Månadsarkiv: december 2013

Vintersolståndet

Publicerad den av
Svara

Idag är det vintersolståndet. Årets kortaste dag och längsta natt. Solen står nu som lägst sett på det norra halvklotet. Solen står i zenit vid stenbockens vändkrets. Den 21december börjar den astronomiska vintern 2013.

Vintersolståndet kan inträffa lite olika datum beroende av om det t.ex. är skottår eller inte. Idag inträffade vintersolståndet kl 18:11.

Denna dag kallas också ”Tomasdagen” eller ”Tomasmäss”. I det gamla bondesamhället började julfriden denna dag och höll i sig till trettondagen.

För exakt hundra år sedan publicerades idag det första korsordet. Detta kan man läsa på Wikipedias dagsida 21 december.

Julavslutning

Publicerad den av
Svara

En blogg som skall skildra lärarlivet 2013 måste också ha med en bloggpost om julavslutningen. Idag var sista skoldagen 2013. Ett intensivt år går mot sin ända.

Jag kom till skolan vid 8-tiden. Gick och hämtade 5 julmust, en pepparkaksburk, 34 engångsmuggar och lika många papptallrikar. Gick till sal B1med dem. Inväntade eleverna. När de kom dukade vi långbord.

Varje studiegrupp hade förberett en aktivitet. Det blev musikquiz, ”gissa vem som är på fotot när man var liten”, mer musikquiz och en lek där man skulle flytta sig runt på stolar utifrån vilken färg man hade fått från en kortlek.

För första gången jag fick en dikt uppläst för mig! Vilken härlig klass jag har!

Sen blev det ”tomtegröt” i matsalen och en fin avslutning med mycket musik i aulan. Vår filosofilärare Jörgen Hedman hade tagit ansvar för musiken och en grupp duktiga ungdomar framförde allt med stor skicklighet.

Vid 14-tiden samlades alla lärare i personalrummet för att dricka lite glögg och önska varandra God Jul. Ett kort tal av vår nye rektor Mari Bredman och sedan infann sig den där speciella känslan som kommer när ett lov börjar när vi fick ta vår fina blombukett innan vi gick hem.

CreatLearn

Publicerad den av
Svara

Idag publicerades det en artikel i Barometern om min undervisning i naturkunskap. När jag kom till jobbet och gick in på min mail fick jag en intressant rapport från Kalmar kommuns kulturchef Björn Samuelsson som läst artikeln. Det var en rapport från projektet CreatLearn som haft som syfte att skapa kreativa lärmiljöer och arbeta med temat ”civilkurage”. Det handlade om det som jag skrivit om i flera dagar på min blogg här: kulturens betydelse för lärande.

Rapporten tog upp flera goda exempel. Först Guldborgssund i Danmark där man använt kultur för att motivera bättre lärande. Den metod man använde heter ”Forumteater”.

I Tyskland, Rostoc county council, arbetade man med ett skolprojekt som gick ut på att utveckla ”Det kreativa lärandet” i trettio workshop. Det kunde handla om såväl trumkurser som mediakurser mm.

I Klaipeda distriktet i Litauen arbetade 300 elever på fem skolor gemensamt i ett scenprojekt. De producerade föreställningen Sandbox Citizens. Klaipedaprojektet har också använt sig av tidsresor som pedagogisk metod tillsammans med Länsmuseet i Kalmar.

I Kalmar arbetade man med civilkurage ämnesövergripande.

Utbildningsvetenskap

Publicerad den av
Svara

Både inom ämnesområdet ekologi och genteknik använder jag mig av forskning.se. De har  förutom dessa temaområdet en avdelning om utbildningsvetenskap. ”Utbildningsvetenskap” är ett samlingsbegrepp för forskning om utbildning, kunskapsutveckling och lärande. Inom detta tema har de t.ex. teman om bedömning, hjärnan och lärande och naturvetenskap i undervisningen.

Läsförståelse

Publicerad den av
Svara

Läsförståelse är grunden för inlärning.

Var kan man hitta fakta om det?

Här är några sidor:

http://www.lukimat.fi/lasning

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-svenska-elevers-lasforstaelse-forbattras/

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/bedomartraning/svenska-och-svenska-som-andrasprak/2.6800

http://www.ur.se/Produkter/170446-UR-Samtiden-Grav-sprakstorning-Att-undervisa-i-lasforstaelse

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/varforblirsvenskaeleveralltsamrepalasforstaelse.5.14ed700e12c61167c5180002719.html

http://www.youtube.com/watch?v=x919M725Hbs

http://www.skolvarlden.se/artiklar/las-hogt-och-samtala-om-texten

Musikens makt

Publicerad den av
Svara

Ett av mina favorit föredrag på TED talk är Benjamin Zanders föreläsning om musik och passion. Med mycket humor förklarar han det som är så svårt att sätta ord på: musikens makt.

En annan fin TED föreläsning är Michael Tilson Thomas om musik och känslor genom tiderna.

Itay Talgam visar hur olika sätt att dirigera hänger ihop med olika ledarstilar.

Om den estetiska verksamhetens betydelse

Publicerad den av
Svara

Om man går ut på YouTube och söker efter videoklipp som belyser vikten av estetisk verksamhet hittar man flera. Det första jag hittade beskriver en skola i USA som hade stora problem med ordning och resultat. En ny rektor avskedade vakterna och använde pengarna till att anställa lärare i estetisk verksamhet istället. Genom konst, musik och dans vändes hela den negativa trenden på skolan.

 

Det andra klippet jag hittade handlade om MS 223 som är en skola i New York. Den skolan hade också gått igenom en liknande process.

Kultur som drivkraft för utveckling

Publicerad den av
Svara

Kultur kan vara en drivkraft för utveckling även på samhällsnivå. I dagens Barometern var det en insändare av Lars Lindkvist som är professor vid Ekonomihögskolan, LNU. Han har varit redaktör (tillsammans med Lisbeth Lindeborg) för antologin ”Kulturens kraft för regional utveckling”.

Han tar upp Vara kommun som ett exempel där betydelsen av kulturen för att utveckla kommunen lyfts fram. En inspiration för dem var den danska kommunen Holstebro i Danmark som lyfts genom att satsa på kultur. I Holstebro ansåg man att kultur hjälper unga människor att växa. Den berör alla sinnen och påverkar intellektet på ett positivt sätt

Vara har satsat på ett konserthus, förbereder ett konsthus och musikskolan blev till kulturskola. Kommunen anlitade också 10 kulturarbetare som gick ut till anställda i skolor, bibliotek, socialförvaltning och vatten och avloppsverket för att hjälpa de anställda att se  och tänka nytt. Konserthuset fyllde 10 år i år.

Kulturrådet har också arbetat med kultur och utveckling.

När jag tänker vidare på ställen på jorden som är kända för sin kulturutveckling  tänker jag på Ruhrområdet i Tyskland. De har gått från ett smutsigt ”industriområde” till en region som sjuder av kultur och överraskningar. 

Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

Publicerad den av
Svara

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.