Månadsarkiv: september 2013

E-book

Publicerad den av
4

Idag berättade vi för eleverna i Global profil åk 3 att de bl.a. skall få göra tre e-böcker som examination. Jag har börjat sätta mig in i vad man skall tänka på när man gör en ”e-book” och vilken programvara man kan använda.

Jag ställde en fråga på gruppen ”IKT – möjligheter och utmaningar” på facebook och fick flera svar som tipsade om iBook Author. Den är tydligen enkel att arbeta med. Det går också att konvertera boken till en pdf. Man kan lägga in både ljudfiler och videos.

Det finns några sidor som jag hittat på internet som tar upp hur man publicerar en e-book: http://www.bookbaby.com/how-to-make-an-ebook
http://www.digitalbookworld.com/resources-going-from-indesign-to-ebook/

Arbetsrutiner

Publicerad den av
Svara

Kom idag i samspråk med vår specialpedagog Ann-Katrin Wijk om vikten av att lägga upp arbetsrutiner med eleverna. Hon hade t.ex. använt sig av ”två före mig” rutinen. Istället för att eleven hela tiden frågar henne som lärare vill hon att eleven först diskuterar igenom frågan som eleven vill ha hjälp med med två andra klasskamrater först. Då får eleven lära sig att reflektera med andra och kan antagligen lösa det mesta i den dialogen.

Denna rutin tänker jag prova i mina idrottsklasser under hösten. Andra rutiner som jag använder är att eleverna alltid skall läsa en artikel två och två så de kan diskutera innehållet med en annan.

Efter min introduktion av hållbar kommunikation skall jag lära eleverna att anteckna viktiga ord när de läser en hemsida, artikel eller bok och efter att de läst artikeln skall de djuplyssna till sin egen kunskap och skriva ner vad de lärt sig med egna ord. När eleverna läst längre artiklar och gjort så som jag beskrivit skall de djuptala och djuplyssna på varandra.  Allt detta för att få ihop det nya de tagit in med det de kunde innan.

Trello

Publicerad den av
Svara

Här om dagen fick jag se ett nytt litet digitalt verktyg. Trello hette det. Det är ett ”att göra verktyg”. När man blir medlem kan man skapa olika ”boards” där man kan lägg upp olika kort. En kolumn av kort säger vad man skall göra, en vad man gör och en vad som skall göras. Jag har börjat att använda detta på alla små projekt och det verkar vara användbart.

Internetfonden

Publicerad den av
Svara

Internetfonden är en fond som stiftelsen för internetinfrastruktur (.Se) står bakom. Den har som syfte att finansiera projekt som skall utveckla användande av internet. Varje år kan man söka finansiering vid två tillfällen. Vi är nu inne i en av dessa sökperioder. Den 11 september går tiden ut för denna period. Nu har man en speciell fokusutlysning som syftar till att utveckla öppna digitala lärresurser för skolan.

Klotets animering om IPCC

Publicerad den av
Svara

Klotet fortsätter att utveckla sitt transmediakoncept. Idag fick jag ett meddelande från Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradion Klotet. Hon skickade länken till deras första animation. Den är gjord som Ken Robinssons berömda föredrag om skolans historia och Kristina Alexanderssons animering om Creative Commons. Nu tar Sveriges Radio ett steg framåt för att bli en ännu bättre källa för öppna lärresurser

Kalmars första Wikifika

Publicerad den av
Svara

Idag var en intensiv dag. Den avslutades med Kalmars första Wikifika i Stagneliusskolan. Ett Wikifika är öppet för alla som är intresserade av att skriva i Wikipedia. Vi blev fem deltagare. Fyra av oss hade under dagen varit med om att genomföra en wikipediautbildning för mina elever i Naturkunskap 2 och Global profil åk 3 som skall åka iväg på sin resa om några veckor.

På Wikifikat gick vi laget runt och pratade om hur vi börjat skriva på Wikipedia:
– Sammanfattningar av kunskaper inför uppsatser under universitetsstudier. Sammanfattningarna bröts ner i artiklar och lades in på Wikipedia.
– Ett intresse för ett speciellt ämne parat med ett teknikintresse kan göra att man börjar att skriva.
– Skriva artikel på Wikipedia istället för ett prov i en kurs är också ett sätt att börja skriva
– Att börja skriva artiklar efter en Wikipediakurs.

Vi pratade om ett par projekt som håller på att startas upp:
– Att skriva om hållbar utveckling i Lugandiska Wikipedia i Uganda.
– Att skriva artiklar som examination i kursen Naturkunskap 2.

Vi som varit med under dagens utbildningar försökte att sammanfatta dagen och reflektera över hur man kan lägga upp en Wikipedia utbildning på bästa sätt. Här är några tankar om det:
– Eleverna klarade av att vara koncentrerade i ca 2 timmar. Sen var det svårt för dem att hålla fokus. Många blev trötta.
– De praktiska övningar som eleverna gör skulle kunna vara tre större övningar som syftar till att skriva en riktig artikel innan man lämnar utbildningen för dagen. För att kunna göra det kan eleverna innan de kommer ha fått arbeta på en artikel med referenssök och ha den i det närmaste klar när de kommer till Wikipediautbildninen.

Naturkunskap 2 – Fas 1

Publicerad den av
1

Idag var det dags att fortsätta min naturkunskap 2 kurs. Min klass hade kommit tillbaka från fjällen. Jag samlade dem på gräsmattan bakom skolgården igen. Vi började i ena änden av gården att gå universums historia. Allt eftersom jag gick berättade jag om de olika faserna som de skall studera. Själva universumpromenaden var en översikt över kursen och dess delar. Fas 1 var ingen lång väg. Det var punkten där allt började och 100 000 år framåt. Fas 2 tog hela gräsmattans längd i anspråk. Den pågick fram till den stora supernovaexplosionen som lade grunden för vårt solsystem. Själva solsystemets skapande  var fas 3. Då hade vi precis kommit ut från gräsmattan ut på cykelvägen utanför matsalen. Där fortsatte jordens historia. Fas 4 var livets början och utveckling. Nu blev det inte så långt mellan stoppen. Ganska snart kom fas 5 med alla djuren. och när det var 6 cm kvar till nuet kom fas 6 människan. Sist fas 7 som handlar om civilisationen och där vi skall försöka få ihop alla faserna med allt det som vi läste i naturkunskap 1b.

När de sedan kom in i aulan igen fick de sin första uppgift i fas 1: Vilka tre saker var det allra viktiga som hände under big bang och alltings början? Detta får de en vecka på sig att läsa in sig på. Om en vecka vill jag veta händelserna och en motiviation till varför de tre sakerna var så viktiga.

Naturkunskap på Google site

Publicerad den av
Svara

Från detta år har vi slopat It´s learning som lärplattform och istället lägger vi upp planering, uppgifter och allt som vi tidigare delade ut i pappersform på Google Siter. Vi har en för Global profil och jag har gjort en för min undervisning i naturkunskap. Där ligger varje klass planering så de som varit sjuka kan se vad vi gjort på lektionen. Där ligger också planeringen framåt en bit så alla kan se vad som kommer att hända.

Varje område i kursen har sina sidor där uppgifter, betygsmatriser och länkar finns.

Google siten kommer att vara grundskelettet i undervisningen.

Lärobok, e-bok och öppen lärresurs

Publicerad den av
Svara

Idag kom vi att diskutera läromedel i kollegiet och jag ombads att uttala mig om öppna lärresurser utifrån min undervisning i naturkunskap de senaste åren.

I naturkunskap 1b har jag inte använt mig av traditionell lärobok. Det har gått bra eftersom kursen har det innehåll som den har. Att använda öppna lärresurser har också gett extra dimensioner till kursen då eleverna fått tänka igenom källans trovärdighet.

Men detta betyder inte att alla kurser kan läsas utan lärobok utan vidare. Det vi har nu är extra valmöjligheter i form av traditionella läroböcker, öppna lärresurser som videofilmer, radioprogram, wikipediaböcker, hemsidor och andra digitala möjligheter. Det som blir vår nya del av lärarrollen är att välja rätt läromedel till rätt avsnitt. Det kan vara så att det finns ett kapitel i en kursbok som är så bra skrivet att det vore synd för eleverna att inte använda det. Samtidigt kan det finnas en digital resurs som vida överstiger det som finns i bokväg. Då skall man ju använda det.

Ska man ha en undervisning utan lärobok så måste man ha en pedagogik som passar till det. I naturkunskapen har ”Socio scientific issues” varit en sådan pedagogik som fungerat. Jag kan tänka mig att ett liknande upplägg med etiska dilemman skulle passa utmärkt i ämnena historia, religion, samhällskunskap och historia. Där är ju också mål som källkritik viktiga.

Ett sätt att gå vidare med detta skulle kunna vara att tänka igenom följande:

1. Finns det ”kapitel” i Wikipedia som man kan använda funktionen ”skapa bok” för och ta fram en faktabas?

2. Varje ämneslag bör kolla med sina kollegor om de känner till några lärare som arbetat med öppna lärresurser i deras ämne och fråga om tips. Använd diskussionsgrupper på facebook och twitter.

3, Om man skall ha öppna lärresurser, vilken pedagogik skall man då använda?

Naturkunskap 2 – Faserna

Publicerad den av
Svara

Jag skrev igår att Naturkunskap 2 liknar dataspelet ”Spore”. Det kursen skall innehålla är universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning, materians uppbyggnad, egenskaper, växelverkan och kretslopp, evolution och människans organ och organsystem. Dessutom skall man ta upp organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Sen ingår också hur man arbetar naturvetenskapligt, naturvetenskapligt förhållningssätt och hur man ställer frågor som kan förklaras vetenskapligt. Det ingår också hur naturvetenskap kan granskas kritiskt och hur naturvetenskap kan användas för att pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Sist men inte minst skall man gå igenom naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild.

Man kan säga att kursen består av en fakta del och en metod del. Faktadelen skulle man kunna dela upp i sju olika faser som eleverna skall ta sig igenom genom att använda sig av metod delen.

1. Big Bang och alltings början. Här tittar man på vad det egentligen var som hände vid Big Bang och materiens uppkomst. När man förstår materiens grund och kan förklara hur man kommit fram till Big Bang teorin får man gå vidare. Fysisk evolution

2. Galax och stjärnfasen. Här får eleverna studera hur lättare grundämnen slås ihop till tyngre genom de processer som sker i stjärnorna. Vi tittar på egenskaper hos de ämnen som bildats. Var finns dessa ämnen nu i vår vardag? Kemisk evolution

3. Solsystemsfasen. Hur gick det till när vårt solsystem bildades? Varför ser det ut som det gör?

4. Livets början och evolution. Teorier kring livets uppkomst och utveckling.

5. Djurfasen. Hur uppkom organsystemen och hur utvecklades dem?

6. Människofasen. Hur ser människans organsystem ut och hur fungerar de?

7. Samhällsfasen. Vilka ämnen bygger upp människans samhällen? Hur hänger människans organsystem ihop med de samhällsstrukturer som finns? På vilket sätt är den biologiska mångfalden från fas 4 och 5 grunden för de livsuppehållande systemen på jorden?

I varje fas använder vi det naturvetenskapliga frågandet, naturvetenskapliga metoder för att få svar på frågorna och tittar på vilka världsbilder som funnits i de olika faserna.