Månadsarkiv: november 2013

Fenologi 10 november 2013

Publicerad den av
Svara

StenåsaSoluppgång över Östersjön vid Stenåsa på Östra Öland.

I våras gjorde jag med jämna mellanrum olika blogginlägg om fenologi. Jag försökte i några korta ordalag beskriva hur långt naturen kommit i årstidsväxlingarna. Nu under hösten har jag inte hunnit vara ute så mycket i den svenska naturen. Resan till Uganda i september/oktober kräver förberedelser, tid för själva resan och när man kommer hem är det ofta väldigt mycket att göra för att komma ikapp med jobbet.

Men idag tog jag mig ledigt på morgonen och åkte ut till östra Öland med min vän Mats. Vi åkte till Stenåsabadet. Den senaste veckan har det setts många östliga tillfälliga gäster här.  Vid den här tiden på året brukar det komma många sådana arter till den svenska ostkusten och framför allt Öland. Just här i träddungarna vid badet hamnar många små tättingar när de flugit över Östersjön. Kungsfågelsångare, taigasångare och ökenstenskvätta är några av de sällsynta fåglar med östligt ursprung som setts den senaste veckan.

När vi kom i gryningen var p-platsen vid campingen redan full med bilar. Fågelskådare gick och tittade i träden genom hela campingdungen. Vi hade inte gått långt förrän vi hörde en skådare säga: ”det där måste vara en bergstaiga!”. Han menade då bergstaigasångare. Den flög lite rastlöst i buskarna och visade upp sig tydligt emellanåt. Den hade ett tydligt ögonbrynsstreck och ett litet ljusare band på vingen. Det kom fler och fler skådare till den plats där vi stod men plötsligt började de springa västerut mot campingdungens västra utkant. Vi följde efter och lyckades snart se den svartstrupig järnsparven som satt i en rishög. En fågelskådare hade också sett en brunsångare tidigare på morgonen.

Ute över Östersjön kom det två lommar flygande. Den ena rörde på halsen i flykten och var lite mindre. En storlom och en smålom alltså. Ett femtiotal knipor låg utanför badet och långt ut kunde jag se några alfåglar flyga. Söderut låg det alldeles tjockt med vitkindade gäss. Det kom tre havsörnar som skrämde upp dem och som gjorde att flera flockar flög norrut.

Det har varit fullt med rariteter i Sverige idag. En gråhuvad sparv och en videsångare sågs vid Utlängan i Blekinge. En rubinnäktergal på Gotland. Ökenstenskvätta utanför Trosa i Södermanland och en härfågel vid Ottenby.

Regnet kommer!Regnet kommer ut över Östersjön vid Stenåsa på Öland.

 

Praktiskt ekologiskt samhälle

Publicerad den av
Svara

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Djuplyssning och djuptalande

Publicerad den av
Svara

Denna vecka har jag haft tvärgruppsredovisning med mina ettor som läser naturkunskap 1b. De har arbetat med att undersöka olika områden inom hälsa och gjort en enkel enkätundersökning om det området bland elever på skolan. Genom att de undersöker sin egen skola och den värld de lever i får jag in autenticitet i undervisningen.

Det de gjort är att de fått berätta för varandra det som de kommit fram till i sina rapporter. Jag sa till dem innan de började att den som berättar skulle djuptala och alla andra i tvärgruppen djuplyssna. Det fungerade över förväntan och alla grupper jobbade bra! Nåväl några av eleverna hade lite svårt att sitta still men överlag gick det mycket bra. När de var klara med sina redovisningar fick de diskutera hur man kan lägga upp en hälsosam livstil som samtidigt inte förstår för någon annan i ett annat land. En av grupperna fick titta på konsumtion och försöka sätta sig in i hur vårt val av produkter kan påverka andra människors hälsa i andra delar av världen. På så sätt kan man förklara begreppet hållbar utveckling när det gäller hälsa: ”Det gäller att skapa en livstil som är hälsosam för en själv samtidigt som den inte förstör jorden”

Teach 100

Publicerad den av
Svara

Ibland är det bra att Google på sig själv så man ser vad det är för digitala fotspår som finns om en på nätet. Detta gjorde jag idag. En ny sak som jag då upptäckte var att denna blogg finns med på en rankinglista över undervisningbloggar i världen. Sidan som höll i rankinglistan hette ”Teach.com” och deras rankingprojekt kallade de ”Teach 100”. Det de tittar på är följande:

  • Koppling till sociala medier (40%). Hur mycket länkas bloggen till facebook, twitter och Stumbleupon?
  • Aktivitet (20%). Hur ofta bloggen uppdateras.
  • Auktoritet (20%). Hur många andra siter som länkar till den.
  • Lärpoäng (20%). En subjektiv bedömning av hur bra bloggen informerar.

Det var mest amerikanska bloggar med men jag hittade också Brånbäcks ”Kilskrift”. Min blogg var rankad på 389 plats idag. Jag la in den dynamiska widgeten som fanns på sidan som varje blogg som var med hade på en av mina sidor. På så sätt kan man följa vilken ranking bloggen har dag för dag.

Vilka bloggar ligger då i topp nu? Följande är rankade i topp:

  1. Inside Higher Ed
  2. Edudemic
  3. Edutopia
  4. Classroom 2.0
  5. The Learning Network

Bronsibis och Sh´bam

Publicerad den av
Svara

När terminen är igång känns det ofta som om man jobbar jämt. I tanken är i alla fall jobbet med hela tiden. ”Hur gör du när du skall koppla av och få ny energi i ditt jobb?” Den frågan fick jag när jag blev intervjuad av radio P4 efter guldäpplenomineringen. ”Jag sticker ut och tittar på fåglar” sa jag ”och jag dansar gruppdans”.

Idag blev det rekreation på båda sätten. Strax innan skymningen åkte vi och tittade på två bronsibisar som sökte föda i en liten by som heter Resby på Möreslätten. De gick i en liten våtmark bakom en ladugård.

Lite senare på kvällen blev det Sh´bam på Nordic club eller Wellnes studio som det nu heter. Naturligtvis träffade jag en gammal elev som också kom på dansen. Har man bott i samma stad i över tjugo år och varit lärare nästan hela tiden så träffar man på elever var man än går.

Wikipedia and sustainable development

Publicerad den av
Svara

I have in several places written about the opportunities around Wikipedia as a new education movement here on my blog. Especially in developing countries where the project Wikipedia Zero makes it possible for anyone with a mobile phone to surf without cost on the encyclopedia .

As a teacher, I have for years seen the importance of Wikipedia when I let students search freely for knowledge online. It is almost always Wikipedia articles that comes up first in searches and those witch the students use. It is therefore of paramount importance that articles about  ” sustainability”, ” health”, ” the body’s physiology ,” ”HIV” and others that often occurs in the context of schools are really good. Especially now as open educational resources are becoming more common because of the new digital opportunities .

We had a conference on the sustainable development concept in the swedish Wikipedia last spring and has started a Facebook page where we can discuss it. This work must be intensified now!

From Wikimedia I have been told that a number of doctors have written important articles in the health field that students around the world can translate from english to the Wikipedia version in other countries and languages . The project is called ”WikiProject Medicine”

Similarly, should important articles on sustainable development be written by panels of experts in organisations such as Stockholm Resilience Centre, United Nations Associations, WWF,  and other NGOs working on sustainable development. Articles could be written in english and then quickly translated into Spanish , Hindi and Mandarin in order to then be translated and placed on smaller versions of Wikipedia . If the articles are written in a manner that secondary schools students can understand it I think most of the people in a society can understand it.

This would be a start at getting Wikipedia to become a global knowledge base for sustainable development. Along with Wikipedia Zero it can be really powerful because it can reach out to where it is most needed !

Then it is also important that local people write in their language about practical examples of sustainable community development, agriculture, health and local economy. A team will start a pilot project  in Uganda where they will write articles about that in the luganda Wikipedia . We hope that this pilot project will be the beginning of a new global public education  movement for sustainable development.

Mbazzi 2013-14The village Mbazzi in Uganda are planning to start a Wikipedia resource center for sustainable village development.

Paul_&_people_in_Mbazzi_villagePaul Kiguba (project leader) and Mbazzi farmer association are the local villagers that plan to start the resource center and will write articles about practical sustainable village development in the luganda Wikipedia version and spread the knowledge around Buganda in Uganda.

Mbazzi 2013 kopiaMbazzi is an ordinary rural village in Mpigi district in Uganda. It is villages like those who can benefit from knowledge spread by Wikipedia with the help of Wikipedia zero.

Enkla lektioner om cellen och genetik

Publicerad den av
Svara

Förbereder nästa arbetsområde i naturkunskap 1b. Det skall vara genteknik. Har använt en del av dagen till att ladda ner enkla lektioner på YouTube. Tänkte att ha arbetsområdet med klassiska ”flipped classroom” genomgångar som komplement till mina öppna lärresurser som forskning.se och genteknik.nu.

Här kommer filmerna i den ordning som jag tänkte visa dem:

Tankar om Wikipedias betydelse

Publicerad den av
Svara

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

Formativ bedöming på bussen

Publicerad den av
Svara

Eftersom denna blogg skall handla om tankar, erfarenheter och jobb jag gör som lärare 2013 så måste jag ta med dagens arbete: formativ bedömning på Kalmarbussen.

Att åka till Stockholm, Göteborg och alla andra ställen dit det är lite långt brukar vara ett utmärkt tillfälle att gå igenom elevarbeten. Eftersom jag har alla på Google Drive nu måste det finnas wi-fi på det transportmedel jag väljer. Swebuss har det och det fungerar hjälpligt. Därför tar jag alltid bussen till Stockholm. Jag vill att resan skall ta tid så jag får mycket gjort.

Idag testade jag Google Drive på iPaden. Det gick bra även om det tar lite längre tid att skriva kommentarer. Den har rätt storlek för en buss och med retinaskärmen är bilden mycket bra.

Insikter under intervjuer

Publicerad den av
Svara

För ca 15 år sedan blev jag intervjuad på ett kafé i Vasastaden i Stockholm. Jag hade lett ett visionsarbete på Södermalm och journalisten från radioprogrammet Tendens ville veta hur jag tänkte kring allt vad det gällde visioner. Vi satt nog i två timmar och pratade och jag minns att jag fick en viktig insikt om mitt liv under just den intervjun. En insikt som jag ofta sedan dess har tänkt på då och då.

Efter att ha blivit djupintervjuad förstod jag att ”lärande” varit viktigt i hela mitt liv. Ska man hitta ett ”nyckelord” eller ”essens” i mitt liv så är det just det. Kanske inte så konstigt när jag nu valt läraryrket men det har varit viktigt långt innan jag blev lärare. Från det jag varit liten har nästan allt jag gjort handlat om någon form av lärande eller att lära ut. Det är därför min blogg också har rubriken ”Att föra kunskapen vidare”. Det är det tema som följt och följer mig genom livet.

Idag var det dags för ännu en intervju på ett café i Vasastaden. Eller rättare sagt i Vasastadens utkanter. Eftersom jag blivit nominerad till guldäpplet ville en journalist prata med mig och vi bestämde att ses i närheten av Odenplan på ett lugnt och relativt tyst café. Vi satt i två timmar. Ingen av oss kände någon stress och samtalet flöt på. Det är märkligt vad saker kan bli klarare när man förklarar något för någon annan och berättar fritt ur hjärtat.

Några insikter som jag fick var vad som behövdes för att jag skulle kunna ändra min undervisning och köra utan prov, lärobok och föreläsningar dvs gå över i ett nytt undervisningsparadigm.

Först var det viktigt att jag fick höra en vision om den framtida undervisningen och att jag tog till mig den och såg möjligheter i dess förverkligande. 

Möjlighet att få arbeta med den på arbetstid var också viktigt. Jag fick mitt utvecklingsprojekt från rektorn som gjorde att jag fick lite tid och andra resurser för att komma igång.

Min egen upptäckarlust och nyfikenhet var en drivkraft som drev mig vidare.

Genom att bjuda ner ämneskollegor som kom ner till oss och berättade om hur de ändrat sin undervisning med hjälp av digitala verktyg gjorde att jag fick konkreta tips.

Att få vara med i ett forskningsprojekt med Mats Lindahl från Linné´universitetet gjorde att jag hade en trygghet när jag provade helt nya sätt.

”Skapa bok funktionen” på Wikipedia gjorde att jag vågade att lämna läroboken. Hur man använde den hittade jag på Linn Gustavssons blogg.

Att följa andra lärares bloggar och tweetar har varit viktigt för att få kunskap om nya verktyg och arbetssätt.