Lärobok, e-bok och öppen lärresurs

Idag kom vi att diskutera läromedel i kollegiet och jag ombads att uttala mig om öppna lärresurser utifrån min undervisning i naturkunskap de senaste åren.

I naturkunskap 1b har jag inte använt mig av traditionell lärobok. Det har gått bra eftersom kursen har det innehåll som den har. Att använda öppna lärresurser har också gett extra dimensioner till kursen då eleverna fått tänka igenom källans trovärdighet.

Men detta betyder inte att alla kurser kan läsas utan lärobok utan vidare. Det vi har nu är extra valmöjligheter i form av traditionella läroböcker, öppna lärresurser som videofilmer, radioprogram, wikipediaböcker, hemsidor och andra digitala möjligheter. Det som blir vår nya del av lärarrollen är att välja rätt läromedel till rätt avsnitt. Det kan vara så att det finns ett kapitel i en kursbok som är så bra skrivet att det vore synd för eleverna att inte använda det. Samtidigt kan det finnas en digital resurs som vida överstiger det som finns i bokväg. Då skall man ju använda det.

Ska man ha en undervisning utan lärobok så måste man ha en pedagogik som passar till det. I naturkunskapen har ”Socio scientific issues” varit en sådan pedagogik som fungerat. Jag kan tänka mig att ett liknande upplägg med etiska dilemman skulle passa utmärkt i ämnena historia, religion, samhällskunskap och historia. Där är ju också mål som källkritik viktiga.

Ett sätt att gå vidare med detta skulle kunna vara att tänka igenom följande:

1. Finns det ”kapitel” i Wikipedia som man kan använda funktionen ”skapa bok” för och ta fram en faktabas?

2. Varje ämneslag bör kolla med sina kollegor om de känner till några lärare som arbetat med öppna lärresurser i deras ämne och fråga om tips. Använd diskussionsgrupper på facebook och twitter.

3, Om man skall ha öppna lärresurser, vilken pedagogik skall man då använda?

Naturkunskap 2 – Faserna

Jag skrev igår att Naturkunskap 2 liknar dataspelet ”Spore”. Det kursen skall innehålla är universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning, materians uppbyggnad, egenskaper, växelverkan och kretslopp, evolution och människans organ och organsystem. Dessutom skall man ta upp organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Sen ingår också hur man arbetar naturvetenskapligt, naturvetenskapligt förhållningssätt och hur man ställer frågor som kan förklaras vetenskapligt. Det ingår också hur naturvetenskap kan granskas kritiskt och hur naturvetenskap kan användas för att pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Sist men inte minst skall man gå igenom naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild.

Man kan säga att kursen består av en fakta del och en metod del. Faktadelen skulle man kunna dela upp i sju olika faser som eleverna skall ta sig igenom genom att använda sig av metod delen.

1. Big Bang och alltings början. Här tittar man på vad det egentligen var som hände vid Big Bang och materiens uppkomst. När man förstår materiens grund och kan förklara hur man kommit fram till Big Bang teorin får man gå vidare. Fysisk evolution

2. Galax och stjärnfasen. Här får eleverna studera hur lättare grundämnen slås ihop till tyngre genom de processer som sker i stjärnorna. Vi tittar på egenskaper hos de ämnen som bildats. Var finns dessa ämnen nu i vår vardag? Kemisk evolution

3. Solsystemsfasen. Hur gick det till när vårt solsystem bildades? Varför ser det ut som det gör?

4. Livets början och evolution. Teorier kring livets uppkomst och utveckling.

5. Djurfasen. Hur uppkom organsystemen och hur utvecklades dem?

6. Människofasen. Hur ser människans organsystem ut och hur fungerar de?

7. Samhällsfasen. Vilka ämnen bygger upp människans samhällen? Hur hänger människans organsystem ihop med de samhällsstrukturer som finns? På vilket sätt är den biologiska mångfalden från fas 4 och 5 grunden för de livsuppehållande systemen på jorden?

I varje fas använder vi det naturvetenskapliga frågandet, naturvetenskapliga metoder för att få svar på frågorna och tittar på vilka världsbilder som funnits i de olika faserna.

Wikipedias betydelse för turismen

Tänk dig att du bor i en stad i norra Sverige och tänker turista nere i södra Sverige en sommar. Vad gör du då för att ta reda på var det kan vara intressant att åka? Ett sätt som jag tror är vanligt är att man googlar på olika platser för att ta reda på vad det finns att se. Vad kommer då först i söklistan? Ofta är det Wikipediaartikeln om platsen. Om det finns någon.

Detsamma gäller turister i Europa och övriga världen. De googlar på de orter de är intresserade av och får då upp det som står på deras språkvariant av Wikipedia.

Det är därför viktigt ur turistsynpunkt hur en stad, ort, län och landskap är presenterat på Wikipedia. Det finns nu också ett projekt som heter ”Wikivoyage” där man bygger upp en reseguide. Denna skiljer sig lite i sättet att skriva från Wikipedia och räknas som ett systerprojekt.

Hur kan man då gå tillväga för att utveckla sidan om sin ort på Wikipedia?

Först måste man läsa igenom vad som står om sin ort. Det kan då också vara intressant att jämföra det som står i svenska Wikipedia med det som står i de andra språks Wikipedior som finns på de språk man behärskar.

Sen kan man börja att försöka hitta det som fattas. Man får forska fram fakta om det som inte står. Viktigt är att man hela tiden skriver ner referenser till det man hittar som kan läggas in i referenslistan på Wikipedia. Genom de fakta man hittar kan man:

  1. Skriva en helt ny artikel.
  2. Fylla på en redan befintlig.
  3. Lägga till bilder, videos och ljudinspelningar som man själv har tagit.

Innan man publicerar det man skrivit kan man bearbeta det i sin ”sandlåda” som är ett utrymme som man får på sitt Wikipediakonto där man kan skriva utkast till artiklar. Det kan läsas av andra också och på så sätt kan flera hjälpa varandra att få bra formuleringar på sina artiklar. Kanske arbetar man några stycken på en artiklar om ett speciellt område. Då är det bra att veta vad de andra skriver innan man publicerar på ”riktiga” Wikipedia.

Så här beskriver Wikipedia att man skall gå tillväga när man skriver artiklar: ”Skriv en ny artikel”

Open SNH

På vår facebooksida ”Radion som öppen lärresurs” lades det in en intressant länk idag. Det var en länk till ”Open SNH”. SNH står för ”samverkan för nätbaserad högskoleutbildning. Det var en sida med öppna lärresurser i Vetenskapsteori och metod.

SNH är en samverkansorganisation mellan högskolan i Gävle, Luleå tekniska högskola, Mittuniversitetet och Utbildningsradion.

Medicinprojektet på Wikipedia

Vi förbereder nu en Wikipedia utbildning för elever på Stagneliusskolan . Den 5 september kommer vi få ner John och en till från Wikimedia i Stockholm.

När jag pratade med John fick jag reda på att det pågår ett intressant medicinprojekt globalt på Wikipedia. Det är ”WikiProject Medicin”, ”Wikimedia Canada” och ”Translators without borders” som har tagit fram 25 viktiga medicinska artiklar som finns skrivna på engelska men som man försöker få översatta på så många språk som möjligt. Man vill också att de skrivs på enkel engelska.

Detta är något för språklärarna att  använda sig av. Skulle passa utmärkt på naturprogrammet.

Här är länken till projektet: http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Medicine/Translation_Task_Force

Autenticitet

I det följeforskningsprojekt vi startar imorgon kommer autenticitet vara huvudtemat. Hur får man undervisningen autentisk med hjälp av digitala verktyg? Det är frågan som vi skall titta på i vårt forskningsprojekt.

Här är några sätt jag tidigare sett att man kan göra.

1. Låt eleverna undersöka sig själva eller sin egen miljö.
2. Låt eleverna vara med i ett riktigt projekt och ge sina synpunkter.
3. Låt eleverna använda ”riktiga” källor som tidningsartiklar, böcker (ej läroböcker), radioprogram etc.
4. Låt eleverna publicera sitt resultat för allmänheten.

Vilka fler sätt finns det?

ISTE 2013: Universal Design for Learning

När man läser om ”personalized learning” är UDL ett begrepp som kommer in då och då i texterna. Det står för ”Universal Design for Learning” och är en samling principer som skall hjälpa en lärare att lära eleverna livslångt lärande. Det går ut på att skapa experter på lärande. National Center On Universal Design for Learning har en mycket bra sida som förklarar vad UDL är för något

Med ”experter” så menar man att man är bra på att:
– Få ny kunskap att bli till verkligt lärande
– Aktivera sin gamla kunskap för att ta in relevanta bitar av det nya man skall lära sig
– Hitta källor och redskap för att hitta, strukturera och komma ihåg ny information
– Veta hur man transformerar ny information till meningsfull och användbar kunskap.

Man har koll på källor och är läraktig!

Man menar också att man är bra på att:
– Formulera planer för sitt lärande.
– Göra effektiva strategier och taktiker för att optimera sitt lärande
– Organisera kunskapskällor och verktyg för att underlätta lärande.
– hålla koll på hur man utvecklas.
– veta sina brister och styrkor som lärande.
– Kunna överge planer och strategier som är ineffektiva.

Man är strategisk och målintriktad!

Man är också bra på att:
– Vara engagerad och motiverad av själva lärandet
– Är målinriktad i sitt lärande.
– Sätta utmanande mål för sig själv.
– Veta hur man skall hålla ut för att klara att uppnå sina mål.
– Veta hur man hanterar känslor och reaktioner som kan försvåra ett lärande.

På sin sida tar National Center On Universal Design for Learning upp tre principer som kan göra så att eleverna lär sig att lära.

Princip 1.
Ge många möjligheter att ta in kunskapen på.

Se till att kunskapsmaterialet kan tas in genom flera sinnen.

Ge många möjligheter med språk och symboler.
Se till att det finns förklaringar till ord, symboler och matematiska tal. Att material kan förstås genom många språk och ickespråkligt.

Ge många möjligheter till förståelse.
Se till att bakgrundsfakta förklaras, att centrala delar av innehållet kommer fram, idéer och förhållanden. Att det som stöder minne och att föra det vidare finns med.

Princip 2.
Ge många medel för att göra och uttrycka sig.

Ge möjlighet för att röra sig, att svara på ett fysiskt sätt, att navigera och att använda verktyg och stödjande teknik.

Ge möjlighet att uttrycka förmågor på många olika sätt och med många olika media.

Ge möjlighet för verkställande funktioner, effektiva målsättningar, bra planering och strategiskt tänkande. Möjligheter till att hantera information och källor samt hur man skall mäta framgång.

Princip 3.
Ge möjlighet och alternativ till många olika typer av engagemang.

Ge möjlighet att utveckla de egna intressena, individuella val och ett sätt att arbeta självständigt. Ge möjligheter att se relevans, värden och autenticitet. Ge möjligheter att undanröja det som distraherar lärandet.

Ge möjlighet för ansträngning och uthållighet: mål som är utmanande och som kan ge olika nivåer av utmaning. Ge möjlighet till mål som tränar samarbete och kommunikation. Möjligheter som ökar möjligheten till en utvecklande feeback.

Ge möjlighet för självständigt styrande: guidad personlig målsättning och förväntningar. Möjligheter som bygger förmågor och strategiskt tänkande. Möjlighet till självbedömning och reflektion.

Detta är ett försök att göra en första översiktlig presentation av vad UDL
är. Vill man läsa mer kan man gå in på National Center for Universal Design for Learning. Det finns också en bra artikel på engelskspråkiga Wikipedia som ger en bra förklaring. Det finns också en organisation som heter CAST som forskar och utvecklar undervisning med UDL som grund. Här är också en artikel från Ascha som förklarar grunderna: ”Universal design for learning – meeting the need of all students”.

ISTE 2013: Project Based Learning (PBL)

En metod som återkom många gånger i olika föredrag eller andra ”session” var ”projektbaserad undervisning”. Det förkortas PBL och skall inte förväxlas med ”problembaserad undervisning”. Det har många likheter med det arbete som vi gör med ”Socioscientific issues” (SSI) i naturkunskapen och elevernas arbeten i Global profil.

Jag gick på ett föredrag som Dr Howie DiBlase höll om denna metod. Här är en kortfattad sammanfattning av vad PBL går ut på.

Vad är PBL?

  • Elever går igenom en process där de gör en undersökning utifrån en komplex fråga, problem eller en speciell utmaning.
  • Elevernas projekt planeras, genomförs och bedöms noggrant för att hjälpa eleverna att lära sig en relevant kunskap.
  • Eleverna får träna sig i ”21st Century Skills”  som samarbete, kommunikation och kritiskt tänkande.
  • Eleverna får skapa autentiska produkter eller presentationer.

Varför PBL?

  • PBL hjälper elever att utveckla förmågor för att leva i ett kunskapsbaserat och ett högteknologiskt samhälle.
  • Elever lär sig att styra och genomföra sin egen läroprocess genom att guidas och ledas av en kunnig lärare.
  • Eleverna lär sig att lösa komplexa problem.
  • PBL leder till autentisk bedömning av elevernas arbete.
  • PBL främjar ett livslångt lärande
  • PBL ger en relevans till lärandet.
  • PBL passar elever med olika lärstilar
  • Forskning stödjer PBL
  • Eleverna får använda och träna förmågor som att läsa, skriva och räkna.
  • Eleverna utvecklar ”21st century skills”

Skillnader mellan PBL och projekt.

  • När man arbetar med PBL så är projektet själva lärandet och inte något man gör på slutet i en lärprocess.
  • Med PBL så lär man sig genom projektet.

Grunderna i PBL

  • Drivande frågor eller utmaningar.
  • Behov av att veta
  • Undersökningar och innovation
  • ”21st century skills”
  • Elevdrivet
  • Feedback and revidering
  • Produkten visas upp publikt

En enkel PBL process

  1. Brainstorma
  2. Planera
  3. Samarbeta
  4. Publicera

Detta sätt att lära är en metod att få in autenticitet och relevans i undervisningen. Genom det elevaktiva arbetssättet får läraren en mer ledande än föreläsande roll.

ISTE 2013: Flat classroom

Flat classroom är en organisation som hjälper elever och lärare att hitta andra klasser och lärare runt om på jorden att samarbeta med. Deras projekt som startar tidigt på hösten håller på ca 10 veckor och de olika klasserna kommunicerar via en Wiki.

Här är några av deras projekt:

Eracism – Ett projekt om rasism.

NetGenEd – Ett projekt om framtidens utbildning ”nätgenerationens utbildning”

Digiteen and Digitween – Ett projekt om ”digital citizenship” och samarbete

A week in the life – Ett projekt för de lägre klasserna där man lär sig om hur det är att leva i olika kulturer.

ISTE 2013: TakingITGlobal (TIGed)

TIGed är en canadensisk organisation som verkar för en ökad global förståelse bland ungdomar

TIGed.s vision är aktiva och engagerade ungdomar som vill skapa en mer fredlig och hållbar värld. De vill inspirera och ge kraft till att ungdomar skall förstå och agera på de stora frågorna i världen. TIGed arbetar med att få samman ungdomar i en social rörelse för en bättre värld.

Detta gör man genom att

  • använda ny teknik för att påverka socialt, kulturellt och ekonomiskt
  • lyfta fram möjligheter
  • inspirera för att visa ungdomarnas potential
  • visa på utmaningar och perpektiv
  • skapa nätverk

TIGed verkar för att skapa grupper lokalt, nationellt och internationellt som delar med sig av erfarenheter och arbetar kollaborativt. Man vill lyfta fram ungdomars roll i beslutsfattande.

De har bl.a. gett ut några olika aktionsguider, leder kurser, genomför webinarier och föreläsningar.

De har över 53 000 elever som är med, 9900 lärare och 4120 skolor i 144 länder.

De har också olika program i sin verksamhet. Ett av dessa program är DeforestACTION som går ut på att klasser runt om i världen håller koll på en bit regnskog i Borneo och när de ser en misstänkt olaglig avverkning så slår de larm till lokala miljögrupper som åker ut i skogen och kollar. Detta arbete presenterades på en keynote speach på förra årets ISTE konferens.

Ett annat program heter Global encounters och är ett program där man kommunicerar via videokonferenser.

De har ett program de kallar Tread lightly där ungdomar kan mäta hur stort deras ekologiska fotavtryck är och lära sig att leva klimatvänligt.

Programmet Sprout är en kurs för ungdomar som vill arbeta med att förändra världen.

Shout heter deras kurs i globala mijöproblem.

Future friendly schools är en certifiering en skola kan vara med i för att visa att man arbetar  med globalt medborgarskap, elevmedverkan och miljöarbete.