsibis – Plegadis falcinellus
Fanns i Anahuac Nature Reserve.

White ibis – Vit ibis – Eudocimus albus
Vanlig utefter hela resan i våtmarkerna.

Roseate Spoonbill – Rosenskedstork – Platalea ajaja
Ett par flockar sågs i Anahuac Nature Reserve

New worlds vultures – Nya världens gamar – Family Cathartidae

Turkey Vulture – Kalkongam – Cahtartes aura
Vanlig utefter hela resan. Den vanligaste gamen i början av resan i Texas och Louisiana.

Black Vulture – Korpgam – Coragyps atratus
Vanlig i Florida.

Ospreys – Fiskgjusar – Family Pandionidae

Osprey – Fiskgjuse – Pandion haliaetus
Vanlig i Everglades. Var ovanligt oskygg. Satt och åt bara några meter ifrån oss.

Kites, Eagles and Hawks- Glador, örnar och hökar – Family Accipitridae

Swallow-tailed Kite – Svalstjärtsglada – Elanoides forficatus
Sågs i några exemplar från vägen i Louisiana och Florida.

Northern Harrier – Blå kärrhök – Circus cyaneus
Ett exemplar i Ananhuac Nature Reserve

Rails, Gallinules & Coots – Rallar, rörhönor och sothönor – Family Rallidae

Common Gallinule – Amerikansk rörhöna – Gallinula galeata
Vanlig i Anahuac Nature Reserve

American Coot – Amerikansk sothöna – Fulica americana
Några exemplar sågs i södra Everglades.

Lapwings & Plovers – Tofsvipor & pipare – Family Charadriidae

Killdear – Skrikstrandpipare – Charadrius vociferus
Vanlig i Anahuac Nature Reserve

Stilts & Avocets – Styltlöpare & skärfläckor – Family Recurvirostridae

Black-necked Stilt – Amerikansk styltlöpare – Himantropus mexicanus
Den vanligaste vadaren under resan. Vanlig i Anahuac Nature Reserve och Naturreservatet norr om New Orleans.

Sandpipers, Phalaropes & Allies – Snäppor & simsnäppor – Family Scolopacidae

Willet – Willet – Tringa semipalmata
Ett exemplar i Anahuac Nature Reserve

Gulls, Terns & Skimmers – Trutar, tärnar och saxnäbbar – Family laridae

Laughing Gull – Sotvingad trut – Leucophaeus atricilla
Den enda truten eller måsen vi såg under resan. Mycket vanlig utefter kusten och enstaka inne i träskmarkerna.

Least Tern – Amerikansk småtärna – Sternula antillarum
Ett exemplar sågs inne vid den första sjön man kom till när vi tog båten in i Everglades mangroveträsk från Flamingo.

Pigeons & doves – Duvor – Family Columbidae

Rock Pigeon – Klippduva (Tamduva) – Columbia livia
Den vanligaste fågeln vi såg inne i städerna vi åkte förbi.

White-crowned Pigeon – Vitkronad duva – Patagioenas leucocephala
Sågs i fem exemplar nere vid Flamingo i södra Everglades. Finns bara i mangroveträsken

i Everglades i hela USA.

Mourning Dove – Spetsstjärtad duva – Zenaida aurita
Några exemplar i Anahuac Nature Reserve

White-winged dove – Vitvingad duva – Zenaida asiatica
Fanns inne i San Antonio.

Inca Dove – Inka duva – Columbina inca
Ett exemplar gick på parkeringen utanför vårt hotell i San Antonio

Goatsuckers – Nattskärror – Family Caprimulgidae

Common Nighthawk – Större falknattskärra – Chordeiles minor
Sågs i flera exemplar i Anahuac.

Swifts – Seglare – Family Apodidae

Chimney Swift – Skorstensseglare – Chaetura pelagica
Vanlig i New Orleans. Dess ”swirrande” blandade sig med musiken på Bourbon Street.

Tyrant Flycatchers – Tyranner – Family Tyrannidae
Detta är den största av fågelfamiljerna med ca 400 arter.

Eastern Kingbird – Östlig kungstyrann – Tyrannus tyrannus
Några troliga exemplar av denna art sågs i Anahuac.

Scissor-tailed Flycatcher – Saxstjärttyran – Tyrannus forficatus
Några exemplar vid ingången till Anahuac.

Crows & Jays – Kråkor & Skrikor – Family Corvidae

American Crow – Amerikansk kråka – Corvus brachyrhynchos
Vanlig i Everglades.

Swallows – Svalor – Family Hirundinidae

Barn Swallow – Ladusvala – Hirundo rustica
Häckade vid ingången till Anahuac.

Cliff Swallow – Stensvala – Petrochilidon fulva
Häckade vid ingången till Anahuac bl.a.

Wrens – Gärdsmygar – Family Troglodytidae

Carolina Wren – Karolinagärdsmyg – Thryothorus ludovicianus
I träskskogen vid Lafitte söder om New Orleans.

Thrushes – Trastar – Family Turidae

American Robin – Vandringstrast – Turdus migratorius
Vanlig i Washington.

Mockingbirds – Härmtrastar – Family Mimidae

Northern Mockingbird – Nordlig härmtrast – Mimus polyglotus
Vanlig i Anahuac och flera andra ställen under resan upp mot Florida.

Starlings – Starar – Family Sturnidae

European Starling – Stare – Sturnus vulgaris
Vanlig i Washington och många av de städer vi kom till.

Cardinals – Kardinaler – Family Cardinalidae

Northern Cardinal – Röd Kardinal – Cardinalis cardinalis
Sågs i San Antonio och i Lafitte söder om New Orleans.

Blackbirds – Trupialer – Family Icteridae

Eastern Meadowlark – Östlig ängstrupial – Sturnella Magna
Vanlig i Anahuac.

Red-winged Blackbird – Rödvingetrupial – Agelaius phoeniceus
Vanlig i alla buskvåtmarker.

Common Grackle – Mindre båtstjärt – Quiscalus quiscula
Vanlig i samhällena under vägen i Louisina till Florida.

Boat-tailed Grackle – Större båtstjärt – Quiscalus major
Förekom i Everglades.

Great-tailed Grackle – Mexikansk båtstjärt – Quiscalus mexicanus
Vanlig i San Antonio och i Galveston.

Brown-headed Cowbird – Brunhuvad kostare – Molothrus ater
Vanlig i Washington och såg den i Everglades nere i Flamingo.

Old World Sparrow – Gamla världens sparvar – Family Passeridae

House Sparrow – Gråsparv – Passer domesticus
Vanlig i städerna.

Everglades

Det var inte helt lätt att se skyltningen var man skulle svänga av från interstate road 1. Vi kom ut på vägen mot Key West och det gick inte att vända på en halvtimme nästan. Men det var intressant att se hur landskapet gick över i våtmark och sedan till mangroveträsk.

När GPS:en väl fått rätt mål kom vi fram till infarten till Everglades från Homestead hållet. Vi fick en karta och lite tips från ”Visitor Center” och gav oss in i parken.

Första stopp blev Royal Palm med Anhinga Trail och Gumbo Limbo Trail. Anhinga är det amerikanska namnet för ormhalsfågel. De är tydligen vanliga här under häckningstid. ”Nu är häckningen över så de flesta arter har flugit norrut” sa guiden i Visitor Center. Vi såg varken många arter eller många exemplar av fåglar. I en palm satt det ett gäng med ”Black vultures”. ”Boat tailed Grackle” är också allestädes närvarande. I en vattenöppning låg det en alligator. I samma vatten såg vi också en stor vattensköldpadda sakta simma iväg.

EvergladesBlack Vultures – Korpgam – Coragyps atratus

Everglades-2 Everglades-3Mississippialligator – Alligator mississippiensis

Everglades-4Vattensköldpadda (art okänd)

Gumbo Limbo är ett träd som växer i träsken här. Det har en röd ganska slät bark. Stigen som fått namn efter den gick in i en träskskog som var så tät att det verkade vara skymning där mitt på dagen. Det var fuktigt och mycket myggor.

Vi fortsatte direkt ner till ”Flamingo” som ligger vid kusten i änden av vägen in i parken. Vi åkte förbi våtmarker som såg ut som svenska högmossar med tall på. Fast tallarna såg annorlunda ut än hemma. När vi närmade oss kusten började mangroven visa sig ute i våtmarkerna och blev vanligare och vanligare.

Everglades-6Vägen igenom Everglades ner till Flamingo var ganska artfattig när det gäller fåglar. En Cattle egret – kohäger -Bubulcus ibis såg vi i alla fall. 

Everglades-7Mosseliknande biotop i centrala Everglades

Väl nere i Flamingo kom vi precis innan en båttur skulle starta ut i mangroveträsken. En amerikansk sothöna gick på gräsmattan utanför den lilla affären i hamnen. Vi bestämde oss för att åka med båten nästa tur. Turen gick först genom en grävd kanal. Guiden på båten visade oss de tre typer av mangrove som växer här; röd, vit och svart mangrove. De har luftrötter som fäster dem vid botten och som gör dem motståndskraftiga för stora vågor som tsunamis t.ex. Här i Everglades växer den största sammanhängande mangroveskogen i världen.

Everglades-8 Kanalmynningen vid Flamingo i södra Everglades. Flera Korpgamar seglade ovanför mangroveträsken. 

Everglades-9Amerikansk sothöna (Fulica americana)

Vi fick se ett träd som är så giftigt att man dör av att få i sig bara lite av saven eller saften från bladen. Indianerna använder den till att förgifta pilar. Det växte också en palm utefter kanalen som det gick att äta den inre märgen i stammen av. ”Palmhjärtan” kallas det på svenska. Uppe i grenarna på flera träd växte det ”luftväxter” som är de enda sötvattenreservoirerna ute i träsken här. I södra Everglades möts sötvattnet från norr och det salta vatten från söder och gör vattnet bräckt och odrickbart för oss.

Everglades-11 Everglades-12 Det dödligt giftiga trädet vid kanalen hade lite ljusare blad som hängde ner.

Everglades-13 Luftväxter på döda mangrovegrenar.

Everglades-10Mangroveträdens luftrötter.

Efter kanalen kom vi ut i en större sjö. Efter den åkte vi igenom ännu en kanal. Vår guide sa att den var en viktig flyttled för Lamantinen, sirendjuret som lever i de grunda vattnen här nere. Efter kanalen kom vi ut i en ännu större sjö. Där vände vi. Väl tillbaka i den första sjön såg jag nu två Magnificent Frigatebirds flyga över sjön.

Everglades-15 Inne i Everglades finns det vattenfarleder som man kan åka med mindre motorbåtar eller kanoter. 

Everglades-16Inne i Everglades öppnar sig en stor sjö.

Everglades-21Magnificent Frigatebird – Praktfregattfågel – Fregata magnificens

När vi var tillbaka i kanalen såg vi direkt en alligator. Det flög också en fiskgjuse före oss hela tiden genom halva kanalen. Framför båten flög det förbi White-Crowned pigeons ett par gånger.

Everglades-18Osprey – Fiskgjuse – Pandion Haliaetus

Everglades-30White-crowned pigeons – Vitkronad duva – Patagioenas leucocephala i mangorveträdens toppar. 

När vi väl gått av båten gick vi upp och tittade i kanalen lite nedanför Marinan. Där utefterkanten låg det en amerikansk krokodil. Den låg precis där luftrötterna började och var delvis täckt av någon forma av sjögräs som låg på ytan. Den hade en tydligare spetsigare nos och en annan form på munnen jämfört med alligatorn.

Våra guider sa att man kunde se lamantiner ute i bukten utanför Flamingo. Vi gick dit och satte oss. En Great Gray Heron, Snowy egretts och en Little blue Heron flög förbi och satte sig vid stranden. Ett par fiskgjusar fiskade hela tiden ute i vattnet framför oss och i hamnen bakom oss. En av gjusarna kom mycket nära.

Everglades-23Little Blue Heron – Blåhäger – Egretta caerulea

På tillbakavägen till bilen pekar Daniel på något nere i vattnet. En lamantin! Det ser ut som det är två djur som håller till inne i hamnen. De kommer upp då och då och andas. Den runda ryggen syns tydligt.

Everglades-28Vi fick se ryggen på en Manatee – Lamantin – Trichechus manatus i hamnen.

Innan vi åker ut från Flamingo ser vi ca 10 stycken Black vultures sitta under ett tak. En bit bort på gräsmattan går några Brown-headed Cowbirds. En Osprey äter på en fisk på en stubbe alldeles vid parkeringen.

Everglades-25 Everglades-26

Everglades-31Osprey – Fiskgjuse – Pandion haliaetus

På vägen tillbaka stannade vi till vid West Lake. Där kunde man gå in på en bryggstig in genom mangroveskogen. Det var som att gå i en ständig skymning i fuktig luft bland luftrötterna. Utanför i vattnet simmade tre American Coot.

Andra fåglar om jag inte nämnt som vi såg under dagen var: American Crow, Great Egret, Cattle Egret, Brown Pelican. Förutom Black vulture fanns det också Turkey Vulture and White Ibis.

Everglades-32White Ibis – Vit ibis – Eudocimus albus vid en strand i Everglades

Som bävrar i Klarälven….

…simmar alligatorerna i Mississippi.

Alligatorer

Mississippi-3

Innan vi åkte vidare från New Orleans tog vi oss en tur nedströms Mississippi. Vi ville se hur det ser ut med leveérna som kantar floden och som ser till att den inte skall översvämma husen som ligger under vattennivån.

När vi kom till en av förgreningarna tyckte jag det först såg ut som bävrar som simmade i vattnet men ganska snart så såg jag att profilen inte stämde. Det var några alligatorer som sakta simmade fram i ytan. När jag tittade närmare såg jag ännu fler utefter kanten av floden. Jag kunde som mest räkna till 15 stycken. Här såg vi för första gången de riktigt stora exemplaren.

En träskbåt med fiskare låg också en bit bort utefter floden. Det kan inte vara helt ofarligt att fiska i dessa vatten. Simma här skulle jag aldrig göra. En Mississippialligator kan bli upp till 4 meter lång.

Just där vi stannade hade man byggt en tvärvägg av cement mot levéerna. På så sätt kan man stänga in vattnet i olika celler om levéerna skulle brista på något ställe.

Levé

Mississippi-2

När vi stod och tittade ut över Mississippi kom det en stor oljetanker åkande uppströms. Det går tydligen ganska stora båtar in i floden. Utanför New Orleans såg vi ett stort oljeraffinaderi.

Oljetanker

Innan vi lämnade New Orleans området stannade vi till på Bayou Sauvage National Wildlife Refuge alldeles norr om staden. Där var det ett rikt fågelliv. Det första vi såg var tre ungfåglar av ”Yellow-crowned Night Heron” som stod på bryggan. I vattnet nedanför gick en ” White ibis”. I buskar sjöng ”redwing blackbird”. Andra fåglar vi såg var ”Anhinga”, ”Great blue heron”, ”Little blue heron” och Black-necked Stilt. På en stubbe satt en rödörad sköldpadda. När vi skulle gå upptäckte vi en alligator till bara några meter från bryggan. Den låg blickstilla som en stock i vattnet.

Mississippi-6Yellow-crowned Heron (juv)

Mississippi-4White ibis

Mississippi-7Mississippialligator

Anahuac och södra Louisiana

Dagen började med en färjetur från Galveston till  Bolivar peninsula. Vi fortsatte vägen upp till Anahuac National Wildlife refuge. Landskapet var alldeles platt. I entrén till reservatet fanns det ett litet tak man kunde gå in under och få skugga. Där häckade det en koloni med stensvalor. Strax innan entrén såg vi ett par scissortailed flycatcher.

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-9Vägen till Anahuac

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-15Cliff swallow – Stensvala

Vi började med att följa en liten stig precis vid entrén. Ett par amerikanska styltlöpare stod i en grund damm. Flera Mockingbirds satt i buskar och på stolpar. Tre nattskärror flög förbi oss.

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-11

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-30Black-necked stilt – Amerikansk styltlöpare

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-14Common Nighthawk – Större falknattskärra

När vi kommit tillbaka åkte vi rakt söderut tills vi kom till havet. Det var ganska fågelfattigt. Redwing blackbird var den vanligaste fågeln vi såg. Eastern Meadowlark fanns också vanligt.  Styltlöparna fanns också på flera ställen. I själva viken med öppet vatten såg vi knappt en fågel. En enda laughing gull flög förbi. Flera green heron och tricolour heron flög över vassen. Både white och glossy ibis kunde vi se. Mest fanns det av den vita. På ett ställe ute vid kusten satt det en sydamerikansk skarv. Flera par av Black-bellied Whistlingduck.

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-32Ute i våtmarken betade kor.

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-35Egretthägern var vanlig i området.

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-17 Redwinged Balckbird – Rödvingetrupial

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-22 Eastern Meadowlark – Östlig Ängstrupial

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-26Green Heron – Grönryggad häger

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-43White ibis – Vit ibis

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-23Glossy ibis – Bronsibis

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-36Neotropic Cormorant – Sydamerikansk skarv

Bästa fågelstället i reservatet denna tid på året var Plover loop. Där såg vi en hel flock med rosenskedstorkar. Skrikstrandpiparen var vanlig. När vi skulle gå till en plattform på ett ställe upptäckte Daniel en alligator som tittade upp ur vattnet. Sen såg vi alligatorer på tre ställen till inom reservatet.

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-40Roseate Spoonbill – Rosenskedstork

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-46Killdeer – Skrikstrandpipare

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-33Mississippialligator tittar upp ur vattnet i en kanal.

Träskmarker vid Mexikanska Gulfen-10Turkey Vulture – Kalkongam var vanlig inom området.

Efter Anahuac åkte vi österut mot Port Arthur och in i Louisiana. Efter nästan hela vägen till Lafayette var det träskmark.

Houstonkontrollen

Sommaren 1969 satt jag som fastnaglad vid TV:n när Apollo 11 åkte till månen och tillbaka. Under hela min barndom följde jag rymdfärderna med största intresse. När jag för några år sedan hittade mina gamla klippböcker från 60-talet såg jag att jag hade jag ritat massor av rymdkapslar och klistrat in artiklar om ”Mercury”, ”Gemini” och ”Apollo”.

Arne Thoréns rapporter från ”Houstonkontrollen” kan jag fortfarande minnas klart.

Idag när vi lämnade San Antonio i en hyrbil åkte vi raka vägen till Houston för att leta upp rymdcentret där. Det gick lätt att hitta med GPS:en. En rymdfärja stod ibland träden och välkomnade oss. ”Space center Houston” stod det med stora bokstäver på en skylt.

Vi gick in i centret och blev först lite besvikna. Det liknade mest ett nöjesfält för barn. Men vi såg att det hade turer med en ”tram” ut till ”Johnson Space Center”. Vi tog den blå turen och efter bara några hundra meter sa guiden: ”Nu lämnar vi museet och kommer in i det riktiga rymdcentret. Det vi åker in på nu är där rymdprogrammet hållit till sedan decennier tillbaka och det är här man tränar alla astronauter som skall upp till ”international space station” och utvecklar rymdfarkoster som skall kunna ta oss till asteroider och till mars.

Houstonkontrollen-11

En järngrind sköts undan och vi åkte in på ett stort platt område med mycket gräs och stora fyrkantiga byggnader. På väggen av ett av husen var det en stor ”teckning” av en saturnus V raket i naturlig storlek. Transporten förde oss längre och längre in och vi åkte förbi några stora tankar med flytande kväve. Det användes till att frysa ner det rum där man simulerade den temperatur som det är på mars.

Houstonkontrollen-14

Så sa då guiden: Här till höger så ser ni byggnaden där den historiska Houstonkontrollen ligger. Vi svängde in där och fick kliva ur när fordonet stannat. Vi leddes in i en byggnad och fick gå 86 trappsteg upp. Vi gick in i något som liknade en liten biosalong och bakom en stor glasruta där fanns ”Houstonkontrollen”! Det var ett starkt ögonblick att få se de terminaler som jag såg på TV 1969. Allt var lämnat så som det såg ut på 60-talet. Den sal vi fick sitta i och få kontrollrummet förklarat var den sal som journalisterna fick sitta i när de skulle rapportera från månlandningarna och de andra rymdfärderna.

Houstonkontrollen-7

Houstonkontrollen-5

Det historiska kontrollrummet användes mellan åren 1965 – 1992. Sen byggde man ett nytt likadant under det gamla men med modernare utrustning. När månlandningen gjordes hade man en datakraft på 5 MB! Det motsvarar ungefär 5 digitala bilder nuförtiden. En vanlig app till en smartphone innehåller mer datakraft än hela månlandningsprojektet!  När man skulle göra alla beräkningar använde teknikerna räknestickor.

På en av terminalerna stod fortfarande den röda telefonen som vad jag minns gick direkt till presidenten. Ledaren för ”the mission” satt ungefär i mitten av alla terminalerna. Den som hade den rollen hade alltid sista ordet om något skulle beslutas. Inte ens presidenten kunde säga emot honom.

Houstonkontrollen-4

Det fanns en terminal som var den enda som fick prata direkt till austronauterna. Där satt det bara andra astronauter. De hade ett speciellt ”förkortningspråk” så de snabbt skulle kunna kommunicera om vad som hände. Eftersom en rymdfarkost rör sig väldigt snabbt så var det också viktigt att kommunikationen kunde vara effektiv mellan de i kontrollrummet och de i rymdkapseln.

Houstonkontrollen-8

På tillbakavägen stannade fordonet vid det fyrkantiga huset med raketteckningen på. Det visade sig att det låg en riktigt saturnus V raket inne i byggnaden. Den var enorm. Jämförde man den med den lilla raketen som skickade upp den första Mercurikapseln så förstår man vilken utveckling det var när det gällde raketer på 60-talet.

Houstonkontrollen-9 Houstonkontrollen-10

Vi tog sedan en tur till som förde oss till det hus där astronauterna tränade och där nya rymdfordon och robotar utvecklades. Det var nog ett av världens största klassrum som vi såg idag.

Houstonkontrollen-12 Houstonkontrollen-13

Efter Houston åkte vi ner till Galveston. Det är en liten stad vid stranden av Mexikanska Gulfen. Vi åkte till ”Galveston State Park” och började vår fågelskådartur där. Vit ibis, ägretthäger och snöhäger var de första fåglar vi såg. Längs stranden seglade massor av bruna pelikaner över hustaken, stränderna och vågorna..

Tornrör och Dröstorp ödeby

Vi är nu inne i elevernas sista vecka i skolan. Imorgon tar våra treor studenten. Den här tiden är för en lärare ofta full av arbete. Den sista veckan har jag jobbat från 7:00 på morgonen till 24:00 på kvällen 7 dagar i sträck. Ibland har huvudet värkt när jag lagt mig. Alla loggboksanteckningar och inlämningar ska gås igenom en sista gång. Elever som inte lämnat in allt skall kontaktas.  Betygskonferenser skall hållas mm.

Idag när vi skulle ha ämneslagsmöte med naturkunskapslärarna gjorde vi det i form av en vandring på Alvaret. Man tänker bra när man går och att få fika tillsammans i ”Prästgropen” i försommarsolen gör att man trivs. Vi har alltid mycket att prata om när vi träffas och ofta går jag inspirerad från våra möten.

Idag tog Fredrik Bjerding med oss till Tornrör. Det ligger nära Skarpa Alby österut på Alvaret från Färjestaden sett. Vid Tornrör ligger det en dolin som kallas ”Prästgropen”. En bit från den ligger en liten vattensamling som har ett stort stim med guldfisk. Det har varit guldfisk där i över 30 år. Vi såg ett stort stim med ”guldröda” och mer bruna varianter.

Tornrör

 

Tornrör-2

Sånglärkorna sjöng hela tiden över alvarsmarken. En ängshök flög förbi. Det var en fin utfärgad hane. På marken blommade krutbrännare och ängsnycklar. Majvivorna var redan utblommade.

Vi hittade en väg som vi följde ut över Alvaret och efter några kilometer var vi framme vid Dröstorps ödeby. De var en gammal by från 1700-talet som övergavs så sent som  1950 sägs det. En beskrivning av byn kan läsas här: Dröstorps ödeby.

Tornrör-5

 

Tornrör-7

 

Tornrör-8

Hämplingar kantade vår väg tillbaka till bilarna.

Naturkunskap 1b – Autenticitet

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.