Mbazzi – utkast till ett byutvecklingsprojekt

I över en vecka har Paul Kiguba bott hos mig under det utbyte vi har med våra skolor i Port Shepstone och Entebbe. Paul är fransklärare och administrativ ledare på gymnasieskolan Kisubi Mapeera som är med i vårt utbytet. Under de dagar vi umgåtts har vi pratat om ett möjligt utvecklingsprojekt som vi skulle kunna göra med bl.a. Wikipedia som hjälp.

Paul kommer från byn Mbazzi som ligger 3 mil väster om Kampala på vägen mot Masaka på Mityana Road. Den har över 1000 invånare i ungefär 220 hushåll. Jordbruk är den huvudsakliga inkomstkällan men det produceras inte tillräckligt för att det skall vara ekonomiskt livskraftigt. Många barn slutar skolan efter ”primary school”,  grundskolan. Deras skolresultat är inte så bra så de fortsätter inte i ”secondary school” som motsvarar vårt gymnasium.

Nästan all skog har huggits ner runtomkring och använts till träkolframställning. I Uganda lagar man maten utomhus på små spisar där man bränner träkol för att få värme. Det gör att det är en stor efterfrågan på träkol.

Dricksvatten får man från lokala källor som ligger oskyddade.

Tonårsgraviditeter är vanliga liksom tidiga äktenskap eftersom det inte finns så många andra bättre alternativ för de unga kvinnorna.

Malaria förekommer och kan orsaka en för tidig död för flera. Medicinsk vård ligger långt borta. Små barn och havande kvinnor kan dö för att de inte får vård tillräckligt fort.

Några små affärer för husgeråd finns. Några av familjerna klarar sig ganska bra med Mbazzi mått mätt men det finns mycket som behöver göras.

Paul vill nu starta ett byutvecklingsprojekt i denna by där han ser till att byinvånarna till en början lär sig att bruka jorden på ett effektivare sätt och kan få en bättre ekonomi som kan leda till bättre utbildning och drägligare liv. För att få ut information till alla kan lugandiska Wikipedia användas som verktyg. Genom att få en grupp av intresserade jordbruksutvecklare och andra som har erfarenhet av hur man utvecklar ett trädgårdsjordbruk att skriva artiklar på det inhemska språket kan kunskapen spridas kostnadsfritt tack vare Wikipedia zero. Genom detta projekt ser olika internetleverantörer till att det går att surfa kostnadsfritt på Wikipedia med hjälp av mobilen.

Han tänker börja med att få 10 familjer intresserade att börja utveckla sitt jordbruk. Det skulle behövas 5 datorer till en början. Två familjer kan dela på en dator. Till datorerna behövs det en utrustning med solcellsdrivna laddare.

Vi hoppas på att kunna knyta VI-skogen i Masaka till projektet. De har byggt en mönster gård där dit jordbrukare i den bygden kan åka till för att lära sig att utveckla sitt jordbruk. De har också ett omfattande utbildningsprogram som kanske kan användas i Mbazzi också. I Global profil besöker vi alltid VI-skogen i Masaka under våra besök.

Vi i Global profil kan också bidra med kontakter och kunskaper. När eleverna från Uganda och Sydafrika kommer hit kan vi studera någon svensk by för att se hur de arbetat med byutveckling historiskt och nu. Sydafrikanerna har också ett behov av byutveckling och kan börja arbeta med någon av deras byar. De har dock en annan förutsättning eftersom många i byarna inte äger något land.

Mbazzi kan bli ett intressant ”case” som vi kan följa och se hur det utvecklas under och mellan våra resor.

Vi vill nu se om det finns några organisationer, människor i vårt nätverk som har och skulle vilja bidra med något till detta byutvecklingsprojekt.

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

En ny definition av begreppet ”hållbar utveckling”

På Rio + 20 summit i Brasilien i somras bestämde man att ta fram ett antal ”Hållbara utvecklingsmål” som skulle sättas samman med uppföljningen av ”Milleniemålen” sedan de sistnämndas deadline är nådda 2015. Hur dessa skall formuleras diskuteras denna vecka i FN högkvarteret i New York.

I samband med detta publicerar denna vecka ett antal forskare i Nature ett förslag till en utvecklad definition av begreppet ”hållbar utveckling”. De svenska forskarna Johan Rockström och Marcus C Öhman är bland författarna. Förutom den nya definitionen föreslår de sex nya ”hållbara utvecklingsmål”

Istället för att se hållbar utveckling som en triangel med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i varje hörn så vill forskarna att man skall se det mer som ett ”fågelbo” där ekonomin ligger i mitten och driver samhället. Runt allt detta och som en förutsättning för det ligger jordens livsuppehållande system.

Forskarna menar också att vi kommit in i en ny geologisk tidsålder som man kallar ”Antropocen”. Mänskligheten påverkar nu miljöbetingelserna så mycket att irreversibla processer kan hända: vattenbrist, extremväder, försämrad matproduktion, förstörda ekosystem, försurade oceaner och stigningen av havsnivån. För att möta dessa hot behövs  ”hållbarhets målen”

Förslaget på ny definition av ”hållbar utveckling” i antropocen: En utveckling som möter de nuvarande behoven medan man värnar om jordens livsuppehållande system, på vilka nuvarande och kommande generationers välfärd beror.

Uppdaterade milleniemål skulle då kunna vara:
– Få slut på fattigdom och hunger
– Universel utbildning
– Jämlikhet mellan könen
– Hälsa
– Miljömässigt hållbar utveckling
– Globalt partnerskap

Planeten behöver:
– Materialanvändning
– Ren luft
– Närings (P och N) cykler
– Vattnets kretslopp
– Ekosystemtjänster
– Biologisk mångfald
– Klimatstabilitet

Här är de föreslagna hållbarhets målen:

1. Blomstrande liv och försörjning.
Få ett slut på fattigdom och förbättra välmående genom utbildning, arbete och information, bättre hälsovård och boende och förminskad ojämlikhet när vi rör oss mot hållbar konsumtion och produktion

2. Hållbar matsäkerhet.
Få ett slut på hunger och uppnå en långsiktig matsäkerhet – inkluderat bättre näring – genom hållbara system för produktion, distribution och konsumtion.

3. Hållbar vattenförsörjning
Uppnå universell tillgång till färskvatten och grundläggande sanitära anläggningar som läggs på lämpliga ställen genom en bra förvaltning av vattenresurser.

4. Universel ren energi.
Förbättra universell och billig ren energi som minimerar lokala utsläpp och hälsoskadlig påverkar och förhindrar global uppvärmning.

5. Friska och produktiva ekosystem
Hållbar biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom bättre hantering, värdering, mätning, bevarande och restaurering.

6. Styrning för hållbara samhällen.
Omvandla styrning och institutioner på alla nivåer att följa de fem andra hållbarhetsmålen.

Ska detta gå behöver vi kraftsamla för att få fram ett bra utbildningsprogram för att förverkliga detta. Här har skolorna en viktig roll för att lägga en grund för förståelse av detta.

Pengar, konst och politik

Pengar, konst och politik var rubriken på ett föredrag som David Karlson höll på soppscenen på Kalmar Teater under måndagskvällen. David har arbetet bl.a. som utredare inom kultursfären.

Han gav en intressant historiskt tillbakablick på kulturpolitiken, kulturens plats i samhället och vad som kan behöva göras framåt.

Här skall jag kort sammanfatta det han tog upp.

Om man jämför statistiken över ett lands medborgares deltagande i kulturlivet och ett lands innovationsförmåga så ser man en stor likhet. Sverige låg i topp inom båda dessa 2007/2008. Det man frågar sig då är om ett brett levande kulturliv leder till ett land med stor innovationsförmåga? Statistiken verkar peka på det. Då visar detta kulturens betydelse utöver själva den estetiska upplevelsen.

David Karlsson visade några citat som på ett sammanfattande sätt visade varför ett land behöver en kulturpolitik:

”Att göra det möjligt för varje medborgare att leva ett uttrycksfullt liv”

”Att kunna leva ett expressivt liv; att kunna uttrycka sig med konstnärliga medel.”

”Ett liv präglat av aktiv kreativitet”

”Kulturen har både en nytta och egenvärde”

Han visade också upp en uppskattning av vad kulturella och kreativa näringar inom EU stod för 2003:
€654 miljarder
1,4 miljoner kulturföretag
3,1 % arbetar inom kultursektorn
Del av BNP: 2,6 %

TIllväxten inom denna sektor är 12,3 % högre än tillväxt i övrigt.

Detta visar att det är här de nya jobben finns.

En av de som undersökt kulturens betydelse för samhället och skrivit underlag för EU:s strukturfond 2014-2020 är Pier Luigi Sacco. Han talar om att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0.

I Kultur 1.0 är kulturen i behov av ekonomiskt stöd av mecenater till offentlig kulturpolitik. Denna period har varat större delen av människans historia.

Kultur 2.0 börjar då radio, film och tv slår igenom. Kultur leder till tillväxt och jobb. Kulturella näringar blir en viktig ekonomisk sektor. Kulturindustrin skapas och kulturen skapar resurser!

Kultur 3.0 uppkom när den den digitala revolutionen slog igenom. Nu kan vem som helst skapa kultur och den passiva publiken finns inte längre. Vi går från konsumenter till ”prosumer”. Det föds en deltagarkultur. Kulturen är ett enormt kraftfullt verktyg. Kulturen genomsyrar allt.

Sacco menar att kulturen har åtta tydliga indirekta effekter på ett samhälle:

1. Innovation. Kulturen ökar vår innovationsförmåga.

2. Välfärd. Vi mår bättre när vi har ett rikt kulturliv.

3. Hållbar utveckling. Kulturen är viktig speciellt för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Men även som kunskapsbärare för ett mer ekologiskt hållbart beteende.

4. Social sammanhållning. Kulturprojekt har bl.a. visats få ner ung brottslighet, hjälpa till vid konfliktlösning och lösa upp folks stereotypa syn på olika kulturer.

5. Nya entreprenörsmodeller. Kulturutvecklingen kan ge upphov till nya entreprenörsmodeller.

6. Livslångt lärande. Det har visat sig att kultur stärker utvecklingen av ett lärande samhälle.

7. Mjuk makt. Kulturen är en viktig kraft för att utveckla det Nye kallat ”mjuk makt”, en makt som bygger på sympati.

8. Lokal identitet. Kulturen har en starkt kraft att skapa en lokal identitet.

Pier Luigi Saccos artikel i sin helhet går att läsa här:
Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014-2020 structural funds programming

David Karlsson föreläsning gjorde det än tydligare för mig hur viktigt det är att ämnet ”estetisk verksamhet” blir ett obligatoriskt ämne inom alla program i den svenska gymnasieskolan igen.

Hemma hos – Utbildningsradion

UR-3

Ett öppet kontorslandskap. Skrivbord efter skrivbord med låga ”väggar” runt. Öppet och ljust i klara färger. Avskalat men med stil. Färgerna får en att tänka på Googles huvudkontor.

UR-2

UR är ett av de tre publik service företagen i Sverige. De andra är Sveriges television och Sveriges Radio. Deras uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras insatser inom utbildningsområdet. Detta gör man genom utbildningsprogram för barn, ungdomar och vuxna. Målet är att göra program i världsklass. UR har över 10 000 program från förskola till högskola.

Trevligt bemötanden från alla vars blickar jag möter. Skyltar i taket säger vilket program människorna vid skrivborden jobbar med. Jag leds bort mot ”skolministeriets” hörna.

UR

Jag hälsar på Andreas Viklund som är radioproducent och Antonio de la Cruz som också är radioproducent och reporter. De leder in mig i ett litet grupprum med en klar röd soffa, några lösa stolar och en vägg bestående av en whiteboard som är fullklottrad av idéer. ”Det här är vårt kreativa rum” berättar de när vi börjar att samtala.

Jag berättar om projekt vi har på gång i Kalmarsunds gymnasieförbund och om mina erfarenheter av det nya skolparadigmet. Det dröjer inte länge för än vi börjar rita på tavlan: ”flipped classroom”, ”personalized learning”, ”Global profil”, ”vildmarkspedagogik” och ”verkligheten som lärobok” mm. De berättar om programidéer de har på gång och jag fliker in med de goda exempel som vi har. Vi kommer in i ett tankeflöde där idéer och erfarenheter möts och stöts.

Efter ett intensivt och inspirerande samtal leds jag ut genom kontorslandskapet, kommer ut genom svängdörrarna och kan äta en välbehövlig lunch i TV-caféet utanför receptionen.

Mötet på UR tog en och en halv timme längre än vad som var planerat.

Ett sådant ”kreativt rum” vill jag också ha på min skola!

Vad vill vi med gymnasieskolan?

Varje land som vill ha en framtid måste satsa på dess barn och ungdomar. Varje krona som satsas under barn och ungdomsåren kommer samhället få mångfalt tillbaka om pengarna satsas klokt.

Under gymnasietiden utvecklas ungdomarnas intressen för livet. Grundläggande värderingar formas och livsrutiner och vanor skapas.

Som lärare lägger vi grunden för alla andra yrken. Vi lägger grunden för det demokratiska samhällets fortbestånd och vi kan om vi arbetar klokt utveckla ungdomars självkänsla, empati och sociala förmåga och patos. Gör vi som lärare ett bra jobb får vi medvetna, kunniga och engagerade samhällsmedborgare som bryr sig om andra. Lärarna lägger grunden för samhällets framtid.

Ett samhälles styrande behöver förstå att ge den personal som arbetar inom skolan de medel som behövs för att kunna utvecklas och ge en bra undervisning. En lärare behöver kunna fokusera på undervisningen och hålla sig ajour med forskningen inom sitt område.

De styrande måste ge medel så att våra barn och ungdomar får de bästa möjligheter att lära och utvecklas.

Media ska naturligtvis syna och lyfta fram problem och sådant som inte är bra men man måste också hjälpa till att sprida goda exempel och allt positivt som sker varje dag och varje vecka i våra skolor. Media måste ge ungdomar en chans att uttrycka sina åsikter och tankar om livet och samhället. Då kan ett engagemang och samhällsintresse vakna. Ungdomar behöver tas på allvar.

Undervisningen bör:

  • vara relevant
  • utgå från verkligheten och ta in verkligheten.
  • hjälpa eleven att koppla till det den redan förstått.
  • vara individanpassad
  • utveckla ett levande intresse hos eleven
  • utveckla elevens förmåga att arbeta självständigt såväl som att samarbeta

Undervisningen kan utvecklas genom att:

  • flera lärare ska kunna undervisa och samarbeta om samma elevgrupp samtidigt.
  • eleverna skall ges möjlighet att göra väl förberedda, genomtänkta och relevanta studieresor, vildmarksvistelser och studiebesök.
  • alla elevernas intelligenser bör värdesättas lika högt; konst, musik, dans, social förmåga såväl som språk, matematik och naturvetenskap.
  • elevernas kreativitet skall uppmuntras och tas tillvara.
  • läroprocesserna inom skolan kopplas till läroprocesser i det omgivande samhället.

Varje lärare bör:

  • ha regelbunden kontakt med forskare inom ämnesdidaktik, pedagogik och sitt ämne.
  • dessa forskare skall vara som en coach för läraren genom att ge feedback på undervisningen och hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.
  • ha kontakt med de media som speglar det ämne man undervisar i.
  • få möjlighet att tidigt i sin karriär få tillbringa och leva minst 2-3 veckor i en främmande kultur utifrån så som ”Den global resan” gör.
  • ha en hälsocoach som hjälper till och ger stöd för läraren att skapa en livsstil som gör att läraren kan och orkar driva en kvalitativ hög undervisning. Som lärare arbetar man med sig själv som redskap.
  • få möjlighet att göra studieresor som berikar lärarens erfarenhet och kunskap om sitt område
  • ha en lärarassistent som hjälper till med frånvaro, dokumentation och allt praktiskt före, under och efter lektionerna.