Naturkunskap 1b – Genteknik

I den del av kursen som skall innehålla diskussion kring genteknik valde jag detta år att diskutera GMO.

Efter att eleverna fått en introduktion om cellen och evolution satte jag igång förberedelserna för en debatt om GMO.

Först skapade jag nya studiegrupper utifrån ambitionsnivå. Eleverna fick vid en utvärdering före jul skriva vilket betyg de strävade efter. Efter att ha haft dem en termin kände jag dem också mycket bättre och kunde lättare se vilka som skulle passa ihop. Jag gick med detta ifrån idéen om ”basgrupper”. Basgrupperna skall finnas för ett socialt mål. Vi hade sett i vårt forskningsprojekt att det gick mycket bättre för eleverna att lära sig och att få relevant hjälp om de var ungefär lika i ambition. Därför skapade vi ”studiegrupper” istället.

Uppgiften de fick var att de skulle ha en debatt mellan Monsanto, indiska bönder, Greenpeace, gentekniknämnden, forskare, EU och USA. Jag bestämde och gav grupperna en av dessa roller. Dessa skulle sedan samlas och diskutera frågan: ”skall vi tillåta GMO inom jordbruket på jorden?”.

Grupperna fick börja med att ställa sig vilka frågor de behövde svara på för att klara uppgiften. De fick i uppgift att göra ett gemensamt Google Drive dokument där de sammanställde allt de tog reda på. Detta dokument delade de med mig och jag la in det i en mapp där alla kunde se allt. På så sätt kunde de följa varandras arbete och förbereda bra frågor och synpunkter på varandras argument.

Jag trodde de skulle se det som en hjälp i sitt arbete men en del grupper började ”mörka” med vad de kom fram till så att de andra inte skulle kunna se allt. De ville också kunna överraska i debatten så vad jag förstod så tog de inte upp allt.

När de var klara för debatt delade jag upp klassen i två halvor där två från varje grupp fick representera sin roll. På så sätt fick fler chansen att prata. Jag lät alla först få ett inledningstal på ca 3 minuter där de fick säga sina grundargument. Sen släppte jag ordet fritt och de fick ställa frågor till varandra. Debatten var stundtals mycket intensiv. När debattämnena kändes uttömda lät jag varje grupp få ett slutord.

Så här tyckte eleverna om detta arbetssätt:

Jätteroligt. Lite svårt i början med debatten var rolig.

Detta hade jag i nian och en gång tycker jag nog är lagom ändå fast det är en sån stor grej. Kul för dom som inte haft det förut.

Intressant och roligt med debatt.

Bland det roligaste fast dålig gruppindelning. Debatten var bra.

Roligt med debatten men svårt att jobba med.

Roligt med debatt.

Ingen kommentar.

Intressant. Dock lite krångel med om man var för eller emot GMO. Det blev lite oklart.

Helt ok.

Lärorikt men svårt.

Roligt att köra en debatt och gå in för sin roll och åsikter.

Mycket bra med debatt.

Bra projekt och bra genomfört.

Viktig och intressant uppgift.

Bra att vi fick göra en debatt. Det var roligt och man lärde sig mycket.

Väldigt kul arbete. Var verkligen en rolig grej att ha en debatt om det man jobbat med.

Roligt med debatt. Lite annorlunda men mycket kul.

Det var väldigt rörigt innan man verkligen kom igång men när vi kom till debatten gick det ganska bra.

Roligt område med debatt. Lärorikt.

Väldigt intressant. Visste inget om det från början. Debatten var riktigt rolig. Du borde fortsätta göra detta nästa år.

Ett bra grupparbete och kul med debatter.

Här började vi komma in i rätt grupper. Vi jobbade med personer som hade samma mål i betygen så det fanns mer vilja och roligare att jobba. Debatten var kul.

Det var intressant. Har aldrig hört om GMO innan. Det var jättekul att ha en debatt.

Kul med diskussion.

Roligt med debatt.

GMO och upplägget på GMO var mycket bra! Jag lärde mig mycket och det var mycket bra med debatten.

Bra med grupparbete och roligt med debatt. Lärorikt.

 

Naturkunskap 1b – Evolution och människans utveckling

I kursplanen för naturkunskap 1b står det att eleven ska kunna diskutera genteknik utifrån evolutionära synpunkter och människans utveckling. För att kunna göra det så måste kursen innehålla grundläggande kunskap om detta.

Jag börjar detta kapitel med att låta eleverna göra en övning som jag kallar ”Att vara taxonom”. De skall tänka sig att de är Carl von Linné strax innan att han ger ut ”Systema Naturae” De får ett hundratal kort med tecknade djur. Deras uppgift blir att  systematisera dessa djur. De skall komma på något bra sätt att gruppera dem. De flesta grupper går då efter några viktiga karaktärer som päls, fjädrar, antal ben etc. Många utgår också från var de lever som t.ex. ”landlevande” eller ”havslevande”. När alla gjort sina system får de redovisa dem för varandra och hur de tänkte. Jag brukar ta upp vikten av Linnés arbete och att det var grunden för att senare i historien förstå att de grupper som man oftast får fram när man gör en systematisering är släkt med varandra. Detta var den grund som utvecklingsläran senare utvecklades ur. Nutida systematik går ut på att ta reda på släktskap och hur arter utvecklats.

Under en lektion får de sedan ta reda på vad grundläggande begrepp inom evolutionen står för. Jag har också en genomgång av hur Darwin tänkte och hur man idag ser på hur arter bildas.

I år provade jag två olika sätt att beskriva organismernas utveckling. Några grupper fick titta på en film via AV media som tog upp hur evolutionen fungerar (Ramp höjdare: evolution) och sammanfatta filmen. En annan grupp fick kortfattat skriva hur utvecklingen gått till från bakterie till människa.

För att förstå hur man ser på människans utveckling har jag tagit fram en övning som jag kallar ”att vara paleoantropolog”. Den bygger på att eleverna får jämföra två olika sätt att visa människans utveckling och beskriva likheter och skillnader. De får sedan gå in på sidan http://www.becomminghuman.org och skriva in fakta om 8 olika urmänniskor i en matris. De får titta på när arten levde, vad den åt, vilken levnadsmiljö den levde i och hjärnstorlek. Sist så får de titta igenom ”Genographic project” och se hur man med hjälp av DNA analyser kan ta reda på hur Homa sapiens spridit sig över jorden.

Så här tyckte eleverna om detta arbetsområde:

Bra för att man lärde sig mycket fast det var svårt.

Ett område jag aldrig jobbat om innan. Lite svårt att förstå.

Kul men kunde visat mer film (jag lär mig lättare så).

Kommer inte ihåg så mycket förutom att det var ganska tråkigt. Det hade nog gått att göra på ett roligare sätt.

Helt okey.

Nytt för mig och bra ämne.

Kändes konstigt.

Har aldrig jobbat med innan så lite svårt.

Var ett långt arbete som gick hyfsat bra och var hyfsat kul.

Var väldigt mycket att ta in men det var ett att jobba på som gjorde det lättare.

Intressant.

Det var tråkigt. Du kan göra det bättre.

Bra, lärde mig mycket.

Svårt men kul och intressant.

Helt ok.

Kul. Hade gjort det innan, så hade koll på det mesta

Ingen kommentar.

Kommer inte ihåg.

Rolig fakta och intressant.

Det var hätigt. Nyttig info.

Sånt här tycker jag är jättekul och intressant men bara om man håller sig på en lagom nivå i ämnet. Superintressant att se hur vi såg ut från början och hur vi utvecklats under tiden.

Tråkigt, inte så intresserad av detta.

 

Naturkunskap 1b – cellen

För att kunna förstå grunderna i genetik och fysiologi så måste man ha en grundläggande kunskap om cellen. Jag började detta område med att eleverna fick titta i mikroskåp på ett mossblad. De fick försöka få in en tillräcklig förstoring och sedan fotografera av det de såg med sina mobiltelefoner; sk digiskoping. De fick ofta oväntat fina bilder. När de lagt in bilden i sin Google drive loggbok fick de skriva det de såg.

Sen gjorde jag en osmoslabb med potatisstavar som lades i olika koncentrationer av sockerlösning. Den labben har många praktiska moment som att väga och mäta. Labben redovisades också i en labbrapport

För att lära sig alla organeller fick de rita en cell med alla dess delar och sedan fotografera av den och lägga in den som bild i sin loggbok.

Som sista celluppgift fick de skriva om cellens funktioner utifrån dess organeller.

Så här tyckte eleverna om detta avsnitt:

Roligt att vi fick kolla på celler. Kommer inte ihåg att vi jobbade så mycket med detta.

Cellen var en mindre intressant grej för min del. Väldigt komplicerat för det är så väldans många ord/namn som man inte förstod.

Det sämsta ämnet.

Tyckte det var svårt och krångligt.

Kommer inte ihåg.

Intressant men för litet område.

Detta kunde jag sen innan. Var dock kul ändå.

Tråkigt.

Vet ej.

Roligt, spännande.

Kunde redan detta.

Tyckte att det var mest som en repetition av 9:an fast det var lättare att förstå.

Lite svårt men fungerade bra.

Onödigt.

Ont om tid. Man hann inte göra klart. Ibland var det svårt att hitta rätt svar på en fråga.

Man kunde redan det mesta då man jobbat om det i nian. Men ändå en bra repetition.

Tyckte detta var lite meningslöst då det kändes som att vi bara var tvungna att göra något så det blev att titta på cellen.

Jag kommer inte ihåg så mycket utav detta området men jag har för mig att vi bara gick igenom det lite snabbt. Hann aldrig få grepp om hur ett mikroskop fungerar t.ex.

Det var häftigt att kolla i mikroskop och försöka ta bilder med hjälp av mikroskopet.

Inget speciellt.

Onödigt att jobba så mycket  med det. Nästan alla har gått igenom det väldigt mycket i grundskolan.

Lite repetition från nian men nu gick vi in längre. Kul att ta en egen bild och se hur de vanligen ser ut.

Naturkunskap 1b – hälsa och livsstil

När våra elever kom i augusti när läsåret började var de från första lektionen indelade i basgrupper. Dessa grupper gällde i alla ämnen och var gjorda av mentorerna. De var gjorda så att eleverna skulle lära känna så många nya klasskamrater som möjligt. Elever som vi såg komma från samma stadsdel eller samhälle satte vi i olika grupper. Dessa basgrupper gjorde att ingen kom utanför en gruppgemenskap och att man lärde känna nya kamrater från första dagen i skolan.

Jag valde att börja naturkunskapen med området ”hälsa och livstil”. Tyckte att det passade eftersom jag har idrottsklasser. Då får de direkt börja med det område som de redan kan en hel del om och som de är intresserade av.

Varje basgrupp fick välja ett av följande ämnesområden eller komma på något område själva:

Kost
Träning
Sömn
Strålning
Alkohol
Tobak
Konsumtion

En av grupperna i en klass valde sex som sitt område.

Varje grupp grupp arbetade sedan om sitt område. I uppgiften de fick ingick att de skulle hitta fakta om sitt område genom att söka på internet. Sen skulle de göra en enkätundersökning bland elever på skolan hur deras område såg ut när det gällde ungdomars livsstil på skolan. De kunde t.ex. undersöka tobaks och alkoholvanor, träningsvanor och sömnvanor. De fick göra enkäten i sin egen klass och/eller i andra klasser som jag fixade åt dem. Detta gjorde att de dels fick inblick i ett hälsoområde men också lärde känna andra ungdomars vanor. Det blev att bra sätt för dem att lära känna sin nya skola.

Resultatet från deras faktasökande och enkätundersökningar fick de redovisa i form av en skriftlig rapport. Svenskan har inte längre rapportskrivning så naturkunskapen får vara ett av de ämnen där de får träna sig på det sättet att uttrycka kunskap. För många var det första gången som de skrev en rapport. Eftersom de arbetade i basgrupper kunde de hjälpas åt att lära sig det. Rapporten skrev de i Google Drive dokument som jag lagt in i en mapp där alla kunde se allt. På det sättet kunde de följa varandras arbete.

När de sedan var klara med sin rapport fick de redovisa sitt arbete i tvärgrupper. Då fick alla gruppmedlemmarna beskriva sitt arbete för andra.

När tvärgruppsredovisningarna var klara hade jag en lektion där eleverna i sin loggbok fick skriva hur de skulle kunna skapa en egen hälsosam livsstil. De fick ha tillgång till allas rapporter och hela internet. När de skrivit färdigt sin reflektion så sa jag åt dem att de fick lägga till och utveckla det de skrivit i loggboken. Detta är en fråga som de kommer ha med sig hela sitt liv och som de kommer att förstå mer och mer om allteftersom de läser olika ämnen och utvecklas i sin idrott. Detta är en av fördelarna med loggbok i Google Drive; eleverna kan gå tillbaka och skriva mer när de lärt sig mer. En fråga kan följa med dem under hela kursen.

Vad tyckte då eleverna om denna uppgift? Här är vad de skrev i utvärderingen förra veckan.

Vad har du för synpunkter på följande arbetsområden:
Hälsorapporten

Kul arbete! Gillar att skriva om mig och hälsa och vad jag kan göra bättre. Lärt mig också vad man kan göra bättre osv.

Det var intressant.

Bra att börja med när man är en idrottsklass.

Det var ett bra arbete, men eftersom att det var i början på terminen så kände man inte dom man arbetade med och eftersom det var ett så stort område hade man velat våga lite mer.

Tyckte den var flummig. Att det skulle varit lite mer fokus på uppgiften. Men det är ett bra sätt att börja kursen på.

Det var en bra början. Även ett bra ämne då vi faktiskt är en idrottsklass.

Bra arbetsområde. Man lärde sig nya saker och det var intressant. Lite svårt i början.

Kunde fått mer tid till att skriva.

Det var mycket lärande. Se hur kroppen påverkas även ser vad klasskompisarna och andra tycker i olika frågor.

Detta var kul och lärorikt, det gick snabbt och var kul.

Var lite svårt att förstå vad man skulle göra eftersom det var första uppgiften som jag jobbat på det här sättet.

Lätt att lära sig om.

Det var bra men försök att hålla reda på allt. Har nästan fått F på den av dig fast du satte C så kolla hela pappret innan du bestämmer dig!

Bra att börja kursen med grupparbete, koppling till hälsa och idrott (som vi tycker om).

Kul och intressant.

Det var roligt att börja naturkunskapen med detta. Också meningsfullt.

Den var bra, man fick lära in sig vad som är en bra hälsa.

Ingen kommentar.

Ganska svår.

Jag tyckte det var bra med hälsorapporten. Bra att vi började med det på kursen.

Bra grupp och det roligaste arbetet.

Kunde mycket redan innan men det är bra att vi lär oss. Väldigt bra att lära ut om detta då det är viktigt

Intressant och bra.

Det var kul för man lärde sig mycket om att kombinera kost och träning. Men det var lite jobbigt med för det var så mycket eftersom det finns så mycket om detta ämne.

Det gick bra och det var ett bra system.

Kommer inte ihåg.

Minns inte

Att examinera utan prov – så tycker eleverna.

Sen jag började undervisa med SSI (socioscientific issues) och använda öppna lärresurser har jag inte använt prov som examination längre. Under min egen gymnasietid så hade inte heller min biologilärare Viking Olsson prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör, muntliga läxförhör, skriva labbrapporter och göra arbeten t.ex.

På varje område som vi läser så har jag haft en grupp- och en individuell redovisning. Det genomgående individuella examinationsunderlaget har loggboken varit. Den har de fört i ett Google Drive dokument. Ofta har de fått skriva under lektionstid. Viktiga frågor som t.ex. hur de skall lägga upp sin livsstil för att få en bra hälsa har de fått gå tillbaka till och fylla på under hela kursen allt eftersom de lärt sig mer i mitt ämne eller i något annat. Förutom loggboken har de fått göra labbrapport, argumenterande uppsats och olika muntliga redovisningar. När de studerade sex sidor om sex så fick de välja fritt hur de ville redovisa. Flera valde då att spela in en ljudredovisning som ett radioprogram.

Eftersom jag inte har så mycket föreläsningar tillbringar jag mer tid i samspråk med eleverna ute i klassrummet. Jag upplever att jag har fått en helt annan elevkontakt på detta sättet och har ett mycket bättre betygsunderlag än tidigare.

Vad tycker då eleverna om detta sätt att examinera? Jag frågade en av mina klasser följande fråga:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde prov som examination utan loggbok, argumenterande uppsats, muntliga och skriftliga redovisningar etc. ”

Följande svar fick jag:

Mycket bra!

Helnöjd med detta! Känns som kunskapen sitter kvar längre.

Också väldigt bra. Man lär sig saker ändå och måste ta mycket mer eget ansvar. Lite roligare med när man nu ser hur mycket man egentligen skrivit i loggboken.

Detta tycker jag är jättebra. För där kan man alltid gå in och lägga till saker så att man lär sig det. Det blir liksom inte bara att man nötar in något för stunden.

Bra det med. Skönt att ha ett ämne som är annorlunda.

Bättre för då har man även allt samlat på en sida och man kan också dela uppgifter med andra.

Väldigt bra! Man behövde inte lägga ner så mycket tid på plugg hemma.

Loggboks idén är bra men det funkade inte så bra. Annars överlag var det ett jättebra sätt att jobba på.

Bra för jag gillar att jobba i grupper. Och skönt utan prov så man slipper plugga skiten ur sig.

Lättare att skjuta upp på saker. Jag föredrar prov.

Som sagt, nytt lärosätt som man inte känner sig bekväm med. Föredrar prov.

Jag tyckte det var mycket bra, man tyckte det var roligt och man kunde inte missa något som man gör om man har prov.

Dåligt. Man får inte visa helt och hållet hur bra/dålig man var på en viss sak. Utan betyget beror på en loggbok? Detta var inte bra enligt mig.

Kan vara lättare att visa vad man kan på prov. Men annars toppen.

Det tycker jag är väldigt bra. Det är så det är ute i arbetslivet sen.

Bra!

Tror det är rätt bra om du verkligen har koll på individerna. Prov ger en mer individuell bedömning.

Bra. Känns bättre än prov.

Även bra och dåligt på denna. Jag hade velat ha ett mellanting då man ibland har prov och ibland skriver en text då vissa saker passar bättre i provform.

Smart arbetssätt. Dock tyckte jag att vissa delar var lite svårare att lära sig under detta arbetssätt. Man får inte lika mycket fakta.

Det var bra tror jag om vi hade fått lite mer tid när vi skrev.

Svårt att anpassa sig till loggboken, tog ett tag att komma igång.

Jag tycker det är bättre då vi inte puggar in kunskaper och sedan glömmer utan nu sitter dem kvar längre. Vi får redovisa det vi lärt oss på ett helt annat sätt. Loggboken kan vara klurig ibland men oftast inte. Ibland var det många uppgifter på samma gång vilket gjorde att det var svårt att hänga med.

Skönt! Men det känns annorlunda eftersom man inte är jättevan med att jobba på det sättet.

Det tyckte jag var bra för det blir lite variation i undervisningen.

Det var skönare på sätt och vis, det gjorde det inte lika svårt, på något sätt.

Funkar bra.

Mycket bra!

Jag har alltid gillat det men nu tycker jag att man borde variera, för att jag gillar när man får klart att man kan det. Sedan vill jag veta vad man ligger och vad man hade kunnat göra bättre! Hur skall man annrs kunnat utveckla sig?

Alltså jag tycker det är bra men då måste det vara noggrannare. Nu har det varit många gånger man inte vet att det skulle ligga i loggboken sen nu skall det plötsligt ligga där och då kommer man inte ihåg. Det behöver vara tydligt vad/hur man ska skriv i loggboken! Skriftliga redovisningar = bra

Att undervisa med öppna lärresurser – så tycker eleverna.

Nu går terminen mot sitt slut. Mitt andra läsår då jag inte använt lärobok i mina naturkunskapskurser (NAKNAK1b). Istället har jag låtit eleverna använda olika sidor på internet, radioprogram och tv-program som läromedel.

Idag kom sanningens minut när jag gjorde utvärdering av hela kursen med en av mina klasser. I utvärderingen hade jag med en fråga om detta med öppna lärresurser. Så här såg frågan ut:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde lärobok utan öppna lärresurser på internet istället kopplat till en arbetsuppgift?”

Så här blev svaren:

Det var bra men i vissa fall skulle de va skönt att ha en lärobok.

Bra vi ligger före i framtidens skola.

Det var mycket roligare och lättare. Det är lite svårare att tappa bort internet än vad det är att tappa bort en bok.

Mycket bra och lättare!

Jag är väldigt bekväm med läroböcker så jag är delad för jag har ibland lite problem att lita på datorer.

Det tycker jag är bra. Lite omväxling från det vanliga. Kan vara svårt ibland att hitta på internet men bra ändå. Lite svårt att förstå arbetssättet från början men man lär sig.

Jag skulle vilja ha både dator och bok. Ibland så är det lättare att hitta olika grejor i en bok.

Jag litar mer på böcker och det känns bättre att jobba med. Självklart är det bra att få använda internet men det är jobbigt att behöva källkritisera allting hela tiden.

Jag tycker det är jättebra och jättekul. Vi får lära oss utifrån samhällets syn och även världen. Det blir annorlunda inlärning vilket gör att man kan koncentrera sig bättre. Ibland kan det vara svårt att veta vad som ska skrivas i loggboken och även ibland svårt att hitta information men oftast går det väldigt bra.

Var väldigt svårt att anpassa sig till och tog ett tag att hänga med. Man hamnade efter lätt och gick inte bra alls i  början. Lite bättre nu.

Det var mycket roligare och när det är roligare så lär man sig mer. Lätt att hålla reda på också.

Intressant där det ibland är bra, t.ex. när man vill ha fakta från flera källor. Däremot är läroboken tryggare och säkrare.

Både bra och dåligt. Det är ju väldigt smidigt men samtidigt rätt rörigt.

Jättebra att man använder all bra teknologi.

Jag tror att en kombination av detta skulle varit bättre eftersom det ibland kan vara bra med just bok – skriva.

Lätt att hitta mycket snabbfakta, gör det däremot svårare att begränsa sig och vara säker på källorna.

Lättare att hitta fakta men man kan lätt använda möjligheten fel.

Tycker det är bättre och roligare.

Både och. Bra med böcker ibland, men det är bekvämt att använda internet.

Jag anser att böcker är enormt mycket bättre!

Eftersom det är ett nytt lärosätt fann jag ingen behaglighet eller fördelar. Föredrar böcker.

Lite enklare att få information men lätt att komma in på fel saker.

Mycket bra.(Detta skriver två elever)

Bra och ett varierande sätt att lära sig på.

Väldigt mycket bättre då det går snabbare.

Mycket bra! Går snabbt. Slipper släpa med böcker, lätt att hitta info.

Väldigt bra men ibland kan det vara skönt med en bok för att det finns så mycket annat på datorn.

Ibland kunde det vara svårt att hitta information. Men annars, bra!

Helt okey! Dagens samhälle går ut på att använda datorn men själv hade jag rekommenderat läroböcker ibland!

Självrättande examination i Google Drive dokument

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.