Vi har åkt buss i några timmar från Managua upp mot bergen i norr. Vi svänger av från den stora vägen och kommer fram till staden Ciudad Dario. Staden har fått sitt namn efter den Nicaraguanska skalden Ruben Dario som föddes här 1867. Den gula bussen släpper av oss vid en stor muromgärdad tomt med flera hus som är ett enkelt vandrarhem. Vi skall bo där första natten innan vi slussas ut till de familjer vi skall bo hos i några dagar.

Vi är en grupp lärare från Kalmar, Karlstad, Jönköping och Lysekil som är med på ”den globala resan” som ”den globala skolan” anordnar 2009. Genom Universitet och högskoleämbetet kan man ansöka om ett stipendium för att med en grupp lärare, rektorer och skolpolitiker resa till ett land med en för Sverige annorlunda kultur. De globala resorna har förutom Nicaragua också gått till t.ex. Guatemala, Indien och länderna runt Viktoriasjön.

Jag hamnar sedan hos en familj som har en dotter i mellanstadieåldern. När det blir morgon får jag följa henne till skolan mitt i byn. I skolan går man i två skift. På förmiddagen är det en grupp och på eftermiddagen en annan. Som i alla andra skolor i mer eller mindre tropiskt klimat är fönstren öppna och väggarna har lufthål ovanför fönstren.

Mot morgonsamlingen.

Det är morgonsamling på skolan. Alla bär skoluniform i de nicaraguanska färgerna. Rektorn håller tal. Man sjunger nationalsången. Eftersom vi är gäster idag har några av eleverna förberett danser för oss. I de vackraste kjolar virvlar de runt framför den stora samlingen elever och oss till nicaraguansk folkmusik.

Nationalsången

Nicaraguansk dans

Jag följer med dottern i familjen till klassrummet efter samlingen. Alla sitter på enkla stolar med ett litet bord på. Det är nästan 50 elever i klassrummet. Eftersom väggar och fönster är öppna hör man in till klassrummet bredvid. Läraren förklarar och läser för eleverna. De svarar i kör när läraren leder dem genom ett stycke.

Lektion.

Det blir rast. Alla går ut och äter en medhavd matsäck. ”Min flicka” äter lite godis tillsammans med en av sina kompisar.

Mellanmål

Lektionen fortsätter. Läraren säger något på spanska jag inte förstår. Hon tar med sig vita kritor och alla eleverna går ut på skolgården. Sen börjar alla att träna skrivning. De använder plattorna på skolgården som skrivunderlägg. Läraren går runt och tittar på elevernas meningar och rättar.

Skrivövning

En lärares lön är inte stor. Ofta arbetar de med båda skiften; från 07:00 – 12:00 och 13:00 – 18:00.

Trots att flera vuxna läst engelska i skolan kan de inte prata engelska särskilt bra. Jag lyckas kommunicera hjälpligt med min mycket magra spanska, några engelska ord och ”teckenspråk”.