Spore

I Jane McGonigals bok ”Reality is broken” läste jag om spelet ”Spore” och tänkte: ”Detta låter som Naturkunskap 2 kursen”. I spelet skapar man som spelare liv från encellstadiet och utvecklar sin organism genom fem faser. Man styr evolutionen.

Den första fasen är cellfasen. Där utvecklas ens organism beroende på vad den äter mest. Är andra celler och ”kött” den vanligaste födan blir organismen en köttätare. Är det alger blir den en växtätare och om den äter båda; en allätare.

Den andra fasen heter ”varelsefasen” och där har organismen tagit sig upp på land. Där skall varelsen para sig med en liknande organism och överleva. Varelsens hjärna utvecklas.

Den tredje fasen heter ”stamfasen” och varelsen har fått intelligens. Här utvecklas kultur och industrialisering. Här börjar spelaren styra över en hel stam istället för en organism. Det finns tre vägar att gå: aggresivitet, flitighet och vänlighet.

Civilisationsfasen kallas den fjärde fasen. Här bygger spelaren och sköter en hel stad åt varelserna.

I den femte och sista fasen idkar varelserna rymdfart och kan besöka andra världar och även skapa sådana.

När jag läser om detta spelet får jag idén att låta Naturkunskap 2 gå igenom olika faser. Jag skall i kommande bloggposter utveckla mina tankar kring detta.

Naturkunskap 2 – Hållbar kommunikation

Idag startade jag en naturkunskap 2 kurs för första gången. Jag har 38 elever på en gång. Det finns inget klassrum som tar så många elever. Därför är vi förlagda i aulan. Eftersom vädret var fint började jag kursen ute på gräsmattan. Eleverna fick börja kursen med att lära sig hållbar kommunikation genom att fundera och tala om två frågor som sammanfattar vad kursen handlar om.

De fick prova på att djuplyssna till sin egen kunskap genom att fundera över frågan: ”Vad är jag?”. När de suttit 4 minuter själva fick de gå ihop med en annan elev och prova på att djuplyssna till en annan som berättade vad den kommit fram till genom att djuptala. Efter fyra minuter fick de byta och den som talade fick lyssna och den som lyssnat fick tala.

När det var klart berättade jag för dem om vad att djupfråga innebär. De fick göra om processen med frågan ”Var kommer jag ifrån?” men med den skillnaden att de nu kunde lägga till att djupfråga när de lyssnade.

Efter de två frågeprocesserna fick de göra en praxis där de reflekterade över vad det innebar att samtala på detta sätt. De sa efteråt bl.a. att de kunde komma djupare i en fråga än vanligt men det kändes ovant att kommunicera på detta sätt.

”Vad är jag?” Den frågans svar kan börja med ”en kille”, ”en tjej” ”en människa” men gå vidare med ”mina känslor”, ”mina idéer om mig själv”, ”min syn på mig själv”. Det går att komma in på ”en själ”, ”en ande” och andra andliga eller religiösa dimensioner. Det går att se sig själv som ”atomer” och ”molekyler”, ”ett däggdjur” eller ”en levande organism”. Eftersom de var udda antal fick jag hoppa in och djuptala och djuplyssna. Jag fick en tydlig bild hur jag är en del av en ”livsström” som fördes vidare vid befruktningen och som jag själv spridit vidare när jag fick barn.

”Var kommer jag ifrån?”. Naturligtvis är jag född på en plats på jorden men all materia som  jag består av den kommer från livets kretslopp. Sen kan man fråga sig var kommer materian ifrån? Var kommer jag som art ifrån? Vilka ställen har mina släktingar inom Homo sapiens trampat?

I kursen naturkunskap 2 kommer vi att titta vidare på detta och samtidigt fortsätta att lära oss om hur man kan ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt och hur man arbetar på ett vetenskapligt sätt och allt annat som står i kursplanen.

Vill man lära sig mer om vad hållbar kommunikation är rekommenderar jag Eva Grundelius hemsida: http://www.hallbarkommunikation.se och de böcker hon skrivit i ämnet.