Författararkiv: Dan Frendin

Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Mediadag och svårigheten att koncentrera sig

Publicerad den av
Svara

Idag var det mediadag för våra ettor i Jenny Nyströmsskolans aula. Där var t.ex. pressombudsmannen från Stockholm som åkt ner för att berätta om hur man går tillväga om en tidning skriver osanna saker om en. Det handlade också om tryckfrihet mm.

Jag stod längst bak och noterade att det var flera elever som hade sin dator uppe och tittade på något annat. Jag spände ögonen i dem och visade med handen att de skulle rikta uppmärksamheten rakt fram. De tittade några sekunder på scenen där föredragshållaren stod men föll snart ned i sin dator igen. Många andra satt med sina mobiler och surfade.

Det är inte lätt att göra någonting åt den okoncentrationen när ett föredrag pågår. Vi måste arbeta långsiktigt med att lära eleverna hantera sina datorer. Där kommer kompetenserna i hållbar kommunikation in. När man djuplyssnar, djuptalar och djupfrågar är man koncentrerad. Det är utmärkta arbetssätt för att få koncentration. Jag märkte det när ettorna skulle ha tvärredovisning på hälsoarbetet. När jag sa åt dem att djuplyssna och djuptala så ökade koncentrationen markant i klassrummet. Detta visar att det är viktigt att även jobba med annat än datorer när man skall lära ut IKT. Datorerna skall användas till det som de är bra på men mänsklig koncentration och kommunikation (IRL eller EFK) måste också tränas och eleverna ska veta när man kan använda en dator och när det inte passar. Datorerna och smartphonarna får inte ta över helt i våra liv.

Radion som öppen lärresurs – lägesrapport

Publicerad den av
Svara

I vintras startade vi utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs” för att sprida idéer och kunskap om hur radion kan användas i lärarjobbet och undervisningen. Grunden för projektet var studieresan till Sveriges Radio i Stockholm. Vi var ett ganska stort gäng som fick möjlighet att stifta bekantskap med olika redaktörer och höra hur man tar fram radioprogram nuförtiden och tar hjälp av sociala medier för att underlätta kommunikationen mellan redaktion och lyssnare. En förutsättning för att vi skulle kunna göra besöket var att vi lovade att vi skulle sprida kunskapen om hur man kan använda radion i sitt jobb som lärare till andra skolor i Sverige.

När vi kommit hem tog jag kontakt med Sveriges Radio P4 Kalmar för att få till ett studiebesök där också för att få mer kunskap om lokalradion. Till det besöket kunde ingen av de som var med i Stockholm komma utan det blev en helt ny grupp av lärare.

I projektet låg det också att få hjälp av Alastair Creelman på Linnéuniversitetet att få en inblick i hur det ser ut internationellt med radion som öppen lärresurs. Alastair föreslog att vi skulle ha med det på ett webbinarium. Den 27 maj hade vi det och förutom jag och Alastair så deltog Yasmine El Rafie från Sveriges Radio och eleverna Hanna Marelius och Rut Näsman.

Hannas, Ruts och min presentation på Webbinariet har sedan legat till grund för en artikel som i dagarna blir publicerad i tidskriften ”Datorn i utbildning”. Vi jobbar också med en artikel på engelska till tidskriften ”Learning and leading” som är ISTES tidskrift. Den fick vi förfrågan om att skriva efter att Daniel Åkerblom, Mats Lindahl och jag bland annat presenterat radiodagboksprojektet under vår ”postersession” om ”digital citizenship” på ISTE 2013 i San Antonio.

När jag tog kontakt med Skolforum för att höra om de var intresserade av ett föredrag om ”radion som öppen lärresurs” så ville chefen för skolforum ha två föredrag! 28/10 berättade Marie-Louise Kristola och jag om detta och 29/10 Yasmine El Rafie och jag. Båda dessa föredrag filmades men än så länge är det bara föredraget den 29/10 som är utlagt på Skolforums Bambuserkanal.

Torsdagen den 14 november kommer jag att ha ett föredrag på AV Media där jag sammanfattar och sätter in radion som öppen lärresurs i ett transmediaperspektiv. Paulina Bäckström, fd elev på Stagneliusskolan, kommer också vara med och berätta om hur det var att göra radiodagböcker.

Fenologi 10 november 2013

Publicerad den av
Svara

StenåsaSoluppgång över Östersjön vid Stenåsa på Östra Öland.

I våras gjorde jag med jämna mellanrum olika blogginlägg om fenologi. Jag försökte i några korta ordalag beskriva hur långt naturen kommit i årstidsväxlingarna. Nu under hösten har jag inte hunnit vara ute så mycket i den svenska naturen. Resan till Uganda i september/oktober kräver förberedelser, tid för själva resan och när man kommer hem är det ofta väldigt mycket att göra för att komma ikapp med jobbet.

Men idag tog jag mig ledigt på morgonen och åkte ut till östra Öland med min vän Mats. Vi åkte till Stenåsabadet. Den senaste veckan har det setts många östliga tillfälliga gäster här.  Vid den här tiden på året brukar det komma många sådana arter till den svenska ostkusten och framför allt Öland. Just här i träddungarna vid badet hamnar många små tättingar när de flugit över Östersjön. Kungsfågelsångare, taigasångare och ökenstenskvätta är några av de sällsynta fåglar med östligt ursprung som setts den senaste veckan.

När vi kom i gryningen var p-platsen vid campingen redan full med bilar. Fågelskådare gick och tittade i träden genom hela campingdungen. Vi hade inte gått långt förrän vi hörde en skådare säga: ”det där måste vara en bergstaiga!”. Han menade då bergstaigasångare. Den flög lite rastlöst i buskarna och visade upp sig tydligt emellanåt. Den hade ett tydligt ögonbrynsstreck och ett litet ljusare band på vingen. Det kom fler och fler skådare till den plats där vi stod men plötsligt började de springa västerut mot campingdungens västra utkant. Vi följde efter och lyckades snart se den svartstrupig järnsparven som satt i en rishög. En fågelskådare hade också sett en brunsångare tidigare på morgonen.

Ute över Östersjön kom det två lommar flygande. Den ena rörde på halsen i flykten och var lite mindre. En storlom och en smålom alltså. Ett femtiotal knipor låg utanför badet och långt ut kunde jag se några alfåglar flyga. Söderut låg det alldeles tjockt med vitkindade gäss. Det kom tre havsörnar som skrämde upp dem och som gjorde att flera flockar flög norrut.

Det har varit fullt med rariteter i Sverige idag. En gråhuvad sparv och en videsångare sågs vid Utlängan i Blekinge. En rubinnäktergal på Gotland. Ökenstenskvätta utanför Trosa i Södermanland och en härfågel vid Ottenby.

Regnet kommer!Regnet kommer ut över Östersjön vid Stenåsa på Öland.

 

Praktiskt ekologiskt samhälle

Publicerad den av
Svara

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Djuplyssning och djuptalande

Publicerad den av
Svara

Denna vecka har jag haft tvärgruppsredovisning med mina ettor som läser naturkunskap 1b. De har arbetat med att undersöka olika områden inom hälsa och gjort en enkel enkätundersökning om det området bland elever på skolan. Genom att de undersöker sin egen skola och den värld de lever i får jag in autenticitet i undervisningen.

Det de gjort är att de fått berätta för varandra det som de kommit fram till i sina rapporter. Jag sa till dem innan de började att den som berättar skulle djuptala och alla andra i tvärgruppen djuplyssna. Det fungerade över förväntan och alla grupper jobbade bra! Nåväl några av eleverna hade lite svårt att sitta still men överlag gick det mycket bra. När de var klara med sina redovisningar fick de diskutera hur man kan lägga upp en hälsosam livstil som samtidigt inte förstår för någon annan i ett annat land. En av grupperna fick titta på konsumtion och försöka sätta sig in i hur vårt val av produkter kan påverka andra människors hälsa i andra delar av världen. På så sätt kan man förklara begreppet hållbar utveckling när det gäller hälsa: ”Det gäller att skapa en livstil som är hälsosam för en själv samtidigt som den inte förstör jorden”

Teach 100

Publicerad den av
Svara

Ibland är det bra att Google på sig själv så man ser vad det är för digitala fotspår som finns om en på nätet. Detta gjorde jag idag. En ny sak som jag då upptäckte var att denna blogg finns med på en rankinglista över undervisningbloggar i världen. Sidan som höll i rankinglistan hette ”Teach.com” och deras rankingprojekt kallade de ”Teach 100”. Det de tittar på är följande:

  • Koppling till sociala medier (40%). Hur mycket länkas bloggen till facebook, twitter och Stumbleupon?
  • Aktivitet (20%). Hur ofta bloggen uppdateras.
  • Auktoritet (20%). Hur många andra siter som länkar till den.
  • Lärpoäng (20%). En subjektiv bedömning av hur bra bloggen informerar.

Det var mest amerikanska bloggar med men jag hittade också Brånbäcks ”Kilskrift”. Min blogg var rankad på 389 plats idag. Jag la in den dynamiska widgeten som fanns på sidan som varje blogg som var med hade på en av mina sidor. På så sätt kan man följa vilken ranking bloggen har dag för dag.

Vilka bloggar ligger då i topp nu? Följande är rankade i topp:

  1. Inside Higher Ed
  2. Edudemic
  3. Edutopia
  4. Classroom 2.0
  5. The Learning Network

Bronsibis och Sh´bam

Publicerad den av
Svara

När terminen är igång känns det ofta som om man jobbar jämt. I tanken är i alla fall jobbet med hela tiden. ”Hur gör du när du skall koppla av och få ny energi i ditt jobb?” Den frågan fick jag när jag blev intervjuad av radio P4 efter guldäpplenomineringen. ”Jag sticker ut och tittar på fåglar” sa jag ”och jag dansar gruppdans”.

Idag blev det rekreation på båda sätten. Strax innan skymningen åkte vi och tittade på två bronsibisar som sökte föda i en liten by som heter Resby på Möreslätten. De gick i en liten våtmark bakom en ladugård.

Lite senare på kvällen blev det Sh´bam på Nordic club eller Wellnes studio som det nu heter. Naturligtvis träffade jag en gammal elev som också kom på dansen. Har man bott i samma stad i över tjugo år och varit lärare nästan hela tiden så träffar man på elever var man än går.

Wikipedia and sustainable development

Publicerad den av
Svara

I have in several places written about the opportunities around Wikipedia as a new education movement here on my blog. Especially in developing countries where the project Wikipedia Zero makes it possible for anyone with a mobile phone to surf without cost on the encyclopedia .

As a teacher, I have for years seen the importance of Wikipedia when I let students search freely for knowledge online. It is almost always Wikipedia articles that comes up first in searches and those witch the students use. It is therefore of paramount importance that articles about  ” sustainability”, ” health”, ” the body’s physiology ,” ”HIV” and others that often occurs in the context of schools are really good. Especially now as open educational resources are becoming more common because of the new digital opportunities .

We had a conference on the sustainable development concept in the swedish Wikipedia last spring and has started a Facebook page where we can discuss it. This work must be intensified now!

From Wikimedia I have been told that a number of doctors have written important articles in the health field that students around the world can translate from english to the Wikipedia version in other countries and languages . The project is called ”WikiProject Medicine”

Similarly, should important articles on sustainable development be written by panels of experts in organisations such as Stockholm Resilience Centre, United Nations Associations, WWF,  and other NGOs working on sustainable development. Articles could be written in english and then quickly translated into Spanish , Hindi and Mandarin in order to then be translated and placed on smaller versions of Wikipedia . If the articles are written in a manner that secondary schools students can understand it I think most of the people in a society can understand it.

This would be a start at getting Wikipedia to become a global knowledge base for sustainable development. Along with Wikipedia Zero it can be really powerful because it can reach out to where it is most needed !

Then it is also important that local people write in their language about practical examples of sustainable community development, agriculture, health and local economy. A team will start a pilot project  in Uganda where they will write articles about that in the luganda Wikipedia . We hope that this pilot project will be the beginning of a new global public education  movement for sustainable development.

Mbazzi 2013-14The village Mbazzi in Uganda are planning to start a Wikipedia resource center for sustainable village development.

Paul_&_people_in_Mbazzi_villagePaul Kiguba (project leader) and Mbazzi farmer association are the local villagers that plan to start the resource center and will write articles about practical sustainable village development in the luganda Wikipedia version and spread the knowledge around Buganda in Uganda.

Mbazzi 2013 kopiaMbazzi is an ordinary rural village in Mpigi district in Uganda. It is villages like those who can benefit from knowledge spread by Wikipedia with the help of Wikipedia zero.

Enkla lektioner om cellen och genetik

Publicerad den av
Svara

Förbereder nästa arbetsområde i naturkunskap 1b. Det skall vara genteknik. Har använt en del av dagen till att ladda ner enkla lektioner på YouTube. Tänkte att ha arbetsområdet med klassiska ”flipped classroom” genomgångar som komplement till mina öppna lärresurser som forskning.se och genteknik.nu.

Här kommer filmerna i den ordning som jag tänkte visa dem:

Tankar om Wikipedias betydelse

Publicerad den av
Svara

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.