Uganda wildlife education center

När vi var hos borgmästaren i måndags bjöd han hela vår grupp till Uganda wildlife education center i Entebbe. Idag på eftermiddagen åkte vi dit.

Innan det fick det namn som det har nu kallades det ”Entebbe zoo”. Men efter kriget som var i början och mitten av 80-talet förföll det. När ugandierna sedan ville bygga upp det bestämde man sig för att göra ett zoo där inte alla djuren bara satt i bur utan att det fanns miljöer där de kunde gå i det fria.

Parken är uppbyggd kring några stora ”savanner” som får symbolisera olika nationalparker i Uganda. En bygger på det som finns i Queen Elisabeth National Park, en annan Kidepo och en tredje Murchisson Falls. De har också en stor inhägnad med schimpanser. I en liten våtmark hittar man träskonäbben. Vid varje större inhägnad står det en guide som berättar om det som går att se.

UWEC vill nå ut i landet med kunskap om vikten att bevara den biologiska mångfalden

Internetfonden

Internetfonden är en fond som stiftelsen för internetinfrastruktur (.Se) står bakom. Den har som syfte att finansiera projekt som skall utveckla användande av internet. Varje år kan man söka finansiering vid två tillfällen. Vi är nu inne i en av dessa sökperioder. Den 11 september går tiden ut för denna period. Nu har man en speciell fokusutlysning som syftar till att utveckla öppna digitala lärresurser för skolan.

Kalmars första Wikifika

Idag var en intensiv dag. Den avslutades med Kalmars första Wikifika i Stagneliusskolan. Ett Wikifika är öppet för alla som är intresserade av att skriva i Wikipedia. Vi blev fem deltagare. Fyra av oss hade under dagen varit med om att genomföra en wikipediautbildning för mina elever i Naturkunskap 2 och Global profil åk 3 som skall åka iväg på sin resa om några veckor.

På Wikifikat gick vi laget runt och pratade om hur vi börjat skriva på Wikipedia:
– Sammanfattningar av kunskaper inför uppsatser under universitetsstudier. Sammanfattningarna bröts ner i artiklar och lades in på Wikipedia.
– Ett intresse för ett speciellt ämne parat med ett teknikintresse kan göra att man börjar att skriva.
– Skriva artikel på Wikipedia istället för ett prov i en kurs är också ett sätt att börja skriva
– Att börja skriva artiklar efter en Wikipediakurs.

Vi pratade om ett par projekt som håller på att startas upp:
– Att skriva om hållbar utveckling i Lugandiska Wikipedia i Uganda.
– Att skriva artiklar som examination i kursen Naturkunskap 2.

Vi som varit med under dagens utbildningar försökte att sammanfatta dagen och reflektera över hur man kan lägga upp en Wikipedia utbildning på bästa sätt. Här är några tankar om det:
– Eleverna klarade av att vara koncentrerade i ca 2 timmar. Sen var det svårt för dem att hålla fokus. Många blev trötta.
– De praktiska övningar som eleverna gör skulle kunna vara tre större övningar som syftar till att skriva en riktig artikel innan man lämnar utbildningen för dagen. För att kunna göra det kan eleverna innan de kommer ha fått arbeta på en artikel med referenssök och ha den i det närmaste klar när de kommer till Wikipediautbildninen.

Evoke

Under sommaren har jag läst Jane McGonigals bok ”Reality is broken” där hon går igenom spelandets möjligheter och möjliga utvecklingar. Hon analyserar och beskriver olika typer av spel och vad spelare får ut av att spela.

I det sista kapitlet av boken tar hon upp spel som utspelar sig i verkligheten och som inspirerar till nytänkande och inovation för att lösa olika världsproblem. Ett av de senaste spelen hon utvecklat heter ”Evoke”. Spelets syfte är att världens  ungdomar, och speciellt de i Afrika, ska utveckla ”sociala företag” som löser problem som fattigdom, hunger, hållbara energisystem, tillgång till rent vatten och mänskliga rättigheter. Spelet har producerats  för ”World bank institute”

Spelet är designat så att spelarna skall sjösätta sina ”världsförbättraridéer” inom 10 veckor. Det kan spelas på datorer men finns också i version för mobiltelefoner som är så viktiga i de afrikanska länderna.

Spelet utspelar sig 10 år framåt i tiden och följer ett hemligt superhjältenätverk i Afrika som utvecklar ”sociala uppfinningar”. En social uppfinning är något som man använt entrepreneuriellt tänkande till att utveckla för att lösa ett socialt problem i samhället.

Exempel på uppfinningar som kommit fram genom spelet är t.ex. en Malavisk pojke som byggde en väderkvarn med hjälp av gamla cykeldelar och en Malavisk vetenskapsman som gjorde ett elverk som går på jäst och socker. Listan kan göras lång på det man kallar ”Afrikansk uppfinningsrikedom”.

Spelet fungerar så att de som är med i spelet skall genomföra 10 uppdrag och 10 mål på 10 veckor. Varje vecka fokuserar kring en ”urgent evoke” , ett brådskande behov av en uppfinning.

Mbazzi, Mpigi district, Uganda

Mbazzi is situated In Mpigi district south of the road to Mityana. It is a rural village with small farms and a little market place in the central of the village. ”Mbazzi” means ”axe” and the name came from the activity of the first settlers. They made axes on the hilltop. The first settlements can be traced far back as 1830. The area was mainly covered with rainforest. The sparse homes was found at the edge of the grazing lands on the hilltops. The valleys was left as a forest resource base. In recent years the whole rainforest have been cut down.

Mbazzi 2013-14Agriculture on the hills of Mbazzi.

Mbazzi 2013-16Mosaic landscape in Mbazzi.

Mbazzi 2013-17Cattle grazing on the hillslopes of Mbazzi.

Mbazzi 2013-26Deforestation at Mbazzi. This area was a dense rainforest.

Mbazzi 2013-11In the centre of the village there is a small ”marketplace”

Mbazzi 2013-6Children at the market place.

Mbazzi 2013-2Local shop.

Mbazzi 2013-8Another shop in the village.

Mbazzi 2013-19

Mbazzi 2013-9

Mbazzi 2013-3Children of Mbazzi.

Mbazzi 2013-13Primary school at Mbazzi

Mbazzi 2013-12The one and only tractor in the village.

Mbazzi 2013Corn – one of the crops of Mbazzi.

Mbazzi 2013-27

One of the farmers in Mbazzi farmer association. Since a couple of month VI-forest has begun a project in the village. Every tuesday they meet and do work together to start agroforestry in the village. The first thing to do is to start a nursery bed for tree plants.  They will later work with the whole VI-forest koncept and start cooperations and try to build a sustainable local society in Mbazzi.

Mbazzi 2013-31New tree plants – new hope!

Mbazzi 2013-30Work with nursery beds.

Mbazzi 2013-33Nursery beds. Every tuesday the farmers in the project meets and work with this.

Mbazzi 2013-34Paul Kiguba explains for the farmers why we are here. And he explains for us what they do.

Mbazzi 2013-32Mbazzi farmer association, Vi forest project team and visitors. At the left: Mats Hannerz, forester and editor for many forest magazine in Sweden. At the right: Tibazalika Alice Eunice, capacity development officer at ”Association of Uganda Professional Woman in Agriculture and Environment.

Mbazzi 2013-21At Mbazzi Paul Kiguba will start a resourcecenter for sustainable village development via Wikipedia Luganda. He will form a group of authors that will write articles about how grow crops, develop the local economy etc. The leaders of VI forest in Masaka where interested about the idea and I hope we can develop a good and meaningful cooperation with them.

This house is meant to be the resource center. It is situated along the village road and easy to access. Paul hope he will get help with the financing of the center.  I am helping him to find interested partners in the project and sources for funding.

Mbazzi 2013-22This room will be the heart of the resource centre. Paul shows where the computers shall stand.

Mbazzi 2013-24One of the Ugandan martyrs is the patron of Mbazzi and the new resource centre.

Att hitta lokala utvecklingsmöjligheter

När man har fått en översikt och förståelse av samhället som man studerar kan man börja att ta fram utvecklingsmöjligheter. Här följer två sätt som man kan tänka och arbeta på.

Det första kan man kalla ”goda exempel”- metoden. Man ger sig ut och letar efter goda hållbara exempel på de verksamheter som man hittat i byn. I Uganda kan det t.ex. vara att åka till Vi-skogens mönsterjordbruk i Masaka och studera de andra projekt som de driver. Där kan man hitta alternativa sätt att odla, få lokal energi och att finansiera sina verksamheter t.ex. Man kan läsa böcker och artiklar och söka på internet på sökorden ”alternativ energi”, ”ekobyar”, lokal livsmedelsförsörjning” eller andra ord. Sen sätter man ihop de bästa alternativen och beskriver en möjlig utveckling.

Det andra är ”back-casting” – metoden. Då utgår man från de problem som man hittat i samhället. Man tar problemen och omformar dem till visioner: hur skulle det se ut om problemen skulle vara helt lösta? Sedan ”ställer man sig i visionen” och ”tittar tillbaka till nuet” och försöker se vilka händelser eller aktiviteter som gjorde att visionen förverkligades. På så sätt får man identifierat en serie händelser som kan göra att visionen kan förverkligas. Alla dessa aktiviteter kan man sedan sätta samman i en plan.

När man sedan ser vägen framför sig kan man fråga sig: vilket är det första steget jag kan ta nu för att börjar förverkligandet av det hållbara lokalsamhället?

Att studera ett lokalsamhälle

Hur skall man lära elever att förstå hur ett lokalsamhälle fungerar i ett hållbarhetsperspektiv?

Här är några tankar om detta utifrån mina erfarenheter från undervisning och resor.

Förberedelse
Först måste eleverna få tankeverktyg för att kunna ställa de rätta frågorna. De frågor som verkligen täcker in komplexiteten i ett samhälle men också ger en överblickbar bild. Man kan börja med att låta eleverna fundera över följande frågor:

1. Vilka fysiska behov finns det i samhället?
2. Vilka sociala behov finns det i samhället?
3. Vilka ekonomiska behov finns det i samhället?

Sen kan eleverna fortsätta att fundera över:

4. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de fysiska behoven?
5. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de sociala behoven?
6. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de ekonomiska behoven?

Fortsatta frågor kan vara:

7. Vilka ”roller” eller ”yrken” finns det i samhället?
8. Vilka organisationer verkar där?

Sen behöver eleverna tränas i observation och dokumentation. Deras sätt att se och beskriva verkligheten behöver tränas. Här är det bra att ha ett transmediaperspektiv. Eleverna får lära sig att dokumentera med flera olika media som bild, video, ljud och att skriva i olika genre.

Innan man sedan ger sig ut i samhället behöver man ha förberett det genom att vi lärare och våra samarbetspartners ser till att de som skall intervjuas är förberedda och tillfrågade innan. Att man har en plan för hur många man kan komma till varje person eller familj som skall intervjuas och hur grupperna som skall intervjua är ihopsatta. Behövs det tolkar? Man kan också behöva tänka igenom hur själva intervjutillfället skall se ut. Skall man bjuda på något att äta? Skall man ha med sig någon present? Om man bara kommer och intervjuar kan det upplevas som om man bara kommer och tar. De kanske lägger en halv dag av sin tid som de inte kan arbeta på och få in inkomst på. Detta måste man ha i åtanke och på något sätt ge något tillbaka.

Innan grupperna ger sig ut på sina intervjuer måste de ha gått igenom vilka frågor de skall ställa utifrån de grundläggande frågeställningarna ovan.

Fältarbetet och insamlandet av fakta
När eleverna intervjuar är det viktigt att de lärt sig att lyssna. Ska de ställa några följdfrågor utifrån de svar de fått? Är det något svar som behöver förtydligas? Ett vanligt fel man kan göra som intervjuare är att bara beta av de frågor som man har på sitt papper utan att egentligen lyssna på svaren. Att fråga ”Varför?” efter ett svar kan vara ett sätt att få den som intervjuas att berätta mer och ger en än mer nyanserad bild av det man undrar om.

Efterarbete
När man sedan kommer tillbaka från fältarbetet är det viktigt att man strukturerar sitt material. Ser till att renskriva det man skrivit innan man glömmer. Har man gjort ljud- och videoinspelningar behöver man märka filerna så man kan hitta dem lätt och att alla fakta som namn, datum och plats finns på dem. Det är också bra om man namnger bilder så att man om ett halvår kommer ihåg vad det var man fotograferade.

För att göra en analys över hur hållbart samhället är kan man se på de fakta man fått in genom en riktningsanalys. Här är Eva Grundelius riktninganalys som togs fram för att hjälpa Sveriges kommuner att göra sin verksamheter hållbara i början av 1990 talet.

1. Använder man förnyelsebara energikällor effektivt? Undviker man att göra sig beroende av ohållbara energikällor, t.ex. fossila bränslen och kärnkraft.

2. Ökar mångfald och resursuppbyggnad?

3. Skapas slutna kretslopp för materia?

4. Håller man sig inom gränserna för vad naturen och människan tål?

5. Löser man fler problem samtidigt i ett hållbarhetsperspektiv, utan att skapa nya?

6. Tillämpar man försiktighetsprincipen? 

Grupperna behöver sedan bestämma hur man skall publicera sitt material. Ska man göra en artikel i någon tidskrift eller tidning? Skall man göra en rapport? Passar det att publicera i en ”Blurp”- bok? Ska man göra en utställning eller passar det bättre att redovisa i en bildföreläsning? Finns det något av det man fått fram som kan lämpa sig att skriva en Wikipediaartikel om? Finns det någon Wikipediaartikel som skulle kunna utvecklas mer utifrån det som eleverna upplevt och lärt sig?

Att förhålla sig till det man lärt sig och sett
När dokumentationen färdigställs är det också viktigt att ta upp en diskussion om hur man som elev och lärare skall förhålla sig till det som man fått veta. Kan och vill vi agera på något sätt för att bidra till en hållbar utveckling? Ska vi starta en intresseförening för det lokalsamhälle vi studerat för att ta göra insamlingar eller annat som kan stödja de utvecklingsmöjligheter som finns där? Kan vi inspirera någon redan befintlig organisation eller församling att arbeta för att samla in medel för till utvecklingsprojekt.