Idag hade vi webbinariet om radion som öppen lärresurs.
Vi som skulle vara med samlades i adobe connect rummet en timme innan och checkade att det tekniska fungerade.
Här är länken till webinariet:
https://connect.sunet.se/p997azu7oo1/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode=normal
Det var en intressant erfarenhet att få ha varit med. Webinariet som form kan säkert utvecklas och bli till något verkligt användbart inom utbildning.
På måndag skall jag delta i ett webbinarium för första gången!
Tillsammans med Alastair Creelman som är moderator skall jag , Yasmine El Rafie från Sveriges Radio och Hanna Marelius och Rut Näsman som var elever på Global Profil prata om radion som öppen lärresurs. Det är en del i projektet med samma namn.
Det har varit intressant att få vara med om förberedelserna för ett webbinarium. Ungefär en månad innan träffas man i ett digitalt möte och går igenom allt som man skall prata om. För att överföringen skall fungera felfritt ska man sitta vid en dator som är nätuppkopplad via kabel. Helst skall man ha ett headset med usb inkoppling. Då blir det bäst ljud.
En powerpoint till själva föredraget är bra. Den sköter man lätt i det digitiala verktyg som man använder.
Alla som vill se webbinariet och ha möjlighet att ställa frågor via en chatt skall anmäla sig på följande länk: http://oersverige.se/radio-som-oppen-larresurs/
OER Sverige är ett samarbetsprojekt mellan tio lärosäten, nätverket för it i högre utbildning (ITHU) och nätverket Dela. Det finansieras av .se (stiftelsen för internetinfrastruktur).
På OER Sveriges hemsida kan man läsa hur man deltar i ett webbinarium: http://oersverige.se/delta/
Tog en vilodag. För några dagar sedan fick jag en post på Facebook där Sir Ken Robinsson gjort en lista på de han tyckte var de tio bästa TED talks om utbildning. Dröjde mig kvar i sängen hela förmiddagen och tittade igenom dessa.
För mig har TED talks blivit något jag ser mer på än TV. Nåväl, nyheter och ett och annat underhållningsprogram när man bara vill koppla av en fredagskväll kan det väl bli men när jag vill bli inspirerad då tar jag fram min ipad och tittar på TED.
Nu har detta med spellistor på TED kommit. Sir Ken Robinson var en av de första. Men den lista som nu ligger på första plats när det gäller tittarsiffror är Bill Gates tretton favorit föredrag.
Vill man se mer om utbildning kan man titta på Sugata Mitra´s 5 föredrag om utbildning.
Jag har tidigare skrivit om Wikipedia zero. Det som nu skulle behövas är ”TED zero” dvs det skulle vara kostnadsfritt att titta på TED talks i de länder där det kostar en förmögenhet att se video på internet.
I lördags morse fick Jag och min kollega Daniel Åkerblom besked om att vi fått pengar från Atlas konferens för att åka till ISTE 2013 i San Antonio.
ISTE står för ”International society for technology in education” och är världsorganisationen för hur man kan utveckla och använda teknik i undervisningen. ISTE startade för 34 år sedan i Oregon på ett grillparty där några personer från Oregon university fick idéen att starta en organisation för hur teknikutvecklingen kan användas i undervisning. Det var först en liten organisation men har nu vuxit och deras stora årliga evenemang är en konferens i midsommartid. Förutom detta publicerar de böcker och ger ut en tidning i ämnet och har många olika intressegrupper som arbetar med olika frågor mellan konferenserna.
Vi var på förra årets konferens i San Diego. På årets konferens skall vi få vara med och har en programpunkt: Digital citizenship.
ISTE:s konferens brukar samla ungefär 20 000 lärare som kommit för att lära varandra det man utvecklat. I San Diego var det en mässa som hörde till själva konferensen men trots att den var nästan fem fotbollsplaner stor så upplevde man aldrig att tekniken tog överhanden. Det handlade mest om pedagogik och didaktik.
Under de senaste två åren har jag försökt att arbeta helt inom det nya skolparadigmet. Det har inneburit att jag fått sätta mig in i vad det innebär och kasta mig ut i en undervisningsvärld där gamla svar inte gäller längre. En skolvärld med nya frågor och nya möjligheter.
”När ett nytt paradigm kommer börjar alla om från början” säger Joel Barker i sin film ”Paradigm – mönster som styr”. Under dessa två år har jag blivit med i och startat flera nya projekt som på olika sätt bidragit med olika pusselbitar i det praktiska utvecklandet av ett nytt skolparadigm. Jag har haft stor hjälp av forskaren Mats Lindahl på Linneúniversitetet och min kollega Daniel Åkerblom som jag arbetat tillsammans med i SSI projektet som tagit den största delen av min tid de två senaste läsåren. Men mina andra kollegor i Naturkunskap på Stagneliusskolan och mina kollegor Bo Hellström, Åse Möller och Linda Wolfgang på Global Profil har varit viktiga i detta arbete. Jag har också via mina kontakter på Twitter, Google+ och Facebook fått många viktiga delar till detta arbete.
I min blogg har jag på olika sätt beskrivit dessa projekt. Här skall jag nu försöka beskriva syftena med projekten och de möjligheter som jag kan se i dem.
Socioscientific issues (SSI) i naturkunskapsundervisningen.
Arbetssättet syftar till att eleverna skall få kompetens att ta beslut i naturvetenskapliga frågor med samhällsanknytning. De lär sig att ställa frågor som går att besvara på ett vetenskapligt sätt, de lär sig att argumentera och se företeelser ur olika vinklar. De arbetar inom alla arbetsområden kollaborativt såväl som individuellt genom att löpande föra loggbok över sin läroprocess. Genom att i största möjliga utsträckning utgå från elevernas egna frågor blir undervisningen förhoppningsvis så relevant den kan bli för eleverna inom kursplanens ramar.
Genom att arbeta med en ”flipped classroom” modell där de tar till sig fakta med hjälp av öppna lärresurser som filmer, olika hemsidor, animationer mm har tiden på lektionerna mestadels använts till elevaktivt arbete. Jag som lärare har då kunnat gå runt och hjälpa dem och få mer tid till individuella samtal.
Global profil
Syftena med Global profil är flera. Genom att först förbereda sig på olika plan och sedan göra en resa till ett afrikanskt land, sprida erfarenheterna och sedan ta emot afrikanska elever i sitt eget hem får eleven perspektiv på sin kultur, utvecklas personligt och lär sig om andra människors livsvillkor. Genom att eleverna bor i familjer eller elevhem och lärare bor med lärare delar vi varandras vardag genom våra utbyten. Genom att vi är flera skolor involverade i såväl Kalmar, Entebbe och Port Shepstone har utbytet lett till ett ökat samarbete i den egna staden. Tydligast har det synts i Sydafrika där vår närvaro har lett till att gamla mönster av apartheid mjukats upp.
Genom att vi alltid är minst två lärare som undervisar har vi varje år utvecklat vårt sätt att undervisa med elevaktiva metoder. Vi har arbetat tematiskt och ämnesövergripande. Vi har hittat sätt att undervisa så att alla EU nyckelkompetenser kommer med och att alla elever får möjlighet att utvecklas.
Av alla kurser jag genomfört är denna den som gett mest resultat. Eleverna får en kunskap sprungen ur verkliga upplevelser och mycket av den kunskap de fått genom ”vanlig” skolundervisning faller på sin plats. De upptäcker att de kan göra sig förstådda på den engelska de lärt sig och de får t.ex. uppleva religion ur ett vardagligt och personligt perspektiv.
Den digitala naturkunskapen
Under projektet ”den digitala naturkunskapen” lärde sig vårt arbetslag i ämnet vilka digitala verktyg som fanns och försökte att börja tillämpa dem i undervisningen. Det framkom ganska snart att olika verktyg interagerade likt ett ekosystem. Vi förstod att det gällde att använda rätt set av verktyg till olika behov. Eftersom detta projekt genomfördes samtidigt som SSI projektet och de två projekten passade som handen i handsken kunde vi se hur viktigt det var att tänka pedagogik samtidigt som vi lärde oss alla digitala verktyg. Detta projekt var för oss inkörsporten till det nya skolparadigmet.
Genom sociala medier ökade vår kontakt enormt med andra pedagoger. Genom att andra områden i samhället har en liknande digital utveckling som skolan kunde vi t.ex. utveckla kontakter med redaktioner inom Sveriges Radio.
Genom att bjuda ner pedagoger som redan jobbat mycket digitalt kunde vi knyta viktiga kontakter med andra skolor och organisation och få värdefull inspiration. Genom att samarbeta med AV Media Kalmar län finns alla dessa föredrag kvar för de som vill se och lära.
Radion som öppen lärresurs
Genom den digitala naturkunskapen upptäckte vi radions möjligheter som kompetensutveckling för lärare och öppen lärresurs. För att sprida kunskapen om detta startade jag utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform”.
Vi gjorde ett studiebesök på Sveriges Radio som hade som syfte att lära oss lärare om hur radion arbetar nu, vilka program vi kan använda i undervisningen och utveckla kontakter mellan redaktioner och lärare.
Genom det radiodagboksprojekt som vi gjorde med vetenskapsradion Klotet upptäckte vi hur metoden att göra radiodagböcker kan användas vid inlärningen. Den passar utmärkt om man skall tillämpa sk ”hållbart lärande”.
Hållbart lärande
Tillsammans med Eva Grundelius har vi börjat titta på hur förmågorna ”att djuplyssna”, ”att djuplyssna till sig själv”, ”djuptala” och ”djupfråga” kan användas för att åstadkomma ett ”hållbart lärande”. Genom att lära eleverna ett ”hållbart lärande” hjälper man dem att skilja ut kunskap från känslor och tyckande. Man lär dem att integrera ny kunskap med den de redan har. Elevernas förmåga att reflektera ökas.
Wikipedia i undervisningen
Genom att lära elever och låta dem skriva artiklar i Wikipedia så utvecklas elevernas förmåga att uttrycka sig på ett formellt sätt. De lär sig att man måste ha en referens till sin kunskap och de lär sig att kunskap är något vi skapar tillsammans.
Genom att skriva artiklar tillsammans med människor utanför skolan kan skolan bli en del av en lärandegemenskap med det omgivande samhället. Eleverna kan vara med och göra artiklar tillsammans med människor i föreningar eller andra organisationer.
I språkundervisningen kan språklärarna använda olika språkversioner av Wikipedia och låta elever t.ex. översätta artiklar från spanska Wikipedia till svenska Wikipedia och tvärtom. Elever kan få skriva artiklar om det man är intresserad av på det språk man studerar. På så sätt lär sig eleven både språk och kan gå djupare inom sitt ämnesområde.
I Global profil har vi sett att det skulle kunna gå att skriva artiklar om olika ämnen som odling, sophantering, energi och ekonomi som sedan översätts till Lugandiska Wikipedia (ett av språken i Uganda). Genom projektet Wikipedia zero får flera länder, däribland Uganda, i Afrika möjlighet att surfa in på WIkipedia gratis. På detta sätt kan Wikipedia användas inom byutveckling tack vara att många nu har mobiltelefoner ute i byarna.
Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
I vår film om min gamla biologilärare Viking Olsson vill jag förbinda det som sker nu med min egen gymnasieutbildning och den skola Viking gick i. Genom att höra Vikings minnen och tankar om den skola han gick i och hur hans biologiintresse formades vill jag få fram de tidlösa principer som bär i all god undervisning oavsett om man levde i Sverige på 20-talet och 70-talet eller i Afrika 2012.
Filmen kommer att ta fram det som behövs för framtidens entreprenöriella undervisning på ett oväntat sätt.
I över en vecka har Paul Kiguba bott hos mig under det utbyte vi har med våra skolor i Port Shepstone och Entebbe. Paul är fransklärare och administrativ ledare på gymnasieskolan Kisubi Mapeera som är med i vårt utbytet. Under de dagar vi umgåtts har vi pratat om ett möjligt utvecklingsprojekt som vi skulle kunna göra med bl.a. Wikipedia som hjälp.
Paul kommer från byn Mbazzi som ligger 3 mil väster om Kampala på vägen mot Masaka på Mityana Road. Den har över 1000 invånare i ungefär 220 hushåll. Jordbruk är den huvudsakliga inkomstkällan men det produceras inte tillräckligt för att det skall vara ekonomiskt livskraftigt. Många barn slutar skolan efter ”primary school”, grundskolan. Deras skolresultat är inte så bra så de fortsätter inte i ”secondary school” som motsvarar vårt gymnasium.
Nästan all skog har huggits ner runtomkring och använts till träkolframställning. I Uganda lagar man maten utomhus på små spisar där man bränner träkol för att få värme. Det gör att det är en stor efterfrågan på träkol.
Dricksvatten får man från lokala källor som ligger oskyddade.
Tonårsgraviditeter är vanliga liksom tidiga äktenskap eftersom det inte finns så många andra bättre alternativ för de unga kvinnorna.
Malaria förekommer och kan orsaka en för tidig död för flera. Medicinsk vård ligger långt borta. Små barn och havande kvinnor kan dö för att de inte får vård tillräckligt fort.
Några små affärer för husgeråd finns. Några av familjerna klarar sig ganska bra med Mbazzi mått mätt men det finns mycket som behöver göras.
Paul vill nu starta ett byutvecklingsprojekt i denna by där han ser till att byinvånarna till en början lär sig att bruka jorden på ett effektivare sätt och kan få en bättre ekonomi som kan leda till bättre utbildning och drägligare liv. För att få ut information till alla kan lugandiska Wikipedia användas som verktyg. Genom att få en grupp av intresserade jordbruksutvecklare och andra som har erfarenhet av hur man utvecklar ett trädgårdsjordbruk att skriva artiklar på det inhemska språket kan kunskapen spridas kostnadsfritt tack vare Wikipedia zero. Genom detta projekt ser olika internetleverantörer till att det går att surfa kostnadsfritt på Wikipedia med hjälp av mobilen.
Han tänker börja med att få 10 familjer intresserade att börja utveckla sitt jordbruk. Det skulle behövas 5 datorer till en början. Två familjer kan dela på en dator. Till datorerna behövs det en utrustning med solcellsdrivna laddare.
Vi hoppas på att kunna knyta VI-skogen i Masaka till projektet. De har byggt en mönster gård där dit jordbrukare i den bygden kan åka till för att lära sig att utveckla sitt jordbruk. De har också ett omfattande utbildningsprogram som kanske kan användas i Mbazzi också. I Global profil besöker vi alltid VI-skogen i Masaka under våra besök.
Vi i Global profil kan också bidra med kontakter och kunskaper. När eleverna från Uganda och Sydafrika kommer hit kan vi studera någon svensk by för att se hur de arbetat med byutveckling historiskt och nu. Sydafrikanerna har också ett behov av byutveckling och kan börja arbeta med någon av deras byar. De har dock en annan förutsättning eftersom många i byarna inte äger något land.
Mbazzi kan bli ett intressant ”case” som vi kan följa och se hur det utvecklas under och mellan våra resor.
Vi vill nu se om det finns några organisationer, människor i vårt nätverk som har och skulle vilja bidra med något till detta byutvecklingsprojekt.
I Afrikanska och många Asiatiska länder är det dyrt att surfa på internet. Det kan kosta över 10 % av ens månadslön om man surfar mycket. Ofta får man betala för hur mycket data man laddar hem. Men nu går det att gå in på Wikipedia kostnadsfritt via sin mobil för 330 miljoner mobilanvändare världen över. Detta är tack vare ett projekt som heter ”Wikimedia zero” .
Wikimedia foundation är en ideell organisation som driver Wikipedia, Wiktionary, Wikibooks och många andra Wikiprojekt. I Wikipedia zero har olika mobiloperatörer ingått avtal med Wikimedia foundation och ser då till att Wikipedia går att se kostnadsfritt .
I många utvecklingsländer har många människor den enda tillgången till internet genom sin mobil. Förutom att det kan vara dyrt att surfa är en långsam uppkoppling också ett problem i dessa länder.
Telefonoperatörerna är med på två sätt:
a) de ger kostnadsfri tillgång till mobilversionen av Wikipedia och den lättare textversionen utan bilder.
b) i vissa fall är bara den lätta versionen av WIkipedia utan bilder kostnadsfri.
Om man som användare råkar klicka på en insatt länk som går utanför själva wikipedia så kommer det upp en varningstext att det börjar kosta igen.
Uganda fick Wikipedia zero den 4 april 2012. Alltså för nästan prick ett år sedan!
Det har inte kommit till Sydafrika än men flera studenter och skolor trycker på och försöker få sina mobilleverantörer att införa projekt zero.
Här är lite olika artiklar om projektet:
Wikipedia for non smartphones is brilliant. Here´s why.
Getting wikipedia to the people who need it most.
Wikipedia plans to expand mobile access around the globe with new funding.
Students wants free mobile Wikipedia
Här är en presentation av projektet:
Wikipedia zero pdf presentation
Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.
Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.
Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.
Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.
Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.
På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.
Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.
Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.
Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.
Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.
MOOC står för ”Massiv open online course” och är en kurs som drivs via nätet och kan ha tusentals med studerande. De första startade 2008 inom den öppna lärresurs rörelsen. 2012 var det år då de slog igenom i en större skala. De mest kända organisationerna som tillhandahåller MOOC är Coursera, Udacity och edX. En av de största MOOC som genomförts var Stanford´s kurs i artificiell intelligens som hade 160 000 deltagare. Vem som helst får delta i en MOOC utan kostnad. Om man inte vill ha ett utbildningsbevis och poäng vill säga. Då får man betala en mindre summa.
Det har redan hunnit utvecklas olika typer av MOOC. cMOOCs är nätverkskurser där deltagarna är med i lärogrupper där man ofta bloggar eller skapar olika projekt. Dessa kurser är ofta inte så stora. xMOOCs däremot kan ha tiotusentals deltagare. Dessa är mer innehållsstyrda och kan examineras av t.ex. självrättande prov eller liknande. De är mindre kollaborativa än cMOOCs.
Här är några MOOC kurser i hållbar utveckling:
Introduction to sustainability
https://www.coursera.org/course/sustain
Sustainable Agricultural and land management
https://www.coursera.org/course/sustainableag
Global sustainable energy: Past, Present and Future
https://www.coursera.org/course/globalenergy
Sustainability of food systems: A global lifecycle perspective
https://www.coursera.org/course/globalfoodsystems
Sustainability leaders series
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/sustainability-leaders-series/id598283109?mt=10
Global problem of Populationgrowth
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/global-problems-population/id341651979?mt=10
Key trends in Africa
https://itunes.apple.com/se/course/key-trends-in-africa/id600065429
Endeavor´s Sustainable Economics Developments
http://www.academicearth.org/lectures/endeavors-sustainable-economic-developments
Här är några andra exempel på MOOC:
Learning Open Educational Resources: loer12.wikispaces.com
Connectivism and Connected Knowledge: cck12.mooc.ca
Exploring Our Digital Footprints Together: digifoot12.wikispaces.com
Här är adresserna till de största organisationerna som tillhandhåller MOOC:
Udacity: www.udacity.com
edX: www.edx.org
Coursera: www.coursera.org
Litteratur
Fasimpaur, Karen (2013): Massive and open. Learning and Leading with Technology. ISTE.
Idag hade vi stor Wikipediautbildning på Stagneliusskolan i Kalmar. Sophie Östergren och Axel Pettersson från Wikimedia höll i två workshop och ett inspirerande prat om Wikipedia på kvällen.
Under för middagen fick vi lära oss om grundprinciperna för Wikipedia, allt kring hur man skriver en artikel och vad man skall tänka på när man gör det. Vi började att praktiskt skriva på artiklar som låg oss nära. Några började att göra ”egna” Wikipedia böcker utifrån ”Skapa en bok” funktionen.
Efter lunch fick de som hade tid och ville gå till ett annat rum och fördjupa sig i lugn och ro tillsammans med Axel. Sophie gjorde om förmiddagens program för en ny grupp.
Vi hade bjudit in de lärare, pensionerade och nu verksamma, inom Kalmarsunds gymnasieförbund som var intresserade av att lära sig använda Wikipedia i undervisningen eller på annat sätt arbeta med fri kunskap. Vi hade också bjudit in alla i Kalmar som var intresserade av att skriva om Kalmar. Dagens utbildning skulle bli en början på att göra förstklassiga artiklar om Kalmar i svenska och andra språks Wikipedia. Detta är inte minst viktigt för Kalmar som turistort. Det är nog viktigare än man tror att det finns bra artiklar om Kalmar i Tyska, Engelska, Italienska och Ryska Wikipedia. Står man och väger vart man skall åka på semester om man bor i dessa ländre kanske man går in på sitt lands Wikipedia och tittar. Har vi då förstklassiga bilder på Kalmar och högintressanta artiklar kan det vara det som väger över att man beställer sin turistresa hit.
Wikipedia är också viktig som läromedel och kan även användas som examinationsform. Den används inom utbildning som ett pedagogiskt verktyg i 29 olika länder. Ska man titta efter goda exempel på det får man gå till Skara, Linnéuniversitetet, Global profil i Kalmar, KTH och SLU. På SLU har man anställt en wikipedian som arbetar inom det som man kallar SLU Wikipedia academy.
På Wikipedia kan man bidra med text, bild, film och ljud. Bara genom att använda Wikipedia som uppslagsverk kan eleverna via hyperlänkarna ledas in på ny kunskap. När eleverna skriver själva måste de kunna underbygga sina artiklar med källor, resonera kring relevans och utrycka sig sakligt och neutralt. Wikipedia är ett uppslagsverk och inget annat. Under årens lopp har olika diskussioner lett fram till vad som anses relevant att publicera. Artiklar om små idrottsföreningar t.ex tas bort och skall man publicera en artikel om en författare bör hen ha publicerats genom åtminstone två böcker på ”vanliga” förlag.
Wikipedia styrs som en merokrati där meriter och upparbetat förtroende genom mångårigt ideellt arbete påverkar om man får makt att plocka bort artiklar eller stänga av klottrande skribenter. Totalt är det 98 personer i Sverige som har administratörsstatus. 200 – 300 personer är inne och skriver.
Wikipedia har också systerprojekt som Wiktionary som är en ordbok, Wikiversity som tillhandahåller olika utbildningar, Wikidat som samlar data i en databas, Wikibooks som scannar in ej upphovsrättsskyddade böcker coh Wikimedia Commons som samlar bilder med en creative commons licens.
En del artiklar skrivs av ”robottar” som hämtar data och fakta från andra uppslagsverk. LSJ bot är en sådan robot.
Dan Frendin 