Kategoriarkiv: Lärande för hållbar utveckling

Att studera ett lokalsamhälle

Publicerad den av
Svara

Hur skall man lära elever att förstå hur ett lokalsamhälle fungerar i ett hållbarhetsperspektiv?

Här är några tankar om detta utifrån mina erfarenheter från undervisning och resor.

Förberedelse
Först måste eleverna få tankeverktyg för att kunna ställa de rätta frågorna. De frågor som verkligen täcker in komplexiteten i ett samhälle men också ger en överblickbar bild. Man kan börja med att låta eleverna fundera över följande frågor:

1. Vilka fysiska behov finns det i samhället?
2. Vilka sociala behov finns det i samhället?
3. Vilka ekonomiska behov finns det i samhället?

Sen kan eleverna fortsätta att fundera över:

4. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de fysiska behoven?
5. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de sociala behoven?
6. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de ekonomiska behoven?

Fortsatta frågor kan vara:

7. Vilka ”roller” eller ”yrken” finns det i samhället?
8. Vilka organisationer verkar där?

Sen behöver eleverna tränas i observation och dokumentation. Deras sätt att se och beskriva verkligheten behöver tränas. Här är det bra att ha ett transmediaperspektiv. Eleverna får lära sig att dokumentera med flera olika media som bild, video, ljud och att skriva i olika genre.

Innan man sedan ger sig ut i samhället behöver man ha förberett det genom att vi lärare och våra samarbetspartners ser till att de som skall intervjuas är förberedda och tillfrågade innan. Att man har en plan för hur många man kan komma till varje person eller familj som skall intervjuas och hur grupperna som skall intervjua är ihopsatta. Behövs det tolkar? Man kan också behöva tänka igenom hur själva intervjutillfället skall se ut. Skall man bjuda på något att äta? Skall man ha med sig någon present? Om man bara kommer och intervjuar kan det upplevas som om man bara kommer och tar. De kanske lägger en halv dag av sin tid som de inte kan arbeta på och få in inkomst på. Detta måste man ha i åtanke och på något sätt ge något tillbaka.

Innan grupperna ger sig ut på sina intervjuer måste de ha gått igenom vilka frågor de skall ställa utifrån de grundläggande frågeställningarna ovan.

Fältarbetet och insamlandet av fakta
När eleverna intervjuar är det viktigt att de lärt sig att lyssna. Ska de ställa några följdfrågor utifrån de svar de fått? Är det något svar som behöver förtydligas? Ett vanligt fel man kan göra som intervjuare är att bara beta av de frågor som man har på sitt papper utan att egentligen lyssna på svaren. Att fråga ”Varför?” efter ett svar kan vara ett sätt att få den som intervjuas att berätta mer och ger en än mer nyanserad bild av det man undrar om.

Efterarbete
När man sedan kommer tillbaka från fältarbetet är det viktigt att man strukturerar sitt material. Ser till att renskriva det man skrivit innan man glömmer. Har man gjort ljud- och videoinspelningar behöver man märka filerna så man kan hitta dem lätt och att alla fakta som namn, datum och plats finns på dem. Det är också bra om man namnger bilder så att man om ett halvår kommer ihåg vad det var man fotograferade.

För att göra en analys över hur hållbart samhället är kan man se på de fakta man fått in genom en riktningsanalys. Här är Eva Grundelius riktninganalys som togs fram för att hjälpa Sveriges kommuner att göra sin verksamheter hållbara i början av 1990 talet.

1. Använder man förnyelsebara energikällor effektivt? Undviker man att göra sig beroende av ohållbara energikällor, t.ex. fossila bränslen och kärnkraft.

2. Ökar mångfald och resursuppbyggnad?

3. Skapas slutna kretslopp för materia?

4. Håller man sig inom gränserna för vad naturen och människan tål?

5. Löser man fler problem samtidigt i ett hållbarhetsperspektiv, utan att skapa nya?

6. Tillämpar man försiktighetsprincipen? 

Grupperna behöver sedan bestämma hur man skall publicera sitt material. Ska man göra en artikel i någon tidskrift eller tidning? Skall man göra en rapport? Passar det att publicera i en ”Blurp”- bok? Ska man göra en utställning eller passar det bättre att redovisa i en bildföreläsning? Finns det något av det man fått fram som kan lämpa sig att skriva en Wikipediaartikel om? Finns det någon Wikipediaartikel som skulle kunna utvecklas mer utifrån det som eleverna upplevt och lärt sig?

Att förhålla sig till det man lärt sig och sett
När dokumentationen färdigställs är det också viktigt att ta upp en diskussion om hur man som elev och lärare skall förhålla sig till det som man fått veta. Kan och vill vi agera på något sätt för att bidra till en hållbar utveckling? Ska vi starta en intresseförening för det lokalsamhälle vi studerat för att ta göra insamlingar eller annat som kan stödja de utvecklingsmöjligheter som finns där? Kan vi inspirera någon redan befintlig organisation eller församling att arbeta för att samla in medel för till utvecklingsprojekt.

ISTE 2013 – Trender och möjligheter

Publicerad den av
2

När jag nu skriver om ISTE 2013 dessa dagar gör jag först en överblick av vad jag har sett och varit med om. Sen kommer jag att gå in djupare på några punkter och lägga in hyperlänkar mm. När man är här är det fullt upp att bara ta in och skapa kontakter. Väl hemma kan jag gå igenom länkar och papper som jag fått i lugn och ro.

En skola i Los Altos i Mexico visade hur eleverna med digitala verktyg kunnat redovisa olika projekt. Det var ekologiprojekt som de visade med videos, podcast mm. De hade gjort en egen app om mänskliga rättigheter. Labbrapporter gjorde man i iMovie. Man skapade virtuella företag. Eleverna kunde göra egna böcker i iBooks. Detta berättade eleverna om och mycket mera! bloglosaltos.we-know.net

Reach the World var ett projekt som vill underlätta för lärare och elever att få kontakter runt om i Världen. http://www.reachtheworld.org

Geopardy heter ett Mexikanskt projekt där man lär sig genom videokonferenser och ett program som heter Enigeo. http://www.liceodelvalle.edu.max

Mitt första seminarie idag handlade om hur man kan använda soundcloud i undervisningen. Det är ljudets YouTube där man kan dela med sig av ljudinspelningar. Man kan skapa grupper där man delar ljud med varandra och man kan kommentera som i Google Drive. http://www.soundcloud.com

Mitt andra seminarie hölls av Scott Garrigan från Lehigh University. Han pratade om hur MOOC´s kommer att påverka K-12 undervisningen. Han började att gå igenom MOOC historien som började 2011 och har ökat explosionsartat. I slutet av 2012 hade över 3 000 000 på över 40 universitet studerat på en MOOC. Inom 50 år förutspådde han att över 4 500 college och universitet i USA skulle ha stängt på grund av MOOC. ”Och detta går inte att stoppa” sa han.  Nya undervisningmetoder var framgångsfaktorerna för MOOC enligt Garrigan:
– 10 min video
– Personlig kollegial känsla
– Feedback
– Deadlines för tester och inlämningar
– Frågor och svar möjligheter

Efter detta större seminarie gick jag till ett lite mindre ”rundabordseminarie” där Natalie Rector från New College of Florida berättade om det Wikipediaprojekt som hon hållit i. Hon berättade om innehållet i den forskningsrapport som kommit ut från projektet.

Gary Stager berättade sedan i ett storseminarie om ”The Creative Learning Revolution You can´t Afford o Miss”. Det handlade om ”the maker movement”. Det är tydligen en stor rörelse i USA där man samlas och tillverkar saker. En ”Maker fair” kan få 150 000 personer att samlas för att under några dagar ”göra”dvs ”tillverka” saker. Använder man sig av att i projekt låta eleverna uppfinna sakar kan detta för många elever bli något man minns hela livet. Han har skrivit boken ”Inovate to learn”.

Sist hörde jag Ian Fogarty från Canada berätta hur han ändrat sin undervisning utifrån ”21st Century Classroom”. Han lät eleverna kollaborera framför smartboards och fick bättre resultat än när de jobbade med datorer. De fick bl.a. förbereda och genomföra en debatt om man skulle få transplantera grisorgan in i människor. Genom att förbereda och  genomföra den uppgiften fick eleverna kunskap på en mängd områden. Man kan läsa vidare på sidan: www.foggs.ca/wp

Emellanåt fick jag tid att gå in på utställningsområdet. Här är några av de utställare som jag fastnade hos:

Encyclopedia of Life. En sida om har som ambition att beskriva alla jordens arter. Den är bl.a. kopplad till iNaturlist där man kan rapportera fynd. Det finns också en app till denna sida som kan skapa fälthandböcker. Foton till denna sida läggs upp och hämtas från en grupp i Flickr.

Hapara. Ett företag som gjort ett program som gör Google apps strukturerat på ett sätt så man lätt kan hålla reda på alla elevers dokument och presentation mm. Verkar väldigt användarvänligt.

ePals. Detta projekt vill underlätta för elever från hela världen att få kontakt med varrandra.

Naturkunskap 1b – Autenticitet

Publicerad den av
1

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.

Naturkunskap 1b – Hållbar utveckling

Publicerad den av
Svara

Jag börjar första halvklass lektionen på hösten med att fånga vattenorganismer i kanalen utanför vår skola. Vi har fördelen att ha en kanal och en fjärd som heter Malmfjärden alldeles utanför skolbyggnaden. Vi behöver bara gå fem meter för att hitta maneter, sanmusslor, hjärtmusslor och andra vattendjur. I början av hösten så ligger också en brygga kvar så det går att komma en bit ut i kanalen.

Den andra halvklasslektionen går jag med eleverna runt Malmfjärden och tittar på växtlighet och fåglar. I september ser man också ofta stora sjok med tarmalger ligga utefter stränderna. Övergödningsproblematiken är tydlig.

Jag ser till att de har skrivit en artlista som jag säger åt dem att spara. Sen går jag vidare med hälsorapporten som de börjat med på helklasslektionerna.

När det blir april tar jag med dem ut på en exkursion till för att se på fåglarna i fjärden. Då har skrattmåsarna kommit och sothönor och skäggdoppingar har börjat att häcka. Då introducerar jag dem också i deras sista uppgift i kursen naturkunskap 1b: hållbar utveckling. De skall få göra ett förslag på hur man skapar en hållbar stadsdel på en av uddarna som går ut i Malmfjärden: Fredriksskans idrottsanläggning.

Eftersom mina elever är idrottselever och de flesta av dem tränar fotboll så är det deras egna område som de skall göra exploateringsplaner för. Uppgiften är autentisk därför att  just nu så är området ”ute på remiss” för hur det skall exploateras. Jag talade med samhällsbyggnadschefen i kommunen och hon tyckte det var en bra idé att involvera ungdomarna i detta projekt.

De fick först komma på vilka viktiga frågor man skulle ställa sig innan man börjar att exploatera ett område. Sen fick de tänka ut olika förslag.

Förslagen filmade jag sedan och när en av klasserna skulle redovisa kom projektledaren för kommunens planering av området och lyssnade.

Som sin sista examination fick de göra en självrättande loggboksanteckning om olika exploateringars påverkan på växthuseffekten eller liknande fråga.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

f) Hållbart samhällsbyggande

Roligt att vi fick undersöka ett verkligt ställe.

Kul med många idéer och visioner.

Väldigt bra att få reda på vad som händer i ex. naturen när man bygger.

Mindre roligt men ändå viktigt ämne.

Svårt men bra samarbete och bra resultat.

Intressant.

Ganska roligt.

Ingen kommentar.

Bra att lära sig om. Dock var uppgiften i grupp inte så jätterolig.

Det var roligt. Kan påverka samhället.

Viktigt, kul men man måste verkligen tänka till. Ser hur allting påverkas av varandra.

Lite flummigt, men samtidigt roligt då man får leka lite i sina tankar.

Bra med grupper, kanske lite kort arbete.

Lite tråkigt men skapligt.

Ett svårt ämne.

Roligt sätt att jobba på och man lärde sig mycket när vi själva skulle göra ett hållbart samhälle.

Det var ett kul arbete som var en av det roligaste som gjordes under hela kursen. Väldigt lärorikt.

Svårt men kul.

Lite rörigt i början men tog sig sen.

Svårt att veta vad du ville få fram med vad man skulle göra.

Kul att man fick komma på hur man ville att det skulle se ut.

Kändes lite konstigt som att vi inte riktigt förstod vad exakt som skulle ske på detta område. Tror inte att man tittade så mycket på konsekvenserna.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Ett ganska stort projekt på lite tid.

Onödigt.

Kul att vi fick sätta oss in i Fredriksskansområdet för där känner man ändå till mycket.

Det var roligt och bra med grupparbete. Då får man fler åsikter.

Självrättande examination i Google Drive dokument

Publicerad den av
1

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.

Ett hållbart Fredrikskans 2

Publicerad den av
Svara

Den 2:a maj skrev jag om vårt sista arbetsområde i naturkunskapen i detta läsår. Eleverna har de senaste veckorna fått arbeta med att komma med förslag på hur man kan göra en hållbar stadsdel av idrottsområdet Fredriksskans. Alla mina elever i naturkunskap är idrottselever så det är ”deras marker” som kommunen nu vill exploatera. När den nya arenan byggdes bredvid den gamla Volvofabriken blev den gamla fotbollsarenan med tillhörande träningsplaner ”ledig”.

Fotbollsplanerna används naturligtvis av Stagneliusskolan i deras idrottsundervisning fortfarande. Kalmar AIK FK har tagit över den gamla fotbollsarenan.

I torsdags och fredags hade eleverna redovisningar av deras förslag. Man kan säga att det var tre typer av förslag. Den första gruppen av förslag handlade om att göra park av delar av området. Den andra gruppen handlade om att göra bostäder. I de flesta av de förslagen var det studentlägenheter och elevhem. Kalmar har t.ex. inte något elevhem för de elever som kommer utifrån och skall spela i t.ex. Kalmar FF. De får hyra in sig i vanliga lägenheter. Ett av bostadsförslagen var att i varje hörn av själva den stora fotbollsplanen bygga torn fulla med lägenheter. Det tredje förslaget innebar att man satsade på att behålla området som idrottsområde. En grupp ville bygga en multiarena med tak så att det gick att idrotta där på vintern. En grupp ville sätta tak på den stora fotbollsplanen och göra det möjligt att träna fotboll inomhus där.

Jag filmade alla redovisningarna och skall skicka in dem till kommunen så planerarna skall få se ungdomarnas idéer. Har vidtalat planeringschefen det.

Eleverna kommer nu i veckan få analysera dessa förslag och ur några miljövinklar. Jag har suttit under dagen och tagit fram material.

Projekt och verksamheter i det nya skolparadigmet

Publicerad den av
Svara

Under de senaste två åren har jag försökt att arbeta helt inom det nya skolparadigmet. Det har inneburit att jag fått sätta mig in i vad det innebär och kasta mig ut i en undervisningsvärld där gamla svar inte gäller längre. En skolvärld med nya frågor och nya möjligheter.

”När ett nytt paradigm kommer börjar alla om från början” säger Joel Barker i sin film ”Paradigm – mönster som styr”. Under dessa två år har jag blivit med i och startat flera nya projekt som på olika sätt bidragit med olika pusselbitar i det praktiska utvecklandet av ett nytt skolparadigm. Jag har haft stor hjälp av forskaren Mats Lindahl på Linneúniversitetet och min kollega Daniel Åkerblom som jag arbetat tillsammans med i SSI projektet som tagit den största delen av min tid de två senaste läsåren. Men mina andra kollegor i Naturkunskap på Stagneliusskolan och mina kollegor Bo Hellström, Åse Möller och Linda Wolfgang på Global Profil har varit viktiga i detta arbete. Jag har också via mina kontakter på Twitter, Google+ och Facebook fått många viktiga delar till detta arbete.

I min blogg har jag på olika sätt beskrivit dessa projekt. Här skall jag nu försöka beskriva syftena med projekten och de möjligheter som jag kan se i dem.

Socioscientific issues (SSI) i naturkunskapsundervisningen.
Arbetssättet syftar till att eleverna skall få kompetens att ta beslut i naturvetenskapliga frågor med samhällsanknytning. De lär sig att ställa frågor som går att besvara på ett vetenskapligt sätt, de lär sig att argumentera och se företeelser ur olika vinklar. De arbetar inom alla arbetsområden kollaborativt såväl som individuellt genom att löpande föra loggbok över sin läroprocess. Genom att i största möjliga utsträckning utgå från elevernas egna frågor blir undervisningen förhoppningsvis så relevant den kan bli för eleverna inom kursplanens ramar.

Genom att arbeta med en ”flipped classroom” modell där de tar till sig fakta med hjälp av öppna lärresurser som filmer, olika hemsidor, animationer mm har tiden på lektionerna mestadels använts till elevaktivt arbete. Jag som lärare har då kunnat gå runt och hjälpa dem och få mer tid till individuella samtal.

Global profil
Syftena med Global profil är flera. Genom att först förbereda sig på olika plan och sedan göra en resa till ett afrikanskt land, sprida erfarenheterna och sedan ta emot afrikanska elever i sitt eget hem får eleven perspektiv på sin kultur, utvecklas personligt och lär sig om andra människors livsvillkor. Genom att eleverna  bor i familjer eller elevhem och lärare bor med lärare delar vi varandras  vardag genom våra utbyten. Genom att vi är flera skolor involverade i såväl Kalmar, Entebbe och Port Shepstone har utbytet lett till ett ökat samarbete i den egna staden. Tydligast har det synts i Sydafrika där vår närvaro har lett till att gamla mönster av apartheid mjukats upp.

Genom att vi alltid är minst två lärare som undervisar har vi varje år utvecklat vårt sätt att undervisa med elevaktiva metoder. Vi har arbetat tematiskt och ämnesövergripande. Vi har hittat sätt att undervisa så att alla EU nyckelkompetenser kommer med och att alla elever får möjlighet att utvecklas.

Av alla kurser jag genomfört är denna den som gett mest resultat. Eleverna får en kunskap sprungen ur verkliga upplevelser och mycket av den kunskap de fått genom ”vanlig” skolundervisning faller på sin plats. De upptäcker att de kan göra sig förstådda på den engelska de lärt sig och de får t.ex. uppleva religion ur ett vardagligt och personligt perspektiv.

Den digitala naturkunskapen
Under projektet ”den digitala naturkunskapen” lärde sig vårt arbetslag i ämnet vilka digitala verktyg som fanns och försökte att börja tillämpa dem i undervisningen. Det framkom ganska snart att olika verktyg interagerade likt ett ekosystem. Vi förstod att det gällde att använda rätt set av verktyg till olika behov. Eftersom detta projekt genomfördes samtidigt som SSI projektet och de två projekten passade som handen i handsken kunde vi se hur viktigt det var att tänka pedagogik samtidigt som vi lärde oss alla digitala verktyg. Detta projekt var för oss inkörsporten till det nya skolparadigmet.

Genom sociala medier ökade vår kontakt enormt med andra pedagoger. Genom att andra områden i samhället har en liknande digital utveckling som skolan kunde vi t.ex. utveckla kontakter med redaktioner inom Sveriges Radio.

Genom att bjuda ner pedagoger som redan jobbat mycket digitalt kunde vi knyta viktiga kontakter med andra skolor och organisation och få värdefull inspiration. Genom att samarbeta med AV Media Kalmar län finns alla dessa föredrag kvar för de som vill se och lära.

Radion som öppen lärresurs
Genom den digitala naturkunskapen upptäckte vi radions möjligheter som kompetensutveckling för lärare och öppen lärresurs. För att sprida kunskapen om detta startade jag utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform”.

Vi gjorde ett studiebesök på Sveriges Radio som hade som syfte att lära oss lärare om hur radion arbetar nu, vilka program vi kan använda i undervisningen och utveckla kontakter mellan redaktioner och lärare.

Genom det radiodagboksprojekt som vi gjorde med vetenskapsradion Klotet upptäckte vi hur metoden att göra radiodagböcker kan användas vid inlärningen. Den passar utmärkt om man skall tillämpa sk ”hållbart lärande”.

Hållbart lärande
Tillsammans med Eva Grundelius har vi börjat titta på hur förmågorna ”att djuplyssna”, ”att djuplyssna till sig själv”, ”djuptala” och ”djupfråga” kan användas för att åstadkomma ett ”hållbart lärande”. Genom att lära eleverna ett ”hållbart lärande” hjälper man dem att skilja ut kunskap från känslor och tyckande. Man lär dem att integrera ny kunskap med den de redan har. Elevernas förmåga att reflektera ökas.

Wikipedia i undervisningen
Genom att lära elever och låta dem skriva artiklar i Wikipedia så utvecklas elevernas förmåga att uttrycka sig på ett formellt sätt. De lär sig att man måste ha en referens till sin kunskap och de lär sig att kunskap är något vi skapar tillsammans.

Genom att skriva artiklar tillsammans med människor utanför skolan kan skolan bli en del av en lärandegemenskap med det omgivande samhället. Eleverna kan vara med och göra artiklar tillsammans med människor i föreningar eller andra organisationer.

I språkundervisningen kan språklärarna använda olika språkversioner av Wikipedia och låta elever t.ex. översätta artiklar från spanska Wikipedia till svenska Wikipedia och tvärtom. Elever kan få skriva artiklar om det man är intresserad av på det språk man studerar. På så sätt lär sig eleven både språk och kan gå djupare inom sitt ämnesområde.

I Global profil har vi sett att det skulle kunna gå att skriva artiklar om olika ämnen som odling, sophantering, energi och ekonomi som sedan översätts till Lugandiska Wikipedia (ett av språken i Uganda). Genom projektet Wikipedia zero får flera länder, däribland Uganda, i Afrika möjlighet att surfa in på WIkipedia gratis. På detta sätt kan Wikipedia användas inom byutveckling tack vara att många nu har mobiltelefoner ute i byarna.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
I vår film om min gamla biologilärare Viking Olsson vill jag förbinda det som sker nu med min egen gymnasieutbildning och den skola Viking gick i. Genom att höra Vikings minnen och tankar om den skola han gick i och hur hans biologiintresse formades vill jag få fram de tidlösa principer som bär i all god undervisning oavsett om man levde i Sverige på 20-talet och 70-talet eller i Afrika 2012.

Filmen kommer att ta fram det som behövs för framtidens entreprenöriella undervisning på ett oväntat sätt.

Naturpedagogikens betydelse

Publicerad den av
Svara

Idag hade naturmorgon ett intressant inslag om naturpedagogik. Det var Lena Näslund som intervjuade Karin Anklew som arbetat som biologilärare på min gamla gymnasieskolan Gripenskolan i Nyköping. Karin hade också startat Nyköpings naturskola och det var i anslutning till detta som hon intervjuades. Hon har alltid försökt att arbeta med ”verkligheten” som pedagogiskt verktyg. Det har varit en viktig framgångsfaktor i hennes undervisning.

Tidigare har man haft andra inslag om fördelarna med utomhuspedagogik. I augusti 2008 hade man ett inslag där forskare sett att barn lär sig bättre genom att få vara utomhus.

Detta är bara några pusselbitar som visar att det vi gör med våra elever på idrottsprogrammet är viktigt när vi tar ut dem på en tre dagars paddling och en veckas vandring i fjällen.

På Global profils resa är det extra tydligt hur mycket ”verkligheten” betyder för elevernas utveckling.

Det skulle behövas en satsning från utbildningsdepartementets sida där man tittar på hur man ska kunna få in verkligheten mer i svensk skola.

Förslag på ämnesövergripande teman: metallen koppar.

Publicerad den av
1

Idag hade vi ett miniseminarie om kopparbrytningen i Zambia på Global profil. Eleverna hade i läxa fått titta på filmen ”Kopparkuppen” i temaserien ”Varför fattigdom”. Filmen visar hur de rika av de rika i Schweiz tar ut vinsten från en koppargruva i Zambia där det är 80 % arbetslöshet och stor fattigdom. Hur kan Zambia som har en sådan rik naturresurs fortfarande vara ett så fattigt land? Det var en av frågorna som eleverna ställdes inför.

Här finns intressanta kopplingar man kan göra för att förstå global ekonomi. Man kan diskutera etik och miljöproblem som skapas av kopparbrytningen. Man kan titta på arbetslöshet som problem och orsaker till fattigdom.

Det går också att få in svensk historia. På 1600-talet stod Falu koppargruva för en stor del av världsproduktionen av koppar. Vad hände med vinsterna från den verksamheten? Vad kan vi lära av historien om koppar framställning och ekonomin kring den?

Koppar som grundämne i kemin är en annan ingång. Hur reagerar det och i vilka kemiska föreningar finns det med? Hur påverkar koppar levande organismer och varför? Vad kan man använda koppar till i samhället? Hur förorenad är naturen?

Ett hållbart Fredrikskans

Publicerad den av
Svara

Mina elever i naturkunskap fick idag börja att arbeta med hållbara förslag för Fredrikskans området.

Jag började redan i höstas när de kom till skolan genom att ha en fågelexkursion och gå runt Malmfjärden med dem. Vi kunde då se stora sjok med tarmalger ligga efter stränderna. Sen lät jag eleverna fånga djur, växter och alger och skriva upp dem i en artlista på i sin loggbok i Google Drive. Jag tänkte ha en vinterexkursion med dem också men fick inte tid.

Nu i maj hade jag en ny fågelexkursion så de skulle få se skillnaden mot hösten. Nu fanns det fullt med skrattmåsar på den lilla ö där de häckar. De verkar dock vara i lite mindre antal än förra och förrförra året. Det stod också några strandskator på stranden vid Rävspelet som eleverna inte såg i höstas

På den senaste halvklass lektionen fick eleverna sätta ihop tre olika näringskedjor av de arter som de hittat. Innan vi gick från lektionen satte vi ihop näringskedjorna i en näringsväv.

På teorilektionen har jag den förra veckan berättat om hur historien om hållbar utveckling sett ut. Hur vi gick från ”naturvård” till ”miljöskydd” och senare till ”hållbar  utveckling”. Idag förklarade jag de fyra olika nivåerna i hållbart arbete.

Efter det fick eleverna börja med att skriva ner vilka frågor de behöver besvara när de skall bygga sin hållbara stadsdel. Jag vill lära dem att det är viktigt att ställa grundläggande frågor om det man skall göra innan man börjar att projektera.