Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Naturkunskap 1b – några reflektioner

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Ännu en student och lärarnas sommarfest.

Studenten Kagg 2013-4Den här veckan är full av studentfirande. I onsdags var det Jenny Nyströmskolan som hade studentfirande, i går Stagneliusskolan och idag Lars Kagg skolan. På alla dessa skolor har vi elever på Global profil.

Vi lärare ville vara med och fira våra elever genom att hänga på ett jordklot med en fin gruppbild från den resa de var med på. Idag fick jag hänga på de sista två eleverna som gick på Lars Kagg.

Alla de tre skolorna gör olika. Idag hade Lars Kagg-eleverna sin avslutning i domkyrkan. Sen gick de till sin skola med fanor i spetsen. Vid tvåtiden sprang de sedan ut för att möta sina anhöriga.

Studenten Kagg 2013-8

Studenten Kagg 2013-9

På kvällen var det dags för den årliga sommarfesten för lärarkollegiet. Vi samlas då i vår matsal och äter en bit, avtackar de som skall sluta, dricker lite kaffe och sedan går vi hem eller har efterfest på något passande ställe som lärarrum eller musiksal.

Sommarfest 2013-2

Sommarfest 2013

Detta år var det Grekiska föreningen som stod för maten. När vi samlats utanför matsalen luktade det gott av grillat lammkött, entrecote, biffstek och kyckling. Till det fick vi sedan tsatsiki, potatis och grekisk sallad.

I år så var det dags att avtacka Joppe Wiberg som nu går i pension. Först höll rektor ett tal och gick igenom hans arbetslivsmeriter. Efter honom höll Peter Hultsberg ett fint och personligt tal som lockade till många skratt.

Sommarfest 2013-7 Sommarfest 2013-12

Efter talen höll Joppe själv ett tacktal till alla.

När vi sedan druckit vårt kaffe gick vi ut i den varma försommarnatten. För oss lärare är det bara några dagar kvar nu innan vi får gå på sommarlov.

Studentexamen

En blogg som handlar om hur vi för vår kunskap vidare måste också få med den stund då eleverna är färdiga med den kunskapsfas de varit i under den tid de blir vuxna: studentexamen.

Idag tog treorna studenten vid den skola som jag huvudsakligen arbetar i. Den skola där de flesta eleverna som gick det andra året i Global profil detta läså. De som var med på resorna i september och oktober 2012. Vi lärare som haft dem ville visa vår uppskatting av dem genom att hänga en jordglob runt deras hals innan de sprang ut. Alla fick också stipendie för gott kamratskap och för att de varit goda representanter för sin skola.

Studenten Stagg 2013-3

 

Studenten Stagg 2013-4

 

Studenten Stagg 2013-7

 

Studenten Stagg 2013-6

 

Studenten Stagg 2013-9

 

Studenten Stagg 2013-10

 

Studenten Stagg 2013-11

 

Studenten Stagg 2013-15

 

Studenten Stagg 2013-17

Tornrör och Dröstorp ödeby

Vi är nu inne i elevernas sista vecka i skolan. Imorgon tar våra treor studenten. Den här tiden är för en lärare ofta full av arbete. Den sista veckan har jag jobbat från 7:00 på morgonen till 24:00 på kvällen 7 dagar i sträck. Ibland har huvudet värkt när jag lagt mig. Alla loggboksanteckningar och inlämningar ska gås igenom en sista gång. Elever som inte lämnat in allt skall kontaktas.  Betygskonferenser skall hållas mm.

Idag när vi skulle ha ämneslagsmöte med naturkunskapslärarna gjorde vi det i form av en vandring på Alvaret. Man tänker bra när man går och att få fika tillsammans i ”Prästgropen” i försommarsolen gör att man trivs. Vi har alltid mycket att prata om när vi träffas och ofta går jag inspirerad från våra möten.

Idag tog Fredrik Bjerding med oss till Tornrör. Det ligger nära Skarpa Alby österut på Alvaret från Färjestaden sett. Vid Tornrör ligger det en dolin som kallas ”Prästgropen”. En bit från den ligger en liten vattensamling som har ett stort stim med guldfisk. Det har varit guldfisk där i över 30 år. Vi såg ett stort stim med ”guldröda” och mer bruna varianter.

Tornrör

 

Tornrör-2

Sånglärkorna sjöng hela tiden över alvarsmarken. En ängshök flög förbi. Det var en fin utfärgad hane. På marken blommade krutbrännare och ängsnycklar. Majvivorna var redan utblommade.

Vi hittade en väg som vi följde ut över Alvaret och efter några kilometer var vi framme vid Dröstorps ödeby. De var en gammal by från 1700-talet som övergavs så sent som  1950 sägs det. En beskrivning av byn kan läsas här: Dröstorps ödeby.

Tornrör-5

 

Tornrör-7

 

Tornrör-8

Hämplingar kantade vår väg tillbaka till bilarna.

Talsyntes

När vi detta läsår införde en dator per elev fick alla en inbyggd talsyntes i sin dator. De flesta vet nog inte om den och behöver den inte men för elever som har dyslexi är det ett viktigt hjälpmedel.

Man går in i inställningar under ”ljud” och ställer in sin talsyntes. Man kan välja mellan en kvinnoröst (Alva) eller en mansröst (Oskar). Sen kan man gå in på vilken internetsida som helst som har text och markera det man vill ha uppläst. Man klickar med två fingrar på  det i blått markerade området och får då upp en meny där det bl.a. står ”tal”. Man klickar på ”tal” och sedan ”börja tala” så läser rösten upp det som står.

Det är detta som gör att dyslexielever har en fördel med att använda öppna lärresurser på internet för de kan få dessa texter upplästa. Det går inte med en vanlig bok. På så sätt kan eleven både höra och läsa texten samtidigt. Då går det oftast lättare att förstå.

Kanotrugby

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14 

 

 

 

Naturkunskap 1b – digitala verktyg

Under läsåret som gått har vi för första gången haft en dator till varje elev. Därför har vi kunnat använda de digitala möjligheterna fullt ut.

Här är en genomgång på vilka digitala verktyg som jag använt med eleverna.

Facebook
För varje klass som jag undervisar har jag skapat en sluten grupp. Där ger jag eleverna information om vad som händer, lägger ut intressanta länkar till det vi läser om eller bara handleder dem. Behöver jag nå någon elev snabbt så skickar jag meddelande genom facebook. Det kan man göra utan att vara ”vän” med dem. Det är det absolut snabbaste och säkraste sättet att nå dem förutom via mobiltelefon och sms. Facebookgruppen är utmärkt att ha också när eleverna vill ställa frågor då de jobbar hemma. Då ser alla vad jag svarat alla.

Mail
Mailen har jag framför allt använt när jag skall maila grupper av elever eller enskilda elever.

Google Drive Dokument
Detta är det i särklass mest använda digitala verktyget i min undervisning. Där låter jag eleverna skriva sin loggbok. VI har skapat ett dokument för varje elev där alla loggboksanteckningar läggs in. De skall skrivas så att det senaste alltid hamnar längst upp så man hittar det först. Där kan jag gå in och kommentera eleverna direkt i dokumentet och de behöver inte lämna in sina anteckningar. De är redan ”inlämnade” så fort de är skrivna! Om man namnger alla dokument på samma vis som t.ex. ”SA12C Efternamn, förnamn loggbok Nk” då lägger sig dokumenten i bokstavsordning. Jag har skapat ett mappsystem där jag sparar alla loggboksanteckningar för sig och pågående grupprapporter för sig. Genom att lägga t.ex. alla grupprapporter i en och samma mapp kan man bestämma vilka som skall se allt som läggs in i den mappen. Jag har en mapp där alla ser allt. Då kan eleverna följa varandra och lära av varandra på ett nytt sätt.

Google Drive Forms
När jag nu i slutet av terminen skulle göra utvärdering av kursen lärde jag mig hur man gör utvärderingar i Google forms. Det var väldigt smidigt. Alla svar la sig snyggt och prydligt precis som jag ville ha dem och allt sammanställde sig själv.

Diigo
Under höstterminen lärde jag eleverna att samla bokmärken i Diigo så de skulle lätt kunna hitta de referenser de vill få fram igen. Jag startade också en grupp där vi tillsammans kan samla bokmärken.

iPhoto
Eftersom iPhoto är förinstallerat på våra datorer lär jag eleverna att justera bilder i efterhand och att förminska dem så de inte blir så ”tunga. De får träna på att lägga in bilder i loggboken.

Quicktime player
När eleverna skall spela in en ljudfil eller ett filmklipp använder de flesta Quicktime player eftersom det är det radio och video programmet som är uppladdat på datorn när de får den.

Naturkunskap 1b – Autenticitet

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.

Naturkunskap 1b – Hållbar utveckling

Jag börjar första halvklass lektionen på hösten med att fånga vattenorganismer i kanalen utanför vår skola. Vi har fördelen att ha en kanal och en fjärd som heter Malmfjärden alldeles utanför skolbyggnaden. Vi behöver bara gå fem meter för att hitta maneter, sanmusslor, hjärtmusslor och andra vattendjur. I början av hösten så ligger också en brygga kvar så det går att komma en bit ut i kanalen.

Den andra halvklasslektionen går jag med eleverna runt Malmfjärden och tittar på växtlighet och fåglar. I september ser man också ofta stora sjok med tarmalger ligga utefter stränderna. Övergödningsproblematiken är tydlig.

Jag ser till att de har skrivit en artlista som jag säger åt dem att spara. Sen går jag vidare med hälsorapporten som de börjat med på helklasslektionerna.

När det blir april tar jag med dem ut på en exkursion till för att se på fåglarna i fjärden. Då har skrattmåsarna kommit och sothönor och skäggdoppingar har börjat att häcka. Då introducerar jag dem också i deras sista uppgift i kursen naturkunskap 1b: hållbar utveckling. De skall få göra ett förslag på hur man skapar en hållbar stadsdel på en av uddarna som går ut i Malmfjärden: Fredriksskans idrottsanläggning.

Eftersom mina elever är idrottselever och de flesta av dem tränar fotboll så är det deras egna område som de skall göra exploateringsplaner för. Uppgiften är autentisk därför att  just nu så är området ”ute på remiss” för hur det skall exploateras. Jag talade med samhällsbyggnadschefen i kommunen och hon tyckte det var en bra idé att involvera ungdomarna i detta projekt.

De fick först komma på vilka viktiga frågor man skulle ställa sig innan man börjar att exploatera ett område. Sen fick de tänka ut olika förslag.

Förslagen filmade jag sedan och när en av klasserna skulle redovisa kom projektledaren för kommunens planering av området och lyssnade.

Som sin sista examination fick de göra en självrättande loggboksanteckning om olika exploateringars påverkan på växthuseffekten eller liknande fråga.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

f) Hållbart samhällsbyggande

Roligt att vi fick undersöka ett verkligt ställe.

Kul med många idéer och visioner.

Väldigt bra att få reda på vad som händer i ex. naturen när man bygger.

Mindre roligt men ändå viktigt ämne.

Svårt men bra samarbete och bra resultat.

Intressant.

Ganska roligt.

Ingen kommentar.

Bra att lära sig om. Dock var uppgiften i grupp inte så jätterolig.

Det var roligt. Kan påverka samhället.

Viktigt, kul men man måste verkligen tänka till. Ser hur allting påverkas av varandra.

Lite flummigt, men samtidigt roligt då man får leka lite i sina tankar.

Bra med grupper, kanske lite kort arbete.

Lite tråkigt men skapligt.

Ett svårt ämne.

Roligt sätt att jobba på och man lärde sig mycket när vi själva skulle göra ett hållbart samhälle.

Det var ett kul arbete som var en av det roligaste som gjordes under hela kursen. Väldigt lärorikt.

Svårt men kul.

Lite rörigt i början men tog sig sen.

Svårt att veta vad du ville få fram med vad man skulle göra.

Kul att man fick komma på hur man ville att det skulle se ut.

Kändes lite konstigt som att vi inte riktigt förstod vad exakt som skulle ske på detta område. Tror inte att man tittade så mycket på konsekvenserna.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Ett ganska stort projekt på lite tid.

Onödigt.

Kul att vi fick sätta oss in i Fredriksskansområdet för där känner man ändå till mycket.

Det var roligt och bra med grupparbete. Då får man fler åsikter.

Naturkunskap 1b – Sex och samlevnad

Jag började med att dela in klasserna i en tjejgrupp och en killgrupp som jag använde mig av på grupptimmarna. De fick börja med att fundera över vad en bra relation är. Detta fick de arbeta med genom att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna till andra och djupfråga. Jag sammanfattade vad de kommit fram till på tavlan och vi sammanställde det i var sitt dokument; ett vad tjejerna tyckte var en bra relation och en vad killarna tyckte.

Under dessa grupptimmar fick också killarna i två av mina klasser förbereda frågor till tjejerna och tvärtom.

På en helklasstimme tittade vi sedan gemensamt på hur killar och tjejer såg på en bra relation. Vi kunde konstatera att de tyckte ganska lika. På en annan lektion fick de sedan sätta sig i en ring och jag läste upp de frågor som de ville ställa till varandra. I en av klasserna fick alla svara laget runt. Ville man inte svara fick man säga ”pass”. I en annan klass valde eleverna att först prata sig samman i killgruppen och i tjejgruppen och sedan svarade en talesman eller taleskvinna för hela gruppen på frågorna.

På en annan helklasstimme delade jag in dem i mindre tjej- respektive killgrupper. De fick då besvara frågan ”vad är kvinnligt” respektive ”vad är manligt”. Grupperna fick redovisa i storgrupp för varandra och allt sammanställdes på tavlan och sedan i ett dokument.

Parallellt med detta lät jag eleverna studera olika öppna lärresurser i sex och samlevnad. Jag började med att de fick titta igenom arkivet till radioprogrammet ”Ligga med P3”. Deras uppgift var att hitta ett program som hade ett innehåll som de tyckte var viktigt för ungdomar i deras ålder att veta och att sedan göra en kort recension av det.

Efter det fick de gå igenom http://www.umo.se, http://www.rfsu.se, http://www.svt.se, wikipedia och http://www.ur.se och beskriva vad man kan hitta när det gäller sex och samlevnad. De fick i uppgift att göra en sammanställning av detta på valfritt sätt. Flera valde att göra en ljudinspelning eller videoföredrag genom Quick time player på sin dator.

Under tiden som de tittade igenom sidorna så skulle de leta efter bra etiska dilemman inom sex och samlevnad. De skulle beskriva dilemmat kort och ge några vinklar på det. Jag sammanställde sedan alla etiska dilemman och presenterade dem för eleverna. De fick då välja valfritt dilemma att förjdupa sig i tillsammans. De arbetade med detta drygt en vecka och redovisade sedan deras resultat för varandra.

Efter redovisningen fick alla sätta sig enskilt och reflektera över hur det de kommit fram till i gruppen harmonierade med de mänskliga rättigheterna.  De fick söka på ”srhr” för att få en grund att utgå från.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

Sex sidor om sex. Tycker det var mer som källkritik än sex och samlevnad. Det var intressant att prata killar och tjejer i ring.

Bra upplägg här med för att man hörde både killars och tjejers synpunkt. Men kanske skulle göra något mer.

Alltid roligt att höra andras åsikter/svar (frågestunden).

Roligt. Kul idé med frågor.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Intressant att vi tittade på relationer för det brukar man aldrig titta på.

Bra sak vi jobbade med. Speciellt sidorna.

Svårt innan man kom igång. Lätt att hitta fakta.

Kul att ställa frågor till killarna.

Lite svår uppgift.

Svårt arbetssätt.

Också detta var bra!

Kändes som att vi jobbade mest med källkritik, dock bra redovisning med podcast.

Bra att spela in film. Presentationen går då att fixa fram och tillbaka med tills man blir nöjd.

Kul och spännande.

Intressant för det rör frågor som vi kanske behöver svar på.

Bra att jämföra sidor.

Nyttigt, men man visste redan mycket.

Fint upplägg.

Roligt att arbeta om. Roligt att ställa frågor till tjejerna.

Kul med frågorna. Annars inga synpunkter.

Ett lärorikt och kul arbete, mycket lärorikt.

Nyttigt och bra kunskap.

Tycker detta var en väldigt rolig kurs. Vi fick ställa frågor till killarna och sen tvärtom. Djuplyssna var också väldigt bra då man fick prata om hur andra tänkte och tyckte.

Tråkigt att jobba med hemsidor och relationer. Vi kunde gjort andra saker som vi skrev upp i början.