Kategoriarkiv: Digital utveckling

Fajkon: Sociala medier-nyhetsbyrån Storyful

Publicerad den av
Svara

Inledningstalare på Fajkon var irländaren Gavin Sheridan. Han är ”Director of Innovation” på sociala medier-nyhetsbyrån Storyful i Dublin. De tittar igenom YouTube klipp, Twitterflöden och andra sociala medier och sållar ut nyheter i dem. De måste som alla journalister verifiera det som klippen utger sig för att visa. De jämför med kartor från Google map, bilder på Flicr och mycket annat.

Här är en podcast med Gavins föredrag:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/290613?programid=3938&playepisode=290613

Här är en Bambuserinspelning:

http://bambuser.com/v/4141358

Fas 4 – Livets uppkomst och utveckling

Publicerad den av
Svara

Har nu påbörjat fas 4 i Naturkunskap 2 kursen. Den fasen handlar om livets uppkomst och utveckling med fokus på bakterier, alger, svampar, mossor och växter när det gäller gruppuppgiften. Grupperna skall ta upp minst tre teorier om livets uppkomst och redogöra för vad som talar för och emot dessa teorier. Sen skall de beskriva hur evolutionen fungerar genom att beskriva utvecklingen från arkebakterier upp till växter. Djuren lämnas till fas 5.

Den individuella uppgiften går ut på att beskriva de grupper av kemiska ämnen som bygger upp det levande. Jag har idag och förra veckan haft en genomgång av stamkolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Tar fett, kolhydrater, proteiner och vitaminer nästa vecka. Eleverna skall beskriva dessa ämnesgrupper och sedan försöka hitta dem i sin vardag och fotografera av dem.

Allt skall sedan redovisas med bild och ljud i både gruppexaminationen och den individuella.

Henry Jenkins och transmedia

Publicerad den av
Svara

När jag sedan i somras förstått vad transmedia är och hur det verkar i dagens samhälle har jag också förstått att Henry Jenkins är den som kanske skrivit mest om ämnet. Han tituleras ”Provost’s Professor of Communication, Journalism and Cinematic Arts” vid University of southern California.

Den av hans böcker som beskriver kärnan av begreppet transmedia är ”Convergence culture”. De nyckelbegrepp som han tar upp där är förutom titelbegreppet även det som kallas ”participatory culture”.

En av de projekt som han arbetar med är ”New Media Literacies – learning in a participatory culture”. Denna video visar vilka förmågor som han tar fram som vi behöver som medborgare i en ”deltagarkultur”: New media literacies.

Henry Jenkins har också spelat in en intervju åt ”The digital generation” om ”New media and implication for education”.

Han gjorde ett TEDxNYED tal 2010: Henry Jenkins 03/06/10 om ”participatory culture.

Mediadagen – ur ett transmediaperspektiv

Publicerad den av
Svara

I tisdags urartade elevernas beteende under mediadagen som klasserna i åk 1 hade på Jenny Nyström skolan. I en krönika i tidningen Barometern beskriver deras nyhetschef Pelle Johansson hur eleverna på olika sätt med sina datorer och mobiler koncentrerar sig på annat och stör föreläsningen. Föreläsarna bestämmer sig för att avbryta och ber eleverna att gå ut. Efteråt har det varit krismöten på skolorna och det har debatterats i Barometern och radio P4 Kalmar. Händelsen har varit veckans ”snackis” som man brukar säga nuförtiden.

Händelsen kan ses ur många vinklar. Visst är det viktigt att eleverna lär sig att hantera mobiler och datorer på ett socialt och etiskt riktigt sätt. Det kan till och med vara så att det är de elever som inte lär sig det som kommer att slås ut i samhället. Arbetsgivare vill inte ha anställda som inte kan föra sig i sociala sammanhang utan att missbruka tekniken. Det är viktigt att lära sig hur och när man använder mobiler och datorer och när de inte skall vara framme.

Men hur lätt är det att nå en publik i en fullsatt aula en eftermiddag med ett föredrag? Jag har själv lektioner i aulan på min skola detta år. Så fort jag står på scenen blir det ett avstånd till eleverna som jag aldrig får i ett klassrum. Det blir automatiskt en ”vägg” som är svår att komma igenom och själva aulans möblering inbjuder eleverna till att ta upp och titta på sin mobil.

Skulle man kunna gjort på något annat sätt? Låt oss titta på vad pressombudsmannen och vi lärare skulle kunna gjort ur ett transmediaperspektiv.

Den bärande berättelsen om tryckfrihet och varför det är viktigt skulle kunna ha visats genom en video och en tidning i litet format. I den videon och tidningen skulle olika exempel på hur det är i de delar av världen som inte har tryckfrihet visas också. Tidningen skulle innehålla vissa exempel i form av tecknade serier och andra skulle visas i videon.

Pressombudsmannen skulle ha en blogg där frågor om tryckfrihet och etik kring publicering tas upp på ett sätt som passar ungdomar. Pressombudsmannen skulle också ha en facebooksida där olika frågor om tryckfrihet och vad man får och inte får publicera skulle kunna debatteras. Länkar från bloggen kan läggas ut där liksom på twitter.

Detta skall komplettera den innehållsrika hemsida som pressombudsmannen redan har.

Eleverna skulle få till sig denna information på en vanlig lektion och få arbeta i mindre grupper med olika fall som de finner intressanta och som de hittar på pressombudsmannens hemsida, blogg, i videon och tidningen. I uppgiften skulle PO:s hemsida presenteras och att på olika sätt titta igenom den skulle ingå. I uppgiften skulle eleverna komma fram till olika etiska ställningstaganden och motivera dem. Eleverna skulle sedan få redovisa i tvärgrupper om det fall man tittat på och vad man kommit fram till i sin grupp. Klassen får sedan välja ut en eller två av dessa fall som sedan publiceras som en kommentar på PO:s blogg.

Till detta materialet skulle det också tas fram ett dataspel som på olika sätt aktiverar eleverna att försvara tryckfrihet och förklarar varför tryckfrihet är viktigt i en demokrati. Spelet skall göras på ett sådant sätt att eleverna inom ramen för spelet skall skapa olika aktiviteter i verkligheten.

Mediadag och svårigheten att koncentrera sig

Publicerad den av
Svara

Idag var det mediadag för våra ettor i Jenny Nyströmsskolans aula. Där var t.ex. pressombudsmannen från Stockholm som åkt ner för att berätta om hur man går tillväga om en tidning skriver osanna saker om en. Det handlade också om tryckfrihet mm.

Jag stod längst bak och noterade att det var flera elever som hade sin dator uppe och tittade på något annat. Jag spände ögonen i dem och visade med handen att de skulle rikta uppmärksamheten rakt fram. De tittade några sekunder på scenen där föredragshållaren stod men föll snart ned i sin dator igen. Många andra satt med sina mobiler och surfade.

Det är inte lätt att göra någonting åt den okoncentrationen när ett föredrag pågår. Vi måste arbeta långsiktigt med att lära eleverna hantera sina datorer. Där kommer kompetenserna i hållbar kommunikation in. När man djuplyssnar, djuptalar och djupfrågar är man koncentrerad. Det är utmärkta arbetssätt för att få koncentration. Jag märkte det när ettorna skulle ha tvärredovisning på hälsoarbetet. När jag sa åt dem att djuplyssna och djuptala så ökade koncentrationen markant i klassrummet. Detta visar att det är viktigt att även jobba med annat än datorer när man skall lära ut IKT. Datorerna skall användas till det som de är bra på men mänsklig koncentration och kommunikation (IRL eller EFK) måste också tränas och eleverna ska veta när man kan använda en dator och när det inte passar. Datorerna och smartphonarna får inte ta över helt i våra liv.

Praktiskt ekologiskt samhälle

Publicerad den av
Svara

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Teach 100

Publicerad den av
Svara

Ibland är det bra att Google på sig själv så man ser vad det är för digitala fotspår som finns om en på nätet. Detta gjorde jag idag. En ny sak som jag då upptäckte var att denna blogg finns med på en rankinglista över undervisningbloggar i världen. Sidan som höll i rankinglistan hette ”Teach.com” och deras rankingprojekt kallade de ”Teach 100”. Det de tittar på är följande:

  • Koppling till sociala medier (40%). Hur mycket länkas bloggen till facebook, twitter och Stumbleupon?
  • Aktivitet (20%). Hur ofta bloggen uppdateras.
  • Auktoritet (20%). Hur många andra siter som länkar till den.
  • Lärpoäng (20%). En subjektiv bedömning av hur bra bloggen informerar.

Det var mest amerikanska bloggar med men jag hittade också Brånbäcks ”Kilskrift”. Min blogg var rankad på 389 plats idag. Jag la in den dynamiska widgeten som fanns på sidan som varje blogg som var med hade på en av mina sidor. På så sätt kan man följa vilken ranking bloggen har dag för dag.

Vilka bloggar ligger då i topp nu? Följande är rankade i topp:

  1. Inside Higher Ed
  2. Edudemic
  3. Edutopia
  4. Classroom 2.0
  5. The Learning Network

Wikipedia and sustainable development

Publicerad den av
Svara

I have in several places written about the opportunities around Wikipedia as a new education movement here on my blog. Especially in developing countries where the project Wikipedia Zero makes it possible for anyone with a mobile phone to surf without cost on the encyclopedia .

As a teacher, I have for years seen the importance of Wikipedia when I let students search freely for knowledge online. It is almost always Wikipedia articles that comes up first in searches and those witch the students use. It is therefore of paramount importance that articles about  ” sustainability”, ” health”, ” the body’s physiology ,” ”HIV” and others that often occurs in the context of schools are really good. Especially now as open educational resources are becoming more common because of the new digital opportunities .

We had a conference on the sustainable development concept in the swedish Wikipedia last spring and has started a Facebook page where we can discuss it. This work must be intensified now!

From Wikimedia I have been told that a number of doctors have written important articles in the health field that students around the world can translate from english to the Wikipedia version in other countries and languages . The project is called ”WikiProject Medicine”

Similarly, should important articles on sustainable development be written by panels of experts in organisations such as Stockholm Resilience Centre, United Nations Associations, WWF,  and other NGOs working on sustainable development. Articles could be written in english and then quickly translated into Spanish , Hindi and Mandarin in order to then be translated and placed on smaller versions of Wikipedia . If the articles are written in a manner that secondary schools students can understand it I think most of the people in a society can understand it.

This would be a start at getting Wikipedia to become a global knowledge base for sustainable development. Along with Wikipedia Zero it can be really powerful because it can reach out to where it is most needed !

Then it is also important that local people write in their language about practical examples of sustainable community development, agriculture, health and local economy. A team will start a pilot project  in Uganda where they will write articles about that in the luganda Wikipedia . We hope that this pilot project will be the beginning of a new global public education  movement for sustainable development.

Mbazzi 2013-14The village Mbazzi in Uganda are planning to start a Wikipedia resource center for sustainable village development.

Paul_&_people_in_Mbazzi_villagePaul Kiguba (project leader) and Mbazzi farmer association are the local villagers that plan to start the resource center and will write articles about practical sustainable village development in the luganda Wikipedia version and spread the knowledge around Buganda in Uganda.

Mbazzi 2013 kopiaMbazzi is an ordinary rural village in Mpigi district in Uganda. It is villages like those who can benefit from knowledge spread by Wikipedia with the help of Wikipedia zero.

Tankar om Wikipedias betydelse

Publicerad den av
Svara

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

Formativ bedöming på bussen

Publicerad den av
Svara

Eftersom denna blogg skall handla om tankar, erfarenheter och jobb jag gör som lärare 2013 så måste jag ta med dagens arbete: formativ bedömning på Kalmarbussen.

Att åka till Stockholm, Göteborg och alla andra ställen dit det är lite långt brukar vara ett utmärkt tillfälle att gå igenom elevarbeten. Eftersom jag har alla på Google Drive nu måste det finnas wi-fi på det transportmedel jag väljer. Swebuss har det och det fungerar hjälpligt. Därför tar jag alltid bussen till Stockholm. Jag vill att resan skall ta tid så jag får mycket gjort.

Idag testade jag Google Drive på iPaden. Det gick bra även om det tar lite längre tid att skriva kommentarer. Den har rätt storlek för en buss och med retinaskärmen är bilden mycket bra.