Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.