På vår facebooksida ”Radion som öppen lärresurs” lades det in en intressant länk idag. Det var en länk till ”Open SNH”. SNH står för ”samverkan för nätbaserad högskoleutbildning. Det var en sida med öppna lärresurser i Vetenskapsteori och metod.
SNH är en samverkansorganisation mellan högskolan i Gävle, Luleå tekniska högskola, Mittuniversitetet och Utbildningsradion.
I det följeforskningsprojekt vi startar imorgon kommer autenticitet vara huvudtemat. Hur får man undervisningen autentisk med hjälp av digitala verktyg? Det är frågan som vi skall titta på i vårt forskningsprojekt.
Här är några sätt jag tidigare sett att man kan göra.
1. Låt eleverna undersöka sig själva eller sin egen miljö.
2. Låt eleverna vara med i ett riktigt projekt och ge sina synpunkter.
3. Låt eleverna använda ”riktiga” källor som tidningsartiklar, böcker (ej läroböcker), radioprogram etc.
4. Låt eleverna publicera sitt resultat för allmänheten.
Vilka fler sätt finns det?
TIGed är en canadensisk organisation som verkar för en ökad global förståelse bland ungdomar
TIGed.s vision är aktiva och engagerade ungdomar som vill skapa en mer fredlig och hållbar värld. De vill inspirera och ge kraft till att ungdomar skall förstå och agera på de stora frågorna i världen. TIGed arbetar med att få samman ungdomar i en social rörelse för en bättre värld.
Detta gör man genom att
TIGed verkar för att skapa grupper lokalt, nationellt och internationellt som delar med sig av erfarenheter och arbetar kollaborativt. Man vill lyfta fram ungdomars roll i beslutsfattande.
De har bl.a. gett ut några olika aktionsguider, leder kurser, genomför webinarier och föreläsningar.
De har över 53 000 elever som är med, 9900 lärare och 4120 skolor i 144 länder.
De har också olika program i sin verksamhet. Ett av dessa program är DeforestACTION som går ut på att klasser runt om i världen håller koll på en bit regnskog i Borneo och när de ser en misstänkt olaglig avverkning så slår de larm till lokala miljögrupper som åker ut i skogen och kollar. Detta arbete presenterades på en keynote speach på förra årets ISTE konferens.
Ett annat program heter Global encounters och är ett program där man kommunicerar via videokonferenser.
De har ett program de kallar Tread lightly där ungdomar kan mäta hur stort deras ekologiska fotavtryck är och lära sig att leva klimatvänligt.
Programmet Sprout är en kurs för ungdomar som vill arbeta med att förändra världen.
Shout heter deras kurs i globala mijöproblem.
Future friendly schools är en certifiering en skola kan vara med i för att visa att man arbetar med globalt medborgarskap, elevmedverkan och miljöarbete.
Under ISTE 2013 gick jag på ett seminarie som National Geographic höll i. Det hette Community Geography, Exploration, and Mapping with National Geographic Education . Där fick vi en genomgång av några av de projekt som National Geographic leder och hur man lokalt kan arbeta med det som de tagit fram
Sean Oconnor och Patricia Norris berättade om deras kartsystem, olika ”citizen science projekt” och ”The great Nature” som är deras senaste stora projekt där man skall låta människor världen över fotografera organismer i deras närhet och lägga in i en gemensam samling med naturbilder.
National Geographic bildades 1888 för att stimulera och verka för att geografiämnet skulle få sin plats i samhället. Ett av organisationens stora mål nu med sin verksamhet är att verka för att sprida det man kallar ”geoliteracy”. Det betyder i korthet att människor skall kunna ta bra beslut i samhället grundat på en förståelse och kunskap om jorden och de geografiska faktorer som påverkar oss människor.
Föredragshållarna kom från den avdelning inom National Geographic som arbetar med utbildning: National Geographic Education. Den avdelningen har en egen hemsida där deras material finns samlat. Där kan man hitta kartor i alla dess former. De har startat ett projekt som heter ”Fieldscope” som är en plattform man kan använda för olika citizen science projekt. De har bl.a. skapat ett om Chesapeke bay områdets natur och geografi. Det finns ett projekt där man följer lövsprickningen i USA: ”Budburst” och ett annat som handlar om grodor t.ex.
På sin hemsida har NG en hel avdelning med olika interaktiva kartor över hela världen. Denna avdelning är mycket användbar i undervisningen. Där kan eleverna testa att lägga olika lager med fakta över olika delar av Världen och se hur olika saker hänger ihop.
Det finns en avdelning med ”Media” som är en samling öppna lärresurser om olika ämnen relaterade till geografi.
Det finns också en hel avdelning ”Collection” med olika material om olika teman. Bl.a. kan man hitta en hel del om migration.
Under föredraget fick vi också en genomgång av vad ”Biobliz” är för något. Man samlar experter, studerande, lärare och andra intresserade och går igenom allt som finns inom ett område under 24 timmar.
Om man undervisar i geografi, naturkunskap och biologi kan det löna sig att gå igenom deras hemsida noggrant för att hitta öppna lärresurser om det man skall undervisa om och få idéer till labbar eller undersökningar.
At ISTE 2013 we will present our Swedish project from upper secondary school in Kalmar: Digital citizenship for societal participation.
We hope to find other teachers doing similar projects to connect with for exchanging experiences.
Here we have a summary of our presentation:
Digital citizenship – students learning ICT and science for societal participation.
Daniel Åkerblom, Dan Frendin and Mats Lindahl
Introduction
This study is built on the use of socioscientific issues (SSI) in science education and draws on the ideal of authenticity in education, advanced by the progressivist tradition during early 2000th century. Authenticity in terms on relevance for the students’ lives promotes students’ activity and learning by stimulating students’ internal motivation. Authenticity can only be achieved if the learning activity can provide answers that have significance for something the student want or need to know, and that relates to occurrences in the students’ lives and in society. ICT provides new possibilities to achieve authenticity in education by enabling learning activities to extend beyond the classroom and the school building, thereby stimulating authentic communication and activities in ways that promote students’ “owner-ship” and “agency”.
This project is an attempt to make a change and reach out from the classroom by making use of IT and the possibilities of communication made available to students in a 1-to-1 setting. The study focus on two parallel learning goals:
1) to develop personal communication skills using computers in high-school;
2) to develop functional scientific literacy with a sense of agency that enables a communication that opens the classroom towards the community.
Participants
Swedish high-school students (60 students; 16-17 years of age) following flexible personal strategies, under supervision by their teachers, develop communication skills using ICT while they participate in a number of projects. The projects reported on here are: “Wolves in Sweden and biodiversity”, “Radio diary for national radio broadcast” and “Wikipedia in education”.
Results and discussion
Although the different tasks studied in this work were authentic in different ways, they increased the students learning and motivation. Students developed better arguments when addressing the Minister for the environment then when addressing fellow students or the teacher. It should be noted that one important circumstance concerning the letter to the Minister for the environment is that her stance and intentions are known. Another circumstance that can have impact on the students’ engagement in improving their arguments is that the Minister for environment has a distinguished position in Society. The readers of Wikipedia articles and the listeners to Swedish radio broadcasts are real, which makes the task authentic, but they are not known to the students. That makes the task difficult in another way than writing to a minister since the students need to imagine how to communicate. Still, the tasks were taken seriously and the students showed and expressed that they were highly motivated. Their learning increased in many aspects such as reflection and expressive language skills. Taken together, it seems as authentic school tasks, which includes communication that reaches beyond the school walls promotes not only students’ motivation but also their reflective and communicative skills. It is therefore concluded that ICT provides several opportunities to develop authentic school tasks that increase students’ motivation and learning. Reflecting and communicative skills are specifically promoted.
Daniel Akerblom, teacher Geography and Science
Daniel.akerblom@ksgyf.se
Dan Frendin, teacher Biology, Science and Globalisation and sustainable development.
Dan.frendin@ksgyf.se
Mats Lindahl, ass. Professor
Mats.lindahl@lnu.se
När vi detta läsår införde en dator per elev fick alla en inbyggd talsyntes i sin dator. De flesta vet nog inte om den och behöver den inte men för elever som har dyslexi är det ett viktigt hjälpmedel.
Man går in i inställningar under ”ljud” och ställer in sin talsyntes. Man kan välja mellan en kvinnoröst (Alva) eller en mansröst (Oskar). Sen kan man gå in på vilken internetsida som helst som har text och markera det man vill ha uppläst. Man klickar med två fingrar på det i blått markerade området och får då upp en meny där det bl.a. står ”tal”. Man klickar på ”tal” och sedan ”börja tala” så läser rösten upp det som står.
Det är detta som gör att dyslexielever har en fördel med att använda öppna lärresurser på internet för de kan få dessa texter upplästa. Det går inte med en vanlig bok. På så sätt kan eleven både höra och läsa texten samtidigt. Då går det oftast lättare att förstå.
Jag började med att dela in klasserna i en tjejgrupp och en killgrupp som jag använde mig av på grupptimmarna. De fick börja med att fundera över vad en bra relation är. Detta fick de arbeta med genom att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna till andra och djupfråga. Jag sammanfattade vad de kommit fram till på tavlan och vi sammanställde det i var sitt dokument; ett vad tjejerna tyckte var en bra relation och en vad killarna tyckte.
Under dessa grupptimmar fick också killarna i två av mina klasser förbereda frågor till tjejerna och tvärtom.
På en helklasstimme tittade vi sedan gemensamt på hur killar och tjejer såg på en bra relation. Vi kunde konstatera att de tyckte ganska lika. På en annan lektion fick de sedan sätta sig i en ring och jag läste upp de frågor som de ville ställa till varandra. I en av klasserna fick alla svara laget runt. Ville man inte svara fick man säga ”pass”. I en annan klass valde eleverna att först prata sig samman i killgruppen och i tjejgruppen och sedan svarade en talesman eller taleskvinna för hela gruppen på frågorna.
På en annan helklasstimme delade jag in dem i mindre tjej- respektive killgrupper. De fick då besvara frågan ”vad är kvinnligt” respektive ”vad är manligt”. Grupperna fick redovisa i storgrupp för varandra och allt sammanställdes på tavlan och sedan i ett dokument.
Parallellt med detta lät jag eleverna studera olika öppna lärresurser i sex och samlevnad. Jag började med att de fick titta igenom arkivet till radioprogrammet ”Ligga med P3”. Deras uppgift var att hitta ett program som hade ett innehåll som de tyckte var viktigt för ungdomar i deras ålder att veta och att sedan göra en kort recension av det.
Efter det fick de gå igenom http://www.umo.se, http://www.rfsu.se, http://www.svt.se, wikipedia och http://www.ur.se och beskriva vad man kan hitta när det gäller sex och samlevnad. De fick i uppgift att göra en sammanställning av detta på valfritt sätt. Flera valde att göra en ljudinspelning eller videoföredrag genom Quick time player på sin dator.
Under tiden som de tittade igenom sidorna så skulle de leta efter bra etiska dilemman inom sex och samlevnad. De skulle beskriva dilemmat kort och ge några vinklar på det. Jag sammanställde sedan alla etiska dilemman och presenterade dem för eleverna. De fick då välja valfritt dilemma att förjdupa sig i tillsammans. De arbetade med detta drygt en vecka och redovisade sedan deras resultat för varandra.
Efter redovisningen fick alla sätta sig enskilt och reflektera över hur det de kommit fram till i gruppen harmonierade med de mänskliga rättigheterna. De fick söka på ”srhr” för att få en grund att utgå från.
Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:
Sex sidor om sex. Tycker det var mer som källkritik än sex och samlevnad. Det var intressant att prata killar och tjejer i ring.
Bra upplägg här med för att man hörde både killars och tjejers synpunkt. Men kanske skulle göra något mer.
Alltid roligt att höra andras åsikter/svar (frågestunden).
Roligt. Kul idé med frågor.
Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.
Intressant att vi tittade på relationer för det brukar man aldrig titta på.
Bra sak vi jobbade med. Speciellt sidorna.
Svårt innan man kom igång. Lätt att hitta fakta.
Kul att ställa frågor till killarna.
Lite svår uppgift.
Svårt arbetssätt.
Också detta var bra!
Kändes som att vi jobbade mest med källkritik, dock bra redovisning med podcast.
Bra att spela in film. Presentationen går då att fixa fram och tillbaka med tills man blir nöjd.
Kul och spännande.
Intressant för det rör frågor som vi kanske behöver svar på.
Bra att jämföra sidor.
Nyttigt, men man visste redan mycket.
Fint upplägg.
Roligt att arbeta om. Roligt att ställa frågor till tjejerna.
Kul med frågorna. Annars inga synpunkter.
Ett lärorikt och kul arbete, mycket lärorikt.
Nyttigt och bra kunskap.
Tycker detta var en väldigt rolig kurs. Vi fick ställa frågor till killarna och sen tvärtom. Djuplyssna var också väldigt bra då man fick prata om hur andra tänkte och tyckte.
Tråkigt att jobba med hemsidor och relationer. Vi kunde gjort andra saker som vi skrev upp i början.
Nu går terminen mot sitt slut. Mitt andra läsår då jag inte använt lärobok i mina naturkunskapskurser (NAKNAK1b). Istället har jag låtit eleverna använda olika sidor på internet, radioprogram och tv-program som läromedel.
Idag kom sanningens minut när jag gjorde utvärdering av hela kursen med en av mina klasser. I utvärderingen hade jag med en fråga om detta med öppna lärresurser. Så här såg frågan ut:
”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde lärobok utan öppna lärresurser på internet istället kopplat till en arbetsuppgift?”
Så här blev svaren:
Det var bra men i vissa fall skulle de va skönt att ha en lärobok.
Bra vi ligger före i framtidens skola.
Det var mycket roligare och lättare. Det är lite svårare att tappa bort internet än vad det är att tappa bort en bok.
Mycket bra och lättare!
Jag är väldigt bekväm med läroböcker så jag är delad för jag har ibland lite problem att lita på datorer.
Det tycker jag är bra. Lite omväxling från det vanliga. Kan vara svårt ibland att hitta på internet men bra ändå. Lite svårt att förstå arbetssättet från början men man lär sig.
Jag skulle vilja ha både dator och bok. Ibland så är det lättare att hitta olika grejor i en bok.
Jag litar mer på böcker och det känns bättre att jobba med. Självklart är det bra att få använda internet men det är jobbigt att behöva källkritisera allting hela tiden.
Jag tycker det är jättebra och jättekul. Vi får lära oss utifrån samhällets syn och även världen. Det blir annorlunda inlärning vilket gör att man kan koncentrera sig bättre. Ibland kan det vara svårt att veta vad som ska skrivas i loggboken och även ibland svårt att hitta information men oftast går det väldigt bra.
Var väldigt svårt att anpassa sig till och tog ett tag att hänga med. Man hamnade efter lätt och gick inte bra alls i början. Lite bättre nu.
Det var mycket roligare och när det är roligare så lär man sig mer. Lätt att hålla reda på också.
Intressant där det ibland är bra, t.ex. när man vill ha fakta från flera källor. Däremot är läroboken tryggare och säkrare.
Både bra och dåligt. Det är ju väldigt smidigt men samtidigt rätt rörigt.
Jättebra att man använder all bra teknologi.
Jag tror att en kombination av detta skulle varit bättre eftersom det ibland kan vara bra med just bok – skriva.
Lätt att hitta mycket snabbfakta, gör det däremot svårare att begränsa sig och vara säker på källorna.
Lättare att hitta fakta men man kan lätt använda möjligheten fel.
Tycker det är bättre och roligare.
Både och. Bra med böcker ibland, men det är bekvämt att använda internet.
Jag anser att böcker är enormt mycket bättre!
Eftersom det är ett nytt lärosätt fann jag ingen behaglighet eller fördelar. Föredrar böcker.
Lite enklare att få information men lätt att komma in på fel saker.
Mycket bra.(Detta skriver två elever)
Bra och ett varierande sätt att lära sig på.
Väldigt mycket bättre då det går snabbare.
Mycket bra! Går snabbt. Slipper släpa med böcker, lätt att hitta info.
Väldigt bra men ibland kan det vara skönt med en bok för att det finns så mycket annat på datorn.
Ibland kunde det vara svårt att hitta information. Men annars, bra!
Helt okey! Dagens samhälle går ut på att använda datorn men själv hade jag rekommenderat läroböcker ibland!
Idag hade vi webbinariet om radion som öppen lärresurs.
Vi som skulle vara med samlades i adobe connect rummet en timme innan och checkade att det tekniska fungerade.
Här är länken till webinariet:
https://connect.sunet.se/p997azu7oo1/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode=normal
Det var en intressant erfarenhet att få ha varit med. Webinariet som form kan säkert utvecklas och bli till något verkligt användbart inom utbildning.
På måndag skall jag delta i ett webbinarium för första gången!
Tillsammans med Alastair Creelman som är moderator skall jag , Yasmine El Rafie från Sveriges Radio och Hanna Marelius och Rut Näsman som var elever på Global Profil prata om radion som öppen lärresurs. Det är en del i projektet med samma namn.
Det har varit intressant att få vara med om förberedelserna för ett webbinarium. Ungefär en månad innan träffas man i ett digitalt möte och går igenom allt som man skall prata om. För att överföringen skall fungera felfritt ska man sitta vid en dator som är nätuppkopplad via kabel. Helst skall man ha ett headset med usb inkoppling. Då blir det bäst ljud.
En powerpoint till själva föredraget är bra. Den sköter man lätt i det digitiala verktyg som man använder.
Alla som vill se webbinariet och ha möjlighet att ställa frågor via en chatt skall anmäla sig på följande länk: http://oersverige.se/radio-som-oppen-larresurs/
OER Sverige är ett samarbetsprojekt mellan tio lärosäten, nätverket för it i högre utbildning (ITHU) och nätverket Dela. Det finansieras av .se (stiftelsen för internetinfrastruktur).
På OER Sveriges hemsida kan man läsa hur man deltar i ett webbinarium: http://oersverige.se/delta/
Dan Frendin 