Kategoriarkiv: Pedagogik

Naturkunskap 1b – några reflektioner kring loggboken

Publicerad den av
Svara

Under två år har jag nu använt loggbok istället för prov. Jag har också haft andra examinationer som argumenterande uppsats, muntlig redovisning mm. Förra läsåret fick eleverna skriva loggbok på papper och lämna in. Jag kollade dem, gav feedback och gav sedan tillbaka dem. Eleverna fick sedan sätta in dem i en pärm med alla andra papper som de fick. Det året hade inte eleverna någon egen dator utan vi lånade datorer ur ”Fort Knox” vagnarna.

I år när eleverna har en egen dator har loggboken legat på Google Drive. Jag har haft alla loggböckerna samlade i en mapp. De är namngivna med klass, efternamn, förnamn loggbok och ämne i nämnd ordning. Detta gör att alla dokument lägger sig själv i bokstavordning. Lätt att hålla ordning på! Det går också att bestämma vilka andra som skall kunna se loggböckerna genom att ge behörighet till hela mappen.

Med jämna mellanrum har eleverna fått skriva reflektioner över vad de lärt sig, skriva in svar på uppgifter mm. Viktiga frågor har de haft möjlighet att gå tillbaka till och komplettera. Just detta att kunna kolla vad de kan i nuet, genom att allt de skriver finns kvar och tidsatt i historiken, och vad de kan komplettera med gör Google Drive till ett av de bästa hjälpmedel jag har i undervisningen.

Om eleverna är noga med att skriva datum på inläggen så kan de lätt följa sin inlärningsprocess. Loggbok i Google Drive gör processen synlig! Många av mina elever var imponerade av deras eget arbete och hur mycket de skrivit under läsåret.

Man kan också kräva att det de skriver skall vara rätt. När man examinerar med traditionellt prov kan man ofta bli godkänd även om 45 % är fel som man skriver. Vilken banktjänsteman skulle få ha kvar sitt jobb om hen bara gjorde 55 % rätt av alla transaktioner. För att inte tala om piloter!

Genom att de får beskriva sin kunskap i löpande text tränar de sig på att uttrycka sig varje lektion. De som har svårt att skriva och behöver hjälp med det skulle kunna upptäckas tidigare och få den hjälp de behöver.

Loggboken kan också användas för att lägga in bilder! Vill man att de skall rita en teckning kan de göra det och den kan sedan fotograferas av med deras mobiltelefoner och klistras in. På så sätt fick eleverna digiscopa i mikroskopet och sedan lägga in en bild på ett mossas blads celler.

Naturkunskap 1b – Att tänka på inför nästa läsår

Publicerad den av
Svara

Idag satt jag betygen för eleverna jag haft i naturkunskap 1b. Jag ser att flera inte klarat kursen utan fått förlängd kurs eller F. Skälen till detta är lika olika som det finns elever. Det som jag kan se är att när man arbetar på det nya sätt som jag gör så kommer olika problem i dagen som inte syns så väl när man arbetar mer traditionellt. När man som jag har låtit eleverna skriva loggbok och uttrycka sin kunskap i löpande text är det förstås väldigt svårt för dem som har skrivsvårigheter. TIdigare kunde de eleverna klara sig igenom en kurs för de behövde bara svara med enkla ord i ett prov eller med rätt 1, X eller 2. Nu syns en sådan svårighet mycket tydligare.

Flera av de som jag nu gett förlängd kurs har den typen av inlärningssvårigheter och behöver längre tid på sig och att man sitter med bara dem eller några få och förklarar noggrant vad man skall göra. Sen finns det naturligtvis många andra orsaker också.

Men känner man problemet nu så går det att jobba med det i andra ämnen och på så sätt kan eleven bli hjälpt att se hur det går att komma över svårigheterna. Det tar säkert lite tid men det är väl investerad tid.

Vad har jag då lärt mig under detta året när det gäller att undervisa i Naturkunskap med socioscientific issues? Vad skall jag tänka på till nästa år?

1. Jag tror att jag skall ha samma ordning på det olika ämnesområdena: hälsa och livstil, cellen, evolution och genteknik under höstterminen och sex och samlevnad samt hållbar utveckling under våren.

2. Jag skall hålla mycket noggrannare koll på de med prokrastineringsbeteende och att deadline hålls. Jag tror att jag skall införa zoner i schemat där ingen kommer vidare om man inte gjort klart det man ska ha gjort fram till den dagens datum.

3. Tydligheten ska bli bättre. Jag skall göra en Google site där både utbildningsmål, program för lektionerna och uppgifterna skall stå.

4. Jag skall införa ljudredovisningar där eleverna får spela in podcasts eller radiodagböcker som examinationer.

5. Jag skall komplettera loggboksskrivandet med kortare gruppdiskussioner där eleverna muntligt få berätta om vad de skrivit.

6. Ska försöka hitta alternativa möjligheter för de elever med särskilda behov. Utöka samarbetet med speciallärarna.

7. Ska försöka börja att utveckla ”personalized learning”

Naturkunskap 1b – några reflektioner

Publicerad den av
Svara

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Talsyntes

Publicerad den av
1

När vi detta läsår införde en dator per elev fick alla en inbyggd talsyntes i sin dator. De flesta vet nog inte om den och behöver den inte men för elever som har dyslexi är det ett viktigt hjälpmedel.

Man går in i inställningar under ”ljud” och ställer in sin talsyntes. Man kan välja mellan en kvinnoröst (Alva) eller en mansröst (Oskar). Sen kan man gå in på vilken internetsida som helst som har text och markera det man vill ha uppläst. Man klickar med två fingrar på  det i blått markerade området och får då upp en meny där det bl.a. står ”tal”. Man klickar på ”tal” och sedan ”börja tala” så läser rösten upp det som står.

Det är detta som gör att dyslexielever har en fördel med att använda öppna lärresurser på internet för de kan få dessa texter upplästa. Det går inte med en vanlig bok. På så sätt kan eleven både höra och läsa texten samtidigt. Då går det oftast lättare att förstå.

Kanotrugby

Publicerad den av
Svara

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14 

 

 

 

Naturkunskap 1b – digitala verktyg

Publicerad den av
1

Under läsåret som gått har vi för första gången haft en dator till varje elev. Därför har vi kunnat använda de digitala möjligheterna fullt ut.

Här är en genomgång på vilka digitala verktyg som jag använt med eleverna.

Facebook
För varje klass som jag undervisar har jag skapat en sluten grupp. Där ger jag eleverna information om vad som händer, lägger ut intressanta länkar till det vi läser om eller bara handleder dem. Behöver jag nå någon elev snabbt så skickar jag meddelande genom facebook. Det kan man göra utan att vara ”vän” med dem. Det är det absolut snabbaste och säkraste sättet att nå dem förutom via mobiltelefon och sms. Facebookgruppen är utmärkt att ha också när eleverna vill ställa frågor då de jobbar hemma. Då ser alla vad jag svarat alla.

Mail
Mailen har jag framför allt använt när jag skall maila grupper av elever eller enskilda elever.

Google Drive Dokument
Detta är det i särklass mest använda digitala verktyget i min undervisning. Där låter jag eleverna skriva sin loggbok. VI har skapat ett dokument för varje elev där alla loggboksanteckningar läggs in. De skall skrivas så att det senaste alltid hamnar längst upp så man hittar det först. Där kan jag gå in och kommentera eleverna direkt i dokumentet och de behöver inte lämna in sina anteckningar. De är redan ”inlämnade” så fort de är skrivna! Om man namnger alla dokument på samma vis som t.ex. ”SA12C Efternamn, förnamn loggbok Nk” då lägger sig dokumenten i bokstavsordning. Jag har skapat ett mappsystem där jag sparar alla loggboksanteckningar för sig och pågående grupprapporter för sig. Genom att lägga t.ex. alla grupprapporter i en och samma mapp kan man bestämma vilka som skall se allt som läggs in i den mappen. Jag har en mapp där alla ser allt. Då kan eleverna följa varandra och lära av varandra på ett nytt sätt.

Google Drive Forms
När jag nu i slutet av terminen skulle göra utvärdering av kursen lärde jag mig hur man gör utvärderingar i Google forms. Det var väldigt smidigt. Alla svar la sig snyggt och prydligt precis som jag ville ha dem och allt sammanställde sig själv.

Diigo
Under höstterminen lärde jag eleverna att samla bokmärken i Diigo så de skulle lätt kunna hitta de referenser de vill få fram igen. Jag startade också en grupp där vi tillsammans kan samla bokmärken.

iPhoto
Eftersom iPhoto är förinstallerat på våra datorer lär jag eleverna att justera bilder i efterhand och att förminska dem så de inte blir så ”tunga. De får träna på att lägga in bilder i loggboken.

Quicktime player
När eleverna skall spela in en ljudfil eller ett filmklipp använder de flesta Quicktime player eftersom det är det radio och video programmet som är uppladdat på datorn när de får den.

Naturkunskap 1b – Autenticitet

Publicerad den av
1

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.

Naturkunskap 1b – Hållbar utveckling

Publicerad den av
Svara

Jag börjar första halvklass lektionen på hösten med att fånga vattenorganismer i kanalen utanför vår skola. Vi har fördelen att ha en kanal och en fjärd som heter Malmfjärden alldeles utanför skolbyggnaden. Vi behöver bara gå fem meter för att hitta maneter, sanmusslor, hjärtmusslor och andra vattendjur. I början av hösten så ligger också en brygga kvar så det går att komma en bit ut i kanalen.

Den andra halvklasslektionen går jag med eleverna runt Malmfjärden och tittar på växtlighet och fåglar. I september ser man också ofta stora sjok med tarmalger ligga utefter stränderna. Övergödningsproblematiken är tydlig.

Jag ser till att de har skrivit en artlista som jag säger åt dem att spara. Sen går jag vidare med hälsorapporten som de börjat med på helklasslektionerna.

När det blir april tar jag med dem ut på en exkursion till för att se på fåglarna i fjärden. Då har skrattmåsarna kommit och sothönor och skäggdoppingar har börjat att häcka. Då introducerar jag dem också i deras sista uppgift i kursen naturkunskap 1b: hållbar utveckling. De skall få göra ett förslag på hur man skapar en hållbar stadsdel på en av uddarna som går ut i Malmfjärden: Fredriksskans idrottsanläggning.

Eftersom mina elever är idrottselever och de flesta av dem tränar fotboll så är det deras egna område som de skall göra exploateringsplaner för. Uppgiften är autentisk därför att  just nu så är området ”ute på remiss” för hur det skall exploateras. Jag talade med samhällsbyggnadschefen i kommunen och hon tyckte det var en bra idé att involvera ungdomarna i detta projekt.

De fick först komma på vilka viktiga frågor man skulle ställa sig innan man börjar att exploatera ett område. Sen fick de tänka ut olika förslag.

Förslagen filmade jag sedan och när en av klasserna skulle redovisa kom projektledaren för kommunens planering av området och lyssnade.

Som sin sista examination fick de göra en självrättande loggboksanteckning om olika exploateringars påverkan på växthuseffekten eller liknande fråga.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

f) Hållbart samhällsbyggande

Roligt att vi fick undersöka ett verkligt ställe.

Kul med många idéer och visioner.

Väldigt bra att få reda på vad som händer i ex. naturen när man bygger.

Mindre roligt men ändå viktigt ämne.

Svårt men bra samarbete och bra resultat.

Intressant.

Ganska roligt.

Ingen kommentar.

Bra att lära sig om. Dock var uppgiften i grupp inte så jätterolig.

Det var roligt. Kan påverka samhället.

Viktigt, kul men man måste verkligen tänka till. Ser hur allting påverkas av varandra.

Lite flummigt, men samtidigt roligt då man får leka lite i sina tankar.

Bra med grupper, kanske lite kort arbete.

Lite tråkigt men skapligt.

Ett svårt ämne.

Roligt sätt att jobba på och man lärde sig mycket när vi själva skulle göra ett hållbart samhälle.

Det var ett kul arbete som var en av det roligaste som gjordes under hela kursen. Väldigt lärorikt.

Svårt men kul.

Lite rörigt i början men tog sig sen.

Svårt att veta vad du ville få fram med vad man skulle göra.

Kul att man fick komma på hur man ville att det skulle se ut.

Kändes lite konstigt som att vi inte riktigt förstod vad exakt som skulle ske på detta område. Tror inte att man tittade så mycket på konsekvenserna.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Ett ganska stort projekt på lite tid.

Onödigt.

Kul att vi fick sätta oss in i Fredriksskansområdet för där känner man ändå till mycket.

Det var roligt och bra med grupparbete. Då får man fler åsikter.

Naturkunskap 1b – Genteknik

Publicerad den av
Svara

I den del av kursen som skall innehålla diskussion kring genteknik valde jag detta år att diskutera GMO.

Efter att eleverna fått en introduktion om cellen och evolution satte jag igång förberedelserna för en debatt om GMO.

Först skapade jag nya studiegrupper utifrån ambitionsnivå. Eleverna fick vid en utvärdering före jul skriva vilket betyg de strävade efter. Efter att ha haft dem en termin kände jag dem också mycket bättre och kunde lättare se vilka som skulle passa ihop. Jag gick med detta ifrån idéen om ”basgrupper”. Basgrupperna skall finnas för ett socialt mål. Vi hade sett i vårt forskningsprojekt att det gick mycket bättre för eleverna att lära sig och att få relevant hjälp om de var ungefär lika i ambition. Därför skapade vi ”studiegrupper” istället.

Uppgiften de fick var att de skulle ha en debatt mellan Monsanto, indiska bönder, Greenpeace, gentekniknämnden, forskare, EU och USA. Jag bestämde och gav grupperna en av dessa roller. Dessa skulle sedan samlas och diskutera frågan: ”skall vi tillåta GMO inom jordbruket på jorden?”.

Grupperna fick börja med att ställa sig vilka frågor de behövde svara på för att klara uppgiften. De fick i uppgift att göra ett gemensamt Google Drive dokument där de sammanställde allt de tog reda på. Detta dokument delade de med mig och jag la in det i en mapp där alla kunde se allt. På så sätt kunde de följa varandras arbete och förbereda bra frågor och synpunkter på varandras argument.

Jag trodde de skulle se det som en hjälp i sitt arbete men en del grupper började ”mörka” med vad de kom fram till så att de andra inte skulle kunna se allt. De ville också kunna överraska i debatten så vad jag förstod så tog de inte upp allt.

När de var klara för debatt delade jag upp klassen i två halvor där två från varje grupp fick representera sin roll. På så sätt fick fler chansen att prata. Jag lät alla först få ett inledningstal på ca 3 minuter där de fick säga sina grundargument. Sen släppte jag ordet fritt och de fick ställa frågor till varandra. Debatten var stundtals mycket intensiv. När debattämnena kändes uttömda lät jag varje grupp få ett slutord.

Så här tyckte eleverna om detta arbetssätt:

Jätteroligt. Lite svårt i början med debatten var rolig.

Detta hade jag i nian och en gång tycker jag nog är lagom ändå fast det är en sån stor grej. Kul för dom som inte haft det förut.

Intressant och roligt med debatt.

Bland det roligaste fast dålig gruppindelning. Debatten var bra.

Roligt med debatten men svårt att jobba med.

Roligt med debatt.

Ingen kommentar.

Intressant. Dock lite krångel med om man var för eller emot GMO. Det blev lite oklart.

Helt ok.

Lärorikt men svårt.

Roligt att köra en debatt och gå in för sin roll och åsikter.

Mycket bra med debatt.

Bra projekt och bra genomfört.

Viktig och intressant uppgift.

Bra att vi fick göra en debatt. Det var roligt och man lärde sig mycket.

Väldigt kul arbete. Var verkligen en rolig grej att ha en debatt om det man jobbat med.

Roligt med debatt. Lite annorlunda men mycket kul.

Det var väldigt rörigt innan man verkligen kom igång men när vi kom till debatten gick det ganska bra.

Roligt område med debatt. Lärorikt.

Väldigt intressant. Visste inget om det från början. Debatten var riktigt rolig. Du borde fortsätta göra detta nästa år.

Ett bra grupparbete och kul med debatter.

Här började vi komma in i rätt grupper. Vi jobbade med personer som hade samma mål i betygen så det fanns mer vilja och roligare att jobba. Debatten var kul.

Det var intressant. Har aldrig hört om GMO innan. Det var jättekul att ha en debatt.

Kul med diskussion.

Roligt med debatt.

GMO och upplägget på GMO var mycket bra! Jag lärde mig mycket och det var mycket bra med debatten.

Bra med grupparbete och roligt med debatt. Lärorikt.

 

Naturkunskap 1b – cellen

Publicerad den av
Svara

För att kunna förstå grunderna i genetik och fysiologi så måste man ha en grundläggande kunskap om cellen. Jag började detta område med att eleverna fick titta i mikroskåp på ett mossblad. De fick försöka få in en tillräcklig förstoring och sedan fotografera av det de såg med sina mobiltelefoner; sk digiskoping. De fick ofta oväntat fina bilder. När de lagt in bilden i sin Google drive loggbok fick de skriva det de såg.

Sen gjorde jag en osmoslabb med potatisstavar som lades i olika koncentrationer av sockerlösning. Den labben har många praktiska moment som att väga och mäta. Labben redovisades också i en labbrapport

För att lära sig alla organeller fick de rita en cell med alla dess delar och sedan fotografera av den och lägga in den som bild i sin loggbok.

Som sista celluppgift fick de skriva om cellens funktioner utifrån dess organeller.

Så här tyckte eleverna om detta avsnitt:

Roligt att vi fick kolla på celler. Kommer inte ihåg att vi jobbade så mycket med detta.

Cellen var en mindre intressant grej för min del. Väldigt komplicerat för det är så väldans många ord/namn som man inte förstod.

Det sämsta ämnet.

Tyckte det var svårt och krångligt.

Kommer inte ihåg.

Intressant men för litet område.

Detta kunde jag sen innan. Var dock kul ändå.

Tråkigt.

Vet ej.

Roligt, spännande.

Kunde redan detta.

Tyckte att det var mest som en repetition av 9:an fast det var lättare att förstå.

Lite svårt men fungerade bra.

Onödigt.

Ont om tid. Man hann inte göra klart. Ibland var det svårt att hitta rätt svar på en fråga.

Man kunde redan det mesta då man jobbat om det i nian. Men ändå en bra repetition.

Tyckte detta var lite meningslöst då det kändes som att vi bara var tvungna att göra något så det blev att titta på cellen.

Jag kommer inte ihåg så mycket utav detta området men jag har för mig att vi bara gick igenom det lite snabbt. Hann aldrig få grepp om hur ett mikroskop fungerar t.ex.

Det var häftigt att kolla i mikroskop och försöka ta bilder med hjälp av mikroskopet.

Inget speciellt.

Onödigt att jobba så mycket  med det. Nästan alla har gått igenom det väldigt mycket i grundskolan.

Lite repetition från nian men nu gick vi in längre. Kul att ta en egen bild och se hur de vanligen ser ut.