Kategoriarkiv: Lärande för hållbar utveckling

Mbazzi – utkast till ett byutvecklingsprojekt

Publicerad den av
Svara

I över en vecka har Paul Kiguba bott hos mig under det utbyte vi har med våra skolor i Port Shepstone och Entebbe. Paul är fransklärare och administrativ ledare på gymnasieskolan Kisubi Mapeera som är med i vårt utbytet. Under de dagar vi umgåtts har vi pratat om ett möjligt utvecklingsprojekt som vi skulle kunna göra med bl.a. Wikipedia som hjälp.

Paul kommer från byn Mbazzi som ligger 3 mil väster om Kampala på vägen mot Masaka på Mityana Road. Den har över 1000 invånare i ungefär 220 hushåll. Jordbruk är den huvudsakliga inkomstkällan men det produceras inte tillräckligt för att det skall vara ekonomiskt livskraftigt. Många barn slutar skolan efter ”primary school”,  grundskolan. Deras skolresultat är inte så bra så de fortsätter inte i ”secondary school” som motsvarar vårt gymnasium.

Nästan all skog har huggits ner runtomkring och använts till träkolframställning. I Uganda lagar man maten utomhus på små spisar där man bränner träkol för att få värme. Det gör att det är en stor efterfrågan på träkol.

Dricksvatten får man från lokala källor som ligger oskyddade.

Tonårsgraviditeter är vanliga liksom tidiga äktenskap eftersom det inte finns så många andra bättre alternativ för de unga kvinnorna.

Malaria förekommer och kan orsaka en för tidig död för flera. Medicinsk vård ligger långt borta. Små barn och havande kvinnor kan dö för att de inte får vård tillräckligt fort.

Några små affärer för husgeråd finns. Några av familjerna klarar sig ganska bra med Mbazzi mått mätt men det finns mycket som behöver göras.

Paul vill nu starta ett byutvecklingsprojekt i denna by där han ser till att byinvånarna till en början lär sig att bruka jorden på ett effektivare sätt och kan få en bättre ekonomi som kan leda till bättre utbildning och drägligare liv. För att få ut information till alla kan lugandiska Wikipedia användas som verktyg. Genom att få en grupp av intresserade jordbruksutvecklare och andra som har erfarenhet av hur man utvecklar ett trädgårdsjordbruk att skriva artiklar på det inhemska språket kan kunskapen spridas kostnadsfritt tack vare Wikipedia zero. Genom detta projekt ser olika internetleverantörer till att det går att surfa kostnadsfritt på Wikipedia med hjälp av mobilen.

Han tänker börja med att få 10 familjer intresserade att börja utveckla sitt jordbruk. Det skulle behövas 5 datorer till en början. Två familjer kan dela på en dator. Till datorerna behövs det en utrustning med solcellsdrivna laddare.

Vi hoppas på att kunna knyta VI-skogen i Masaka till projektet. De har byggt en mönster gård där dit jordbrukare i den bygden kan åka till för att lära sig att utveckla sitt jordbruk. De har också ett omfattande utbildningsprogram som kanske kan användas i Mbazzi också. I Global profil besöker vi alltid VI-skogen i Masaka under våra besök.

Vi i Global profil kan också bidra med kontakter och kunskaper. När eleverna från Uganda och Sydafrika kommer hit kan vi studera någon svensk by för att se hur de arbetat med byutveckling historiskt och nu. Sydafrikanerna har också ett behov av byutveckling och kan börja arbeta med någon av deras byar. De har dock en annan förutsättning eftersom många i byarna inte äger något land.

Mbazzi kan bli ett intressant ”case” som vi kan följa och se hur det utvecklas under och mellan våra resor.

Vi vill nu se om det finns några organisationer, människor i vårt nätverk som har och skulle vilja bidra med något till detta byutvecklingsprojekt.

Grundmodul i miljökunskap för arbetsmarknadsutbildningar

Publicerad den av
Svara

Fortsätter beskrivningen av historien om AmuGruppens miljöutbildningar på 90-talet.

I juli 1993 så gick AMU-gruppen över från att vara en myndighet till att bli ett statligt ägt aktiebolag. Under våren 1993 hade vi som var intresserade av miljö och fanns på olika enheter runt om i landet sett till att vi fick starta ett miljöutbildningsprojekt. Vi ville utveckla moderna miljöutbildningar i det nya bolaget. Det nya AmuGruppen var indelat i olika dotterbolag och jag blev ansvarig för att utveckla miljöutbildningarna i AmuGruppen Småland.

Nu började det kännas meningsfullt att arbeta på AmuGruppen. Jag kunde se att jag hade en uppgift att fylla och ett så stort bolag som AmuGruppen kunde nå ut till och påverka många. ”Tänk om vi kunde få in ett miljötänk på alla arbetsmarknadsutbildningar i Sverige” tänkte jag och flera av mina kollegor ute i landet. Det skulle kunna få en stor verkan. Vi skulle då kunna bidra till att skapa ett kretsloppsamhälle och samtidigt vara med och skapa nya jobb.

Vi satte igång och utvecklade och provade oss fram på de utbildningar vi sålde. Mycket utveckling inom utbildningområdet sker i löpande arbete. Man får en idé och testar den och modifierar den lite nästa gång osv. Det är sällan man först utvecklar något färdigt och sedan kör man det på det sättet år från år. Visst kan man behöva en tid för att ta fram ett koncept men sedan filar man på det och ser till att det passar målgruppen.

När jag nu går igenom mina gamla filer så har jag hittat beskrivningen till ”grundmodulen” som vi kallade utbildningsavsnittet som vi tänkte skulle ingå i alla arbetsmarknadsutbildningar. Så här ser beskrivningen ut:

Planeten jorden;
Förutsättningar för liv,
Livets uppkomst,
Syresättning av atmosfären,
Ozonskiktet,
Liv upp på land,
Fotosyntes och cellandning,
Grundläggande energiprinciper.
Naturens kretslopp ex. kolet, vattnet.
Ekosystem
Människan och teknosfären. Linjära resursflöden.
Ett uthålligt samhälle – kretsloppsprincipen.
Lokal Agenda 21
Miljöproblem ur Miljöbasen:
-Uttunning av ozonskiktet
-Klimatförändringar
-Effekter av marknära luftföroreningar
-Försurning av mark och vatten
-Utarmning av växter och djur
-Övergödning av sjöar och hav

Jag kommer ihåg att jag brukade börja med att gå livets utveckling. Mätte upp 4,5 meter och rörde mig framåt i lektionssalen och gick igenom alla faser som livet gått igenom på jorden. Om det var varmt ute kunde jag gå 450 m istället ute. Ja och hade man mer tid på sig kunde jag gå 4,5 km med eleverna. Jorden är ca 4,5 miljarder år gammal så det var därifrån dessa siffror kom. Med detta sätt kan man visa hur jorden successivt renats av växterna, fått en atmosfär som lett till ett ozonskikt som sedan gjorde det möjligt för livet att gå upp på land.

Efter det brukade jag låta eleverna göra ”uppdraget”. Wolgang Brunner presenterade i slutet av 80 talet en övning som gick ut på att man skulle inreda ett rymdskepp som skulle vara ute i rymden i 6 tusen år. Genom att låta olika grupper tänka igenom allt som man måste ha med sig och hur man skulle göra skeppet självförsörjande på mat och andra behov så lärde sig kursdeltagarna grundläggande kretslopp och ekologi. Den efterföljande diskussionen kunde vara mycket intressant att följa när de olika grupperna fick redovisa vad de kommit fram till. Detta är nog en av de mest genialiska övningar som jag kommit i kontakt med under min lärarkarriär. Eleverna aktiverar all den förståelse de har om kretslopp och får in ny kunskap i ett sammanhang.

Jag brukade visa de grundläggande naturlagarna efter det genom att visa att ”allting sprids” när man droppar en droppe en vattenskål och att ”ingenting försvinner”. Jag visade det geologiska kretsloppet med sand och en sandsten samt vindens kretslopp med en hårtork och vattnets med en bunke vatten. Livets kretslopp fick symboliseras med en krukväxt.

För att sedan visa flöden och hur man kan få dem till kretslopp i ett samhälle brukade jag gå igenom material och energiflöden genom ett hushåll. Alla vet hur ett hushåll fungerar och de olika flödena blir då kopplade till en vardaglig företeelse. När man gått igenom flödena genom ett hushåll är det lättare att sedan titta på dem och förstå dem i ett företag.

Det ingick alltid ett ”kapitel” om Agenda 21 och vad som var nytt med det sättet att tänka. Hur det gamla miljötänkandet hade utvecklats med ”hållbar utveckling”

Sist så gick jag igenom miljöproblemen enligt något som hette ”miljöbasen” som var en pärm med grundläggande fakta om miljöproblemen.

Så gjorde jag för 20 år sedan. Hur skiljer det sig från hur jag undervisar nu? För det första så undervisar jag inte på arbetsmarknadsutbildningar längre men både uppdraget och livets utveckling följde med länge. Nu försöker jag istället att hitta etiska dilemman kopplade till det som jag skall lära ut. Jag försöker hjälpa eleverna att själva ställa frågor och att sedan lösa frågorna. Att se en fråga ur flera olika vinklar är viktigt och att förstå den vetenskapliga processen.

Det som inte finns med längre är Agenda 21. Den verkade glömmas bort i början av 2000 talet. Den ersattes av milleniemålen. Men processen har levt vidare även om den inte är lika intensiv som den var i Sverige i mitten av 90 talet. I somras var det Rio20+ som var en uppföljning av Riokonferensen 1992.

Hållbar utveckling i Wikipedia – ett diskussionsunderlag

Publicerad den av
1

Den 21 april kl 10 -15 skall vi ha en konferens på Naturhistoriska Riksmuseet om hur vi kan utveckla artiklar om hållbar utveckling i Wikipedia. Här är några tankar inför konferensen.

1. När elever och andra intresserade söker på ”hållbar utveckling” eller något annat begrepp inom detta ämne på internet är Wikipedia den första träff de får upp. Ofta används Wikipedia som en källa när elever skall lösa olika uppgifter i skolan. Det är därför viktigt att ”nyckelartiklar” inom detta ämne är av god kvalitet och inte för svåra att förstå. Det vi behöver göra är att tänka igenom vilka som är nyckelartiklar, hur de kan utvecklas och om det fattas några.

2. Eftersom hållbar utveckling är ämnesövergripande så är det viktigt att många artiklar om andra ämnen har ett hållbarhetsperspektiv. Detta kan man göra genom att gå igenom artiklar som skulle kunna ha ett sådant underkapitel och skriva det.

3. Det är viktigt att våra olika naturtyper är bra beskrivna och att det framgår varför det är viktigt att bevara dessa och hur man gör det på bästa sätt. I artiklar som sedan finns eller kommer att skrivas om lokala områden där dessa naturtyper finns kan man då länka till de artiklar som tar upp detta. På det sättet kan vi sprida kunskap om varför och hur vi skall skydda och bevara den biologiska mångfalden både allmänt och lokalt.

4. Hur skall vi få med de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Ska de stå som underrubriker eller vara egna underartiklar eller kategorier?

5. Kategorier som har med hållbar utveckling att göra behöver gås igenom och utökas med artiklar. Här är några kategorier vi bör titta på:
Hållbar utveckling
Humanekologi
Ekologi
Naturskydd
Miljövård
Miljöorganisationer

Finns det fler kategorier vi bör gå igenom?

6. Wikipedia skulle kunna utvecklas med dynamiska tabeller som ändras beroende på hur data ändras. Dynamiska tabeller kan vara kopplade till Citizen science projekt. Vilka tabeller skulle vara intressanta att börja med?

7. Genom projekt zero kan människor i utvecklingsländer få tillgång till Wikipedia gratis. Våra afrikanska kollegor som är med kommer att få en genomgång på hur det fungerar med detta projekt och få en grundläggande lektion i hur man skriver på Wikipedia. Hur kan man använda Wikipedia i Afrikanska skolor?

8. Lärande för hållbar utveckling, hur får vi in den processen? UNESCO:s dekad för detta?

9. Radion och Wikipedia. När nu radions inslag presenteras på SR:s hemsida och ligger ute ”för evigt” så kan programmen vara bra referenser till artiklar. En artikel kan kompletteras med ljudfiler. Kommer vi kunna lägga till aktuella radioprogram i Wikipedia i framtiden?

Här uppdaterar vi information om konferensen och har info om hur du anmäler dig om du är intresserad: https://www.facebook.com/pages/H%C3%A5llbar-utveckling-p%C3%A5-Wikipedia/421390037939850

UNESCO – FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 2005- 2014

Publicerad den av
1

Året är 2002 och det är 10 år efter Riokonferensen där Agenda 21, Riodeklarationen, Klimatkonventionen, konventionen för biologisk mångfald och Skogsprinciperna togs. Det är en uppföljningskonferens i Johannesburg i Sydafrika. Göran Person har just gått upp i talarstolen. Han är en av flera stats- och premiärministrar som har ”presenter” med sig till världen. Han överraskar alla med att inbjuda till en konferens för lärande för hållbar utveckling i Sverige.

På mötet i Johannesburg beslutades det också att uppmana FN att 2005-2014 skulle vara en dekad för ”Education for sustainable development”

Det är nu april 2013 och jag sitter på Uppsala Centrals café med Carl Lindberg som varit särskild rådgivare till Svenska Unescorådet sedan 2005. Det är två år kvar av denna dekad. Vad har då skett?

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Det var Carl som tillsammans med dåvarande kollegor på utbildningsdepartementet fick ansvara för och arrangera konferensen för lärande för hållbar utveckling i Göteborg i maj 2004. Man kunde bjuda in aktörer på området från inte mindre än 75 olika länder , ca 120 av dem kom från länder som Sverige då gav bistånd till genom Sida. Man hade även bestämt att bara 120 fick komma från Sverige av de 350 delegaterna för att få en god global spridning av deltagandet. Detta blev ett av startskotten för dekaden för lärande för hållbar utveckling.

Unesco är FNs organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. Svenska Unescorådet är ett råd som har till uppgift att företräda Unesco i Sverige och samtidigt ge råd till regeringen som företräder Sverige i Unesco. Sverige bidrar med finansieringen av mycket av Unescos arbete för Education for Sustainable Development vid huvudkontoret i Paris.

Carl Lindberg blev år 2004 invald i den högnivågrupp inom UNESCO som var rådgivare till de som arbetar med frågan om lärande för hållbar utveckling inom FN organet. Han arbetade bl.a. i den gruppen med att följa upp vad som hände i de olika länderna. Totalt besökte han 25 olika länder för att främja arbetet med lärande för en hållbar utveckling.

Några Internationella initiativ

UNECE – FN:s regionala kommitté för Europa och Nordamerika tog 2005 en strategi för utbildning för hållbar utveckling.

Tyskland är ett av de länder som tidigast beslutade sig för att stödja ESD och har sedan starten arbetat mycket med att få in hållbar utveckling i sitt utbildningssystem.

Japan har också genom ett gräsrotsarbete och stöd från sin premiärminister redan vid konferensen i Johannesburg gett frågan tyngd i sitt land.

Svenska initiativ

Sverige inrättade 2007 ett ”Institut för lärande för hållbar utveckling” via Sida tillsammans med högskolan på Gotland i Visby: SWEDESD.

8 lärosäten har skapat GRESD som är en forskarskola om utbildning och hållbar utveckling som har sitt säte i Uppsala. De har 16-19 doktorander kopplade till sin verksamhet.

Skolverket har utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” som alla skolformer i Sverige kan ansöka om att få utifrån ett antal kriterier.

Två av varandra oberoende regeringar I Sverige har i högskolelagen slagit fast att högskolorna skall främja en hållbar utveckling.

Svenska OMEP har ett projekt där man skall främja arbetet för hållbar utveckling inom förskolan.

Skåne och Västsverige har skapat ”Regional centers of Expertise”, regioner där utbildningsinstitutioner samarbetar med t ex botaniska trädgårdar och , studieförbund för att främja utbildning för hållbar utveckling. Att starta RCE över världen bestämdes i samband med mötet i Johannesburg 2002.

Början på fortsättningen

Nu är det mindre än 2 år kvar av dekaden för lärande för hållbar utveckling. 2015 går också tiden för milleniemålen ut. Nu står vi inför att ta nya tag vad det gäller hållbar utveckling på jorden. Som jag ser det så är dekaden bara början på arbetet med att utveckla lärande för en hållbar utveckling. Ett sätt för världen att få igång arbetet.

Nu återstår att lägga grunden för ett brett arbete inom alla utbildningsformer och inom alla ämnen inom undervisningsväsendet. 

Wikipediaprojekten

Publicerad den av
Svara

De senaste veckorna har två Wikipediaprojekt sjösatts tillsammans med Sophie Österberg på Wikimedia. Det som kallas ”Kalmar Wikipedia” syftar till att skapa en lärande gemenskap i Kalmar kring att skriva artiklar i Wikipedia. Det kan vara artiklar om Kalmar ur olika vinklar och vilka artiklar som helst. Det som är nytt i detta är att vi från skolan kan med detta låta våra elever vara en del av en kunskapsprocess i samhället. De elever som i skolan skriver i Wikipedia skriver inte bara för sig själva och läraren utan för alla som är intresserade av ämnet i Sverige. Eleven lär sig samtidigt vikten av att underbygga sin kunskap med referenser, tänka källkritiskt och utifrån relevans.

Omvärldsbevakaren Stefan Pålsson skriver i sin omvärldsblogg om vikten av detta:
http://omvarld.blogg.skolverket.se/2013/01/24/oppna-upp-koppla-samman-skapa-och-lar/

Den 13 mars är det två workshop på Stagneliusskolan i Kalmar. Man kan välja att gå på förmiddagen eller eftermiddagen. Går man på förmiddagen kan man fortsätta och fördjupa sig under eftermiddagen om man har tid. På kvällen hålls ett inspirationsseminarie där filisofin bakom Wikipedia gås igenom.

Det andra projektet handlar om att skriva artiklar om hållbar utveckling på Wikipedia. Lokalt kan det handla om att skriva om kommunens naturreservat och fågelområden, beskriva dem och förklara varför de är skyddsvärda. På den nationella nivån skall alla begrepp, historia mm inom hållbar utveckling få sina artiklar. Man behöver också gå igenom alla artiklar som har någon koppling till hållbar utveckling och se hur man kan få in det perspektivet. Kapitlet om energi behöver t.ex. underkapitlet ”hållbara energisystem”. Bilen behöver underkapitlet ”bilen i det hållbara samhället” osv.

För att komma igång och samla myndigheter, organisationer och andra intresserade kommer Wikimedia att samla till en nationell halvdagskonferens om detta i Stockholm i mitten eller senare delen av april.

Principer för social hållbarhet

Publicerad den av
Svara

När jag började blogga första januari var det för att jag skulle ge mig själv tid att reflektera över vad jag lärt mig i projektet ”Den digitala naturkunskapen”. Tänkte att det var ett bra sätt att förbereda sig inför slutredovisningen vi hade den 14 januari. Nu märker jag hur mycket som faller på plats när det gäller annat också. Därför fortsätter jag.

I morse när jag vaknade så förstod jag svaret på en fråga som jag tog upp i lördagens bloggpost om grundprinciper för en hållbar utveckling. ”Jag är övertygad om att det finns fler principer framförallt på den sociala sidan” skrev jag. Javisst finns de!. Flera av dem  har funnits med under hela mitt liv sedan jag började skolan. Jag har bara inte kopplat ihop dem med begreppet ”hållbar utveckling”.

Några av de första som tog fram ”grundprinciper för en social hållbar utveckling” var Gud och Moses. De såg till att de höggs i sten:

  1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
  2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
  3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
  4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
  5. Du skall inte dräpa.
  6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
  7. Du skall inte stjäla.
  8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
  9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
  10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom.

Så fick jag lära mig dem i alla fall. Vill ni ha en bra översiktlig analys av dessa och ur de kommer in i både judendom och kristendom så rekommenderar jag att ni söker på ”De tio budorden” på Wikipedia.

Sen sammanfattade Jesus dem i det dubbla kärleksbudskapet:

Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.

Detta ses som den kristna varianten av den grundprincip för social hållbarhet som man kallar ”den gyllene regeln” och som finns hos alla religioner i olika varianter:

”gör mot andra som du själv vill bli behandlad”

Alla religioner handlar om grundprinciper för hur vi skall leva ett socialt hållbart liv. När jag var volontär på ”International Fellowship of Reconciliation (IFOR)” i mitten av 80-talet fick jag lära mig mycket om en annan grundprincip som finns inom alla religioner: Principen om  ickvåld. 

Sen har vi grundprinciperna som tagits fram inom den politiska sfären. Det är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Även här ger Wikipedia en intressant överblick över hur dessa vuxit fram ur andra t.ex. Amerikanska självständighetsdeklarationen. Det finns flera konventioner som behandlar dessa och detta gör dem juridiskt bindande i många länder och själva frågan om ”grundprinciper för en social hållbar utveckling” kan man alltså också studera vidare inom juridiken.

Inom företagsvärlden finns det nu också principer för social hållbarhet. Själva begreppet kallas där ”social responsibility” och finns sammanfattat i den internationella standarden ISO 26000

Ser man nu på alla dessa grundprinciper som finns på bara den ekologiska och sociala sidan så förstår man vilken potential ämnet ”hållbar utveckling” har som ämnesövergripande tema inom gymnasiet. Det skulle vara väldigt intressant att tillsammans med elever och t.ex. religions- och samhällskunskapslärare arbeta djupare med dessa frågor.

Hållbar utveckling i Wikipedia

Publicerad den av
1

Kunskap är bland det viktigaste vi måste ha om vi skall kunna bygga en värld i ekologisk balans och med en fredskultur. Varför inte då använda världens största encyklopedi som finns på minst 50 olika språk och som alla världsmedborgare kan skriva i?

Efter att Sophie Österberg från Wikimedia hade undervisat våra elever i Global Profil i hur man skriver artiklar i Wikipedia hade vi lite eftersnack på en restaurang i Kalmar innan hennes tåg skulle gå. Jag frågade då om det finns någon diskussionsgrupp i Wikipedia som skriver om ämnet hållbar utveckling. ”Det finns det inte” sa hon. ”Det finns en grupp som tittar på klimatfrågan men ingen som systematiskt går igenom vad som kan skrivas om hållbar utveckling”. ”Då måste vi starta en sådan” enades vi om.

Så nu finns det en diskussions sida i Svenska Wikipedia där alla som är intresserade att bidra med kunskap om hållbar utveckling och kan diskutera och utveckla artiklar tillsammans. Detta går helt i Agenda 21:s anda. Här kan vi bygga upp vår samlade kunskap underifrån genom alla intresserades medverkan.

Här är länken till diskussiongruppen: Hållbar utveckling i Wikipedia

Vad man kan göra
Inom gymnasieskolor, folkhögskolor, studieförbund, universitet, högskolor och yrkesutbildningar kan man titta igenom Wikipedia och få som uppgift att komma med förslag hur man i befintliga artiklar kan få in hållbar utveckling. Det kan gälla att komplettera artiklar i energi, biologisk mångfald, jordbruk, skogsbruk etc. Eleverna kan bli en del av de diskussiongrupper som finns inom andra artikelområden och lär sig då att tillsammans med andra i samhället skapa och presentera kunskap.

En annan uppgift kan vara att skapa nya artiklar som inte finns än. Att bara tänka igenom vilka som skulle behövas är en mycket lärorik uppgift.

Alla språklärare har här en möjlighet att låta elever översätta artiklar från det språk man läser till svenska och tvärtom. Hållbar utveckling är ett sådant brett begrepp så alla elever borde kunna hitta sin del av detta som de är intresserade av. Det kan gälla hälsa, miljö, etik, socialt arbete mm.

Inom global profil så lät vi eleverna som examination skriva en artikel om något av det som de upplevt under sina resor till Uganda och Sydafrika. Här är bloggposten som jag skrev om detta:

Wikipedia i undervisningen

Grundprinciper för en hållbar utveckling

Publicerad den av
1

I veckan som gick fick jag frågan: ”vad är det som driver dig att utveckla din undervisning?”

Ända sedan jag gick i högstadiet och blev med i Fältbiologerna har jag känt att jag kom till världen för att rädda jorden. Att utveckla mina talanger och arbeta med mina svagheter så att jag bättre och bättre kan göra min del i detta arbete. Hela livet har jag tänkt när jag lärt mig något: ”hur kan man lära ut detta på ett bra sätt?” Kunskap är en av de viktigaste saker vi måste ha om vi skall kunna sköta vår jord på ett bra sätt. ”Att föra kunskapen vidare” och hitta sätt att förverkliga en vision om en värld i ekologisk balans med en fredskultur är min livsuppgift. Därför är jag lärare.

När jag talar om visioner då utgår jag från detta. När jag nu tar mig an det nya utbildningsparadigmet och den digitala utvecklingen är det det som jag utgår från. Jag kan se att vi kan lära oss mer, djupare och sprida kunskapen effektivare. Vi kan kommunicera på ett sätt som aldrig tidigare. Vi kan bli verkliga världsmedborgare.

I detta arbete får vi inte glömma att det finns ”tidlösa principer” som definierar vad ett hållbart samhälle kan vara. Under 80- och 90-talet arbetades det fram en rad sådana. Nuförtiden hör man inte mycket om dessa. Därför vill jag lyfta fram dem nu. Jag är övertygad om att det finns fler principer framförallt på den sociala sidan. Detta arbete med att finna grundprinciperna för en hållbar utveckling är ingalunda färdigt. Men låt oss börja med det som finns nu.

Grundläggande naturlagar
Som en grund för flera av principerna lyfter forskare och miljöutbildare ofta fram tre fysikaliska naturlagar som en grund vi måste förstå.

1.Material principen: Materia kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
I ekosystemen på jorden sätts grundämnenas atomer ihop till olika molekyler som så småningom bryts ner och atomerna används för att bygga upp nya molekyler. Så har atomerna gått runt i eviga kretslopp sedan universums skapelse.

2.Energiprincipen: Energi kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
Det som driver livsprocesserna i ekosystemen är energi som inte heller den kan
förstöras. Det som är viktigt att förstå här är att vi hela tiden förses med energi från solen och den driver ekosystemen och så småningom blir den mesta energin låggradig värme som åker vidare ut i rymden.

3. Entropilagen: ”Allting sprids”
Allt vi tar upp från jordskorpan och alla ämnen vi tillverkar i samhället kommer spridas i naturen, samhället och kanske in i våra kroppar om vi inte skapar tekniska kretslopp som tar hand om det som släpps ut.

Grundläggande kretslopp
Det finns fyra grundläggande kretslopp. Var och en av dessa kan man knyta till antikens
fyra element.

Det geologiska kretsloppet (Element: jord)
Vattnets kretslopp (Element: vatten)
Atmosfärens kretslopp (Element: luft)
Det levandes kretslopp (Element: eld)

Hur kan det levandes kretslopp vara knutet till elden? Det är samma process som pågår i vår kropp som när vi tänder en brasa (jfr. ”att förbränna maten”). Den är bara mer kontrollerad och sker i små steg. Därför passar det med eldens element på det levandes kretslopp.

Det naturliga steget
En av de svenska grundprinciper som spreds och lärdes ut under 90 talet var ”Det naturliga stegets” fyra systemvillkor. Organisationen grundades av läkare Karl-Henrik
Robert och han samlade en grupp forskare i sin organisation som
formulerade systemvillkoren.

Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor:

1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen
3. Bibehållet utrymme för naturens kretslopp och mångfald
4. Effektiv och rättvis hushållning

Det sista systemvillkoret har nu ändrats till att
4. mänskliga behov tillgodoses överallt

Mer om dessa kan du finna på www.detnaturligasteget.se.

Manfred Max-Neef mänskliga behov
För att definiera vilka de mänskliga behoven är använder många som arbetar med systemvillkoren Manfred Max-Neefs definition av dessa:

Livsuppehälle
Trygghet
Uppskattning
Förståelse
Delaktighet
Avkoppling
Kreativitet
Identitet
Frihet

Mer om dessa kan du läsa på www.esam.se.

Riktningsanalys
Parallellt med att Det naturliga stegets systemvillkor spreds så tog Eva Grundelius, som då arbetade på Svenska kommunförbundet, fram en riktningsanalys som kunde vara en hjälp för att ta hållbara beslut i företag och kommuner.

Hon byggde sina ”Villkor för en hållbar utveckling” på tre grundprinciper:

1. Naturens resursuppbyggande processer, inklusive den biologiska mångfalden, måste bevaras och förstärkas.

2. Användningen av naturresurser får inte vara större än naturens resursuppbyggande kapacitet. Det innebär att användningen av materia och energi måste minska i den rika världen.

3. Samhället måste baseras på förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp.
a) uttaget får inte vara större än nybildningen under samma tid
b) Materia får inte blandas på ett sådant sätt att ämnena inte kan cirkulera.
c) Alla ämnen som samhället aktivt eller passivt lämnar ifrån sig måste inpassas i naturens kretslopp

Utifrån dessa principer utvecklade hon en enkel riktningsanalys som bygger på 6 frågor. Kan man svara ja på dessa är man på väg i rätt riktning. Svarar man nej så behöver man tänka ut en åtgärd så man kommer i rätt riktning mot hållbarhet.

Fråga:

  • Minskar energianvändningen? Övergår vi till att använda förnyelsebara energikällor?
  • Ökar mångfald och resursuppbyggnad?
  • Sluter vi kretslopp?
  • Håller vi oss inom naturens gränser?
  • Löser vi fler problem än vi skapar?
  • Är vi försiktiga?

Naturkontraktet
1991 publicerade Sverker Sörlin Naturkontraktet som var en sorts ”budord” för en hållbar utveckling.

1. Du skall vårda och stärka den biologiska mångfalden och de resursuppbyggande processerna.
2. Du skall endast använda förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp. Nybildningen ska vara minst lika stor som uttaget.
3. Du skall hushålla med resurserna genom att minska användningen av materia och energi.
4. Du skall endast lämna ifrån dig ämnen som kan inpassas i naturens kretslopp.
5. Du skall icke blanda material på ett sådant sätt att ämnen inte kan cirkulera.
6. Du skall tillämpa slutna materialcykler med minimalt transportbehov för ämnen som inte inpassas i naturens kretslopp.

Permakultur
Under 1980 talet utvecklade Australiensaren Bill Mollison och David Holmberg Permakulturprinciperna. De har spridit sig över hela jorden och är mycket användbara när man skall bygga hållbara bosättningar.

Här är en kort sammanfattning av dessa:

1.Varje element skall tjäna flera funktioner
En höna t.ex. ger inte bara ägg. Den ger också gödsel, plockar skadeinsekter och bearbetar jorden.

2.Varje funktion skall upprätthållas av flera elementNär man bygger ett hus t.ex. skall man se till att man får energi från flera olika källor som t.ex. passiv solvärme, solfångare och en pelletspanna. Då blir bosättningen mindre sårbar.

3. Reducera energianvändningen
Att hitta energieffektiva lösningar är viktigt.

4.Soldriven energi.
Solen är en förnyelsebar resurs och en ren energikälla.

5. Biologiska lösningar framför mekaniska.
Naturen har i över fyra miljarder år utvecklat system för kretslopp. Varför inte använda dessa av evolutionen väl utprövade system?

6. Utveckla mogna ekosystem.
Försöker vi att utveckla mogna ekosystem blir den input i form av energi och arbete mindre.

7. Maximera kantlängd mellan ekosystem
Det är i kanten mellan olika ekosystem som den biologiska produktionen är som störst.
Genom att göra gränsen mellan olika ekosystem så lång som möjligt får vi en större biologisk produktion.

Litteratur

Grundelius, Eva (1995): Villkor för en hållbar utveckling. Svenska kommunförbundet. Stockholm. Sverige.

Holmberg, John (1995): Socio-ecological principles and indiacators for sustainability. Institute of Physical Resource Theory. Göteborg. Sweden.

Mollison, Bill (1991): Introduction to permaculture. Tagari publications. Sisters Creek. Tasmania. Australia.

Robert, Karl-Henrik (1992): Det Nödvändiga Steget. Affärförlaget Media utveckling. Stockholm. Sweden.

Sörlin, Sverker (1991): Naturkontraktet. Carlsson. Stockholm. Sverige.

Wikipedia – en ny folkrörelse för bildning?

Publicerad den av
Svara

De senaste veckorna har vi haft som uppgift till våra elever på Global Profil att skriva varsin artikel på Wikipedia om något av det som de varit med om på sina resor i Uganda och Sydafrika. Detta som examination på sin kurs i globalkunskap. Under arbetet har jag sett hur de lär sig att allt de skriver måste ha en förankring i en oberoende källa. De tränar sig att uttrycka sig formellt och sakligt. De ställs inför frågan: ”var passar min nya kunskap in i det som man redan vet”. I det sistnämnda kommer de åt själva kärnan i vad det innebär att lära sig: att binda samman det nya man lärt sig med det man visste innan.

Wikipedia görs av frivilliga ideella krafter som vill att kunskap skall vara fri och av god kvalitet. Wikipedia har förändrats mycket bara de sista fem åren. Förr sågs den som något vem som helst kunde skriva i och var därför inte att lita på. Nu har kvalitetskraven skärpts betydligt och en grupp ”Wikipedianer” ser till att allt klotter och artiklar med dålig kvalitet tas bort så fort som möjligt.

När artiklar tas fram sker det i en lärande gemenskap där var och en bara bedöms utifrån sin kunskap, sitt omdöme och det man bidrar med. Wikipedia styrs i form av en merokrati. Det är ens meriter som bestämmer hur mycket inflytande man får. De flesta skriver under ett alias och alla artiklar kommer ofta ur en diskussion som en grupp Wikipediaförfattare deltagit i för att ta fram bra artiklar om ett kunskapsområde.

Våra elever deltar tillsammans med andra människor ute i samhället. Genom att de får skriva i Wikipedia får de bidra till samhällets samlade kunskap om det de skriver om. De blir en del av ”det riktiga samhället”.

Det är här Wikipedia har sina stora fördelar och möjligheter att bli en ny folkrörelse för bildning! Varje ort, kommun eller socken, kan starta en grupp på Wikipedia där man diskuterar hur man på bästa sätt skall presentera kunskapen om det ställe på jorden där man bor. Det kan vara några från ett länsmuseum, några från kommunala myndigheter, några från olika ideella organisationer som naturskyddsföreningen, ornitologiska föreningen, pensionärsföreningen och hembygdsföreningen m.fl. Var och en skriver utifrån sitt intresse och alla bidrar med sin del. I det arbetet kan elever från den lokala skolan vara med och på så sätt ta del av att bestämma vad som skall stå om sin hembygd i Wikipedia.

När ett sådant arbete pågått en tid har det byggts upp ett kunskapsmaterial som kan beskriva hembygdens historia,dess samtid och natur. Ett material som sedan kan vara till stor nytta i t.ex. skolor och kommunalt arbete. Genom att eleverna själva varit med och bidragit tror jag att de får en helt annan känsla för sin hembygd och för det material som de själva varit med och tagit fram.

I det arbete kan också gamla och unga, experter och amatörer mötas. Skolan kan ännu tydligare blir en del av samhället och en drivkraft i dess kunskapsutveckling.