Kategoriarkiv: Pedagogik

Praktisk samhällsekologi – andra året

Publicerad den av
1

Under det första året i KY utbildningen praktisk samhällsekologi gick vi igenom samhället i stort och tittade på de miljöanpassningsprocesser som som finns på olika nivåer i samhället och i olika typer av organisationer. Det gav också en grundläggande kunskap i samhällskunskap, ekologi och miljökunskap som man behöver för att driva dessa processer.

Det andra året fördjupades kunskaperna om miljöarbetet i företag och allt som man behöver för att förstå allt kring det.

Individ och grupputveckling
Efter det första årets visionsarbete och gruppsamverkan fördjupades kunskapen med några kurser till.

Visionsarbete 2
Här gick vi in på andra visionsmetoder än visionsbygge inifrån och kursdeltagarna fick träna på att lägga upp egna visionsprocesser i en organisation. De två första kursårgångarna fick en kursvecka med Warren Ziegler som tagit fram metoden visionsbygge inifrån.

Hälsa och friskvård
I denna delkursen tittade vi på hur man kan arbeta förebyggande med ett hälsoarbete i ett företag.

IT och kommunikation
Grundläggande kunskaper i IT och kommunikation så långt som utvecklingen kommit då. Skulle kursen gå nu skulle denna delkurs vara mycket längre än den var.

Projektledning/beställning/genomförande
För att kunna förstå och leda projekt i företag, organisationer och kommuner behövde de studerande en grundläggande kunskap i hur man leder, beställer och genomför ett projektarbete.

Företag och miljö
Här kom ett antal kursen igen som låg under ”samhälle och miljö” det första året. Nu fokuserade de på det som man behöver veta om man arbetar i ett företag.

Ekologi och miljökunskap
Här gick vi framför allt igenom utsläpp och deras inverkan på ekosystemen och de enskilda individerna

Samhällsstrukturer/Samarbetsformer/Beslutsprocesser
När denna delkurs kom tillbaka år två så handlade den framförallt om strukturer och processer inom företag.

Ekonomi och miljöekonomi
Även här var fokus på ekonomi i och runt ett företag.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Här fick de studerande lära sig grunderna i hur man gör en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljöjuridik och styrmedel
Vilka lagar som styr miljöarbetet och vilka styrmedel som finns är viktigt för en miljösamordnare att känna till.

Logistik
Genom en bra logistik kan man göra miljövinster. Därför måste en miljösamordnare känna till grunderna i detta ämne.

Miljöanalyser och mätteknik
För att som miljösamordnare kunna beställa rätt analyser i ett miljöarbete måste man känna till grunderna i detta. Denna kursen skulle framför allt ge beställarkompetens mer än att utbilda de studerande till att göra analyser.

Miljöanpassad produktutveckling
Ett företags miljöarbete inbegriper också själva produkten och hur ”miljövänlig” den kan göras.

Lärande i arbete
Det sista året var lärandet i arbete 15 veckor långt och många av de studerande fick tack vare det en rejäl erfarenhet av ett företag eller organisations miljöarbete.

Sett över landet fick ca 70 % av dem som gick en KY utbildning jobb efter sin utbildning.

Den första kursen hölls första terminen våren 1997 i Kretsloppshuset på Furulidskolan. Sen fick den flytta till daghemmet i ”Pakistan” i Aneby när den den andra årgången började på Furulidskolan. 1998 flyttade hela kursen med båda de första årgångarna ut till det nybyggda Ekotopia strax söder om Aneby. Lokalerna där var de finaste utbildningslokaler som jag undervisat i. Den lilla hörsalen var fantastiskt att få föreläsa i. Kontoren var också bland de bästa jag suttit och arbetat i. Allt var i stort sett gjort i trä inomhus. Den sista kursen gick ut 2003. Efter det såldes Ekotopia.

Det var nu tio år sedan utbildningen slutade. Varför tar jag då upp den nu igen? Jag tror att en modern variant av detta upplägg skulle passa i några av de skolor i Uganda  som vi samarbetar med. Där ligger de mycket närmare målet att bygga ett lokalt hållbart samhälle. Nästan alla, på landsbygden i alla fall, har ett trädgårdsjordbruk som skulle passa utmärkt för permakultur. Våra studiebesök på VI-skogen i Masaka visar att det går att göra mycket i den riktningen och att det gör resultat. De har nästan obegränsat med sol som kan bli deras viktigaste energikälla. Det finns en ”spirit” av gemenskap att lösa problem tillsammans inbyggt i deras kultur. De har också ett levande kulturliv som kan användas som livsinspiration och källa till att sprida kunskaper. Sen har de naturligtvis andra problem som inte vi har men genom internationella standarder på miljöområdet och det sociala området tror jag utvecklingen kan gå framåt.

Att djupse

Publicerad den av
5

Tidigare i min blogg har jag (10 februari) och Eva Grundelius (18 februari) skrivit om ”hållbart lärande”. Det bygger på fyra förmågor som rätt använda kan bidra till en god lärprocess: att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna och djupfråga. Jag har de senaste dagarna kommit fram till att det finns en till förmåga som man kan lägga till de fyra: att djupse.

Att djupse får inte förväxlas med djupseende som betyder att se tredimensionellt eller ”att varsebli omgivningens tredimensionella struktur”. Det är inte helt enkelt att beskriva vad djupse innebär eftersom det måste erfaras genom det sätt som man ser omgivningen på. Men här är några försök i alla fall.

Djupse gör du när du helt koncentrerat betraktar ett föremål eller din omgivning. När du ”ser när du tittar”. Du kan t.ex. växla mellan att se själva föremålet och formerna som finns i ”tomrummen” runt föremålet. När du tecknar så tränar du att djupse, dvs att medvetet betrakta det du skall rita av och sedan göra en avbildning av det på ett papper. Den iaktagelseprocess som du då måste gå igenom för att kunna göra detta skulle man kunna kalla för att ”djupse”.

Man använder också förmågan att djupse när man artbestämmer ett djur eller en växt. För att vara säker på vilken art det är när man första gången ser en art måste man noga iaktta färg, form mönster eller beteende.

Förmågan att djupse använder man också när man skall göra observationer. Att observera är den första fasen i det vetenskapliga arbetsättet som Aristoteles tog fram. När man sedan observerat skulle man enligt honom strukturera det man sett och sedan göra en analys.

Vetenskap och att djupse gick hand i hand i både konstens och vetenskapens historia. Ett av de tydligaste exemplen på det är Leonardo da Vincis livsverk. Där var själva observationen förutsättningen för det vetenskapliga arbete han gjorde när det t.ex. gäller människokroppens byggnad. För att kunna göra de tekniska konstruktioner som han gjorde var han tvungen att ha en så riktig bild av de ingående delarna som möjligt också.

Att djupse är alltså en viktig förmåga hos såväl de första som dagens forskare och konstnärer.

Det är genom att t.ex.utföra bildkonst som vi tränar vår förmåga att djupse. Det tränas inte av att ”klistra in” bilder i ett dokument. Här har vi en förmåga som jag tror måste tränas utan datorer i verkligheten med papper och penna. Men när man väl tränat upp förmågan så har man nytta av den också om man skapar bilder i datorn.

Socioscientific Issues i den naturvetenskapliga undervisningen

Publicerad den av
1

Idag gästbloggar didaktikforskaren Mats Lindahl från Linnéuniversitetet:

Forskare inom naturvetenskaplig didaktik började 80-talet att använda benämningen ”Socioscientific Issues” (SSI) i syfte att föra fram det väsentliga i att diskutera relationen mellan teknisk utveckling och dess påverkan på samhället. Fram till denna brytpunkt hade man beskrivit användningen av naturvetenskaplig kunskap och utveckling som oproblematisk. Inte minst miljöproblemen krävde ett annat sätt att beskriva verkligheten. SSI är numer ett stort forskningsområde och användningen av SSI i skolor runt om i världen blir allt vanligare.

Med hjälp av ”Socioscientific Issues” (SSI) kan man utveckla sin undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. SSI är en benämning på aktuella och framtida dilemman som uppstått genom att utveckling av naturvetenskap och teknologi kommit till användning i samhället. Undervisning med hjälp av SSI innebär att man återkommande skapar undervisnings-situationer där värden, känslor och moraliska dilemman står i centrum tillsammans med naturvetenskaplig kunskap.

Typiskt för ett SSI är att det inte har en enda lösning. Det gör dem till en början svåra och kanske frustrerande för eleverna att arbeta med, men detta uppvägs av att de tillåter kreativitet och att eleverna får använda och pröva sina personliga upplevelser och ställningstaganden.

SSI engagerar eleverna men har inte som huvudsyfte att öka intresset för naturvetenskap, utan syftar till att ge eleverna möjlighet att utifrån sitt eget perspektiv engagera sig i frågeställningar och att i bl.a. gruppdiskussioner få chansen att möta andras perspektiv.

Genom att arbeta med verkliga problem, sådana man brottas med i samhället, så blir kunskaper, moral och värden både verktyg och objekt för lärande. Istället för att slå fast det enda rätta utvecklar eleverna sin förmåga att förstå olika sidor av komplexa problem, liksom förmågan att aktivt delta i diskussioner om dilemman som kan behöva en temporär lösning.

Eftersom eleverna både får förbereda sig för och genomföra gruppdiskussioner och debatter ökar de sin förmåga att argumentera – en förmåga som är nödvändig för ett framtida deltagande i samhällsdebatten.

SSI inom sådana områden som hälsa och livsstil, genteknik, sex och samlevnad, biologisk mångfald samt teknikutveckling relativt hållbar utveckling kan vara mycket fruktbara. Användning av genteknik inom det medicinska området ger t.ex. stora möjligheter att engagera sig i den kunskap som ligger bakom nya möjligheter att rädda och förändra människor liv, samtidigt som frågeställningar som påverkar vår människosyn dyker upp: vad ska betraktas som sjukt? Hur ska man kunna avgöra vilka liva som ska räddas eller förändras? Hur kan man värdera djur, embryon och celler i förhållande till en människa?

Länkar:

http://serc.carleton.edu/sp/library/issues/what.html

http://www.civnet.org/2010/03/teaching-citizenship-through-science-socio-scientific-issues-as-an-important-component-of-citizenship/

http://faculty.education.ufl.edu/tsadler/IRSSI.pdf

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course39301/published/1298318358598/resourceId/15211173/content/Socio-scientific%20issus.pdf

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9140681238

Bakgrunden och mellanrummens betydelse

Publicerad den av
Svara

När psykologen Carl Gustav Jung skulle beskriva och förstå europén gjorde han inte det fullt ut för än han kommit till Afrika och fick lära känna en annan kulturs människor. Då, när han fick en annan bakgrund till europén, framträdde dragen tydligare.

Så har det också varit för våra elever på Global profil. De har lärt sig och förstått mycket om sin egen kultur genom att få uppleva vardagen i Uganda eller Sydafrika.

Det är därför en längre resa bort från det egna kan ge så mycket insikter.

När vi skall försöka lära våra elever något så kan vi försöka att ändra bakgrunden på olika sätt. Då framträder det vi vill visa tydligare och på olika sätt. Om man skall måla av ett stilleben får man en sannare bild av det man målar av om man gör olika tavlor med olika bakgrund. Det man vill visa framträder tydligare för varje bild.

Mellanrummen har också betydelse. Mitt arbetsrum ligger på tredje våningen i min skola. Jag går säkert upp och ner till och från personalrummet fem gånger om dagen. Jag möter alltid en massa elever då. Under åren har jag förstått hur viktiga dessa möten är i korridorerna och trapporna. Jag hälsar alltid på alla jag möter. Småpratar gärna: ”hur gick det på matchen?”. Gjorde du några mål?”. ”Förstod ni läxan”. Frågor och korta påståenden kan bli många under en dag. Men det är genom dessa korta och vardagliga möten jag bygger upp en relation med eleveran. Detta har jag sedan nytta av på lektionerna. Då är jag en människa för dem och inte bara en lärare. De ger mig ett förtroende som gör att jag kan vara ärligare mot dem när jag ger dem formativ bedömning.

Eleverna påverkas och utvecklas mycket av varandra också. Vilka som går i klassen kan ha stor betydelse för eleverna. ”Kamrateffekten” kallas det fick jag lära mig när Ibrahim Baylan gästade Kalmar förra veckan. När jag gick i gymnasiet var nästan en tredjedel fältbiologer. Detta stärkte givetvis intresset för biologi i mig.

Det som sker mellan lektionerna betyder alltså mycket för trivsel och lärande. Precis som pauserna mellan tonerna gör att det blir fin musik! Bryter man av en termin med en studieresa till något intressant ställe eller gör en vildmarksresa blir hela terminen bättre.

När jag undervisar med socioscientific issues (SSI) får jag både en bakgrund till det naturvetenskapliga fenomen som jag skall försöka förklara och bra mellanrum mellan all naturvetenskaplig fakta. Det eleverna skall lära sig sätts in i en relevant situation och en förståelse för var kunskapen hör hemma i vardagen och samhället gör att den känns mer meningsfull.

MOOC

Publicerad den av
Svara

MOOC står för ”Massiv open online course” och är en kurs som drivs via nätet och kan ha tusentals med studerande. De första startade 2008 inom den öppna lärresurs rörelsen. 2012 var det år då de slog igenom i en större skala. De mest kända organisationerna som tillhandahåller MOOC är Coursera, Udacity och edX. En av de största MOOC som genomförts var Stanford´s kurs i artificiell intelligens som hade 160 000 deltagare. Vem som helst får delta i en MOOC utan kostnad. Om man inte vill ha ett utbildningsbevis och poäng vill säga. Då får man betala en mindre summa.

Det har redan hunnit utvecklas olika typer av MOOC. cMOOCs är nätverkskurser där deltagarna är med i lärogrupper där man ofta bloggar eller skapar olika projekt. Dessa kurser är ofta inte så stora. xMOOCs däremot kan ha tiotusentals deltagare. Dessa är mer innehållsstyrda och kan examineras av t.ex. självrättande prov eller liknande. De är mindre kollaborativa än cMOOCs.

Här är några MOOC kurser i hållbar utveckling:

Introduction to sustainability
https://www.coursera.org/course/sustain

Sustainable Agricultural and land management
https://www.coursera.org/course/sustainableag

Global sustainable energy: Past, Present and Future
https://www.coursera.org/course/globalenergy

Sustainability of food systems: A global lifecycle perspective
https://www.coursera.org/course/globalfoodsystems

Sustainability leaders series
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/sustainability-leaders-series/id598283109?mt=10

Global problem of Populationgrowth
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/global-problems-population/id341651979?mt=10

Key trends in Africa
https://itunes.apple.com/se/course/key-trends-in-africa/id600065429

Endeavor´s Sustainable Economics Developments
http://www.academicearth.org/lectures/endeavors-sustainable-economic-developments

Här är några andra exempel på MOOC:
Learning Open Educational Resources: loer12.wikispaces.com
Connectivism and Connected Knowledge: cck12.mooc.ca
Exploring Our Digital Footprints Together: digifoot12.wikispaces.com

Här är adresserna till de största organisationerna som tillhandhåller MOOC:
Udacity: www.udacity.com
edX: www.edx.org
Coursera: www.coursera.org

Litteratur
Fasimpaur, Karen (2013): Massive and open. Learning and Leading with Technology. ISTE.

Wikipedia – inspirerande prat

Publicerad den av
2

DSC_7985Idag hade vi stor Wikipediautbildning på Stagneliusskolan i Kalmar. Sophie Östergren och Axel Pettersson från Wikimedia höll i två workshop och ett inspirerande prat om Wikipedia på kvällen.

Under för middagen fick vi lära oss om grundprinciperna för Wikipedia, allt kring hur man skriver en artikel och vad man skall tänka på när man gör det. Vi började att praktiskt skriva på artiklar som låg oss nära. Några började att göra ”egna” Wikipedia böcker utifrån ”Skapa en bok” funktionen.

Efter lunch fick de som hade tid och ville gå till ett annat rum och fördjupa sig i lugn och ro tillsammans med Axel. Sophie gjorde om förmiddagens program för en ny grupp.

Vi hade bjudit in de lärare, pensionerade och nu verksamma, inom Kalmarsunds gymnasieförbund som var intresserade av att lära sig använda Wikipedia i undervisningen eller på annat sätt arbeta med fri kunskap. Vi hade också bjudit in alla i Kalmar som var intresserade av att skriva om Kalmar. Dagens utbildning skulle bli en början på att göra förstklassiga artiklar om Kalmar i svenska och andra språks Wikipedia. Detta är inte minst viktigt för Kalmar som turistort. Det är nog viktigare än man tror att det finns bra artiklar om Kalmar i Tyska, Engelska, Italienska och Ryska Wikipedia. Står man och väger vart man skall åka på semester om man bor i dessa ländre kanske man går in på sitt lands Wikipedia och tittar. Har vi då förstklassiga bilder på Kalmar och högintressanta artiklar kan det vara det som väger över att man beställer sin turistresa hit.

Wikipedia är också viktig som läromedel och kan även användas som examinationsform. Den används inom utbildning som ett pedagogiskt verktyg i 29 olika länder. Ska man titta efter goda exempel på det får man gå till Skara, Linnéuniversitetet, Global profil i Kalmar, KTH och SLU. På SLU har man anställt en wikipedian som arbetar inom det som man kallar SLU Wikipedia academy.

På Wikipedia kan man bidra med text, bild, film och ljud. Bara genom att använda Wikipedia som uppslagsverk kan eleverna via hyperlänkarna ledas in på ny kunskap. När eleverna skriver själva måste de kunna underbygga sina artiklar med källor, resonera kring relevans och utrycka sig sakligt och neutralt. Wikipedia är ett uppslagsverk och inget annat. Under årens lopp har olika diskussioner lett fram till vad som anses relevant att publicera. Artiklar om små idrottsföreningar t.ex tas bort och skall man publicera en artikel om en författare bör hen ha publicerats genom åtminstone två böcker på ”vanliga” förlag.

Wikipedia styrs som en merokrati där meriter och upparbetat förtroende genom mångårigt ideellt arbete påverkar om man får makt att plocka bort artiklar eller stänga av klottrande skribenter. Totalt är det 98 personer i Sverige som har administratörsstatus. 200 – 300 personer är inne och skriver.

Wikipedia har också systerprojekt som Wiktionary som är en ordbok, Wikiversity som tillhandahåller olika utbildningar, Wikidat som samlar data i en databas, Wikibooks som scannar in ej upphovsrättsskyddade böcker coh Wikimedia Commons som samlar bilder med en creative commons licens.

En del artiklar skrivs av ”robottar” som hämtar data och fakta från andra uppslagsverk. LSJ bot är en sådan robot.

Hemma hos – Utbildningsradion

Publicerad den av
Svara

UR-3

Ett öppet kontorslandskap. Skrivbord efter skrivbord med låga ”väggar” runt. Öppet och ljust i klara färger. Avskalat men med stil. Färgerna får en att tänka på Googles huvudkontor.

UR-2

UR är ett av de tre publik service företagen i Sverige. De andra är Sveriges television och Sveriges Radio. Deras uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras insatser inom utbildningsområdet. Detta gör man genom utbildningsprogram för barn, ungdomar och vuxna. Målet är att göra program i världsklass. UR har över 10 000 program från förskola till högskola.

Trevligt bemötanden från alla vars blickar jag möter. Skyltar i taket säger vilket program människorna vid skrivborden jobbar med. Jag leds bort mot ”skolministeriets” hörna.

UR

Jag hälsar på Andreas Viklund som är radioproducent och Antonio de la Cruz som också är radioproducent och reporter. De leder in mig i ett litet grupprum med en klar röd soffa, några lösa stolar och en vägg bestående av en whiteboard som är fullklottrad av idéer. ”Det här är vårt kreativa rum” berättar de när vi börjar att samtala.

Jag berättar om projekt vi har på gång i Kalmarsunds gymnasieförbund och om mina erfarenheter av det nya skolparadigmet. Det dröjer inte länge för än vi börjar rita på tavlan: ”flipped classroom”, ”personalized learning”, ”Global profil”, ”vildmarkspedagogik” och ”verkligheten som lärobok” mm. De berättar om programidéer de har på gång och jag fliker in med de goda exempel som vi har. Vi kommer in i ett tankeflöde där idéer och erfarenheter möts och stöts.

Efter ett intensivt och inspirerande samtal leds jag ut genom kontorslandskapet, kommer ut genom svängdörrarna och kan äta en välbehövlig lunch i TV-caféet utanför receptionen.

Mötet på UR tog en och en halv timme längre än vad som var planerat.

Ett sådant ”kreativt rum” vill jag också ha på min skola!

GMO och SSI

Publicerad den av
3

”Ska vi tillåta GMO i livsmedelsproduktionen i världen?”

Det var den fråga som eleverna fått gå till botten med de senaste månaderna i min undervisning i Naturkunskap 1b på Samhällsprogrammet Beteendevetenskap. De redovisade sitt resultat i form av en debatt och en enskild argumenterande uppsats.

Efter jullovet då vi påbörjade arbetet med frågan delade vi in dem i nya studiegrupper om ca 4 personer i varje grupp. Denna gång gick vi ifrån basgrupperna. Vi insåg att om grupperna hade en likartad ambition i sitt arbete skulle de fungera bättre. När vi utvärderade det arbete som eleverna gjort med hälsorapporten frågade vi dem också i en enkät hur deras ambition när det gäller naturkunskapen såg ut. Utifrån dessa svar, och det faktum att vi nu kände eleverna bättre, gjorde vi de nya grupperna.

Varje grupp fick sätta sig in i en roll som är kopplad till ämnet och den aktuella frågan. De roller som de fick sig tilldelade var.

1. Monsanto, det stora internationella företaget som forskar fram och skapar många av de GMO grödor som finns i världen.

2. Indiska bönder som använt Monsantos grödor och misslyckats med det. Över 17 000 fattiga bönder har tagit livet av sig för de inte sett någon utväg ur sin skuldtyngda situation.

3. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) representerar de svenska bönderna.

4. Forskare

5. Greenpeace

6. USA med den nuvarande administrationen.

7. EU

Vid debatten fick varje roll ha ett öppningsanförande. Sedan vidtog den allmänna debatten och ordet släpptes fritt. Det kunde börjar lite trevande men sedan tog i debatten fart. Många av eleverna kunde debattera med en väldig inlevelse.

De elever som var sjuka under debatt dagen och de som inte sa så mycket eller inte verkade kunna sin roll fick göra en uppsamlingsdebatt när alla klasserna var klara med sina ordinarie debatter.

Efter debatten fick var och en skriva en argumenterande uppsats i samma fråga där de skulle ange tre argument för och tre mot samt underbygga dem med fakta. Sedan skulle de ta egen ställning i frågan och motivera den.

Efter arbetet utvärderade vi arbetet först individuellt där var och en fick uppskatta sin del av det gemensamma arbetet och reflektera över sitt lärande. Sen fick grupperna sätta sig och göra en grupputvärdering av arbetet. Då måste de bli eniga om t.ex. hur mycket var och en bidragit till arbetet.

Hälsa och SSI

Publicerad den av
Svara

I min undervisning i naturkunskap försöker jag att undervisa med SSI (Socioscientific issues); etiska dilemman. Det är också en del av Linnéuniversitetets forskning inom samma ämne och ämnesdidaktikern Mats Lindahl följer min och min kollega Daniel Åkerbloms undervisning sedan ett och ett halv år tillbaka.

Läsåret började jag med ett hälsoarbete för eleverna. Vi delar in eleverna från första början i basgrupper med 4-5 personer i varje grupp. Dessa grupper fick i uppgift att fördjupa sig i inom ett område av hälsa. De kunde välja på kost, sömn, träning, tobak, alkohol, droger, konumtion och en grupp även sex.

De får själva bestämma vilka frågeställningar de skall undersöka men de skall titta på området ur samhälls-, individ- och miljöperspektiv.

De skall göra en undersökning och få in den i den rapport de sedan skriver. De flesta gör en enkätundersökning men även olika träningsmetoder kan t.ex. också testas i verkligheten och redovisas.

Som ”lärobok” använder de internet och söker efter fakta på hemsidor och i bloggar Eleverna skriver sin rapport tillsammans i ett Goggle Drive dokument. Dessa Google Drive dokument samlar jag i en mapp där alla kan se allt. På så sätt kan de följa varandras arbete.

När de skrivit klart sin hälsorapport är det gruppredovisning. Alla grupper splittras och redovisar i tvärgrupper. Timmen efter gruppredovisningen är det aktuellt med en individuell redovisning. Denna gör de i en loggbok som ligger i ett Google Drive dokument. De får skriva om hur de skapar en hållbar hälsosam livsstil de närmaste 10 åren. Alla får sitta en timme och skriva på datorn. När jag sedan tittat på dem och har betygsamtal säger jag till dem att de får fylla på denna fråga under hela läsåret.

Vad vill vi med gymnasieskolan?

Publicerad den av
Svara

Varje land som vill ha en framtid måste satsa på dess barn och ungdomar. Varje krona som satsas under barn och ungdomsåren kommer samhället få mångfalt tillbaka om pengarna satsas klokt.

Under gymnasietiden utvecklas ungdomarnas intressen för livet. Grundläggande värderingar formas och livsrutiner och vanor skapas.

Som lärare lägger vi grunden för alla andra yrken. Vi lägger grunden för det demokratiska samhällets fortbestånd och vi kan om vi arbetar klokt utveckla ungdomars självkänsla, empati och sociala förmåga och patos. Gör vi som lärare ett bra jobb får vi medvetna, kunniga och engagerade samhällsmedborgare som bryr sig om andra. Lärarna lägger grunden för samhällets framtid.

Ett samhälles styrande behöver förstå att ge den personal som arbetar inom skolan de medel som behövs för att kunna utvecklas och ge en bra undervisning. En lärare behöver kunna fokusera på undervisningen och hålla sig ajour med forskningen inom sitt område.

De styrande måste ge medel så att våra barn och ungdomar får de bästa möjligheter att lära och utvecklas.

Media ska naturligtvis syna och lyfta fram problem och sådant som inte är bra men man måste också hjälpa till att sprida goda exempel och allt positivt som sker varje dag och varje vecka i våra skolor. Media måste ge ungdomar en chans att uttrycka sina åsikter och tankar om livet och samhället. Då kan ett engagemang och samhällsintresse vakna. Ungdomar behöver tas på allvar.

Undervisningen bör:

  • vara relevant
  • utgå från verkligheten och ta in verkligheten.
  • hjälpa eleven att koppla till det den redan förstått.
  • vara individanpassad
  • utveckla ett levande intresse hos eleven
  • utveckla elevens förmåga att arbeta självständigt såväl som att samarbeta

Undervisningen kan utvecklas genom att:

  • flera lärare ska kunna undervisa och samarbeta om samma elevgrupp samtidigt.
  • eleverna skall ges möjlighet att göra väl förberedda, genomtänkta och relevanta studieresor, vildmarksvistelser och studiebesök.
  • alla elevernas intelligenser bör värdesättas lika högt; konst, musik, dans, social förmåga såväl som språk, matematik och naturvetenskap.
  • elevernas kreativitet skall uppmuntras och tas tillvara.
  • läroprocesserna inom skolan kopplas till läroprocesser i det omgivande samhället.

Varje lärare bör:

  • ha regelbunden kontakt med forskare inom ämnesdidaktik, pedagogik och sitt ämne.
  • dessa forskare skall vara som en coach för läraren genom att ge feedback på undervisningen och hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.
  • ha kontakt med de media som speglar det ämne man undervisar i.
  • få möjlighet att tidigt i sin karriär få tillbringa och leva minst 2-3 veckor i en främmande kultur utifrån så som ”Den global resan” gör.
  • ha en hälsocoach som hjälper till och ger stöd för läraren att skapa en livsstil som gör att läraren kan och orkar driva en kvalitativ hög undervisning. Som lärare arbetar man med sig själv som redskap.
  • få möjlighet att göra studieresor som berikar lärarens erfarenhet och kunskap om sitt område
  • ha en lärarassistent som hjälper till med frånvaro, dokumentation och allt praktiskt före, under och efter lektionerna.