Idag fick 10 lärare, 2 IKT pedagoger, en gymnasieförbundschef, en bibliotekarie och tre elever från Kalmarsunds gymnasieförbund samt en forskare från Linnéuniversitetet och en webstjärnechef en genomgång av flera av Sveriges Radios intressantaste program för den svenska skolan.

Yasmine El Rafie, utvecklingsredaktör för sociala medier på SR, började dagen med att berätta hur man arbetar med sociala medier och publikkontakter i Sveriges Radios decentraliserade organisation.

Henrik Tornberg från digitala medier gick igenom hur man håller på att utveckla Sveriges radios hemsidor för att passa i smartphones, läsplattor och datorer. Han visade också hur man kan bädda in ”inbäddade spelare” så radions program kan höras på bloggar.

Gaby Katz presenterade SR International/Radio Sweden. Sveriges radio har redaktioner för engelska, tyska, ryska, finska, arabiska, somaliska, kurdiska, romani, samiska och meänkieli.

Från våning 3 gick vi vidare till våning 6 där Marie-Louise Kristola tog emot oss. Hon berättade hur tankarna kring Klotet format deras koncept med hemsida, blogg, facebook grupp och twitterflöde. Hon berättade om den ”storredaktion” de byggt upp genom twitter coh facebook. Jag fick berätta hur jag använder mig av deras program som omvärldsbevakning, möjlighet att fråga experter, utvidgat kollegie och öppen lärresurs. Bosse Hellström och Åse Möller föll sedan in och gick in på hur vi i Global Profil arbetat med Klotet. Johan Bergendorff, Klotets producent, kom ner till oss i Kalmar i början av september förra hösten och lärde våra elever hur man gör radiodagböcker. Nu fick Hanna, Rut och Paulina som var med oss återkoppla och berätta hur det var för dem att få med delar ur sina radiodagböcker i ett riktigt radioprogram.

Från våning 6 tog vi oss tillbaka till  Vinden/Nya avan på våning 8 där vi började dagen. Cecilia Khavar berättade hur studio ett arbetar. Det är lite skillnad på att göra ett program på 25 minuter i veckan som Klotet jämfört med studio ett som på en dag skall sända 2 timmar på eftermiddagen. De har också sedan en tid börjat utveckla lyssnarkontakter via facebook.

Under lunchen på Sveriges Radios restaurang träffade jag Lena Nordlund från vetenskapsradion. Hon är programledare på ”Kossornas planet”.

Tjugotvå dokumentärer per år brukar P3 Dokumentär producera berättade Amanda Rydman efter lunch. Hon är den enda fast anställda på detta program. Alla program görs av frilansare eller utomstående produktionsbolag. Alla dokumentärerna görs med ”gammal hederlig” research och brukar ta minst 6 veckor att föra. Sveriges Radio har ett fantastiskt internt ljudarkiv som P3 Dokumentär brukar använda sig av.

Varje dag under 2013 sänds ett ca 4 minuter långt inslag från radioteatern som heter ”Världshistorien”. Augustin Erba, dess producent, gjorde en ”magisk” beskrivning av hur programmet produceras. Alla 19 regionala teatrar ute i landet är med. När de skall spela in olika avsnitt letar de upp verkliga rum med den rätta akustiken. Serien vill lyfta fram 365 människor i världshistorien som verkat i Raul Wallenbergs anda och riskerat livet för ett högre syfte. Ett program som borde ligga på varje skolas hemsida. En programserie som lyfter fram essensen av den svenska skolans värdegrund: demokrati och människovärde.

Jon Jordås inledde lite kort innan vi hörde de snabba stegen från Marie Lundström som närmade sig rummet där vi satt. ”Lundströms bokradio” arbetar också med publikkontakt via facebook. Marie berättade hur de arbetade med sina bokgenomgångar och faktiskt hade samarbetat med skolklasser som tagit sig igenom klassiker.

Efter kaffet fick vi en snabb dragning av Anna Alexandersson och Emilia Melgar från SR Metropol. De hade just genomfört projektet ”#hurkännsdet” mot vardagsrasism och berättade för oss hur de lyckats få fram det djup de vill komma åt.

Dagens sista punkt var mötet med ”beställarna”, de chefer på SR som bestämmer vilka radioprogram som skall tas fram. Att vårt studiebesök låg just idag beror på att det var den dag som dessa chefer träffades denna månad. Vi fick en timme där vi skulle kort presentera vad som händer inom den svenska skolan nu och berätta hur vi ser att SR kan bli en öppen lärresurs för den svenska skolan. De ville också få förslag på hur radion kan öka antalet lyssnare under 50 år.

Vi satte oss runt ett avlångt bord. Beställarna från P1, P2, P3, P4 och musikradion på den ena sidan och Joachim, jag och eleverna på den andra sidan. Bakom oss och vid sidan satt och stod alla andra. Joachim höll ett kort inledningsanförande, jag försökte på några minuter berätta om det paradigmskifte skolan nu går igenom. Eleverna fick fokus och de berättade engagerat om vilka möjligheter de såg med radion som en del av skolarbetet. Efter att var och en av dem gett sin personliga syn presenterade Rut Näsman ett förslag om ett projekt mellan skolan och radion: ”Vår gemensamma framtid”. Ett projekt där SR och svensk skola skulle ta fram radioprogram, inspelade lektioner mm om hållbar utveckling och presentera detta på en gemensam webbplattform.

Vi hade ett mycket konstruktivt samtal hur ett sådant projekt skulle kunna genomföras. SR är bunden av avtal som gör att de har svårt att jobba helt fritt. Däremot kan skolorna använda allt SR:s material fritt. Det som producerats efter 2005 ligger på webben ”för evigt”. Det bästa är om varje skola gör ett urval av SR:s program och lägger upp de program man vill använda i undervisningen tillsammans med ”Flippade klassrums” inspelade lektioner med andra öppna läroresurser på sina egna webbsidor.

Fyllda av inspiration tog vi tåget hem efter ett ”episkt” studiebesök vi sent kommer att glömma. Nu kommer vi under de närmaste veckorna att presentera allt material så att alla lärare, radiofolk och andra intresserade kan ta del av det vi fick se och de tankar om skolutveckling de fött.