Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Wikipedia zero

I Afrikanska och många Asiatiska länder är det dyrt att surfa på internet. Det kan kosta över 10 % av ens månadslön om man surfar mycket. Ofta får man betala för hur mycket data man laddar hem. Men nu går det att gå in på Wikipedia kostnadsfritt via sin mobil för 330 miljoner mobilanvändare världen över. Detta är tack vare ett projekt som heter ”Wikimedia zero” .

Wikimedia foundation är en ideell organisation som driver Wikipedia, Wiktionary, Wikibooks  och många andra Wikiprojekt. I Wikipedia zero har olika mobiloperatörer ingått avtal med Wikimedia foundation och ser då till att Wikipedia går att se kostnadsfritt .

I många utvecklingsländer har många människor den enda tillgången till internet genom sin mobil. Förutom att det kan vara dyrt att surfa är en långsam uppkoppling också ett problem i dessa länder.

Telefonoperatörerna är med på två sätt:
a) de ger kostnadsfri tillgång till mobilversionen av Wikipedia och den lättare textversionen utan bilder.
b) i vissa fall är bara den lätta versionen av WIkipedia utan bilder kostnadsfri.

Om man som användare råkar klicka på en insatt länk som går utanför själva wikipedia så kommer det upp en varningstext att det börjar kosta igen.

Uganda fick Wikipedia zero den 4 april 2012. Alltså för nästan prick ett år sedan!

Det har inte kommit till Sydafrika än men flera studenter och skolor trycker på och försöker få sina mobilleverantörer att införa projekt zero.

Här är lite olika artiklar om projektet:
Wikipedia for non smartphones is brilliant. Here´s why.
Getting wikipedia to the people who need it most.
Wikipedia plans to expand mobile access around the globe with new funding.
Students wants free mobile Wikipedia

Här är en presentation av projektet:
Wikipedia zero pdf presentation

Hållbar utveckling i Wikipedia – ett diskussionsunderlag

Den 21 april kl 10 -15 skall vi ha en konferens på Naturhistoriska Riksmuseet om hur vi kan utveckla artiklar om hållbar utveckling i Wikipedia. Här är några tankar inför konferensen.

1. När elever och andra intresserade söker på ”hållbar utveckling” eller något annat begrepp inom detta ämne på internet är Wikipedia den första träff de får upp. Ofta används Wikipedia som en källa när elever skall lösa olika uppgifter i skolan. Det är därför viktigt att ”nyckelartiklar” inom detta ämne är av god kvalitet och inte för svåra att förstå. Det vi behöver göra är att tänka igenom vilka som är nyckelartiklar, hur de kan utvecklas och om det fattas några.

2. Eftersom hållbar utveckling är ämnesövergripande så är det viktigt att många artiklar om andra ämnen har ett hållbarhetsperspektiv. Detta kan man göra genom att gå igenom artiklar som skulle kunna ha ett sådant underkapitel och skriva det.

3. Det är viktigt att våra olika naturtyper är bra beskrivna och att det framgår varför det är viktigt att bevara dessa och hur man gör det på bästa sätt. I artiklar som sedan finns eller kommer att skrivas om lokala områden där dessa naturtyper finns kan man då länka till de artiklar som tar upp detta. På det sättet kan vi sprida kunskap om varför och hur vi skall skydda och bevara den biologiska mångfalden både allmänt och lokalt.

4. Hur skall vi få med de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Ska de stå som underrubriker eller vara egna underartiklar eller kategorier?

5. Kategorier som har med hållbar utveckling att göra behöver gås igenom och utökas med artiklar. Här är några kategorier vi bör titta på:
Hållbar utveckling
Humanekologi
Ekologi
Naturskydd
Miljövård
Miljöorganisationer

Finns det fler kategorier vi bör gå igenom?

6. Wikipedia skulle kunna utvecklas med dynamiska tabeller som ändras beroende på hur data ändras. Dynamiska tabeller kan vara kopplade till Citizen science projekt. Vilka tabeller skulle vara intressanta att börja med?

7. Genom projekt zero kan människor i utvecklingsländer få tillgång till Wikipedia gratis. Våra afrikanska kollegor som är med kommer att få en genomgång på hur det fungerar med detta projekt och få en grundläggande lektion i hur man skriver på Wikipedia. Hur kan man använda Wikipedia i Afrikanska skolor?

8. Lärande för hållbar utveckling, hur får vi in den processen? UNESCO:s dekad för detta?

9. Radion och Wikipedia. När nu radions inslag presenteras på SR:s hemsida och ligger ute ”för evigt” så kan programmen vara bra referenser till artiklar. En artikel kan kompletteras med ljudfiler. Kommer vi kunna lägga till aktuella radioprogram i Wikipedia i framtiden?

Här uppdaterar vi information om konferensen och har info om hur du anmäler dig om du är intresserad: https://www.facebook.com/pages/H%C3%A5llbar-utveckling-p%C3%A5-Wikipedia/421390037939850

Wikifika i Stockholm

Det är första torsdagen i en ny månad. Då brukar det vara Wikifika i Stockholm. Så även denna torsdag. Jag har anmält mig på den speciella sida som finns för detta:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikifika

Där kan man se vilka träffar som är på gång i Sverige. Jag läser att det är Wikifika i Göteborg den 8 april,  Wikipub i Stockholm den 17 april och Wikilunch i Sundsvall den 19 april. Det finns också planerade studiebesök på Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm. Att skriva i Wikipedia verkar likna en sorts föreningsverksamhet men på ett annorlunda sätt. Det som får dessa människor att samlas är idén om att kunskap skall vara fri och förmedlas av alla som har intresse för det.

Alla som skriver på Wikipedia gör det ideellt. Wikimedia är den organisation som stödjer Wikipedia genom att t.ex. lära upp nya författare.

Jag har letat mig upp på Café Panorama på Kulturhuset. Är lite tidig. Känner bara två Wikipedianer här i staden och ingen av dem ser jag. Tittar mig runt men ser ingen skylt eller någon större samling vid något bord som kunde vara Wikipedianer.

Efter ett tag kommer en man fram till mig och frågar om jag skall till Wikifikat. Nu ser jag ett mindre gäng som samlats vid ett bord. Det stämmer med den beskrivning jag fått av Wikipedianer. De flest är män som skriver artiklar där. Gruppen vid bordet är alla män. Vi beställer mat eller kaffe och jag har hamnar mittemot chefen för Wikimedia. Nu är också skylten uppe: ”Wikipedia den fria encyklopedin”. Genast är vi inne i intressanta samtal om upphovsrätt, hur man skall tänka när man skriver skriver artiklar, hur man scannar in bilder mm.

Jag kommer bl.a. i samspråk med en Wikipedian som har en av mina elevers artiklar på sin bevakningslista. Det handlar om artikeln om ”manlig omskärelse”. Det är tydligen ”redigeringskrig” när det gäller den. Några vill att artikeln skall heta ”manlig könsstympning” och andra tycker att ”manlig omskärelse” är ett mer korrekt ordval.

Genom att trycka på en stjärna ovanför en artikel man är intresserad av kommer artikeln automatiskt på ens bevakningslista. Detta förutsatt att man har ett konto och ett användarnamn på Wikipedia.

Eftersom jag är nykomling i Wikipediavärlden får jag många uppmuntrande råd. Stämningen är trevlig och man känner verkligen att det finns ett gemensamt intresse i gruppen. Några av deltagarna har skrivit över flera hundra artiklar. Några andra är precis som jag nybörjare. Det finns tydligen en grupp psykologi intresserade som håller på att arbeta med artiklar om psykiska störningar och vill ha hjälp med detta.

Om man har bidragit med mycket artiklar, sett till att ta bort klotter, deltagit och/eller medlat i redigeringskonflikter mm så kan man bli vald till administratör. Detta blir man på ett år i taget och väljs om om man har skött sitt ”jobb” väl. Administratörer väljs via nätet löpande. Så varje vecka är det ofta någon som det skall röstas om. Administratörer kan t.ex. ta bort artiklar och blockera användare som skriver olämpliga saker eller klottrar.

Wikipedia är en ”merokrati” där man väljs utifrån sina meriter och sitt omdöme.

Om mindre än tre veckor kommer vi att ha en konferens om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi som sitter vid min ände av bordet går igenom hur man kan tänka när man skall lägga upp det temat och vi lägger en grund för en strategi. Jag bestämmer mig för att försöka skriva ett utkast till diskussionsunderlag till mötet den 21 april på Naturhistoriska riksmuseet.

Hemma hos – Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Nationellt resurscentrum_-5

En gång om året brukar det ligga en almanacka i mitt lärarfack. Den är full av tips om vad man kan göra på sina lektioner i biologi. Den kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Idag åkte jag till centret för att ta reda på bakgrunden till det och vad de har för uppdrag.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik

Britt-Marie Lidesten tar emot mig när jag hittat fram genom korridorerna på Biomedicinskt centrum i Uppsala och kommit fram till korridor 8. Där, längst in i korridoren, finns det tre kontorsrum där centret har sitt huvudkvarter. Det är kopplat till institutionen för biologisk grundutbildning vid Uppsala Universitet men har ett nationellt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Britt-Marie Lidesten

Britt-Marie Lidesten

”Centret skall ge stöd och inspiration till hela skolan från förskola till gymnasiet i ämnet biologi och bioteknik”, säger Britt-Marie medan vi fyller våra koppar med kaffe inför vår pratstund.

”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är ett av fem resurscenter i de naturvetenskapliga ämnena. Resurscentret för kemi ligger i Stockholm, fysik i Lund, teknik i Linköping och matematik i Göteborg” får jag veta av Britt-Marie. ”Resurscentret för biologi startade 2002 och hade 10 års jubileum förra året.

Centret får sina grundanslag från utbildningsdepartementet men bygger mycket av sin verksamhet på extra anslag för olika projekt. Ofta är det skolverket som beställer.

”Man kan säga att resurscentret vilar på fyra olika ben” säger Britt-Marie. ”Först har vi vår tidskrift Bi-lagan och vår almanacka. Bi-lagan kommer ut tre gånger per och är full av artiklar med tips på vad man kan göra på sina biologilektioner.

Det andra benet är våra kurser. Vi har något vi kallar bioresursdagar som är 2 dagar för gymnasielärare och 1 dag för grundskollärare. Där går vi igenom olika saker man kan göra på sina lektioner. De innehåller mycket laborationer. Vi har också haft kurser med Artdatabanken och SLU.”

Britt-Marie nämner också NO biennalerna som de anordnar vartannat år. Nu närmast kommer de att vara i Växjö i april, Umeå i oktober och Karlstad i oktober.

Det tredje benet är ett webbprojekt. Det som de har arbetet med hittills är ett projekt för klass 1-6 i grundskolan.

Fjärde benet är externa uppdrag. Ett exempel på det är att de gjorde material mm till Linnéjubileet för några år sedan. Det kan också gälla att vara remissinstans för t.ex. olika styrdokument. Det senaste projektet som de skall dra igång är en beställning från Kungliga vetenskapsakademin där de skall titta på hur skolan kan arbeta med etiska dilemman kopplade till GMO.

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Totalt är de tre personer som jobbar på centret förutom den hjälp med administrativa uppgifter som de får från institutionen för biologisk grundutbilning. Två av dessa delar på en tjänst och jobbar 50 % inom den vanliga skolan också

UNESCO – FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 2005- 2014

Året är 2002 och det är 10 år efter Riokonferensen där Agenda 21, Riodeklarationen, Klimatkonventionen, konventionen för biologisk mångfald och Skogsprinciperna togs. Det är en uppföljningskonferens i Johannesburg i Sydafrika. Göran Person har just gått upp i talarstolen. Han är en av flera stats- och premiärministrar som har ”presenter” med sig till världen. Han överraskar alla med att inbjuda till en konferens för lärande för hållbar utveckling i Sverige.

På mötet i Johannesburg beslutades det också att uppmana FN att 2005-2014 skulle vara en dekad för ”Education for sustainable development”

Det är nu april 2013 och jag sitter på Uppsala Centrals café med Carl Lindberg som varit särskild rådgivare till Svenska Unescorådet sedan 2005. Det är två år kvar av denna dekad. Vad har då skett?

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Det var Carl som tillsammans med dåvarande kollegor på utbildningsdepartementet fick ansvara för och arrangera konferensen för lärande för hållbar utveckling i Göteborg i maj 2004. Man kunde bjuda in aktörer på området från inte mindre än 75 olika länder , ca 120 av dem kom från länder som Sverige då gav bistånd till genom Sida. Man hade även bestämt att bara 120 fick komma från Sverige av de 350 delegaterna för att få en god global spridning av deltagandet. Detta blev ett av startskotten för dekaden för lärande för hållbar utveckling.

Unesco är FNs organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. Svenska Unescorådet är ett råd som har till uppgift att företräda Unesco i Sverige och samtidigt ge råd till regeringen som företräder Sverige i Unesco. Sverige bidrar med finansieringen av mycket av Unescos arbete för Education for Sustainable Development vid huvudkontoret i Paris.

Carl Lindberg blev år 2004 invald i den högnivågrupp inom UNESCO som var rådgivare till de som arbetar med frågan om lärande för hållbar utveckling inom FN organet. Han arbetade bl.a. i den gruppen med att följa upp vad som hände i de olika länderna. Totalt besökte han 25 olika länder för att främja arbetet med lärande för en hållbar utveckling.

Några Internationella initiativ

UNECE – FN:s regionala kommitté för Europa och Nordamerika tog 2005 en strategi för utbildning för hållbar utveckling.

Tyskland är ett av de länder som tidigast beslutade sig för att stödja ESD och har sedan starten arbetat mycket med att få in hållbar utveckling i sitt utbildningssystem.

Japan har också genom ett gräsrotsarbete och stöd från sin premiärminister redan vid konferensen i Johannesburg gett frågan tyngd i sitt land.

Svenska initiativ

Sverige inrättade 2007 ett ”Institut för lärande för hållbar utveckling” via Sida tillsammans med högskolan på Gotland i Visby: SWEDESD.

8 lärosäten har skapat GRESD som är en forskarskola om utbildning och hållbar utveckling som har sitt säte i Uppsala. De har 16-19 doktorander kopplade till sin verksamhet.

Skolverket har utmärkelsen Skola för hållbar utveckling” som alla skolformer i Sverige kan ansöka om att få utifrån ett antal kriterier.

Två av varandra oberoende regeringar I Sverige har i högskolelagen slagit fast att högskolorna skall främja en hållbar utveckling.

Svenska OMEP har ett projekt där man skall främja arbetet för hållbar utveckling inom förskolan.

Skåne och Västsverige har skapat ”Regional centers of Expertise”, regioner där utbildningsinstitutioner samarbetar med t ex botaniska trädgårdar och , studieförbund för att främja utbildning för hållbar utveckling. Att starta RCE över världen bestämdes i samband med mötet i Johannesburg 2002.

Början på fortsättningen

Nu är det mindre än 2 år kvar av dekaden för lärande för hållbar utveckling. 2015 går också tiden för milleniemålen ut. Nu står vi inför att ta nya tag vad det gäller hållbar utveckling på jorden. Som jag ser det så är dekaden bara början på arbetet med att utveckla lärande för en hållbar utveckling. Ett sätt för världen att få igång arbetet.

Nu återstår att lägga grunden för ett brett arbete inom alla utbildningsformer och inom alla ämnen inom undervisningsväsendet. 

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Praktisk samhällsekologi – andra året

Under det första året i KY utbildningen praktisk samhällsekologi gick vi igenom samhället i stort och tittade på de miljöanpassningsprocesser som som finns på olika nivåer i samhället och i olika typer av organisationer. Det gav också en grundläggande kunskap i samhällskunskap, ekologi och miljökunskap som man behöver för att driva dessa processer.

Det andra året fördjupades kunskaperna om miljöarbetet i företag och allt som man behöver för att förstå allt kring det.

Individ och grupputveckling
Efter det första årets visionsarbete och gruppsamverkan fördjupades kunskapen med några kurser till.

Visionsarbete 2
Här gick vi in på andra visionsmetoder än visionsbygge inifrån och kursdeltagarna fick träna på att lägga upp egna visionsprocesser i en organisation. De två första kursårgångarna fick en kursvecka med Warren Ziegler som tagit fram metoden visionsbygge inifrån.

Hälsa och friskvård
I denna delkursen tittade vi på hur man kan arbeta förebyggande med ett hälsoarbete i ett företag.

IT och kommunikation
Grundläggande kunskaper i IT och kommunikation så långt som utvecklingen kommit då. Skulle kursen gå nu skulle denna delkurs vara mycket längre än den var.

Projektledning/beställning/genomförande
För att kunna förstå och leda projekt i företag, organisationer och kommuner behövde de studerande en grundläggande kunskap i hur man leder, beställer och genomför ett projektarbete.

Företag och miljö
Här kom ett antal kursen igen som låg under ”samhälle och miljö” det första året. Nu fokuserade de på det som man behöver veta om man arbetar i ett företag.

Ekologi och miljökunskap
Här gick vi framför allt igenom utsläpp och deras inverkan på ekosystemen och de enskilda individerna

Samhällsstrukturer/Samarbetsformer/Beslutsprocesser
När denna delkurs kom tillbaka år två så handlade den framförallt om strukturer och processer inom företag.

Ekonomi och miljöekonomi
Även här var fokus på ekonomi i och runt ett företag.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Här fick de studerande lära sig grunderna i hur man gör en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljöjuridik och styrmedel
Vilka lagar som styr miljöarbetet och vilka styrmedel som finns är viktigt för en miljösamordnare att känna till.

Logistik
Genom en bra logistik kan man göra miljövinster. Därför måste en miljösamordnare känna till grunderna i detta ämne.

Miljöanalyser och mätteknik
För att som miljösamordnare kunna beställa rätt analyser i ett miljöarbete måste man känna till grunderna i detta. Denna kursen skulle framför allt ge beställarkompetens mer än att utbilda de studerande till att göra analyser.

Miljöanpassad produktutveckling
Ett företags miljöarbete inbegriper också själva produkten och hur ”miljövänlig” den kan göras.

Lärande i arbete
Det sista året var lärandet i arbete 15 veckor långt och många av de studerande fick tack vare det en rejäl erfarenhet av ett företag eller organisations miljöarbete.

Sett över landet fick ca 70 % av dem som gick en KY utbildning jobb efter sin utbildning.

Den första kursen hölls första terminen våren 1997 i Kretsloppshuset på Furulidskolan. Sen fick den flytta till daghemmet i ”Pakistan” i Aneby när den den andra årgången började på Furulidskolan. 1998 flyttade hela kursen med båda de första årgångarna ut till det nybyggda Ekotopia strax söder om Aneby. Lokalerna där var de finaste utbildningslokaler som jag undervisat i. Den lilla hörsalen var fantastiskt att få föreläsa i. Kontoren var också bland de bästa jag suttit och arbetat i. Allt var i stort sett gjort i trä inomhus. Den sista kursen gick ut 2003. Efter det såldes Ekotopia.

Det var nu tio år sedan utbildningen slutade. Varför tar jag då upp den nu igen? Jag tror att en modern variant av detta upplägg skulle passa i några av de skolor i Uganda  som vi samarbetar med. Där ligger de mycket närmare målet att bygga ett lokalt hållbart samhälle. Nästan alla, på landsbygden i alla fall, har ett trädgårdsjordbruk som skulle passa utmärkt för permakultur. Våra studiebesök på VI-skogen i Masaka visar att det går att göra mycket i den riktningen och att det gör resultat. De har nästan obegränsat med sol som kan bli deras viktigaste energikälla. Det finns en ”spirit” av gemenskap att lösa problem tillsammans inbyggt i deras kultur. De har också ett levande kulturliv som kan användas som livsinspiration och källa till att sprida kunskaper. Sen har de naturligtvis andra problem som inte vi har men genom internationella standarder på miljöområdet och det sociala området tror jag utvecklingen kan gå framåt.

Praktisk samhällsekologi – första året

När vi tog fram konceptet praktisk samhällsekologi bestämde vi att det skulle vara en två årig KY utbildning för miljösamordnare. Det första året gick man igenom metoder för att miljöanpassa hushåll, grannskap och mindre byar, kommuner, regioner och företag. För alla dessa nivåer hittade jag internationella metoder. Här skall jag ge en kort beskrivning av upplägget under det första året. Den första kursen startade 1997. Totalt genomfördes den 7 gånger.

Visionsarbete
Hela utbildningen började med några dagar med visionsbygge inifrån. Genom att börja så tänkte jag att alla skulle se både sin egen livsvision och varför de skulle gå utbildningen såväl som sin samhällsvision som man vill förverkliga. Detta är två bärande principer i det jag kallar visionsbaserat lärande. Genom hela utbildningen gick det visionära tänkandet som en röd tråd.

Metoder att miljöanpassa samhället
Efter visionsarbetet följde metoderna att miljöanpassa olika nivåer i samhället. Tanken var att börja i var och ens hem för att sedan gå utåt i en allt vidare cirkel.

Global Action Plan (GAP)
Global Action Plan är ett program för livsstil förändring. Man går igenom sitt hushåll och tittar på avfall och energi mm och gör först en nulägesanalys där man väger och mäter sin förbrukning. Sedan gör man en plan för förändring, verkställer planen och mäter och väger förändringen. Genom att först miljäanpassa sitt hushåll tänkte jag att man la en bra grund för att sedan göra samma processer på andra delar av samhället och i ett företag.

Permakultur
Permakultur är en designprocess där man utifrån de sk ”permakulturprinciperna” tar fram hur en hållbar bosättning på hushålls, grannskap och mindre by nivå. Man har också ett koncept för ”bioregionalism” där man sätter in det mindre samhället i en större helhet. Permkulturrörelsen skapades av Bill Mollison under 80-talets början och finns nu i alla världsdelar. Det finns ett internationellt utbildningsprogram och det upplägg vi hade i kursen gav ett ”permakulturcertifikat”.

Lokal Agenda 21
Under den tid som kursen pågick hade de flesta svenska kommuner igång ett lokalt Agenda 21 arbete. Man gjorde planer för en lokalt hållbar utveckling och förverkligade det som gick att göra. I vår utbildning ingick två veckor sk ”lärande i arbetet”, eller LIA som det förkortades, där eleverna fick följa en lokal agenda 21 samordnare i sitt arbete.

Regional naturresursplanering
En liten del av permakulturkursen behandlade denna nivå. Resten utbildade högskolan i Kalmar utifrån sitt sätt att lära ut regional naturresursplanering.

Metoder att miljöanpassa ett företag
När det gäller företags miljöanpassning var det tre metoder som togs upp

Kvalitet (ISO 9000)
Vi började med kvalitetsarbete inom företag för att de studerande skulle lära sig hur ISO standarder fungerar. Många företag arbetar efter ISO 9000 så det är naturligt att börja där. Då får man en bra struktur för att förstå hur ett företag fungerar.

Internkontroll
Först tittade vi på hur man arbetar med arbetsmiljöarbete i ett företag. Hälsa och miljö hänger nära samman och har man ett bra intenrkontroll arbete så har man en bra grund för nästa steg. Miljösamordnare har ofta både hälso- och miljöarbetet på ett företag i sin tjänst.

Miljöledning
Här lärde vi ut EMAS och ISO 14000 som då bara funnits i några år. Genom att först lära sig permakultur och inom detta lära sig arbeta med energi och materialflöden så skulle en bra grund vara lagd för att gå igenom detta i ett företag.

Samhälle och miljö
Parallellt med dessa kurser hade vi ett antal kurser som skulle ge en omvärldskunskap.

Ekologi och miljökunskap
Denna kurs skulle ge en grundläggande kunskap i ekologi, kretslopp och miljö.

Samhällsstrukturer/samarbetsformer/beslutsprocesser (SSB)
Denna Kurs skulle ge en översikt över hur man samarbetar i olika former i samhället och hur man tar beslut. Tanken var att kursen skulle ge en bas så att de studerande skulle förstå hur de skulle få in miljöfrågorna i de beslutsprocesser som finns inom företag, organisationer och kommuner.

Internationalisering
För att förstå de stora dragen i globaliseringen så tog vi in föreläsare från Högskolan i Jönköping som föreläste om vad som skedde just då ute världen. Fokus låg på att förstå den ekonomiska utvecklingen som många av våra stora företag måste anpassa sig till.

Ekonomi och miljöekonomi
Ska eleverna kunna arbeta som miljösamordnare måste man kunna grundläggande ekonomi och miljöekonomi.

Grupputveckling
Det första årets delkurser i grupputveckling var det tidigare nämnda visionsarbetet och senare under året en vecka med gruppsamverkan enligt FIRO modellen.

Lärande i arbete (LIA)
Det som kännetecknade en KY utbildning var att en tredjedel av tiden skulle man tillbringa ute hos en arbetsgivare och ha en praktik som skulle vara upplagd så att man lärde sig arbetet på ett praktiskt sätt.
Under det första året var det förutom agenda 21 praktiken nio veckor på ett företag eller organisation.

Att KY utbildningarna lyckades ge de studerande jobb i så stor utsträckning var tack vare LIA:an. Genom att sakta under en pedagogisk ledning komma in i ett arbete var en framgångsfaktor.

Organisationen av utbildningen var också bra. Man kunde ta tillvara det bästa från högskola och komvux på orten och genom att företagen var i majoritet fick man med det som verkligen efterfrågades på arbetsmarknaden.

Praktisk samhällsekologi – så började det

1994 fick jag utbilda den nya politiska ledningen i Aneby kommun i Hållbar utveckling och Agenda 21. Efter utbildningsdagen på stiftsgården Gransnäs satt jag och pratade med planchefen Anders Adolfsson, kommunchefen Åke Sahlin  och miljöchefen Gunnar Hallbäck. De ville ha en eftergymnasial miljöutbildning och utbildning i hållbar utveckling i deras ekokommun koncept. De undrade om jag ville ta fram en sådan. Jag arbetade då på AmuGruppen och arbetade mycket med att utveckla arbetsmarknadsutbildningar i miljö- och hållbar utveckling.

Jag började att tänka igenom olika upplägg. Under mitt arbete med att starta upp arbetsmarknadsutbildningar i miljö hade jag kommit i kontakt med många olika miljöorganisationer. Var också med i det informella ”Agenda 21 nätverket” som bildats spontant av de organisationer som arbetade med hållbar utveckling på nationellt plan. I Kalmar hade jag också byggt upp kontakter med bl.a. Rolf Arnemo som arbetade på Högskolan . Han hade fått med mig och AmuGruppen i ett Östersjöprojekt som hette BEENET (Baltic Environmental Education Network). I detta arbete fick jag kontakt med bl.a. finska miljöutbildare.

Det var under ett sådant möte i Kalmar med Pekka och Jukko från Rantasalmi som jag plötsligt fick idén till upplägget. Jag skulle träffa dem i Norrgårds personalrum men Jukko haltade lite så det gick väldigt långsamt för dem att gå dit. Jag väntade och väntade men inga finnar kom. Då i väntans tid så kom jag på upplägget och jag förstod hur utbildningen skulle läggas upp. Det skulle bygga på internationella metoder att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner.

Jag skrev ner idén men kunde inte komma på i vilken form den skulle genomföras. En arbetsmarknadsutbildning skulle det inte vara.

En dag så ringde min kollega Mats Larsson från AmuGruppen i Jönköping. Han hade hört att det skulle komma en ny typ av yrkesskola som det skulle gå att söka pengar för. En högskola, komvux på orten och företag eller organisationer i majoritet skulle finnas med i ledningsgruppen. Utbildningen skulle kunna startas där det fanns behov av utbildad personal. När behovet var mättat skulle den sedan läggas ner. Eftersom jag redan hade byggt upp kontakter med högskolan i Kalmar var det bara att hitta några intresserade företag på orten och sedan kunde vi ansöka. Eftersom jag redan hade själva innehållet klart var det bara att skriva ansökan så fort som möjligt vilket jag och min kollega Mats gjorde.

Eftersom inte så många hade förstått vad en KY utbildning var och sett möjligheterna med dem så var vi bland de första som fick pengar till en sådan.

Vi startade utbildningen i Furulidsskolans kretsloppshus. Genomförde den senare i ett daghem nära skolan för att sedan slutligen flytta den till det nybyggda Ekotopia där den genomfördes sju gånger innan marknaden var mättad på miljösamordnare.

Geno 2.0

Sedan jag blev gymnasielärare i naturkunskap för 10 år sedan har jag följt hur kunskapen om människans historia utvecklats. I mitt ämne ingår att undervisa om genetik också. Det var därför extra intressant när jag kunde läsa i National Geographic för några år sedan att de startat ”Genographic project” som gick ut på att kartlägga människans vandring över jorden genom att göra DNA tester på människor över hela jorden. Genom att följa olika markörer kunde forskaren Spencer Wells som ledde projektet få fram hur olika grenar av mänsklighetens träd spridit sig på sin väg ut ur Afrika.

Jag beställde ett test och skickade in lite ”cellskrap” från min kind. Genom hemsidan och den kod som mitt prov fått kunde jag följa de olika stadier som DNA undersökningen gick igenom. När allt var klart var det bara att ladda hem en beskrivning av ens släkt resa. När sedan åren gick och fler och fler tester gjorts över jorden så blev den data som legat till grund för kunskapen om människans vandringsvägar allt bättre och mer precis.

Jag fick veta att jag tillhör Haplogrupp 1 (M170). En av mina markörer visade att min äldsta kända förfader levde i Nordöstra Afrika i Etiopien, Tanzania eller Kenya för ca 50 000 år sedan. För 45 000 år sedan hade mina förfäder utvandrat till mellersta östern. Detta kunde man veta för att jag hade en markör som måste ha uppkommit i en population som fanns där vid den tiden.

Nästa nedslag i mina förfäders vandring hamnar i sydöstra Europa och det var för 20 000 år sedan. De tillhörde troligen den kända ”Gravettian-kulturen”. Det var de som tillverkade den berömda lilla kvinnostatyn ”Venus från Milos”. Troligen härstammar vikingarna från denna grupp människor för man kan hitta den markör som finns hos detta folk även utefter Frankrikes kust och i England såväl som i Skandinavien.

I höstas fick jag ett mail från National Geographic där det stod att de utvecklat DNA testet vidare och kunde nu erbjuda ”Geno 2.0”. Eftersom jag varit kund hos dem tidigare fick jag lite rabatt och jag betalade lite drygt 150 dollar för att få ett nytt test.

Efter alla åren som Genographic projektet hållit på hade både kunskap och metod utvecklats. Denna gång fick jag inte bara mitt genom på faderssidan genomgånget utan också mitt mitokondrie-DNA som jag ärvt på mödernet. 150 000 markörer testades.

Nu kunde man också se hur många procent av ens DNA som man delar med Neandertalarna och Denisova människan.

Alla nu levande människor härstammar från en kvinna som levde för 180 000 år sedan. På mödernet så härstammar jag från en kvinna som tillhörde den grupp som utvandrade ur Afrika för 60 000 – 70 000 år sedan och slog sig ner i västra Asien. Där bodde de till för ca 27 000 år sedan då de drog sig upp mot Europa. En population drog sig upp mot nordvästra Ryssland på gränsen till Finland.

Min första kända manliga släkting bodde Afriika för 140 000 år sedan. Det fanns män både för och efter honom men det var bara han som gett sina gener vidare till alla män som lever nu. För 70 000 år sedan uppkom en markör som alla  människor utanför Afrika har. För 50 000 år sedan levde mina förfäder i Mellersta Östern. För 20 000 år sedan hade de kommit fram till Europa. För 5 500 – 26 000 år sedan kom dem till skandinavien.

Min DNA profil innehåller 49 % Nordisk DNA, 30 % Medelhavs DNA, 17 % Sydvästasiatiskt och 3 % Nordöst japanskt DNA.

Jag är bara 1,2 % Neanderthalare och 2,9 % Denisovamänniska.