En ny definition av begreppet ”hållbar utveckling”

På Rio + 20 summit i Brasilien i somras bestämde man att ta fram ett antal ”Hållbara utvecklingsmål” som skulle sättas samman med uppföljningen av ”Milleniemålen” sedan de sistnämndas deadline är nådda 2015. Hur dessa skall formuleras diskuteras denna vecka i FN högkvarteret i New York.

I samband med detta publicerar denna vecka ett antal forskare i Nature ett förslag till en utvecklad definition av begreppet ”hållbar utveckling”. De svenska forskarna Johan Rockström och Marcus C Öhman är bland författarna. Förutom den nya definitionen föreslår de sex nya ”hållbara utvecklingsmål”

Istället för att se hållbar utveckling som en triangel med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i varje hörn så vill forskarna att man skall se det mer som ett ”fågelbo” där ekonomin ligger i mitten och driver samhället. Runt allt detta och som en förutsättning för det ligger jordens livsuppehållande system.

Forskarna menar också att vi kommit in i en ny geologisk tidsålder som man kallar ”Antropocen”. Mänskligheten påverkar nu miljöbetingelserna så mycket att irreversibla processer kan hända: vattenbrist, extremväder, försämrad matproduktion, förstörda ekosystem, försurade oceaner och stigningen av havsnivån. För att möta dessa hot behövs  ”hållbarhets målen”

Förslaget på ny definition av ”hållbar utveckling” i antropocen: En utveckling som möter de nuvarande behoven medan man värnar om jordens livsuppehållande system, på vilka nuvarande och kommande generationers välfärd beror.

Uppdaterade milleniemål skulle då kunna vara:
– Få slut på fattigdom och hunger
– Universel utbildning
– Jämlikhet mellan könen
– Hälsa
– Miljömässigt hållbar utveckling
– Globalt partnerskap

Planeten behöver:
– Materialanvändning
– Ren luft
– Närings (P och N) cykler
– Vattnets kretslopp
– Ekosystemtjänster
– Biologisk mångfald
– Klimatstabilitet

Här är de föreslagna hållbarhets målen:

1. Blomstrande liv och försörjning.
Få ett slut på fattigdom och förbättra välmående genom utbildning, arbete och information, bättre hälsovård och boende och förminskad ojämlikhet när vi rör oss mot hållbar konsumtion och produktion

2. Hållbar matsäkerhet.
Få ett slut på hunger och uppnå en långsiktig matsäkerhet – inkluderat bättre näring – genom hållbara system för produktion, distribution och konsumtion.

3. Hållbar vattenförsörjning
Uppnå universell tillgång till färskvatten och grundläggande sanitära anläggningar som läggs på lämpliga ställen genom en bra förvaltning av vattenresurser.

4. Universel ren energi.
Förbättra universell och billig ren energi som minimerar lokala utsläpp och hälsoskadlig påverkar och förhindrar global uppvärmning.

5. Friska och produktiva ekosystem
Hållbar biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom bättre hantering, värdering, mätning, bevarande och restaurering.

6. Styrning för hållbara samhällen.
Omvandla styrning och institutioner på alla nivåer att följa de fem andra hållbarhetsmålen.

Ska detta gå behöver vi kraftsamla för att få fram ett bra utbildningsprogram för att förverkliga detta. Här har skolorna en viktig roll för att lägga en grund för förståelse av detta.

Pengar, konst och politik

Pengar, konst och politik var rubriken på ett föredrag som David Karlson höll på soppscenen på Kalmar Teater under måndagskvällen. David har arbetet bl.a. som utredare inom kultursfären.

Han gav en intressant historiskt tillbakablick på kulturpolitiken, kulturens plats i samhället och vad som kan behöva göras framåt.

Här skall jag kort sammanfatta det han tog upp.

Om man jämför statistiken över ett lands medborgares deltagande i kulturlivet och ett lands innovationsförmåga så ser man en stor likhet. Sverige låg i topp inom båda dessa 2007/2008. Det man frågar sig då är om ett brett levande kulturliv leder till ett land med stor innovationsförmåga? Statistiken verkar peka på det. Då visar detta kulturens betydelse utöver själva den estetiska upplevelsen.

David Karlsson visade några citat som på ett sammanfattande sätt visade varför ett land behöver en kulturpolitik:

”Att göra det möjligt för varje medborgare att leva ett uttrycksfullt liv”

”Att kunna leva ett expressivt liv; att kunna uttrycka sig med konstnärliga medel.”

”Ett liv präglat av aktiv kreativitet”

”Kulturen har både en nytta och egenvärde”

Han visade också upp en uppskattning av vad kulturella och kreativa näringar inom EU stod för 2003:
€654 miljarder
1,4 miljoner kulturföretag
3,1 % arbetar inom kultursektorn
Del av BNP: 2,6 %

TIllväxten inom denna sektor är 12,3 % högre än tillväxt i övrigt.

Detta visar att det är här de nya jobben finns.

En av de som undersökt kulturens betydelse för samhället och skrivit underlag för EU:s strukturfond 2014-2020 är Pier Luigi Sacco. Han talar om att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0.

I Kultur 1.0 är kulturen i behov av ekonomiskt stöd av mecenater till offentlig kulturpolitik. Denna period har varat större delen av människans historia.

Kultur 2.0 börjar då radio, film och tv slår igenom. Kultur leder till tillväxt och jobb. Kulturella näringar blir en viktig ekonomisk sektor. Kulturindustrin skapas och kulturen skapar resurser!

Kultur 3.0 uppkom när den den digitala revolutionen slog igenom. Nu kan vem som helst skapa kultur och den passiva publiken finns inte längre. Vi går från konsumenter till ”prosumer”. Det föds en deltagarkultur. Kulturen är ett enormt kraftfullt verktyg. Kulturen genomsyrar allt.

Sacco menar att kulturen har åtta tydliga indirekta effekter på ett samhälle:

1. Innovation. Kulturen ökar vår innovationsförmåga.

2. Välfärd. Vi mår bättre när vi har ett rikt kulturliv.

3. Hållbar utveckling. Kulturen är viktig speciellt för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Men även som kunskapsbärare för ett mer ekologiskt hållbart beteende.

4. Social sammanhållning. Kulturprojekt har bl.a. visats få ner ung brottslighet, hjälpa till vid konfliktlösning och lösa upp folks stereotypa syn på olika kulturer.

5. Nya entreprenörsmodeller. Kulturutvecklingen kan ge upphov till nya entreprenörsmodeller.

6. Livslångt lärande. Det har visat sig att kultur stärker utvecklingen av ett lärande samhälle.

7. Mjuk makt. Kulturen är en viktig kraft för att utveckla det Nye kallat ”mjuk makt”, en makt som bygger på sympati.

8. Lokal identitet. Kulturen har en starkt kraft att skapa en lokal identitet.

Pier Luigi Saccos artikel i sin helhet går att läsa här:
Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014-2020 structural funds programming

David Karlsson föreläsning gjorde det än tydligare för mig hur viktigt det är att ämnet ”estetisk verksamhet” blir ett obligatoriskt ämne inom alla program i den svenska gymnasieskolan igen.

Hemma hos – Utbildningsradion

UR-3

Ett öppet kontorslandskap. Skrivbord efter skrivbord med låga ”väggar” runt. Öppet och ljust i klara färger. Avskalat men med stil. Färgerna får en att tänka på Googles huvudkontor.

UR-2

UR är ett av de tre publik service företagen i Sverige. De andra är Sveriges television och Sveriges Radio. Deras uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras insatser inom utbildningsområdet. Detta gör man genom utbildningsprogram för barn, ungdomar och vuxna. Målet är att göra program i världsklass. UR har över 10 000 program från förskola till högskola.

Trevligt bemötanden från alla vars blickar jag möter. Skyltar i taket säger vilket program människorna vid skrivborden jobbar med. Jag leds bort mot ”skolministeriets” hörna.

UR

Jag hälsar på Andreas Viklund som är radioproducent och Antonio de la Cruz som också är radioproducent och reporter. De leder in mig i ett litet grupprum med en klar röd soffa, några lösa stolar och en vägg bestående av en whiteboard som är fullklottrad av idéer. ”Det här är vårt kreativa rum” berättar de när vi börjar att samtala.

Jag berättar om projekt vi har på gång i Kalmarsunds gymnasieförbund och om mina erfarenheter av det nya skolparadigmet. Det dröjer inte länge för än vi börjar rita på tavlan: ”flipped classroom”, ”personalized learning”, ”Global profil”, ”vildmarkspedagogik” och ”verkligheten som lärobok” mm. De berättar om programidéer de har på gång och jag fliker in med de goda exempel som vi har. Vi kommer in i ett tankeflöde där idéer och erfarenheter möts och stöts.

Efter ett intensivt och inspirerande samtal leds jag ut genom kontorslandskapet, kommer ut genom svängdörrarna och kan äta en välbehövlig lunch i TV-caféet utanför receptionen.

Mötet på UR tog en och en halv timme längre än vad som var planerat.

Ett sådant ”kreativt rum” vill jag också ha på min skola!

Vad vill vi med gymnasieskolan?

Varje land som vill ha en framtid måste satsa på dess barn och ungdomar. Varje krona som satsas under barn och ungdomsåren kommer samhället få mångfalt tillbaka om pengarna satsas klokt.

Under gymnasietiden utvecklas ungdomarnas intressen för livet. Grundläggande värderingar formas och livsrutiner och vanor skapas.

Som lärare lägger vi grunden för alla andra yrken. Vi lägger grunden för det demokratiska samhällets fortbestånd och vi kan om vi arbetar klokt utveckla ungdomars självkänsla, empati och sociala förmåga och patos. Gör vi som lärare ett bra jobb får vi medvetna, kunniga och engagerade samhällsmedborgare som bryr sig om andra. Lärarna lägger grunden för samhällets framtid.

Ett samhälles styrande behöver förstå att ge den personal som arbetar inom skolan de medel som behövs för att kunna utvecklas och ge en bra undervisning. En lärare behöver kunna fokusera på undervisningen och hålla sig ajour med forskningen inom sitt område.

De styrande måste ge medel så att våra barn och ungdomar får de bästa möjligheter att lära och utvecklas.

Media ska naturligtvis syna och lyfta fram problem och sådant som inte är bra men man måste också hjälpa till att sprida goda exempel och allt positivt som sker varje dag och varje vecka i våra skolor. Media måste ge ungdomar en chans att uttrycka sina åsikter och tankar om livet och samhället. Då kan ett engagemang och samhällsintresse vakna. Ungdomar behöver tas på allvar.

Undervisningen bör:

  • vara relevant
  • utgå från verkligheten och ta in verkligheten.
  • hjälpa eleven att koppla till det den redan förstått.
  • vara individanpassad
  • utveckla ett levande intresse hos eleven
  • utveckla elevens förmåga att arbeta självständigt såväl som att samarbeta

Undervisningen kan utvecklas genom att:

  • flera lärare ska kunna undervisa och samarbeta om samma elevgrupp samtidigt.
  • eleverna skall ges möjlighet att göra väl förberedda, genomtänkta och relevanta studieresor, vildmarksvistelser och studiebesök.
  • alla elevernas intelligenser bör värdesättas lika högt; konst, musik, dans, social förmåga såväl som språk, matematik och naturvetenskap.
  • elevernas kreativitet skall uppmuntras och tas tillvara.
  • läroprocesserna inom skolan kopplas till läroprocesser i det omgivande samhället.

Varje lärare bör:

  • ha regelbunden kontakt med forskare inom ämnesdidaktik, pedagogik och sitt ämne.
  • dessa forskare skall vara som en coach för läraren genom att ge feedback på undervisningen och hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.
  • ha kontakt med de media som speglar det ämne man undervisar i.
  • få möjlighet att tidigt i sin karriär få tillbringa och leva minst 2-3 veckor i en främmande kultur utifrån så som ”Den global resan” gör.
  • ha en hälsocoach som hjälper till och ger stöd för läraren att skapa en livsstil som gör att läraren kan och orkar driva en kvalitativ hög undervisning. Som lärare arbetar man med sig själv som redskap.
  • få möjlighet att göra studieresor som berikar lärarens erfarenhet och kunskap om sitt område
  • ha en lärarassistent som hjälper till med frånvaro, dokumentation och allt praktiskt före, under och efter lektionerna.

En skola utan klassiska klassrum

Vittra Telefonplan-15

Idag arrangerades en Edcamp på Vittra Telefonplan. Denna skola utmärker sig genom att inte ha några vanliga klassrum. Hela den inre designen är gjord efter urmänniskans platser för lärande fast på ett modernt sätt. Sen har man lagt till ”the Lab” för att få in de naturvetenskapliga ämnena. Alla yttre fysiska miljöer motsvaras också av digitala lärmiljöer utifrån samma behov.

Vittra är en internationell skola så namnen på de olika ställena för lärande har engelska namn. Man säger att man har fem olika lärsituationer – ”Learning Spaces”

Vittra Telefonplan-14

The Cave
En plats för enskild koncentration. Här skall man kunna koncentrera sig och djuplyssna på sig själv.

The Lab
Här skall man kunna experimentera och jobba praktiskt men på ett flexibelt sätt.

The Campfire
Runt en lägereld samlas man för att lyssna på varandra. I mitten finns ett fokus: elden. Denna plats är till för grupprocesser

The Watering Hole
Vid vattenhålet samlas man för att småprata. Här kan man få impulser och fråga kompisar om något man inte förstått.

The Show Off
Här visar man upp det man åstadkommit eller upptäckt. Det kan vara en scen, en presentation eller en blogg t.ex. Det blå berget i mitten av skolan var en tydlig sådan.

Här kommer en bildserie med interiörbilder.

Vittra Telefonplan-3Vittra Telefonplan-6Vittra Telefonplan-4Vittra Telefonplan-5Vittra Telefonplan-7Vittra TelefonplanVittra Telefonplan-12Vittra Telefonplan-11Vittra Telefonplan-10Vittra Telefonplan-9Vittra Telefonplan-8

Den amerikanska skolans vision

I Silicon Valley kunde jag i somras se både Facebooks och Googles huvudkontor med bara några mils avstånd från varandra. I Palo Alto kunde jag se in i Steve Jobs trädgård där han planterat sina macintosh äpplen. Det går inte att komma ifrån att han, Steve Wozniak, Bill Gates och de andra utvecklarna inom dataindustrin i USA har en stor del i den utveckling vi ser inom skolan nu.

Men hur ser då skolvisionen ut för detta land som har en så stor del i det som sker nu över hela världen när det gäller utbildning?

Jag och mina kollegor Daniel Åkerblom och Mats Björling besökte den stora lärarkonferensen ISTE 2012 i San Diego på midsommarhelgen förra året. ISTE står för ”International Society for Technology in Education” och har i över 30 år tittat på hur ny teknik kan utveckla undervisningen. Ska man försöka sig på en sammanfattning av vad vi såg så måste man säga ”mångfald”. Här kunde vi inte se en tydlig vision utan ”tusen blommor som blommade” men med den gemensamma nämnaren digital utveckling.

I Los Angeles besökte jag 2009 och 2012 en skola som tillhörde Dreamcenter som arbetar för att hjälpa ungdomar att komma ifrån gängbrottslighet och droger. Där hängde Martin Luther Kings ord på väggen:

”Intelligence and character that is the goal of true education”

Skall man lyfta fram något enande dokument för USA:s utbildningssystem ungefär som EU:s nyckelkompetenser så är det ”Framework for 21st century skills” framtaget av ”The Partnership for 21:st Century Skills”. En gemensam vision för att stärka det amerikansk utbildning.

Den består av flera delar som tillsammans bildar en helhet av innehåll, specifika förmågor, kompetens och ”literacies”.

Här skall jag försöka ge en översikt.

Kärnämnen
Engelska, läsning och språk konst
Världsspråk
Konst
Matematik
Ekonomi
Vetenskap
Geografi
Historia
Styrelseskick och samhällskunskap

Övergripande teman
Global medvetenhet
Finansiell, ekonomisk, affärsmässig och entreprenöriell förståelse och kompetens
Samhällsförståelse och samhällkompetens
Hälsoförståelse och hälsokompetens

Lärande och innovationsförmågor
Kreativitet och innovation
Kritiskt tänkande och problemlösning
Kommunikation och kollaboration

Information, media och tekniska förmågor
Informationsförståelse och informationskompetens
Mediaförståelse och mediakompetens
IKT-förståelse och IKT-kompetens

Livs och karriärförmågor
Flexibilitet och anpassningsförmåga
Initiativförmåga och självständighet
Social och tvärkulturell förmåga
Produktivitet och ansvarstagande
Ledarskap och ansvar

Supportsystem
”21st century standards”
Bedömningar av förmågor
Läroplaner och instruktioner
”21st century Professional development”
Läromiljö

Vill man läsa mer om allt detta kan man gå in på http://www.p21.org eller Wikipedia. Det finns också en sida för hur man undervisar i 21st century skills: ATCS

Att sätta sig in i tankarna kring ”21st century skills” känns som ett bra sätt att processa sina egna tankar om utbildning och hitta en relevans i sitt upplägg. Denna systematiska tankemodell känns genomarbetad och användbar i den svenska skolan om man kopplar den till kursplaner och kursplanemål.

Den svenska skolans vision

Hur ser den svenska skolans vision ut?

Den frågan fick vi av en föreläsare på en kick off när vi startade läsåret för ett par år sedan. Är visionen ökad ordning, att inte få ha mobiltelefoner på lektionerna, fler nationella prov och betyg i årskurs 3? Vi som satt i publiken skrattade åt föredragshållaren samtidigt som skrattet fastnade i halsen. Vi var många som kände att den svenska skolan saknade en bärande vision.

Ändå känner de flesta av oss lärare att vi gör ett viktigt jobb. Ja alla andra jobb skapas ju av att vi gör vårt jobb. Vi lägger grunden för elevernas kompetens och möjlighet att utbilda sig till det yrke de önskar. ”The nation is because we are” skanderade lärarna på ett fackligt möte jag besökte i Entebbe i Uganda för ett par år sedan.

Jag har funderat en hel del över hur den svenska skolans vision ser ut. Har försökt komma åt det genom tanken ”vilka fråga är skolan svaret på?”

I torsdags när jag hörde Augustin Erba beskriva radioteaterns projekt ”Världshistorien” så fick jag en fråga till svaret. Programmet tar varje dag upp och gestaltar en människa som vågat livet för någon annan och verkat i Raul Wallenbergs anda.

Under dagen har jag letat upp skollagen. Det är i skollagen som den svenska skolans vision står:

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

När jag läser detta och kopplar det till det jag lärt mig om det nya utbildningsparadigmet så läser jag in ”personalized learning”, ”passionbased learning”, Socioscientific issues, hållbart entreprenöriellt lärande och FN rollspel.

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

De mänskliga rättigheterna står inte mindre än tre gånger i skollagens första paragrafer! Här har vi en av grunderna för den svenska skolans vision. Jag har tidigare i min blogg skrivit om de mänskliga rättigheterna som en av dessa principsamlingar som kan ange grunden för ett socialt hållbar samhälle. Historiken kring hur dessa rättigheter tagits fram och var de hämtat inspiration ifrån står att läsa i Wikipedias artikel i ämnet. Som lärare bör jag vara väl förtrogen med dessa principer och demokratins grunder.

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

I den tionde paragrafen lyfts barnets möjlighet att uttrycka sina åsikter fram. För att barnets inställning så långt det är möjligt skall kunna klarläggas måste vi vara bra på att lyssna. Vi måste lära barnen att uttrycka sina sanna åsikter.

Utifrån paragraf 10 blir förmågorna att djupfråga, djuplyssna, djuplyssna till sig själv och djuptala viktiga att få in i undervisningen. Kort sagt att utveckla ”hållbart lärande”

#Skolvåren

Vi står just nu i ett paradigmskifte inom svenskt utbildningsväsende som kanske är det mest omvälvande sedan skolan startades 1842. De senaste veckorna har vi sjösatt flera skolutvecklingsprojekt i Kalmar som inte hade varit tänkbara för några år sedan. Det känns lite som den tid under senare delen av 1800-talet när järnvägen byggdes och sammanförde landets olika delar på ett nytt sätt. Men med den skillnaden att det går mycket fortare nu!

I veckan kunde vi se hur Sveriges Radios stora utbud kan bli en viktig resurs för den svenska skolan. Nu arbetar vår ”delegation” från Kalmarsunds gymnasieförbund för att lägga de ”järnvägspår” som behövs för att binda samman och utnyttja de resurser som radion har att ge.

Samtidigt pågår det diskussioner och idéutbyte när det gäller skolutveckling på över 20 olika facebookgrupper. Det twittras för fullt och Google+ har flera grupper som tar upp samma frågor. Det känns som om det växer en fram en ”underifrånrevolution” med hjälp av de sociala medierna likt den ”arabiska våren”.

När jag dryftade dessa tankar inom Facebook gruppen ”Förändra skolsverige” så visade det sig att Helan Roth redan tänkt och twittrat om #skolvåren. Hon hade tänkt samma tankar med Viktoria Struxsjö dagen innan. Helena menade att vi måste på något sätt få ihop dessa spretiga grupper och kanalisera den energi som finns så det blir en bra förändring. Jag tyckte att det låg något i det men såg också vikten av att alla dessa ”specialgrupper” får utvecklas i sin egen takt med de medlemmar som brinner för deras frågor. Jag såg möjligheten att samla alla grupper på en Symbaloo sida eller Scoop-it sida.

Vi bestämde oss för att starta #skolvåren för att underlätta den ”revolution” som pågår för fullt. När jag pratat med min kollega Daniel Åkerblom kom vi fram till att det bästa vore om vi skapade en ”metablogg” där alla grupper inom sociala medier finns med liksom alla hashtaggar som innehåller diskussioner om skolutveckling. En sådan blogg kan ha en fokuserande verkan samtidigt som den inte hindrar några enskilda grupper att fortsätta sina diskussioner. Om vi hjälps åt med en sådan blogg behöver det inte betyda så mycket merarbete. Vi har alla hjälp av innehållet i en sådan blogg. Så här är #skolvåren.

För min del så ser jag att den är en pusselbit till som behövs för den ”stora planen” som växer fram och som jag skall berätta mer om i kommande bloggposter. Vi lägger nu ut ”järnvägsspåren” för framtiden!

Windows of opportunity

Första gången som jag kom i kontakt med begreppet ”windows of opportunity” var 1995 under en kurs med Warren Ziegler. Vi höll på att lära oss ”enspirited envisioning” eller ”visionsbygge inifrån” som vi kallade metoden på svenska. Om man utvecklar en vision över sitt liv, sitt samhälle, sitt jobb eller något annat så är man mera beredd när ett ”windows of opportunity” inträffar. Översätter man begreppet blir det väl ungefär ”möjlighetsfönster”. Den tid då någon sak är möjlig att genomföra. Kommer man för tidigt är inte fönstret öppet. Kommer man försent har det hunnit att stängas.

Ett viktigt ”windows of opportunity” var tiden runt 1992. Berlinmuren hade fallit några år tidigare och Sovjetunionen upplösts. Det kalla kriget ebbade ut och det fanns en optimism om en ny värld som gjorde det möjligt för Riokonferensen som hölls sommaren 1992 att få fram en rad banbrytande dokument och konventioner som Agenda 21, skogsprinciperna, konventionen om biologisk mångfald och klimatkonventionen. I flera historiska analyser som jag hört eller läst de senaste åren menar analytikerna att det inte hade gått att få fram den typen av konventioner och dokument varken före eller efter i världshistorien.

Tittar man på den sammanställning som jag gjort över principer för hållbar utveckling så kom de flesta också strax innan 1992. Hade inte Riokonferensen varit så hade säkert inte arbetet med miljöledningsstandarderna gått så snabbt som de gjorde. Jag tror inte heller att så många av Sveriges kommuner fått ner sitt oljeberoende så mycket som de faktiskt har nu.

I mitt eget liv upplevde jag ett tydligt ”windows of opportunity” i senare delen av 1990 talet. 1994 fick jag i uppdrag att utbilda Aneby kommuns nytillträdda kommunstyrelse i hållbar utveckling och Agenda 21. Efter seminariet kom kommunens miljöchef och stadsplanechefen fram till mig och undrade om jag ville ta fram en eftergymnasial utbildning i miljö och hållbar utveckling som kommunen kunde genomföra. Aneby ville specialisera sig på och utmärka sig som en ekokommun. Jag tyckte det lät spännande och lovade att se vad jag kunde göra.

Under året som gick fick jag idé efter idé hur en sådan utbildning skulle kunna läggas upp. Jag såg att det fanns internationella metoder för att miljöanpassa hushåll, grannskap, kommuner, regioner och företag som man kunde sätta ihop på ett intressant sätt. Med kompletterande teorikurser så växte kursen i ”praktisk samhällsekologi” fram. Men i vilken form skulle den genomföras? Det passade inte med den vanliga gymnasieskolan. Som universitetskurs var den alldeles för praktiskt inriktad. Jag kom ingen vart. Den fick ligga till sig.

Så en dag ringde en av säljarna på AmuGruppen som jag då arbetade hos och berättade att regeringen tänkte starta en försöksverksamhet med något de kallade ”kvalificerad yrkesutbildning”. Jag behövde bara ögna igenom förslaget för att förstå att det passade som handen i handsken för det utbildningskoncept som jag kommit fram till. Vi förberedde en ansökan och skickade in en direkt när det blev möjligt att ansöka. Eftersom det var ett nytt koncept som inte funnits tidigare så kom det inte in så många ansökningar i början. Det gjorde att vi ganska lätt fick ett ”ja” och kunde starta den första kursen 1997. Totalt blev det 7 utbildningsomgångar.

Hade jag inte haft mitt koncept i stort sett klart hade vi inte kunnat skicka in det så fort. Genom att jag hade en vision av en ny typ av utbildning kunde vi få igenom den när ett ”windows of opportunity” öppnades.

Så om man har idéer eller annat som man vill göra men inte får igång av olika anledningar så kan de löna sig att lägga det i byrålådan ett tag och invänta den rätta tiden då ”fönstret” öppnas.

Mellan två paradigm uppkommer ofta ett möjlighetsfönster. Där är vi nu när det gäller utbildning. ”When a paradigm shift, everybody goes back to zero” säger Joel Barker i sin film ”Paradigm – mönster som styr”. När ett nytt paradigm träder in kan man lösa gamla problem på nya sätt och möjlighetsfönster öppnas som så småningom stängs när behoven mättats eller konkurrensen blivit för stor.