Kategoriarkiv: Hållbar utveckling

Praktisk samhällsekologi – andra året

Publicerad den av
1

Under det första året i KY utbildningen praktisk samhällsekologi gick vi igenom samhället i stort och tittade på de miljöanpassningsprocesser som som finns på olika nivåer i samhället och i olika typer av organisationer. Det gav också en grundläggande kunskap i samhällskunskap, ekologi och miljökunskap som man behöver för att driva dessa processer.

Det andra året fördjupades kunskaperna om miljöarbetet i företag och allt som man behöver för att förstå allt kring det.

Individ och grupputveckling
Efter det första årets visionsarbete och gruppsamverkan fördjupades kunskapen med några kurser till.

Visionsarbete 2
Här gick vi in på andra visionsmetoder än visionsbygge inifrån och kursdeltagarna fick träna på att lägga upp egna visionsprocesser i en organisation. De två första kursårgångarna fick en kursvecka med Warren Ziegler som tagit fram metoden visionsbygge inifrån.

Hälsa och friskvård
I denna delkursen tittade vi på hur man kan arbeta förebyggande med ett hälsoarbete i ett företag.

IT och kommunikation
Grundläggande kunskaper i IT och kommunikation så långt som utvecklingen kommit då. Skulle kursen gå nu skulle denna delkurs vara mycket längre än den var.

Projektledning/beställning/genomförande
För att kunna förstå och leda projekt i företag, organisationer och kommuner behövde de studerande en grundläggande kunskap i hur man leder, beställer och genomför ett projektarbete.

Företag och miljö
Här kom ett antal kursen igen som låg under ”samhälle och miljö” det första året. Nu fokuserade de på det som man behöver veta om man arbetar i ett företag.

Ekologi och miljökunskap
Här gick vi framför allt igenom utsläpp och deras inverkan på ekosystemen och de enskilda individerna

Samhällsstrukturer/Samarbetsformer/Beslutsprocesser
När denna delkurs kom tillbaka år två så handlade den framförallt om strukturer och processer inom företag.

Ekonomi och miljöekonomi
Även här var fokus på ekonomi i och runt ett företag.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Här fick de studerande lära sig grunderna i hur man gör en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljöjuridik och styrmedel
Vilka lagar som styr miljöarbetet och vilka styrmedel som finns är viktigt för en miljösamordnare att känna till.

Logistik
Genom en bra logistik kan man göra miljövinster. Därför måste en miljösamordnare känna till grunderna i detta ämne.

Miljöanalyser och mätteknik
För att som miljösamordnare kunna beställa rätt analyser i ett miljöarbete måste man känna till grunderna i detta. Denna kursen skulle framför allt ge beställarkompetens mer än att utbilda de studerande till att göra analyser.

Miljöanpassad produktutveckling
Ett företags miljöarbete inbegriper också själva produkten och hur ”miljövänlig” den kan göras.

Lärande i arbete
Det sista året var lärandet i arbete 15 veckor långt och många av de studerande fick tack vare det en rejäl erfarenhet av ett företag eller organisations miljöarbete.

Sett över landet fick ca 70 % av dem som gick en KY utbildning jobb efter sin utbildning.

Den första kursen hölls första terminen våren 1997 i Kretsloppshuset på Furulidskolan. Sen fick den flytta till daghemmet i ”Pakistan” i Aneby när den den andra årgången började på Furulidskolan. 1998 flyttade hela kursen med båda de första årgångarna ut till det nybyggda Ekotopia strax söder om Aneby. Lokalerna där var de finaste utbildningslokaler som jag undervisat i. Den lilla hörsalen var fantastiskt att få föreläsa i. Kontoren var också bland de bästa jag suttit och arbetat i. Allt var i stort sett gjort i trä inomhus. Den sista kursen gick ut 2003. Efter det såldes Ekotopia.

Det var nu tio år sedan utbildningen slutade. Varför tar jag då upp den nu igen? Jag tror att en modern variant av detta upplägg skulle passa i några av de skolor i Uganda  som vi samarbetar med. Där ligger de mycket närmare målet att bygga ett lokalt hållbart samhälle. Nästan alla, på landsbygden i alla fall, har ett trädgårdsjordbruk som skulle passa utmärkt för permakultur. Våra studiebesök på VI-skogen i Masaka visar att det går att göra mycket i den riktningen och att det gör resultat. De har nästan obegränsat med sol som kan bli deras viktigaste energikälla. Det finns en ”spirit” av gemenskap att lösa problem tillsammans inbyggt i deras kultur. De har också ett levande kulturliv som kan användas som livsinspiration och källa till att sprida kunskaper. Sen har de naturligtvis andra problem som inte vi har men genom internationella standarder på miljöområdet och det sociala området tror jag utvecklingen kan gå framåt.

Praktisk samhällsekologi – första året

Publicerad den av
Svara

När vi tog fram konceptet praktisk samhällsekologi bestämde vi att det skulle vara en två årig KY utbildning för miljösamordnare. Det första året gick man igenom metoder för att miljöanpassa hushåll, grannskap och mindre byar, kommuner, regioner och företag. För alla dessa nivåer hittade jag internationella metoder. Här skall jag ge en kort beskrivning av upplägget under det första året. Den första kursen startade 1997. Totalt genomfördes den 7 gånger.

Visionsarbete
Hela utbildningen började med några dagar med visionsbygge inifrån. Genom att börja så tänkte jag att alla skulle se både sin egen livsvision och varför de skulle gå utbildningen såväl som sin samhällsvision som man vill förverkliga. Detta är två bärande principer i det jag kallar visionsbaserat lärande. Genom hela utbildningen gick det visionära tänkandet som en röd tråd.

Metoder att miljöanpassa samhället
Efter visionsarbetet följde metoderna att miljöanpassa olika nivåer i samhället. Tanken var att börja i var och ens hem för att sedan gå utåt i en allt vidare cirkel.

Global Action Plan (GAP)
Global Action Plan är ett program för livsstil förändring. Man går igenom sitt hushåll och tittar på avfall och energi mm och gör först en nulägesanalys där man väger och mäter sin förbrukning. Sedan gör man en plan för förändring, verkställer planen och mäter och väger förändringen. Genom att först miljäanpassa sitt hushåll tänkte jag att man la en bra grund för att sedan göra samma processer på andra delar av samhället och i ett företag.

Permakultur
Permakultur är en designprocess där man utifrån de sk ”permakulturprinciperna” tar fram hur en hållbar bosättning på hushålls, grannskap och mindre by nivå. Man har också ett koncept för ”bioregionalism” där man sätter in det mindre samhället i en större helhet. Permkulturrörelsen skapades av Bill Mollison under 80-talets början och finns nu i alla världsdelar. Det finns ett internationellt utbildningsprogram och det upplägg vi hade i kursen gav ett ”permakulturcertifikat”.

Lokal Agenda 21
Under den tid som kursen pågick hade de flesta svenska kommuner igång ett lokalt Agenda 21 arbete. Man gjorde planer för en lokalt hållbar utveckling och förverkligade det som gick att göra. I vår utbildning ingick två veckor sk ”lärande i arbetet”, eller LIA som det förkortades, där eleverna fick följa en lokal agenda 21 samordnare i sitt arbete.

Regional naturresursplanering
En liten del av permakulturkursen behandlade denna nivå. Resten utbildade högskolan i Kalmar utifrån sitt sätt att lära ut regional naturresursplanering.

Metoder att miljöanpassa ett företag
När det gäller företags miljöanpassning var det tre metoder som togs upp

Kvalitet (ISO 9000)
Vi började med kvalitetsarbete inom företag för att de studerande skulle lära sig hur ISO standarder fungerar. Många företag arbetar efter ISO 9000 så det är naturligt att börja där. Då får man en bra struktur för att förstå hur ett företag fungerar.

Internkontroll
Först tittade vi på hur man arbetar med arbetsmiljöarbete i ett företag. Hälsa och miljö hänger nära samman och har man ett bra intenrkontroll arbete så har man en bra grund för nästa steg. Miljösamordnare har ofta både hälso- och miljöarbetet på ett företag i sin tjänst.

Miljöledning
Här lärde vi ut EMAS och ISO 14000 som då bara funnits i några år. Genom att först lära sig permakultur och inom detta lära sig arbeta med energi och materialflöden så skulle en bra grund vara lagd för att gå igenom detta i ett företag.

Samhälle och miljö
Parallellt med dessa kurser hade vi ett antal kurser som skulle ge en omvärldskunskap.

Ekologi och miljökunskap
Denna kurs skulle ge en grundläggande kunskap i ekologi, kretslopp och miljö.

Samhällsstrukturer/samarbetsformer/beslutsprocesser (SSB)
Denna Kurs skulle ge en översikt över hur man samarbetar i olika former i samhället och hur man tar beslut. Tanken var att kursen skulle ge en bas så att de studerande skulle förstå hur de skulle få in miljöfrågorna i de beslutsprocesser som finns inom företag, organisationer och kommuner.

Internationalisering
För att förstå de stora dragen i globaliseringen så tog vi in föreläsare från Högskolan i Jönköping som föreläste om vad som skedde just då ute världen. Fokus låg på att förstå den ekonomiska utvecklingen som många av våra stora företag måste anpassa sig till.

Ekonomi och miljöekonomi
Ska eleverna kunna arbeta som miljösamordnare måste man kunna grundläggande ekonomi och miljöekonomi.

Grupputveckling
Det första årets delkurser i grupputveckling var det tidigare nämnda visionsarbetet och senare under året en vecka med gruppsamverkan enligt FIRO modellen.

Lärande i arbete (LIA)
Det som kännetecknade en KY utbildning var att en tredjedel av tiden skulle man tillbringa ute hos en arbetsgivare och ha en praktik som skulle vara upplagd så att man lärde sig arbetet på ett praktiskt sätt.
Under det första året var det förutom agenda 21 praktiken nio veckor på ett företag eller organisation.

Att KY utbildningarna lyckades ge de studerande jobb i så stor utsträckning var tack vare LIA:an. Genom att sakta under en pedagogisk ledning komma in i ett arbete var en framgångsfaktor.

Organisationen av utbildningen var också bra. Man kunde ta tillvara det bästa från högskola och komvux på orten och genom att företagen var i majoritet fick man med det som verkligen efterfrågades på arbetsmarknaden.

Praktisk samhällsekologi – så började det

Publicerad den av
Svara

1994 fick jag utbilda den nya politiska ledningen i Aneby kommun i Hållbar utveckling och Agenda 21. Efter utbildningsdagen på stiftsgården Gransnäs satt jag och pratade med planchefen Anders Adolfsson, kommunchefen Åke Sahlin  och miljöchefen Gunnar Hallbäck. De ville ha en eftergymnasial miljöutbildning och utbildning i hållbar utveckling i deras ekokommun koncept. De undrade om jag ville ta fram en sådan. Jag arbetade då på AmuGruppen och arbetade mycket med att utveckla arbetsmarknadsutbildningar i miljö- och hållbar utveckling.

Jag började att tänka igenom olika upplägg. Under mitt arbete med att starta upp arbetsmarknadsutbildningar i miljö hade jag kommit i kontakt med många olika miljöorganisationer. Var också med i det informella ”Agenda 21 nätverket” som bildats spontant av de organisationer som arbetade med hållbar utveckling på nationellt plan. I Kalmar hade jag också byggt upp kontakter med bl.a. Rolf Arnemo som arbetade på Högskolan . Han hade fått med mig och AmuGruppen i ett Östersjöprojekt som hette BEENET (Baltic Environmental Education Network). I detta arbete fick jag kontakt med bl.a. finska miljöutbildare.

Det var under ett sådant möte i Kalmar med Pekka och Jukko från Rantasalmi som jag plötsligt fick idén till upplägget. Jag skulle träffa dem i Norrgårds personalrum men Jukko haltade lite så det gick väldigt långsamt för dem att gå dit. Jag väntade och väntade men inga finnar kom. Då i väntans tid så kom jag på upplägget och jag förstod hur utbildningen skulle läggas upp. Det skulle bygga på internationella metoder att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner.

Jag skrev ner idén men kunde inte komma på i vilken form den skulle genomföras. En arbetsmarknadsutbildning skulle det inte vara.

En dag så ringde min kollega Mats Larsson från AmuGruppen i Jönköping. Han hade hört att det skulle komma en ny typ av yrkesskola som det skulle gå att söka pengar för. En högskola, komvux på orten och företag eller organisationer i majoritet skulle finnas med i ledningsgruppen. Utbildningen skulle kunna startas där det fanns behov av utbildad personal. När behovet var mättat skulle den sedan läggas ner. Eftersom jag redan hade byggt upp kontakter med högskolan i Kalmar var det bara att hitta några intresserade företag på orten och sedan kunde vi ansöka. Eftersom jag redan hade själva innehållet klart var det bara att skriva ansökan så fort som möjligt vilket jag och min kollega Mats gjorde.

Eftersom inte så många hade förstått vad en KY utbildning var och sett möjligheterna med dem så var vi bland de första som fick pengar till en sådan.

Vi startade utbildningen i Furulidsskolans kretsloppshus. Genomförde den senare i ett daghem nära skolan för att sedan slutligen flytta den till det nybyggda Ekotopia där den genomfördes sju gånger innan marknaden var mättad på miljösamordnare.

doc lounge

Publicerad den av
Svara

Idag var det dags för månadens doc lounge i Kalmar. Sedan ett år tillbaka har jag börjat att gå på dessa filmvisningar när jag har haft möjlighet. Ska man lära sig att arbeta med case i skolan är att se dokumentärfilm ett bra sätt att få inspiration och lära sig hur man kan berätta om verkligheten.

Doc lounge är en ideell kulturförening som finns i 18 städer i Norden. Föreningen startade 2006 i Malmö som ett initiativ av dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Det var Fredrik Gertten som gjorde den uppmärksammade dokumentären ”Bananas” som handlade om bananodlare i Nicaragua och deras kamp mot Dole. Föreningens syfte är att visa kvalitetsdokumentärer, nyproducerad svenska och internationella dokumentärer, lokala premiärer och musikdokumentärer. I Kalmar så visar man filmerna i museum eller restaurangmiljö.

Ikväll hade Stensökrogen fyllts helt av soppätande filmtittare när filmen ”Village at the End of the World” av Sarah Gavron visades. Filmen följde ett antal personer i den lilla byn Niaquornat på Grönland med 59 invånare. Bland annat fick vi följa byns enda tonåring Lars i den karga vardagen. Vi fick se hur invånarna tog över fiskfabriken som ”Royal Greenland” ägt och drivit men lagt ner sedan några år. Ute i viken låg isbergen vackra och vita i det blå havet. Det grönländska livet påverkas av klimatförändringar men ännu kan många försörja sig som jägare och fiskare. Lars ville dock inte hålla på med det. Han lämnade byn för en större stad på Grönland och fann sig en flickvän där.

1981 levde jag bland eskimåer på St Lawrence Island i Berings sund under några dagar och fick uppleva ett eskimåsamhälle inifrån. Vi hade flugit till det lilla samhället Gambell från Nome i västra Alaska Jag kände igen mycket från filmen: det hängande torkade sälköttet,  trähusen och byns enda affär. Men den stora skillnaden var att människorna på Grönland verkade lyckligare. Vi såg mycket misär bland eskimåerna i Gambell som alkohol och drogmissbruk. Många eskimåer verkade djupt deprimerade. Att möta eskimåer var inte att möta samma glädje som jag mött i Uganda när vi besökt olika grupper på landsbygden där.

Vi fick inte gå utanför byn själva utan guide. Gambellborna hade haft dåliga erfarenheter av turister som tagit med sig olika souvernirer som t.ex. ben från gravar och liknande. Men efter förhandlingar med byns borgmästare fick vi med oss en guide som visade oss runt bland fågelbergen.

I filmen fick befolkningen i Niaquornat också besök av turister som åkte på kryssning och stannade till för att gå iland några timmar och för att titta på byn. Befolkningen ställde upp bord med hantverk mm och byns enda person som kunde både engelska och danska guidade dem.

Efter filmen intervjuades filmens producent via Skype från London.

Jag cyklade hem i det kalla februari mörkret och såg fullmånen lysa över Kalmars gator. Tänkte på vad filmen visat och tänkte: vi har samma grundläggande mänskliga behov var vi än befinner oss på jorden. Vi skapar bara lite annorlunda kulturer runt dem. Kulturer som är spännande att lära känna och gör livet på vår planet intressant att upptäcka och uppleva för att förstå oss själva bättre som människor.

En ny definition av begreppet ”hållbar utveckling”

Publicerad den av
Svara

På Rio + 20 summit i Brasilien i somras bestämde man att ta fram ett antal ”Hållbara utvecklingsmål” som skulle sättas samman med uppföljningen av ”Milleniemålen” sedan de sistnämndas deadline är nådda 2015. Hur dessa skall formuleras diskuteras denna vecka i FN högkvarteret i New York.

I samband med detta publicerar denna vecka ett antal forskare i Nature ett förslag till en utvecklad definition av begreppet ”hållbar utveckling”. De svenska forskarna Johan Rockström och Marcus C Öhman är bland författarna. Förutom den nya definitionen föreslår de sex nya ”hållbara utvecklingsmål”

Istället för att se hållbar utveckling som en triangel med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i varje hörn så vill forskarna att man skall se det mer som ett ”fågelbo” där ekonomin ligger i mitten och driver samhället. Runt allt detta och som en förutsättning för det ligger jordens livsuppehållande system.

Forskarna menar också att vi kommit in i en ny geologisk tidsålder som man kallar ”Antropocen”. Mänskligheten påverkar nu miljöbetingelserna så mycket att irreversibla processer kan hända: vattenbrist, extremväder, försämrad matproduktion, förstörda ekosystem, försurade oceaner och stigningen av havsnivån. För att möta dessa hot behövs  ”hållbarhets målen”

Förslaget på ny definition av ”hållbar utveckling” i antropocen: En utveckling som möter de nuvarande behoven medan man värnar om jordens livsuppehållande system, på vilka nuvarande och kommande generationers välfärd beror.

Uppdaterade milleniemål skulle då kunna vara:
– Få slut på fattigdom och hunger
– Universel utbildning
– Jämlikhet mellan könen
– Hälsa
– Miljömässigt hållbar utveckling
– Globalt partnerskap

Planeten behöver:
– Materialanvändning
– Ren luft
– Närings (P och N) cykler
– Vattnets kretslopp
– Ekosystemtjänster
– Biologisk mångfald
– Klimatstabilitet

Här är de föreslagna hållbarhets målen:

1. Blomstrande liv och försörjning.
Få ett slut på fattigdom och förbättra välmående genom utbildning, arbete och information, bättre hälsovård och boende och förminskad ojämlikhet när vi rör oss mot hållbar konsumtion och produktion

2. Hållbar matsäkerhet.
Få ett slut på hunger och uppnå en långsiktig matsäkerhet – inkluderat bättre näring – genom hållbara system för produktion, distribution och konsumtion.

3. Hållbar vattenförsörjning
Uppnå universell tillgång till färskvatten och grundläggande sanitära anläggningar som läggs på lämpliga ställen genom en bra förvaltning av vattenresurser.

4. Universel ren energi.
Förbättra universell och billig ren energi som minimerar lokala utsläpp och hälsoskadlig påverkar och förhindrar global uppvärmning.

5. Friska och produktiva ekosystem
Hållbar biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom bättre hantering, värdering, mätning, bevarande och restaurering.

6. Styrning för hållbara samhällen.
Omvandla styrning och institutioner på alla nivåer att följa de fem andra hållbarhetsmålen.

Ska detta gå behöver vi kraftsamla för att få fram ett bra utbildningsprogram för att förverkliga detta. Här har skolorna en viktig roll för att lägga en grund för förståelse av detta.

Socioscientific Issues i den naturvetenskapliga undervisningen

Publicerad den av
1

Idag gästbloggar didaktikforskaren Mats Lindahl från Linnéuniversitetet:

Forskare inom naturvetenskaplig didaktik började 80-talet att använda benämningen ”Socioscientific Issues” (SSI) i syfte att föra fram det väsentliga i att diskutera relationen mellan teknisk utveckling och dess påverkan på samhället. Fram till denna brytpunkt hade man beskrivit användningen av naturvetenskaplig kunskap och utveckling som oproblematisk. Inte minst miljöproblemen krävde ett annat sätt att beskriva verkligheten. SSI är numer ett stort forskningsområde och användningen av SSI i skolor runt om i världen blir allt vanligare.

Med hjälp av ”Socioscientific Issues” (SSI) kan man utveckla sin undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. SSI är en benämning på aktuella och framtida dilemman som uppstått genom att utveckling av naturvetenskap och teknologi kommit till användning i samhället. Undervisning med hjälp av SSI innebär att man återkommande skapar undervisnings-situationer där värden, känslor och moraliska dilemman står i centrum tillsammans med naturvetenskaplig kunskap.

Typiskt för ett SSI är att det inte har en enda lösning. Det gör dem till en början svåra och kanske frustrerande för eleverna att arbeta med, men detta uppvägs av att de tillåter kreativitet och att eleverna får använda och pröva sina personliga upplevelser och ställningstaganden.

SSI engagerar eleverna men har inte som huvudsyfte att öka intresset för naturvetenskap, utan syftar till att ge eleverna möjlighet att utifrån sitt eget perspektiv engagera sig i frågeställningar och att i bl.a. gruppdiskussioner få chansen att möta andras perspektiv.

Genom att arbeta med verkliga problem, sådana man brottas med i samhället, så blir kunskaper, moral och värden både verktyg och objekt för lärande. Istället för att slå fast det enda rätta utvecklar eleverna sin förmåga att förstå olika sidor av komplexa problem, liksom förmågan att aktivt delta i diskussioner om dilemman som kan behöva en temporär lösning.

Eftersom eleverna både får förbereda sig för och genomföra gruppdiskussioner och debatter ökar de sin förmåga att argumentera – en förmåga som är nödvändig för ett framtida deltagande i samhällsdebatten.

SSI inom sådana områden som hälsa och livsstil, genteknik, sex och samlevnad, biologisk mångfald samt teknikutveckling relativt hållbar utveckling kan vara mycket fruktbara. Användning av genteknik inom det medicinska området ger t.ex. stora möjligheter att engagera sig i den kunskap som ligger bakom nya möjligheter att rädda och förändra människor liv, samtidigt som frågeställningar som påverkar vår människosyn dyker upp: vad ska betraktas som sjukt? Hur ska man kunna avgöra vilka liva som ska räddas eller förändras? Hur kan man värdera djur, embryon och celler i förhållande till en människa?

Länkar:

http://serc.carleton.edu/sp/library/issues/what.html

http://www.civnet.org/2010/03/teaching-citizenship-through-science-socio-scientific-issues-as-an-important-component-of-citizenship/

http://faculty.education.ufl.edu/tsadler/IRSSI.pdf

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course39301/published/1298318358598/resourceId/15211173/content/Socio-scientific%20issus.pdf

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9140681238

Why poverty?

Publicerad den av
Svara

”Why poverty” hater en dokumentärserie som gick på Sveriges television november – december 2012. Samtidigt gick programmen i 70 andra länder. Hela serien är en samproduktion av de nationella TV bolagen i dessa länder. Den tog 4-5 år att göra. Den visar olika vinklar på fattigdom världen över och försöker besvara frågan; varför fattigdom?

Serien är utmärkt att använda i sin helhet eller med enskilda program när man undervisar i hållbar utveckling. Den försöker att gå på djupet när det gäller de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhetsbegreppet.

Utbildningsradion har gjort ett fint temamaterial där de 8 grundfilmerna ligger och mycket extramaterial. Här är länken till temasidorna: Varför finns fattigdom.

Här kan man läsa om hur temasidorna är uppbyggda och är tänkta att användas i undervisningen: Om temasidan

Till temasidorna finns ett statistikverktyg som man kan använda för att jämföra olika länder och olika aspekter av fattigdom. Detta verktyg hittar du här: Statistikverktyg

Om man vill hitta mer material på UR kan man använda UR:s söksida.

Sveriges Televisions sida om projektet är här: Why poverty

Projektets internationella hemsida är här: Why poverty

Vill man hitta ännu mer material är YouTube bra att leta på:
You Tube klipp om ”Poverty”
You Tube klipp om ”Fattigdom”

Här är några exempel på extramaterial som jag hittade:
Wealth inequality in America – You Tube
A TED talk on income Inequality by Nick Hanauer – You Tube
Banned TED talk
Bill Maher on The Wealth Gap In America and the World
Record inequality between rich and poor – OECD 
Looking to 2060: A Global Vision of Long-term Growth – OECD
Understanding Composite Leading Indicators – OECD
OECD Education at Glance 2012

Här är en film från SvT som också kompletterar serien:
Systemfel som hotar världen 

Pengar, konst och politik

Publicerad den av
Svara

Pengar, konst och politik var rubriken på ett föredrag som David Karlson höll på soppscenen på Kalmar Teater under måndagskvällen. David har arbetet bl.a. som utredare inom kultursfären.

Han gav en intressant historiskt tillbakablick på kulturpolitiken, kulturens plats i samhället och vad som kan behöva göras framåt.

Här skall jag kort sammanfatta det han tog upp.

Om man jämför statistiken över ett lands medborgares deltagande i kulturlivet och ett lands innovationsförmåga så ser man en stor likhet. Sverige låg i topp inom båda dessa 2007/2008. Det man frågar sig då är om ett brett levande kulturliv leder till ett land med stor innovationsförmåga? Statistiken verkar peka på det. Då visar detta kulturens betydelse utöver själva den estetiska upplevelsen.

David Karlsson visade några citat som på ett sammanfattande sätt visade varför ett land behöver en kulturpolitik:

”Att göra det möjligt för varje medborgare att leva ett uttrycksfullt liv”

”Att kunna leva ett expressivt liv; att kunna uttrycka sig med konstnärliga medel.”

”Ett liv präglat av aktiv kreativitet”

”Kulturen har både en nytta och egenvärde”

Han visade också upp en uppskattning av vad kulturella och kreativa näringar inom EU stod för 2003:
€654 miljarder
1,4 miljoner kulturföretag
3,1 % arbetar inom kultursektorn
Del av BNP: 2,6 %

TIllväxten inom denna sektor är 12,3 % högre än tillväxt i övrigt.

Detta visar att det är här de nya jobben finns.

En av de som undersökt kulturens betydelse för samhället och skrivit underlag för EU:s strukturfond 2014-2020 är Pier Luigi Sacco. Han talar om att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0.

I Kultur 1.0 är kulturen i behov av ekonomiskt stöd av mecenater till offentlig kulturpolitik. Denna period har varat större delen av människans historia.

Kultur 2.0 börjar då radio, film och tv slår igenom. Kultur leder till tillväxt och jobb. Kulturella näringar blir en viktig ekonomisk sektor. Kulturindustrin skapas och kulturen skapar resurser!

Kultur 3.0 uppkom när den den digitala revolutionen slog igenom. Nu kan vem som helst skapa kultur och den passiva publiken finns inte längre. Vi går från konsumenter till ”prosumer”. Det föds en deltagarkultur. Kulturen är ett enormt kraftfullt verktyg. Kulturen genomsyrar allt.

Sacco menar att kulturen har åtta tydliga indirekta effekter på ett samhälle:

1. Innovation. Kulturen ökar vår innovationsförmåga.

2. Välfärd. Vi mår bättre när vi har ett rikt kulturliv.

3. Hållbar utveckling. Kulturen är viktig speciellt för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Men även som kunskapsbärare för ett mer ekologiskt hållbart beteende.

4. Social sammanhållning. Kulturprojekt har bl.a. visats få ner ung brottslighet, hjälpa till vid konfliktlösning och lösa upp folks stereotypa syn på olika kulturer.

5. Nya entreprenörsmodeller. Kulturutvecklingen kan ge upphov till nya entreprenörsmodeller.

6. Livslångt lärande. Det har visat sig att kultur stärker utvecklingen av ett lärande samhälle.

7. Mjuk makt. Kulturen är en viktig kraft för att utveckla det Nye kallat ”mjuk makt”, en makt som bygger på sympati.

8. Lokal identitet. Kulturen har en starkt kraft att skapa en lokal identitet.

Pier Luigi Saccos artikel i sin helhet går att läsa här:
Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014-2020 structural funds programming

David Karlsson föreläsning gjorde det än tydligare för mig hur viktigt det är att ämnet ”estetisk verksamhet” blir ett obligatoriskt ämne inom alla program i den svenska gymnasieskolan igen.

Hemma hos – Wikimedia

Publicerad den av
Svara

Jag kom med tunnelbanan och gick upp vid T-banestation Rådhuset. Där rakt framför uppgången från tunnelbanan på Hanverkargatan låg adressen till Wikimedias nya kontor. Jag gick uppför den ljusa gamla trappuppgången och ringde på. Snart skulle jag få träffa äkta wikipedianer!

Sophie Östergren som är utbildningsansvarig på Wikimedia öppnade. Hon visade runt i det alldeles nyligen möblerade kontoret. De hade bara haft tillgång till det en vecka. Innan dess låg deras kontor på Söder. Det var en gammal fin lägenhet med högt i tak och stora fönster. De hade haft inflyttningsfest för bara någon dag sedan. Skålarna med jordnötter, chips och andra festtilltugg stod fortfarande kvar på soffbordet. På ett bord stod några orkidéer fortfarande inslagna i plast.

Totalt jobbar det sju personer på kontoret varav 4 är heltidsanställda. Anton, en praktikant satt i ett soffhörn. Wikimedias uppgift är göra kunskap fritt tillgänglig och är en ideell förening. Wikimedia finansieras av gåvor.

Wikimedia
Sophie Österberg och Anton Olsson arbetar med sina datorer i sofforna. Det finns några bord men ofta arbetar man så här på Wikimedias kontor.

När vi tittat runt satt sig Sophie och jag och började planera en halvdag söndagen den 21 april i Stockholm då olika människor från miljörörelse, forskning, skola och myndigheter skall träffas för att diskutera hur vi kan skriva om hållbar utveckling i Wikipedia. Wikipedia används mer och mer i skolorna och blir en allt mer betydelsefull öppen lärresurs. Det är därför viktigt att få med hållbarhetsperspektivet dels i särskilda artiklar och under rubriker i många artiklar. Detta är ett projekt som alla som arbetar med miljöfrågor i någon forma kan vara med i och bidra. Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen är bl.a. inbjuden.

Under den dagen kommer vi också att bjuda med några av våra gäster i Global profil från Sydafrika och Uganda. De kommer att få ett specialgjort program tillsammans med Afrikainstitutet om allt går som vi planerat.

Vi skall använda oss av Pecha Kucha format vid föredragen. Detta är en form av föredrag som kommer från Japan. Föredraget skall bestå av 20 bilder som får visas i 20 sekunder. Varje föredrag tar då lite drygt 6 minuter.

GMO och SSI

Publicerad den av
3

”Ska vi tillåta GMO i livsmedelsproduktionen i världen?”

Det var den fråga som eleverna fått gå till botten med de senaste månaderna i min undervisning i Naturkunskap 1b på Samhällsprogrammet Beteendevetenskap. De redovisade sitt resultat i form av en debatt och en enskild argumenterande uppsats.

Efter jullovet då vi påbörjade arbetet med frågan delade vi in dem i nya studiegrupper om ca 4 personer i varje grupp. Denna gång gick vi ifrån basgrupperna. Vi insåg att om grupperna hade en likartad ambition i sitt arbete skulle de fungera bättre. När vi utvärderade det arbete som eleverna gjort med hälsorapporten frågade vi dem också i en enkät hur deras ambition när det gäller naturkunskapen såg ut. Utifrån dessa svar, och det faktum att vi nu kände eleverna bättre, gjorde vi de nya grupperna.

Varje grupp fick sätta sig in i en roll som är kopplad till ämnet och den aktuella frågan. De roller som de fick sig tilldelade var.

1. Monsanto, det stora internationella företaget som forskar fram och skapar många av de GMO grödor som finns i världen.

2. Indiska bönder som använt Monsantos grödor och misslyckats med det. Över 17 000 fattiga bönder har tagit livet av sig för de inte sett någon utväg ur sin skuldtyngda situation.

3. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) representerar de svenska bönderna.

4. Forskare

5. Greenpeace

6. USA med den nuvarande administrationen.

7. EU

Vid debatten fick varje roll ha ett öppningsanförande. Sedan vidtog den allmänna debatten och ordet släpptes fritt. Det kunde börjar lite trevande men sedan tog i debatten fart. Många av eleverna kunde debattera med en väldig inlevelse.

De elever som var sjuka under debatt dagen och de som inte sa så mycket eller inte verkade kunna sin roll fick göra en uppsamlingsdebatt när alla klasserna var klara med sina ordinarie debatter.

Efter debatten fick var och en skriva en argumenterande uppsats i samma fråga där de skulle ange tre argument för och tre mot samt underbygga dem med fakta. Sedan skulle de ta egen ställning i frågan och motivera den.

Efter arbetet utvärderade vi arbetet först individuellt där var och en fick uppskatta sin del av det gemensamma arbetet och reflektera över sitt lärande. Sen fick grupperna sätta sig och göra en grupputvärdering av arbetet. Då måste de bli eniga om t.ex. hur mycket var och en bidragit till arbetet.