Kategoriarkiv: Digital utveckling

Skolforum dag 2 och Guldäpplemingel

Publicerad den av
Svara

Mässan öppnade 09.00. Gick direkt till ”Studion” på mässan och kopplade upp min dator. Yasmine El Rafie kom och prick 09:15 startade vi vårt föredrag om ”Radion som öppen lärresurs. Det satt bara tre i publiken och det kändes lite pinsamt. Men allt streamades och filmades så hela föredraget kommer kunna att ses via en länk.

På Eva Grundelius och mitt föredrag kom det fler. Det var nästan 30 stycken.

På ”den digitala naturkunskapen” som vi i ämneslaget i naturkunskap på Stagneliusskolan höll i kom det inte så många heller men de som kom verkade intresserade och hade en hel del frågor efteråt.

Sista föredraget var ”Global profil”. Vi hade fått en jättesal. Vi bad alla sätta sig närmare scenen så vi kunda prata utan mikrofon. Efteråt kom det fram några yngre kvinnor som sa att de skulle starta en liknande utbildning i Stockholm. Kanske var vårt föredrag ändå till hjälp för några?

Efter skolforum var det dags för guldäpplemingel på Sveriges kommuner och landsting inne på Hornsgatan. På 12:e våningen samlades vi och efter att rätt många blivit intervjuade på scen av Peter Becker från DIU (datorn i undervisningen) var det dags för finalisterna och vinnarna att gå upp: Pia Lidegren, Jonas Lindahl, Katarina Rüten Lüter och Daniel Gumeison.

Scenframträdandena avslutades med att Bodil Jönsson fick kommentera vinnarna.

Det sades många kloka ord på den dryga timme som scenframträdandena varade innan det var dags för lite tilltugg coh mingel.

Undervisning ur ett transmediaperspektiv

Publicerad den av
Svara

För att förstå hur transmedia kan användas tror jag att det är bra att vara så konkret som möjligt. Så som jag gjorde när jag tog radioprogrammet ”Naturmorgon” som ett exempel på hur ett radioprogram skulle kunna göras utifrån ett transmediaperspektiv. Jag skall nu göra ett utkast på hur en skola skulle kunna arbeta.

När det gäller skolan är det två sätt som media kan användas:
1. För att presentera kunskap som eleven skall lära sig.
2. För att visa vad eleven lärt sig och förstått.

När en lärare skall lägga upp undervisningen ur ett transmediaperspektiv ska läraren ge olika alternativ till eleven där kunskapen kan hämtas. Det kan vara ett kapitel i en lärobok, en film, en artikel, ett radioprogram, ett blogginlägg eller annan form av media eller inspelad föreläsning. Genom att ett stoff som skall läras presenteras genom olika medier får eleven använda olika sinnen för att ta in det. Eleven kan också välja det som passar eleven bäst. Elever med läs och skrivsvårigheter kan förutom att läsa även lyssna och se. Genom att det finns möjlighet till olika källor till kunskap är ett källkritiskt förhållningssätt lättare än om man bara använder en lärobok. Det blir naturligt att alltid vara uppmärksam på en källas trovärdighet.

Använder man sig sedan av att bygga sin undervisning på verkligheten och att eleverna får intervjua människor eller gå ut och göra observationer lägger man ett autentiskt perspektiv till det transmediala.

När det sedan blir dags för eleven att visa sin kunskap och kommunicera det hen lärt sig skall det finnas möjlighet att visa den genom olika media. Antingen att det går att välja vid varje examinationstillfälle eller att eleven får prova olika sätt att redovisa under en kurs gång.

Så gör jag nu med min naturkunskap 2 kurs där eleverna för varje fas de gör skall redovisa på olika sätt som keynot presentation, webbpublicering på en site, wikipediaartikel, ljudfil, video, blogg mm.

Creative Commons

Publicerad den av
Svara

Idag har jag satt igång mina elevers arbete med fas 3 i naturkunskap 2 som jag skev om igår. De skall redovisa på en Google site som är öppen för världen. Detta gör att de måste följa upphovsrätten. Lättast är att använda eget producerat material eller Creative Commons licenserade bilder.

Om man skall ge eleverna en grund i vad upphovsrätt är och vad Creative Commons är tycker jag att Webbstjärnans material är bra. De har tre korta animerade filmer som beskriver det viktigaste:

Introduktion till upphovsrätt: https://www.youtube.com/watch?v=hz_agK8bd4Y

Vad är Creative Commons: https://www.youtube.com/watch?v=Yd9dP3vlOyk

Hur använder man Creative Commons: https://www.youtube.com/watch?v=T7ZjudT7u_M

Det finns en bra sida som eleverna kan använda för att hitta CC material: http://search.creativecommons.org

Med dessa filmer och sida kan man ge eleverna en bra introduktion i vad man skall tänka på när man publicerar arbeten på webben.

Transmedia och vår gemensamma framtid

Publicerad den av
Svara

Ibland får man vara med om föreläsningar som får en att förstå bättre och sätta ord på det man är inne i just nu. Får en att förstå och se på ett klarare sätt.

Så var det i somras när jag hörde Jason Ohler tala om transmedia på ISTE 2013. Allt sedan jag blev med i Klotets storredaktion har jag följt utvecklingen inom radio. Alla program har en blogg eller hemsida på Sveriges radios hemsida. Fler och fler program har en facebooksida och twitter. Nu har Klotet också börjat med animerade filmer om växthuseffekten. Efter att ha hört Ohler så ser jag att detta är exempel på transmedia. Genom facebook får Klotets redaktion kontakt med sina lyssnare och lyssnarna blir på så sätt delaktiga i programmets framtagande. Historierna sänds i etern men blir också små artiklar med bild på hemsidan. Ligga med P1 jobbar på ett liknande sätt. Sveriges Radio i sin helhet har också en egen facebook sida.

Vad vi ser här är att program kommer inte bara ut i etern utan i flera andra media. Inte minst sociala media.

När jag prenumererade på Svd Insikt för ett tag sedan kunde jag se både video och höra ljud i min ipad-tidning.

Detta var bara några nedslag i den transmediautveckling som jag kan se inom media.

Samma sak sker inom skolan. Många av de nya arbetssätt som kommer med digitaliseringen; projectbased learning, SSI, peronalized learning mm bygger på en ökad elevaktivitet där eleverna får in sin kunskap genom olika media och kan visa den genom olika. En föreläsning kan idag ersättas av ett radioprogram, en streamad film från AV medias katalog, en enspelad föreläsning på You tube eller en artikel på internet. En elev kan visa sin kunskap genom ett ljudklipp, en video eller en skriflig rapport eller blogg.

Detta var en kortfattad sammanfattning av den transmediautveckling som jag kan se inom utbildningsväsendet.

Detta gör att media och utbildning kan komma att närma sig varandra. Inte minst så har mediakunniga mycket att lära ut till lärare på deras kompetensutvecklingsdagar.

Det transmedia gör är att mediakonsumenter kommer närmare mediaproducenterna och de får en mer gemensam framtid.

Eleverna blir mer aktiva att skapa sin kunskap och det gör att lärare och elever får en mer gemensam framtid. Lärarna kommer att arbeta ”närmare” eleverna. De blir mer coacher och mentorer.

Det som berättas i medier är historier från livet. Om vi nu ser framför oss ett ökat samarbete mellan olika medier vilka historier vill vi då höra? Eller vilka historier skulle vi behöva berätta?

En historia som behöver berättas är just den om ”vår gemensamma framtid”. Det var med en rapport med samma namn som Gro Harlem Brundtland satte igång arbetet med en hållbar utveckling i världen. Året var 1987. Fem år senare kom Riokonferensen. För något år sedan slog det mig att de elever som jag har i undervisning nu, de var inte ens födda när Riokonferensen var. De som var med och satte igång denna rörelse i FN börjar att bli gamla. Det skulle behöva göras djupintervjuer med Brundtland, Strong och de andra för att den process som de var med att starta blir dokumenterad.

Runt om i världen görs det massor som för den hållbara utvecklingen framåt. Allt sådant behöver det berättas om i radio, i tidningar och i TV.

Transmedia behövs för vår gemensamma framtid.

Google apps

Publicerad den av
Svara

I mitt sökande efter bra öppna lärresurser återupptäckte jag idag Googles appar som man kommer åt när man laddat ner Google Chrome. Går man in i ”butiken” och klickar på ”education” så hittar man en hel del. Det finns fysiologi appar, periodiska system, historiska kartor, celler och mycket mer och det mesta verkar vara gratis.

”3D solar system web” heter en app som presenterar solsystemet på ett bra sätt. Man kan trycka på planeternas namn så zoomas de in och en röst berättar fakta om dem.

Science Penguin heter också en app som innehåller artiklar i olika ämnen.  Den har en avdelning för astronomi t.ex.

Beyond the LMS

Publicerad den av
Svara

Idag lyssnade jag på ett webinarium från OER Sverige: Beyond the LMS

Estländaren Mart Laanpere berättade om sin forskning om lärplattformar och vad som kommer efter dem. Det intressanta var att han kallade det som kommer efter för ”digital learning ecosystems” och jämförde sambanden mellan de digitala verktyg vi har idag med ett ekosystem där olika verktyg är väldigt nära sammankopplade till olika roller eller behov och påverkas av den omgivande miljön. Olika verktyg kan också konkurrera med varandra likt arterna i ett organismekosystem.

Det var också intressant att se att OER Sverige ändrat formen på sitt webinarium. Nu hade de ingen stor chat samtidigt som talaren föreläste. Sen gjorde man två stopp i föreläsningen där man bad om olika respons. På så sätt kunde man ge föreläsaren fullt fokus och chatten blev sedan mycket mer tydligare när man satte av tid då deltagarna bara skulle chatta.

Länken till webinariet är fritt att sprida.

Skolforum

Publicerad den av
Svara

Om ett par veckor är det Skolforum i Älvsjö. Varje höstlov brukar Älvsjömässan att fyllas av lärare, utställare och seminarier om skola, lärande och allt som där hör till. I år kommer vi från den sydöstra delen av Sverige att ha ett antal föreläsningar och workshop själva och tillsammans med andra från andra delar av landet.

Måndag 28 oktober

10:00 – 10:45 Wikipedia i undervisningen. Studion
John Anderson från Wikimedia kommer att berätta om Wikipedia och jag kommer att ge min syn på Wikipedias möjligheter i skolan.

11:00 – 12:00 Radion som öppen lärresurs. Studion
Marie-Louis Kristola från Klotet kommer att berätta hur vetenskapsradion Klotet arbetar för att utveckla sin publikkontakt och hur de gör sitt material tillgängligt på webben mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare använt mig av detta.

14:45 – 15:45 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12
Eva Grundelius och jag kommer att berätta om hållbar kommunikation och hur det kan bidra till ett hållbart lärande.

Tisdag 29/10

09:15 – 10:00 Radion som öppen lärresurs. Studion.
Idag är det Yasmine El Rafie som är utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio som pratar om vad som sker inom radion när det gäller sociala medier och publikkontakter mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare arbetade med radion och programmet ”ligga med P1” som öppen lärresurs inom ämnet sex och samlevnad som nu ligger i naturkunskapen.

10:30 – 11:30 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12 Repris från måndagen.

13:45 – 14:30 Den digitala naturkunskapen. A5
Ämneslaget i naturkunskap berättar om utvecklingsprojektet ”den digitala naturkunskapen”.

15:15 – 16:00 Global Profil. A8
Arbetslaget i Global Profil berättar om sina kurser och hur det är att ha ett utbyte med fyra skolor i Entebbe och fyra skolor i Port Shepstone och arbeta för lärande för hållbar utveckling.

Onsdag 30 oktober

12:15 – 13:15 Att se och beskriva verkligheten. A7
Här kommer jag att lära ut de 10 övningar jag satt samman för att lära och träna eleverna hur man kan se och beskriva verkligheten.

13:45 – 14:30 Socioscientific issues (SSI) i undervisningen. A5
Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag kommer att berätta hur vi arbetat med forskningsprojektet om SSI i naturkunskapen.

14:45 – 15:45 Att se och beskriva verkligheten. A6 Repris från tidigare under dagen.

Google formulär

Publicerad den av
Svara

Mina årskurs ett klasser i Naturkunskap 1b arbetar nu för fullt med att undersöka hälsa ur olika aspekter. Det ingår i deras uppgift att de skall göra en enkät till några klasser på skolan och ta reda på ungdomars vanor och kunskap kring träning, droger, sömn, konsumtion och strålning för att nämna några exempel. Förra året fick de trycka ut enkäterna på papper och sedan delade jag eller min assistent ut dem till klasserna. De fick sedan sitta och sammanställa resultaten på sina datorer.

I år använder vi Google forms istället. Man går först in och ställler sig i en mapp på Google Drive där man vill att resultaten skall komma. Sen klickar man på ”skapa”. Det kommer upp en ruta där man får välja tema. När man valt tema ska man kryssa i om man vill att de som svarar skall vara anonyma eller inte.

Sen skapar man de frågor som man vill ställa. Det kan röra sig om flertext eller löpande text och flera andra typer av frågemodeller. När man är klar kan man skicka den till de man vill ska göra enkäten.

När sedan alla svarat så gör programmet om alla svar till tabeller och diagram i den mapp som man stod i från början.

Igår skickade en av mina ettor ut enkäterna med sin epost. Skall bli spännande att se om det fungerar.

Möte i följeforskningsprojektet

Publicerad den av
Svara

Idag hade vi möte i följeforskningsprojektet i Naturkunskap. Vi gick igenom alla lärares planeringar och fick feed back från Mats Lindahl och varandra. Det vi försöker få in i vår undervisning är autenticitet genom att använda digitala verktyg.

Några lärdomar:
– Jag fick tips om att använda ”Bookcreator” när vi skall göra eböcker.
– När eleverna ska göra enkäter skall de använda Goggle forms. Då kan de få ut resultatet i diagram.
– Jag borde spela ”Spore” så jag får se hur det fungerar.
– Google har en app som gör det möjligt att ge muntlig feed back på inlämningar: ”voice comments”
– Det är skillnad på formativa samtal och formativ skriftlig bedömning. Enligt min erfarenhet ger muntliga samtal mer resultat än skriftliga.

Slutrapport: teknikstöd i skolan

Publicerad den av
Svara

Förra läsåret hade vi ett projekt inom vårt gymnasieförbund som hette ”teknikstöd i skolan”. Det riktade sig till alla elever som hade ”kognitiva svårigheter” och hade som mål att med olika tekniska hjälpmedel hjälpa de enskilda eleverna på ett individuellt plan. Projektet finns beskrivet på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. 

Jag som ”vanlig” lärare kunde följa projektet utifrån min horisont och kunde se hur de elever som fick hjälp klarade sin situation i klassrummet och i den vanliga undervisningen.

Det jag kunde se var att de individuella hjälpmedlen verkligen hjälpte. Eftersom alla elever samtidigt fick 1-1 dator så avvek inte eleverna med kognitiva svårigheter så mycket. De hade bara en annorlunda dator eller så hade de exakt samma dator som de andra eleverna. Skillnaden var bara att de använde talsyntesen eller andra appar som de ””vanliga” eleverna inte använde.

Genom att ha en digitalt anpassad pedagogik upplevde jag att jag kunde hjälpa eleverna med kognitiva svårigheter bättre. Genom att ha ”alternativa” examinationer som t.ex. att göra ”radioprogram” fick de möjlighet att visa sin kunskap på andra sätt än att bara göra skriftliga rapporter.

När jag arbetat med etiska dilemman i undervisningen har jag också fått mycket mer tid att sitta med de elever som behövt hjälp. Flera gånger kunde jag se att en kvarts individuellt samtal om hur man skall tänka när man skall skriva loggbok fick eleverna att bli varaktigt bättre på att uttrycka sin kunskap.

Genom att arbeta med pedagogik i det nya utbildningsparadigmet tillsammans med teknikstöd i skolan kan vi ge elever med kognitiva svårigheter en bättre chans att göra skolan till en positiv livserfarenhet och ge en bättre start in i vuxenlivet.