Handbok för vardagsekologi

Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:

http://www.alternativ.nu/handbok/handbok/vad_ar.html

Fajkon: idéutbyte

Sitter nu och smälter intrycken från igår på knytkonferensen Fajkon. Det fina med knytkonferenser är att vi som är med har föredrag för varandra. Alla hinner inte med att ha föredrag men det sker i alla fall ett stort erfarenhetsutbyte. Det var väldigt spännande att få berätta om det som jag förstått av transmedia. Det visade sig att det inte alls var något känt   begrepp i Sverige. Själva företeelsen var givetvis känd. Man kallade det att arbeta på ”flera plattformar”. ”Multimedia” ligger nära också men det måste till en dimension av deltagarkultur också för att det ska bli transmedia.

En av dem som var på mitt föredrag var Christin Persson. Hon talade senare om ”journalisten som entreprenör” . Hennes föredrag handlade om hur journalister behöver hitta nya former av affärsmodeller och sätt att nå ut med sina produkter och samtidigt få betalt för dem. Jag tror att det finns många sätt för journalister som går ihop med lärare att hitta nya former för både lärande och mediaproduktion. Som gymnasielärare så ser jag att ungdomars röst också behöver komma ut i medierna. De lär sig det nya medialandskapet bäst genom att få vara medskapande.

Tänk om vi kunde ha en knytkonferens för både lärare och journalister samtidigt?

Efteråt fick jag ett jättefint exempel på hur en transmediaprodukt skulle kunna se ut av Christin. Klicka på länken och scrolla ner:

http://www.nytimes.com/newsgraphics/2013/10/27/south-china-sea/

Hur startar man en transmediaprocess för en gemensam framtid?

Behovet av åtgärder mot klimatförändringarna växer för varje år. I de tropiska delarna av världen huggs regnskog ner i en snabb takt. Tusentals noshörningar dödas varje år för sina horns skull. Flera andra arter är nära utrotning. Fortfarande lever en stor del av jordens befolkning under fattigdomsstrecket. HIV/Aids är ett gissel i många länder.

Listan kan göras lång över problem som behöver lösas och behov som behöver fyllas.

Olika tider har olika ”metoder” och ”processer” för att ta i problem som dessa. I den tid som nu är pågår en transmedial utveckling såväl inom media som skolan. Berättelser berättas i olika typer av medier och samtidigt växer en ”deltagarkultur” upp. Genom dataspel utvecklar ungdomar viktiga förmågor som behövs för att lösa dessa svåra problem.

Frågan är hur startar vi och driver en transmedial process, med allt vad det innebär, för en gemensam framtid?

Games + Wikipedia

To have Jimmy Wales and Jane McGonigal as keynote speakers at the conference ”internetdagarna” in Stockholm was a very good choice. It would have been very interesting to hear them discus together how to solve the urgent problems of the world. I think they together stand for two powerful things that can make the world more sustainable.

Jiimy Wales Wikipedia as the channel for free knowledge and Jane McGonigals games that can inspire people to act with joy.

We could hear in Janes speach how gamers could help scientists to understand how proteins folds. A problem too difficult for computers to solve. We could also hear how the amount of people  volonteering in gardens increased centypal when it started with a game.

I think it is time to think of games strategical. To create good games so the gamers can help to solve following problems:

  • A reneved Agenda 21 process as began i 1992 and was so vital until the end of the century. A new process can be timed with the new millennium goals 2015.
  • To come up with international solutions on climate change.
  • Sustainable village development.
  • Sustainable cities
  • HIV/Aids
  • Stop the depletion of biodiversity

….And much more. The knowledge can be documented and delivered via Wikipedia and Wikipedia zero.

Lärare och journalist driver toleransarbete i fd Jugoslavien

Idag fick jag träffa läraren Masa och journalisten Maja som samarbetar med att driva ett förståelse och toleransprojekt i fd Jugoslavien. Anledningen till att de kom till Torslunda skola ikväll är att de är med i ett tidsreseprojekt tillsammans med länsmuseet i Kalmar. De berättade med inlevelse om olika projekt.

Ett av Projekten var ”C31 Centre for Developing Childrens Rights Culture”.  I det projektet hade man tagit fram en metod där man lät barn och ungdomar som varit eller är flyktingar att prata om deras liv utifrån en 3D karta. På den kartan fick de symboliskt bygga modeller av de ställen där de bott och sedan berätta om dem för att på så sätt bearbeta det som de varit med om.

Maja hade jobbat med ”Foundation independent Media” där man tog fram olika dokumentärer och mediaproduktioner för att visa sanningen om vad som hände på Balkan. Dessa kunde sedan vara en grund i de undervisningsprocesser som Masa sedan tog fram. ”Telling a story is a part of the healing process” var ett citat de visade under kvällen. ”To listen, to be heard, to understood”

Ett intressent projekt var också ”Museum of the past for the future – history heritage for ww2 as a platform for education for human rights and tolerance”. Där lät man elever gå igenom en läroprocess där de fick sätta sig in i olika personers öde under andra världskriget och se på vad som hände från olika vinklar. De fick bl.a. med hjälp av en staty  ställa sig i situationen att man var en soldat som avrättade skolungdomar. Sen fick man ställa sig i skolungdomarnas ställe och tänka sig in i hur det var att få gevären riktade mot sig.

Hela kvällens föredrag var ett fint exempel på hur journalister och lärare kan samarbeta för att bygga en bättre framtid. Journalisten tar fram och producerar aktuellt material om olika händelser för att få fram sanningen så tydligt som möjligt och ur flera vinklar. Läraren driver sedan läroprocessen med eleverna så de kan ta till sig materialet på ett bra sätt.

Praktiskt ekologiskt samhälle

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Djuplyssning och djuptalande

Denna vecka har jag haft tvärgruppsredovisning med mina ettor som läser naturkunskap 1b. De har arbetat med att undersöka olika områden inom hälsa och gjort en enkel enkätundersökning om det området bland elever på skolan. Genom att de undersöker sin egen skola och den värld de lever i får jag in autenticitet i undervisningen.

Det de gjort är att de fått berätta för varandra det som de kommit fram till i sina rapporter. Jag sa till dem innan de började att den som berättar skulle djuptala och alla andra i tvärgruppen djuplyssna. Det fungerade över förväntan och alla grupper jobbade bra! Nåväl några av eleverna hade lite svårt att sitta still men överlag gick det mycket bra. När de var klara med sina redovisningar fick de diskutera hur man kan lägga upp en hälsosam livstil som samtidigt inte förstår för någon annan i ett annat land. En av grupperna fick titta på konsumtion och försöka sätta sig in i hur vårt val av produkter kan påverka andra människors hälsa i andra delar av världen. På så sätt kan man förklara begreppet hållbar utveckling när det gäller hälsa: ”Det gäller att skapa en livstil som är hälsosam för en själv samtidigt som den inte förstör jorden”