Kategoriarkiv: Kultur

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Publicerad den av
2

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Geno 2.0

Publicerad den av
1

Sedan jag blev gymnasielärare i naturkunskap för 10 år sedan har jag följt hur kunskapen om människans historia utvecklats. I mitt ämne ingår att undervisa om genetik också. Det var därför extra intressant när jag kunde läsa i National Geographic för några år sedan att de startat ”Genographic project” som gick ut på att kartlägga människans vandring över jorden genom att göra DNA tester på människor över hela jorden. Genom att följa olika markörer kunde forskaren Spencer Wells som ledde projektet få fram hur olika grenar av mänsklighetens träd spridit sig på sin väg ut ur Afrika.

Jag beställde ett test och skickade in lite ”cellskrap” från min kind. Genom hemsidan och den kod som mitt prov fått kunde jag följa de olika stadier som DNA undersökningen gick igenom. När allt var klart var det bara att ladda hem en beskrivning av ens släkt resa. När sedan åren gick och fler och fler tester gjorts över jorden så blev den data som legat till grund för kunskapen om människans vandringsvägar allt bättre och mer precis.

Jag fick veta att jag tillhör Haplogrupp 1 (M170). En av mina markörer visade att min äldsta kända förfader levde i Nordöstra Afrika i Etiopien, Tanzania eller Kenya för ca 50 000 år sedan. För 45 000 år sedan hade mina förfäder utvandrat till mellersta östern. Detta kunde man veta för att jag hade en markör som måste ha uppkommit i en population som fanns där vid den tiden.

Nästa nedslag i mina förfäders vandring hamnar i sydöstra Europa och det var för 20 000 år sedan. De tillhörde troligen den kända ”Gravettian-kulturen”. Det var de som tillverkade den berömda lilla kvinnostatyn ”Venus från Milos”. Troligen härstammar vikingarna från denna grupp människor för man kan hitta den markör som finns hos detta folk även utefter Frankrikes kust och i England såväl som i Skandinavien.

I höstas fick jag ett mail från National Geographic där det stod att de utvecklat DNA testet vidare och kunde nu erbjuda ”Geno 2.0”. Eftersom jag varit kund hos dem tidigare fick jag lite rabatt och jag betalade lite drygt 150 dollar för att få ett nytt test.

Efter alla åren som Genographic projektet hållit på hade både kunskap och metod utvecklats. Denna gång fick jag inte bara mitt genom på faderssidan genomgånget utan också mitt mitokondrie-DNA som jag ärvt på mödernet. 150 000 markörer testades.

Nu kunde man också se hur många procent av ens DNA som man delar med Neandertalarna och Denisova människan.

Alla nu levande människor härstammar från en kvinna som levde för 180 000 år sedan. På mödernet så härstammar jag från en kvinna som tillhörde den grupp som utvandrade ur Afrika för 60 000 – 70 000 år sedan och slog sig ner i västra Asien. Där bodde de till för ca 27 000 år sedan då de drog sig upp mot Europa. En population drog sig upp mot nordvästra Ryssland på gränsen till Finland.

Min första kända manliga släkting bodde Afriika för 140 000 år sedan. Det fanns män både för och efter honom men det var bara han som gett sina gener vidare till alla män som lever nu. För 70 000 år sedan uppkom en markör som alla  människor utanför Afrika har. För 50 000 år sedan levde mina förfäder i Mellersta Östern. För 20 000 år sedan hade de kommit fram till Europa. För 5 500 – 26 000 år sedan kom dem till skandinavien.

Min DNA profil innehåller 49 % Nordisk DNA, 30 % Medelhavs DNA, 17 % Sydvästasiatiskt och 3 % Nordöst japanskt DNA.

Jag är bara 1,2 % Neanderthalare och 2,9 % Denisovamänniska.

En ny definition av begreppet ”hållbar utveckling”

Publicerad den av
Svara

På Rio + 20 summit i Brasilien i somras bestämde man att ta fram ett antal ”Hållbara utvecklingsmål” som skulle sättas samman med uppföljningen av ”Milleniemålen” sedan de sistnämndas deadline är nådda 2015. Hur dessa skall formuleras diskuteras denna vecka i FN högkvarteret i New York.

I samband med detta publicerar denna vecka ett antal forskare i Nature ett förslag till en utvecklad definition av begreppet ”hållbar utveckling”. De svenska forskarna Johan Rockström och Marcus C Öhman är bland författarna. Förutom den nya definitionen föreslår de sex nya ”hållbara utvecklingsmål”

Istället för att se hållbar utveckling som en triangel med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i varje hörn så vill forskarna att man skall se det mer som ett ”fågelbo” där ekonomin ligger i mitten och driver samhället. Runt allt detta och som en förutsättning för det ligger jordens livsuppehållande system.

Forskarna menar också att vi kommit in i en ny geologisk tidsålder som man kallar ”Antropocen”. Mänskligheten påverkar nu miljöbetingelserna så mycket att irreversibla processer kan hända: vattenbrist, extremväder, försämrad matproduktion, förstörda ekosystem, försurade oceaner och stigningen av havsnivån. För att möta dessa hot behövs  ”hållbarhets målen”

Förslaget på ny definition av ”hållbar utveckling” i antropocen: En utveckling som möter de nuvarande behoven medan man värnar om jordens livsuppehållande system, på vilka nuvarande och kommande generationers välfärd beror.

Uppdaterade milleniemål skulle då kunna vara:
– Få slut på fattigdom och hunger
– Universel utbildning
– Jämlikhet mellan könen
– Hälsa
– Miljömässigt hållbar utveckling
– Globalt partnerskap

Planeten behöver:
– Materialanvändning
– Ren luft
– Närings (P och N) cykler
– Vattnets kretslopp
– Ekosystemtjänster
– Biologisk mångfald
– Klimatstabilitet

Här är de föreslagna hållbarhets målen:

1. Blomstrande liv och försörjning.
Få ett slut på fattigdom och förbättra välmående genom utbildning, arbete och information, bättre hälsovård och boende och förminskad ojämlikhet när vi rör oss mot hållbar konsumtion och produktion

2. Hållbar matsäkerhet.
Få ett slut på hunger och uppnå en långsiktig matsäkerhet – inkluderat bättre näring – genom hållbara system för produktion, distribution och konsumtion.

3. Hållbar vattenförsörjning
Uppnå universell tillgång till färskvatten och grundläggande sanitära anläggningar som läggs på lämpliga ställen genom en bra förvaltning av vattenresurser.

4. Universel ren energi.
Förbättra universell och billig ren energi som minimerar lokala utsläpp och hälsoskadlig påverkar och förhindrar global uppvärmning.

5. Friska och produktiva ekosystem
Hållbar biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom bättre hantering, värdering, mätning, bevarande och restaurering.

6. Styrning för hållbara samhällen.
Omvandla styrning och institutioner på alla nivåer att följa de fem andra hållbarhetsmålen.

Ska detta gå behöver vi kraftsamla för att få fram ett bra utbildningsprogram för att förverkliga detta. Här har skolorna en viktig roll för att lägga en grund för förståelse av detta.

Det nya skolparadigmet och andra trender

Publicerad den av
Svara

Jag har i denna blogg försökt att beskriva det nya skolparadigmet ur många olika vinklar.

Ska man utveckla det nya skolparadigmets möjligheter så behöver man också förstå andra trender som pågår samtidigt. Dessa trender påverkar och påverkas av skolans utveckling. Parallellt driver de utvecklingen framåt. Vi behöver kunna hitta och se de möjligheter som detta för med sig.

Allra tydligast tycker jag det är när man sätter sig in i radions utveckling. Tittar vi på hur man gör radio nuförtiden och jämför det med den nya skolan så ser man många möjligheter. Genom de sociala medierna kan man ha en personlig kontakt med en redaktör eller reporter och den nya radion utnyttjar det genom att skapa ”publiknätverk” eller ”storredaktioner”. På så sätt kan radion bli en lärares förlängda arm ut i världen och det redskap som som för in verkligheten i klassrummet. Genom att använda radions ”verktyg” kan eleverna komma åt kunskap på ett för dem nytt, spännande och intressant sätt. Genom t.ex. radiodagböcker både undersöker och befäster eleverna sin kunskap.

Det som driver utvecklingen i skolan och många andra områden i samhället är den digitala utvecklingen. Därför är det så viktigt för eleverna att få digital kompetens och förstå den digitala utvecklingens möjligheter.

En annan trend som pågår samtidigt med skolans utveckling är att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0. Från att kultur är något som bara konstnärer, musiker och andra artister utövar och måste ha stöd för till en kultur där alla utöver den på ett eller annat sätt. Tittar man på den utvecklingen och försöker se hur den kan kopplas till den nya skolan så blir det allt tydligare hur viktigt det är att alla elever får en grundläggande obligatorisk estetisk utbildning på gymnasiet. Musik och bild är viktiga när vi skall uttrycka oss digitalt.

Om vi skall leta trender i vår samtid så tycker jag också att man skall lyfta fram arbetet för en hållbar utveckling på jorden. Kopplar vi den digitala utvecklingen till den så ser jag ett kraftfullt redskap för att få ut kunskap om goda exempel i hållbarhetsperspektiv.

Att kunna arbeta med ”Citizen science” dvs att använda medborgare för att samla in vetenskapliga data öppnar upp för nya sätt att tänka om utbildning och kunskap.

Sveriges Radio P4 Kalmar

Publicerad den av
Svara

SR P4 Kalmar-5

Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

SR P4 Kalmar-4

SR P4 Kalmar-2

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

SR P4 Kalmar-3

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.

Den skapande processens helande inverkan

Publicerad den av
1

”Kroppen är trött. Jag har gått över tundran i ett par dagar nu med en stor ryggsäck och minimalt med mat”. Året är 1981 och jag är i Alaska med mina vänner. ”Vi blev körda till vägs ände från staden Nome på tundran och är nu på väg mot en eskimå-boplats vid Stilla havets kust.”

”Jag är inte riktigt frisk. En förkylning gör mig matt och hängig men vi måste gå vidare. Efter ett tag kommer vi fram till en lagun där vi hittar lämningar från de eskimåer som bor där. Det är ingen där just nu och har nog inte varit det på flera veckor. Det verkar som platsen bara används vid jakt.

Vi kastar ut våra drag från de kastspön vi har med oss och lyckas att få en stor lax på kroken. De hugger inte på bete vid denna tid på året. Ska man lyckas fånga en lax skall kroken fastna ändå någon stans på deras kropp. Vi gör en primitiv stenugn och tillagar laxen. Det smakar härligt.

När jag går dag efter dag på tundran så kommer jag in i en speciell takt. När jag inte går så fort blir det gärna en bluestakt. Vid den fysiska ansträngning som flera veckors vandring ger  och den tystnad som jag är i föds det ljud inom. Det kommer musik upp ur mitt inre. Jag kan höra den för mitt inre öra. Ett tyst ljud som liksom finns där hela tiden när man går.

Jag hade med mig en liten piccolablockflöjt. Jag gick ju i kommunal musikskola när jag var liten så jag vet hur man trakterar en sådan. En liten flöjt är en av de få instrument man kan ha med sig när man vandrar. Den väger just ingenting.  Jag satte mig på en sten och började spela musiken jag hörde inom mig. Kunde inte låta bli att skriva ner den på några notblad jag också hade med mig. Jag sitter koncentrerad och komponerar i nästan en timme. Förkylningen är som bortblåst. Ingen hosta och ingen matthet. Bara ett helt varande i den skapande processen.

När den lilla valsen är färdig och jag lägger ifrån mig flöjten och notpappret börjar hostan komma tillbaka så smått. Mattheten börjar att komma igen”.

Detta var första gången som jag medvetet märkte hur den skapande processen gör mig frisk och hel. Efter resan till Alaska har jag kunnat komma tillbaka till flödet flera gånger.

Jag har tidigare beskrivit att mitt bloggande gjort att jag återigen fått kontakt med detta flöde. De senaste två dagarna har jag också fått erfara hur skapande kan ta mig ur en förkylning och få mig att känna mig frisk så länge jag skapar. Jag har haft en förkylning i kroppen samtidigt som det är mycket elevarbeten att läsa igenom och betygsätta. Det går trögt och jag blir fort trött och okoncentrerad. Då har jag lagt högen med elevarbeten åt sidan en stund. Satt mig vid datorn och bestämt mig för att skriva dagens blogginlägg. Under min bloggperiod som började första januari har jag erfarit att det är som om varje dag har en essens eller ett ”ämne” som tillhör just den dagen. Jag kanske inte har en aningen om vad jag skall skriva om på morgonen men när det blir kväll har det alltid dykt upp något som känts angeläget att ta upp. När jag suttit och skrivit en stund är förkylningen som borta. Det är som om huvudet rensas och jag får tillbaka energin.

Jag har under mitt liv fått erfara att den kreativa processen kan ta många olika former. Att skapa ett stort utbildningsprogram som en KY utbildning kan vara som att skriva en opera. Att göra en 12 veckors arbetsmarknadsutbildning i miljö kan vara som att skriva en symfoni. En heldagsutbildning för ett företag kan kännas som att skriva en stråkkvartett.

Att undervisa elever på gymnasiet är som att öva en orkester där de olika stämmorna skall spela livets musik. Det gäller att inspirera, att få dem att spela ihop på ett bra sätt och att åstadkomma fina soloframträdanden.

Att få utöva kulturella aktiviteter lär oss grundläggande mänskliga färdigheter i skapande. Ett skapande vi kan flytta över på forskning, att lösa samhällsproblem med och att t.ex. skapa ny teknik.

Genom att teckna lär vi oss att se och observera. En grundfärdighet som vi under hela våra vakna tid använder oss av.

Genom att musicera tillsammans lär vi oss lyhördhet, att bli samspelta och delta med vår stämma tillsammans med andra. Musiken är ett språk vi kan uttrycka känslor med som stärker vårt välbefinnande. Musik kan ge harmoni.  Musik är harmoni IRL.

Genom att dansa kan vi uttrycka oss med hela kroppen.

Genom kulturen får vi fler språk, fler sätt att uttrycka oss och visa vår glädje, vår sorg och alla andra mänskliga känslor. Vi kan bli hela människor.

Pengar, konst och politik

Publicerad den av
Svara

Pengar, konst och politik var rubriken på ett föredrag som David Karlson höll på soppscenen på Kalmar Teater under måndagskvällen. David har arbetet bl.a. som utredare inom kultursfären.

Han gav en intressant historiskt tillbakablick på kulturpolitiken, kulturens plats i samhället och vad som kan behöva göras framåt.

Här skall jag kort sammanfatta det han tog upp.

Om man jämför statistiken över ett lands medborgares deltagande i kulturlivet och ett lands innovationsförmåga så ser man en stor likhet. Sverige låg i topp inom båda dessa 2007/2008. Det man frågar sig då är om ett brett levande kulturliv leder till ett land med stor innovationsförmåga? Statistiken verkar peka på det. Då visar detta kulturens betydelse utöver själva den estetiska upplevelsen.

David Karlsson visade några citat som på ett sammanfattande sätt visade varför ett land behöver en kulturpolitik:

”Att göra det möjligt för varje medborgare att leva ett uttrycksfullt liv”

”Att kunna leva ett expressivt liv; att kunna uttrycka sig med konstnärliga medel.”

”Ett liv präglat av aktiv kreativitet”

”Kulturen har både en nytta och egenvärde”

Han visade också upp en uppskattning av vad kulturella och kreativa näringar inom EU stod för 2003:
€654 miljarder
1,4 miljoner kulturföretag
3,1 % arbetar inom kultursektorn
Del av BNP: 2,6 %

TIllväxten inom denna sektor är 12,3 % högre än tillväxt i övrigt.

Detta visar att det är här de nya jobben finns.

En av de som undersökt kulturens betydelse för samhället och skrivit underlag för EU:s strukturfond 2014-2020 är Pier Luigi Sacco. Han talar om att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0.

I Kultur 1.0 är kulturen i behov av ekonomiskt stöd av mecenater till offentlig kulturpolitik. Denna period har varat större delen av människans historia.

Kultur 2.0 börjar då radio, film och tv slår igenom. Kultur leder till tillväxt och jobb. Kulturella näringar blir en viktig ekonomisk sektor. Kulturindustrin skapas och kulturen skapar resurser!

Kultur 3.0 uppkom när den den digitala revolutionen slog igenom. Nu kan vem som helst skapa kultur och den passiva publiken finns inte längre. Vi går från konsumenter till ”prosumer”. Det föds en deltagarkultur. Kulturen är ett enormt kraftfullt verktyg. Kulturen genomsyrar allt.

Sacco menar att kulturen har åtta tydliga indirekta effekter på ett samhälle:

1. Innovation. Kulturen ökar vår innovationsförmåga.

2. Välfärd. Vi mår bättre när vi har ett rikt kulturliv.

3. Hållbar utveckling. Kulturen är viktig speciellt för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Men även som kunskapsbärare för ett mer ekologiskt hållbart beteende.

4. Social sammanhållning. Kulturprojekt har bl.a. visats få ner ung brottslighet, hjälpa till vid konfliktlösning och lösa upp folks stereotypa syn på olika kulturer.

5. Nya entreprenörsmodeller. Kulturutvecklingen kan ge upphov till nya entreprenörsmodeller.

6. Livslångt lärande. Det har visat sig att kultur stärker utvecklingen av ett lärande samhälle.

7. Mjuk makt. Kulturen är en viktig kraft för att utveckla det Nye kallat ”mjuk makt”, en makt som bygger på sympati.

8. Lokal identitet. Kulturen har en starkt kraft att skapa en lokal identitet.

Pier Luigi Saccos artikel i sin helhet går att läsa här:
Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014-2020 structural funds programming

David Karlsson föreläsning gjorde det än tydligare för mig hur viktigt det är att ämnet ”estetisk verksamhet” blir ett obligatoriskt ämne inom alla program i den svenska gymnasieskolan igen.

En skola i Sembabule district, Uganda

Publicerad den av
Svara

Vi hade åkt på gropiga vägar i över en timma från Masaka ut på den ugandiska landsbygden i Sembabule district. Ja vägarna var riktigt gropiga! Banan odling efter bananodling och ett öppet landskap som inte var helt olikt det man kan se på vissa ställen på Öland. Vi tar in på en ännu smalare väg och kommer upp på en kulle. Plötsligt breder det ut sig ett böljande landskap och där framme högst upp på kullen ligger det en liten skola. Det är ”Future farmers” skola. Ett skolprojekt som VI-skogen runt Viktoriasjön dragit igång.

Vi hinner inte stanna den vita jeepen vi åker i förrän det kommer en hord av springande barn emot oss. De trummar, dansar och sjunger för att hälsa oss välkomna! Vi blir helt omtumlade. En sådan glädje, en sådan energi!

Sembabule district-6

De leder oss bort till ett räd i hörnet av deras skolgård där det finns lite skugga. Där skall de berätta för oss vad de håller på med. Vi sätter oss på några uppställda stolar och så fortsätter dansen och sången. De sjunger om hur man skall hålla sig frisk och de dansar och sjunger om varför träd är viktiga. ”Trees is life” står det på en liten skyllt på ett av träden vi sitter under.

Farmer for future - Sembabule district 2012

Sembabule district-4

Sembabule district-2

Sembabule district-5

Jag slås utav hur bra de afrikanska lärarna använder kultur som pedagogisk metod. Barnen lär sig med hela kroppen. Deras kunskap utstrålar glädje!

Runt skolan finns det odlingar av många slag som eleverna lär sig att sköta. Grunden är som på de flesta ställen i Uganda kokbananer eller ”matoke” som de kallas här. Man odlar enligt agroforestry principen där man samodlar lägre växter med mer buskliknande arter och träd. På så sätt kan man få större skördar och de olika växterna stöder varandra. Eleverna får också lära sig ekologisk odling.

De var 80 elever i låg- och mellanstadieåldern som fick använda de två klassrummen som rymdes i det lilla huset. Men mycket av undervisningen sker utomhus ute på fälten så de är inte inne hela tiden.

Sembabule district-7

Foto: Åse Möller och Dan Frendin