Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Hälsa och SSI

I min undervisning i naturkunskap försöker jag att undervisa med SSI (Socioscientific issues); etiska dilemman. Det är också en del av Linnéuniversitetets forskning inom samma ämne och ämnesdidaktikern Mats Lindahl följer min och min kollega Daniel Åkerbloms undervisning sedan ett och ett halv år tillbaka.

Läsåret började jag med ett hälsoarbete för eleverna. Vi delar in eleverna från första början i basgrupper med 4-5 personer i varje grupp. Dessa grupper fick i uppgift att fördjupa sig i inom ett område av hälsa. De kunde välja på kost, sömn, träning, tobak, alkohol, droger, konumtion och en grupp även sex.

De får själva bestämma vilka frågeställningar de skall undersöka men de skall titta på området ur samhälls-, individ- och miljöperspektiv.

De skall göra en undersökning och få in den i den rapport de sedan skriver. De flesta gör en enkätundersökning men även olika träningsmetoder kan t.ex. också testas i verkligheten och redovisas.

Som ”lärobok” använder de internet och söker efter fakta på hemsidor och i bloggar Eleverna skriver sin rapport tillsammans i ett Goggle Drive dokument. Dessa Google Drive dokument samlar jag i en mapp där alla kan se allt. På så sätt kan de följa varandras arbete.

När de skrivit klart sin hälsorapport är det gruppredovisning. Alla grupper splittras och redovisar i tvärgrupper. Timmen efter gruppredovisningen är det aktuellt med en individuell redovisning. Denna gör de i en loggbok som ligger i ett Google Drive dokument. De får skriva om hur de skapar en hållbar hälsosam livsstil de närmaste 10 åren. Alla får sitta en timme och skriva på datorn. När jag sedan tittat på dem och har betygsamtal säger jag till dem att de får fylla på denna fråga under hela läsåret.

Radiodagbok

När vi i Global Profil var i Uganda och Sydafrika i höstas gjorde några av våra elever radiodagböcker. Det var efter en idé av Vetenskapsradion Klotets producent Johan Bergendorff. Han kom ner till Kalmar i början av september 2012 och lärde oss hur man spelar in så att det skall bli en bra kvalitet på inspelningen. Tre av våra elever fick delar av sina radiodagböcker sända i ett inslag 19 december 2012.

När vi idag handledde eleverna i deras projektarbete slog det mig att det de gjort när de talat in sina radiodagböcker var att de djuplyssnat till sig själva och djuptalat, två av de fyra förmågorna i ”hållbart lärande” som tagits upp i denna blogg tidigare.

10 februari gjorde jag ett översiktligt blogginlägg om ”hållbart lärande”.

Den 18 februrari skrev Eva Grundelius om ”hur skall vi definiera hållbart lärande” där hon bl.a. beskrev vad det innebär att ”djuplyssna till sig själv” och att ”djuptala”. En kort beskrivning av förmågorna finns också på hennes hemsida: Hållbar kommunikation. En beskrivning av hur man utför dessa förmågor finns i: Grundelius, Eva (2012): Helt överens!, Liber AB. Malmö.

Det jag insåg idag var att göra radiodagböcker är ett utmärkt sätt att träna ”djuplyssning till sig själv” och att ”djuptala”. När man gör det förstnämnda försöker man att komma åt den kunskap man har inom sig. Man reflekterar på ett fokuserat sätt. När man ”djuptalar” förmedlar man denna kunskap högt på ett sätt som gör att ny kunskap kan komma till och den kunskap man redan har förtydligas och integreras.

Vem äger en allmän blogg?

I den nya digitala eran uppkommer nya ”problem” och omständigheter som man kan hamna i. Omständigheter man inte ens kunde tänka sig att man skulle kunna hamna i tidigare. Då måste man ta ett kliv bakåt och försöka se på ”problemet” lite från ovan för att komma fram till vad som är rätt.

Processer går jättefort jämfört med tidigare och det kan vara många inblandade. Många som man dessutom inte känner utan får ha tillit till eller inte.

En fråga eller problem som kan dyka upp är: ”Vem äger en gemensam blogg?”

Om man startar en blogg som är tänkt som en ”allmän” blogg där alla som vill skall få komma in med sina synpunkter, förslag och idéer och man bjuder in flera olika personer att  bli administratörer vem äger då denna blogg?

Är det den som har startat bloggen och angett syftet med den?
Är det den som har köpt domänen som den styrdes om till?
Är det de personer som varit aktiva på bloggen de senaste två veckorna som skall få bestämma vad den skall användas till?

Vad är viktigast för ägarskapet? Är det initiativet? Är det den som betalat med pengar? Är det den som betalat med nedlagd tid eller engagemang?

Det finns säkert fler perspektiv på denna fråga. Skriv gärna och kommentera?

Skolvåren – igen!

Idag tog skolvåren ny fart! I fredags intervjuades min kollega Daniel Åkerblom av Sveriges Radio P4 Kalmar. Idag på morgonen sändes inslaget vid halv åtta tiden då folk i Kalmar var på väg till sina jobb.

Här kan man lyssna på inslaget: Uppror mot skolpolitiken startade i Kalmar.

I en av bilarna som var på väg in till Kalmar satt Karin Ahlgren som är reporter på SvT Smålandsnytt. När hon hört inslaget ringde hon upp oss när hon kom till jobbet. Eftersom jag inte hade några lektioner före lunch fick jag ställa upp för en intervju.

Här kan man läsa om och se inslaget: Skolvåren är här.

Jag förklarade för reportern att skolvåren uppstått över hela Sverige på olika sätt. Det är ett exempel på synkronicitet. I inslaget verkar det som om det var jag som startade skolvåren. Det stämmer när det gäller själva bloggen men den har bara fångat in ”rörelsen” eller de aktiviteter som redan var på gång över hela landet.

Vad vill vi med gymnasieskolan?

Varje land som vill ha en framtid måste satsa på dess barn och ungdomar. Varje krona som satsas under barn och ungdomsåren kommer samhället få mångfalt tillbaka om pengarna satsas klokt.

Under gymnasietiden utvecklas ungdomarnas intressen för livet. Grundläggande värderingar formas och livsrutiner och vanor skapas.

Som lärare lägger vi grunden för alla andra yrken. Vi lägger grunden för det demokratiska samhällets fortbestånd och vi kan om vi arbetar klokt utveckla ungdomars självkänsla, empati och sociala förmåga och patos. Gör vi som lärare ett bra jobb får vi medvetna, kunniga och engagerade samhällsmedborgare som bryr sig om andra. Lärarna lägger grunden för samhällets framtid.

Ett samhälles styrande behöver förstå att ge den personal som arbetar inom skolan de medel som behövs för att kunna utvecklas och ge en bra undervisning. En lärare behöver kunna fokusera på undervisningen och hålla sig ajour med forskningen inom sitt område.

De styrande måste ge medel så att våra barn och ungdomar får de bästa möjligheter att lära och utvecklas.

Media ska naturligtvis syna och lyfta fram problem och sådant som inte är bra men man måste också hjälpa till att sprida goda exempel och allt positivt som sker varje dag och varje vecka i våra skolor. Media måste ge ungdomar en chans att uttrycka sina åsikter och tankar om livet och samhället. Då kan ett engagemang och samhällsintresse vakna. Ungdomar behöver tas på allvar.

Undervisningen bör:

  • vara relevant
  • utgå från verkligheten och ta in verkligheten.
  • hjälpa eleven att koppla till det den redan förstått.
  • vara individanpassad
  • utveckla ett levande intresse hos eleven
  • utveckla elevens förmåga att arbeta självständigt såväl som att samarbeta

Undervisningen kan utvecklas genom att:

  • flera lärare ska kunna undervisa och samarbeta om samma elevgrupp samtidigt.
  • eleverna skall ges möjlighet att göra väl förberedda, genomtänkta och relevanta studieresor, vildmarksvistelser och studiebesök.
  • alla elevernas intelligenser bör värdesättas lika högt; konst, musik, dans, social förmåga såväl som språk, matematik och naturvetenskap.
  • elevernas kreativitet skall uppmuntras och tas tillvara.
  • läroprocesserna inom skolan kopplas till läroprocesser i det omgivande samhället.

Varje lärare bör:

  • ha regelbunden kontakt med forskare inom ämnesdidaktik, pedagogik och sitt ämne.
  • dessa forskare skall vara som en coach för läraren genom att ge feedback på undervisningen och hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.
  • ha kontakt med de media som speglar det ämne man undervisar i.
  • få möjlighet att tidigt i sin karriär få tillbringa och leva minst 2-3 veckor i en främmande kultur utifrån så som ”Den global resan” gör.
  • ha en hälsocoach som hjälper till och ger stöd för läraren att skapa en livsstil som gör att läraren kan och orkar driva en kvalitativ hög undervisning. Som lärare arbetar man med sig själv som redskap.
  • få möjlighet att göra studieresor som berikar lärarens erfarenhet och kunskap om sitt område
  • ha en lärarassistent som hjälper till med frånvaro, dokumentation och allt praktiskt före, under och efter lektionerna.

”Mitt Afrika”

Ikväll var det dags för alla eleverna i åk 3 i Global Profil att  berätta om vad de lärt sig om vår egen kultur genom att leva i Uganda och Sydafrika ett par veckor i höstas. ”hur kan vi förändra den oftast stereotypa bilden av Afrika” var också en fråga de gav sina svar på i Länsmuseet i Kalmar.

Säkert och moget gav de en nyanserad bild av de kulturer de mött. Vi får oftast en bild genom media att Afrika är fattigt, man bor i hyddor och det är ett ”land” som det är synd om. Det eleverna mötte var glädje, kärlek till livet och en ambition hos skoleleverna som vi sällan kommer i närheten av i Sverige.

Det första temat var ”skolan”. Skolan är inte ”gratis” som hos oss och sin skoltid sätter man ett mycket stort värde på. Det är så tydligt i både Uganda och Sydafrika att utbildning är biljetten ut ur fattigdom och för utveckling. I Uganda tog man tillvara de traditionella danserna och musiken och använder dem som en naturlig del av undervisningen. De gamla traditionella kulturyttringarna möter det nya samhället och ger liv och glädje till skolvardagen.

Vänskap var nästa tema. Att på så kort tid som två veckor få så fina och nära vänner var en livsupplevelse för några av eleverna som med humor, glädje och stor kärlek berättade om sina möten.

Glädje och uppskattning för en tom petflaska med lite vatten på botten! Eller finna lyckan i den nya mobiltelefonen? Bild sätts mot bild och och vårt svenska samhälles kultur sätts under lupp på ett träffsäkert sätt. Vem är egentligen rik? Ett folk med mycket pengar eller ett folk med glädje för sina relationer, sin religion och sin kultur.

Genusfrågan belystes från både sydafrikanskt och ugandiskt perspektiv. Många och djupa diskussioner mellan ungdomarna i de olika länderna gav insikter i de egna valens betydelse.

Att bo hos familjer och i elevhem gav livserfarenheter som inte hade kunnat läras i vare sig läromedel, en vanlig turistresa eller genom att se på en film.

IMG_0034

Kvällen avslutades med en dans på film som sedan gick över i en dans på riktigt. Som förra året avslutades kvällen med att alla ringlade iväg över golvet i en långdans från Sydafrika: shochlosa.

EdCamp

EdCamp är en form av knytkonferens där man diskuterar skolutveckling. Det finns inga huvudtalare eller förutbestämda ämnen utan deltagarna tar med sig de frågor man vill prata om. Ett övergripande tema kan vara bestämt men när man kommer skriver man upp sig på ett schema om man har en fråga man vill diskutera med andra.

På detta sätt blir det frågor som verkligen intresserar konferensdeltagarna. Tycker man att diskussionen inte blir som man tänkt sig får man försöka styra den dit man vill eller så kan man lämna den grupp man sitter i och gå till en annan.

EdCamp som fenomen började 2010 efter en modell som kallas BarCamps och som används för att diskutera teknik och datorer. Det var i Philadelphia som det började och sedan dess har det varit över 200 edcamps världen över. 

I december 2011 bildades edcamp foundation för att hjälpa lärare som är intresserade av att hålla och organisera edcamps.

Måndagens edcam på Vittra Telefonplan började med att en av lärarna på skolan förklarade tankarna bakom skolans inre design. Sen fick de som hade ämnen att ta upp skriva upp dem på en tavla. Vi gick till de rum som var tänkta för varje diskussion och började diskutera. Det blev mycket erfarenhetsutbyte och frågor till varandra. Jag märkte hur stort skolbegreppet är. Eftersom jag arbetar på gymnasiet så tänker jag skolutveckling utifrån det. Men många av deltagarna arbetade i grundskolan. En del var inte heller lärare.

2011 och 2012 var jag med på liknande konferenser men med journalister istället. Jag kom med i FAJK (Föreningen för anordnande av journalistiska knytkonferenser) och deltog där som lärare. Det var väldigt intressant och jag kunde då se hur stora likheter journalistens och lärarens arbete har. Båda arbetar med kunskap. Båda branscherna befinner sig i ett stort paradigmskifte och det läggs hela tiden på mer extra arbete etc.

Edcamp och FAJK:s arbetssätt är identiska. Edcampen var dock lite kortare i tiden med bara en halv dag medan FAJK:s knytkonferenser håller på en hel dag och kostar pengar att gå på. Edcamp Stockholm var gratis. Kaffe och smörgås sponsrades av Vittra.