Kategoriarkiv: Lärande

Hållbar utveckling i Wikipedia – ett diskussionsunderlag

Publicerad den av
1

Den 21 april kl 10 -15 skall vi ha en konferens på Naturhistoriska Riksmuseet om hur vi kan utveckla artiklar om hållbar utveckling i Wikipedia. Här är några tankar inför konferensen.

1. När elever och andra intresserade söker på ”hållbar utveckling” eller något annat begrepp inom detta ämne på internet är Wikipedia den första träff de får upp. Ofta används Wikipedia som en källa när elever skall lösa olika uppgifter i skolan. Det är därför viktigt att ”nyckelartiklar” inom detta ämne är av god kvalitet och inte för svåra att förstå. Det vi behöver göra är att tänka igenom vilka som är nyckelartiklar, hur de kan utvecklas och om det fattas några.

2. Eftersom hållbar utveckling är ämnesövergripande så är det viktigt att många artiklar om andra ämnen har ett hållbarhetsperspektiv. Detta kan man göra genom att gå igenom artiklar som skulle kunna ha ett sådant underkapitel och skriva det.

3. Det är viktigt att våra olika naturtyper är bra beskrivna och att det framgår varför det är viktigt att bevara dessa och hur man gör det på bästa sätt. I artiklar som sedan finns eller kommer att skrivas om lokala områden där dessa naturtyper finns kan man då länka till de artiklar som tar upp detta. På det sättet kan vi sprida kunskap om varför och hur vi skall skydda och bevara den biologiska mångfalden både allmänt och lokalt.

4. Hur skall vi få med de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Ska de stå som underrubriker eller vara egna underartiklar eller kategorier?

5. Kategorier som har med hållbar utveckling att göra behöver gås igenom och utökas med artiklar. Här är några kategorier vi bör titta på:
Hållbar utveckling
Humanekologi
Ekologi
Naturskydd
Miljövård
Miljöorganisationer

Finns det fler kategorier vi bör gå igenom?

6. Wikipedia skulle kunna utvecklas med dynamiska tabeller som ändras beroende på hur data ändras. Dynamiska tabeller kan vara kopplade till Citizen science projekt. Vilka tabeller skulle vara intressanta att börja med?

7. Genom projekt zero kan människor i utvecklingsländer få tillgång till Wikipedia gratis. Våra afrikanska kollegor som är med kommer att få en genomgång på hur det fungerar med detta projekt och få en grundläggande lektion i hur man skriver på Wikipedia. Hur kan man använda Wikipedia i Afrikanska skolor?

8. Lärande för hållbar utveckling, hur får vi in den processen? UNESCO:s dekad för detta?

9. Radion och Wikipedia. När nu radions inslag presenteras på SR:s hemsida och ligger ute ”för evigt” så kan programmen vara bra referenser till artiklar. En artikel kan kompletteras med ljudfiler. Kommer vi kunna lägga till aktuella radioprogram i Wikipedia i framtiden?

Här uppdaterar vi information om konferensen och har info om hur du anmäler dig om du är intresserad: https://www.facebook.com/pages/H%C3%A5llbar-utveckling-p%C3%A5-Wikipedia/421390037939850

Hemma hos – Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Publicerad den av
Svara

Nationellt resurscentrum_-5

En gång om året brukar det ligga en almanacka i mitt lärarfack. Den är full av tips om vad man kan göra på sina lektioner i biologi. Den kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Idag åkte jag till centret för att ta reda på bakgrunden till det och vad de har för uppdrag.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik

Britt-Marie Lidesten tar emot mig när jag hittat fram genom korridorerna på Biomedicinskt centrum i Uppsala och kommit fram till korridor 8. Där, längst in i korridoren, finns det tre kontorsrum där centret har sitt huvudkvarter. Det är kopplat till institutionen för biologisk grundutbildning vid Uppsala Universitet men har ett nationellt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Britt-Marie Lidesten

Britt-Marie Lidesten

”Centret skall ge stöd och inspiration till hela skolan från förskola till gymnasiet i ämnet biologi och bioteknik”, säger Britt-Marie medan vi fyller våra koppar med kaffe inför vår pratstund.

”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är ett av fem resurscenter i de naturvetenskapliga ämnena. Resurscentret för kemi ligger i Stockholm, fysik i Lund, teknik i Linköping och matematik i Göteborg” får jag veta av Britt-Marie. ”Resurscentret för biologi startade 2002 och hade 10 års jubileum förra året.

Centret får sina grundanslag från utbildningsdepartementet men bygger mycket av sin verksamhet på extra anslag för olika projekt. Ofta är det skolverket som beställer.

”Man kan säga att resurscentret vilar på fyra olika ben” säger Britt-Marie. ”Först har vi vår tidskrift Bi-lagan och vår almanacka. Bi-lagan kommer ut tre gånger per och är full av artiklar med tips på vad man kan göra på sina biologilektioner.

Det andra benet är våra kurser. Vi har något vi kallar bioresursdagar som är 2 dagar för gymnasielärare och 1 dag för grundskollärare. Där går vi igenom olika saker man kan göra på sina lektioner. De innehåller mycket laborationer. Vi har också haft kurser med Artdatabanken och SLU.”

Britt-Marie nämner också NO biennalerna som de anordnar vartannat år. Nu närmast kommer de att vara i Växjö i april, Umeå i oktober och Karlstad i oktober.

Det tredje benet är ett webbprojekt. Det som de har arbetet med hittills är ett projekt för klass 1-6 i grundskolan.

Fjärde benet är externa uppdrag. Ett exempel på det är att de gjorde material mm till Linnéjubileet för några år sedan. Det kan också gälla att vara remissinstans för t.ex. olika styrdokument. Det senaste projektet som de skall dra igång är en beställning från Kungliga vetenskapsakademin där de skall titta på hur skolan kan arbeta med etiska dilemman kopplade till GMO.

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Totalt är de tre personer som jobbar på centret förutom den hjälp med administrativa uppgifter som de får från institutionen för biologisk grundutbilning. Två av dessa delar på en tjänst och jobbar 50 % inom den vanliga skolan också

UNESCO – FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 2005- 2014

Publicerad den av
1

Året är 2002 och det är 10 år efter Riokonferensen där Agenda 21, Riodeklarationen, Klimatkonventionen, konventionen för biologisk mångfald och Skogsprinciperna togs. Det är en uppföljningskonferens i Johannesburg i Sydafrika. Göran Person har just gått upp i talarstolen. Han är en av flera stats- och premiärministrar som har ”presenter” med sig till världen. Han överraskar alla med att inbjuda till en konferens för lärande för hållbar utveckling i Sverige.

På mötet i Johannesburg beslutades det också att uppmana FN att 2005-2014 skulle vara en dekad för ”Education for sustainable development”

Det är nu april 2013 och jag sitter på Uppsala Centrals café med Carl Lindberg som varit särskild rådgivare till Svenska Unescorådet sedan 2005. Det är två år kvar av denna dekad. Vad har då skett?

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Det var Carl som tillsammans med dåvarande kollegor på utbildningsdepartementet fick ansvara för och arrangera konferensen för lärande för hållbar utveckling i Göteborg i maj 2004. Man kunde bjuda in aktörer på området från inte mindre än 75 olika länder , ca 120 av dem kom från länder som Sverige då gav bistånd till genom Sida. Man hade även bestämt att bara 120 fick komma från Sverige av de 350 delegaterna för att få en god global spridning av deltagandet. Detta blev ett av startskotten för dekaden för lärande för hållbar utveckling.

Unesco är FNs organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. Svenska Unescorådet är ett råd som har till uppgift att företräda Unesco i Sverige och samtidigt ge råd till regeringen som företräder Sverige i Unesco. Sverige bidrar med finansieringen av mycket av Unescos arbete för Education for Sustainable Development vid huvudkontoret i Paris.

Carl Lindberg blev år 2004 invald i den högnivågrupp inom UNESCO som var rådgivare till de som arbetar med frågan om lärande för hållbar utveckling inom FN organet. Han arbetade bl.a. i den gruppen med att följa upp vad som hände i de olika länderna. Totalt besökte han 25 olika länder för att främja arbetet med lärande för en hållbar utveckling.

Några Internationella initiativ

UNECE – FN:s regionala kommitté för Europa och Nordamerika tog 2005 en strategi för utbildning för hållbar utveckling.

Tyskland är ett av de länder som tidigast beslutade sig för att stödja ESD och har sedan starten arbetat mycket med att få in hållbar utveckling i sitt utbildningssystem.

Japan har också genom ett gräsrotsarbete och stöd från sin premiärminister redan vid konferensen i Johannesburg gett frågan tyngd i sitt land.

Svenska initiativ

Sverige inrättade 2007 ett ”Institut för lärande för hållbar utveckling” via Sida tillsammans med högskolan på Gotland i Visby: SWEDESD.

8 lärosäten har skapat GRESD som är en forskarskola om utbildning och hållbar utveckling som har sitt säte i Uppsala. De har 16-19 doktorander kopplade till sin verksamhet.

Skolverket har utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” som alla skolformer i Sverige kan ansöka om att få utifrån ett antal kriterier.

Två av varandra oberoende regeringar I Sverige har i högskolelagen slagit fast att högskolorna skall främja en hållbar utveckling.

Svenska OMEP har ett projekt där man skall främja arbetet för hållbar utveckling inom förskolan.

Skåne och Västsverige har skapat ”Regional centers of Expertise”, regioner där utbildningsinstitutioner samarbetar med t ex botaniska trädgårdar och , studieförbund för att främja utbildning för hållbar utveckling. Att starta RCE över världen bestämdes i samband med mötet i Johannesburg 2002.

Början på fortsättningen

Nu är det mindre än 2 år kvar av dekaden för lärande för hållbar utveckling. 2015 går också tiden för milleniemålen ut. Nu står vi inför att ta nya tag vad det gäller hållbar utveckling på jorden. Som jag ser det så är dekaden bara början på arbetet med att utveckla lärande för en hållbar utveckling. Ett sätt för världen att få igång arbetet.

Nu återstår att lägga grunden för ett brett arbete inom alla utbildningsformer och inom alla ämnen inom undervisningsväsendet. 

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Publicerad den av
2

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Praktisk samhällsekologi – första året

Publicerad den av
Svara

När vi tog fram konceptet praktisk samhällsekologi bestämde vi att det skulle vara en två årig KY utbildning för miljösamordnare. Det första året gick man igenom metoder för att miljöanpassa hushåll, grannskap och mindre byar, kommuner, regioner och företag. För alla dessa nivåer hittade jag internationella metoder. Här skall jag ge en kort beskrivning av upplägget under det första året. Den första kursen startade 1997. Totalt genomfördes den 7 gånger.

Visionsarbete
Hela utbildningen började med några dagar med visionsbygge inifrån. Genom att börja så tänkte jag att alla skulle se både sin egen livsvision och varför de skulle gå utbildningen såväl som sin samhällsvision som man vill förverkliga. Detta är två bärande principer i det jag kallar visionsbaserat lärande. Genom hela utbildningen gick det visionära tänkandet som en röd tråd.

Metoder att miljöanpassa samhället
Efter visionsarbetet följde metoderna att miljöanpassa olika nivåer i samhället. Tanken var att börja i var och ens hem för att sedan gå utåt i en allt vidare cirkel.

Global Action Plan (GAP)
Global Action Plan är ett program för livsstil förändring. Man går igenom sitt hushåll och tittar på avfall och energi mm och gör först en nulägesanalys där man väger och mäter sin förbrukning. Sedan gör man en plan för förändring, verkställer planen och mäter och väger förändringen. Genom att först miljäanpassa sitt hushåll tänkte jag att man la en bra grund för att sedan göra samma processer på andra delar av samhället och i ett företag.

Permakultur
Permakultur är en designprocess där man utifrån de sk ”permakulturprinciperna” tar fram hur en hållbar bosättning på hushålls, grannskap och mindre by nivå. Man har också ett koncept för ”bioregionalism” där man sätter in det mindre samhället i en större helhet. Permkulturrörelsen skapades av Bill Mollison under 80-talets början och finns nu i alla världsdelar. Det finns ett internationellt utbildningsprogram och det upplägg vi hade i kursen gav ett ”permakulturcertifikat”.

Lokal Agenda 21
Under den tid som kursen pågick hade de flesta svenska kommuner igång ett lokalt Agenda 21 arbete. Man gjorde planer för en lokalt hållbar utveckling och förverkligade det som gick att göra. I vår utbildning ingick två veckor sk ”lärande i arbetet”, eller LIA som det förkortades, där eleverna fick följa en lokal agenda 21 samordnare i sitt arbete.

Regional naturresursplanering
En liten del av permakulturkursen behandlade denna nivå. Resten utbildade högskolan i Kalmar utifrån sitt sätt att lära ut regional naturresursplanering.

Metoder att miljöanpassa ett företag
När det gäller företags miljöanpassning var det tre metoder som togs upp

Kvalitet (ISO 9000)
Vi började med kvalitetsarbete inom företag för att de studerande skulle lära sig hur ISO standarder fungerar. Många företag arbetar efter ISO 9000 så det är naturligt att börja där. Då får man en bra struktur för att förstå hur ett företag fungerar.

Internkontroll
Först tittade vi på hur man arbetar med arbetsmiljöarbete i ett företag. Hälsa och miljö hänger nära samman och har man ett bra intenrkontroll arbete så har man en bra grund för nästa steg. Miljösamordnare har ofta både hälso- och miljöarbetet på ett företag i sin tjänst.

Miljöledning
Här lärde vi ut EMAS och ISO 14000 som då bara funnits i några år. Genom att först lära sig permakultur och inom detta lära sig arbeta med energi och materialflöden så skulle en bra grund vara lagd för att gå igenom detta i ett företag.

Samhälle och miljö
Parallellt med dessa kurser hade vi ett antal kurser som skulle ge en omvärldskunskap.

Ekologi och miljökunskap
Denna kurs skulle ge en grundläggande kunskap i ekologi, kretslopp och miljö.

Samhällsstrukturer/samarbetsformer/beslutsprocesser (SSB)
Denna Kurs skulle ge en översikt över hur man samarbetar i olika former i samhället och hur man tar beslut. Tanken var att kursen skulle ge en bas så att de studerande skulle förstå hur de skulle få in miljöfrågorna i de beslutsprocesser som finns inom företag, organisationer och kommuner.

Internationalisering
För att förstå de stora dragen i globaliseringen så tog vi in föreläsare från Högskolan i Jönköping som föreläste om vad som skedde just då ute världen. Fokus låg på att förstå den ekonomiska utvecklingen som många av våra stora företag måste anpassa sig till.

Ekonomi och miljöekonomi
Ska eleverna kunna arbeta som miljösamordnare måste man kunna grundläggande ekonomi och miljöekonomi.

Grupputveckling
Det första årets delkurser i grupputveckling var det tidigare nämnda visionsarbetet och senare under året en vecka med gruppsamverkan enligt FIRO modellen.

Lärande i arbete (LIA)
Det som kännetecknade en KY utbildning var att en tredjedel av tiden skulle man tillbringa ute hos en arbetsgivare och ha en praktik som skulle vara upplagd så att man lärde sig arbetet på ett praktiskt sätt.
Under det första året var det förutom agenda 21 praktiken nio veckor på ett företag eller organisation.

Att KY utbildningarna lyckades ge de studerande jobb i så stor utsträckning var tack vare LIA:an. Genom att sakta under en pedagogisk ledning komma in i ett arbete var en framgångsfaktor.

Organisationen av utbildningen var också bra. Man kunde ta tillvara det bästa från högskola och komvux på orten och genom att företagen var i majoritet fick man med det som verkligen efterfrågades på arbetsmarknaden.

Geno 2.0

Publicerad den av
1

Sedan jag blev gymnasielärare i naturkunskap för 10 år sedan har jag följt hur kunskapen om människans historia utvecklats. I mitt ämne ingår att undervisa om genetik också. Det var därför extra intressant när jag kunde läsa i National Geographic för några år sedan att de startat ”Genographic project” som gick ut på att kartlägga människans vandring över jorden genom att göra DNA tester på människor över hela jorden. Genom att följa olika markörer kunde forskaren Spencer Wells som ledde projektet få fram hur olika grenar av mänsklighetens träd spridit sig på sin väg ut ur Afrika.

Jag beställde ett test och skickade in lite ”cellskrap” från min kind. Genom hemsidan och den kod som mitt prov fått kunde jag följa de olika stadier som DNA undersökningen gick igenom. När allt var klart var det bara att ladda hem en beskrivning av ens släkt resa. När sedan åren gick och fler och fler tester gjorts över jorden så blev den data som legat till grund för kunskapen om människans vandringsvägar allt bättre och mer precis.

Jag fick veta att jag tillhör Haplogrupp 1 (M170). En av mina markörer visade att min äldsta kända förfader levde i Nordöstra Afrika i Etiopien, Tanzania eller Kenya för ca 50 000 år sedan. För 45 000 år sedan hade mina förfäder utvandrat till mellersta östern. Detta kunde man veta för att jag hade en markör som måste ha uppkommit i en population som fanns där vid den tiden.

Nästa nedslag i mina förfäders vandring hamnar i sydöstra Europa och det var för 20 000 år sedan. De tillhörde troligen den kända ”Gravettian-kulturen”. Det var de som tillverkade den berömda lilla kvinnostatyn ”Venus från Milos”. Troligen härstammar vikingarna från denna grupp människor för man kan hitta den markör som finns hos detta folk även utefter Frankrikes kust och i England såväl som i Skandinavien.

I höstas fick jag ett mail från National Geographic där det stod att de utvecklat DNA testet vidare och kunde nu erbjuda ”Geno 2.0”. Eftersom jag varit kund hos dem tidigare fick jag lite rabatt och jag betalade lite drygt 150 dollar för att få ett nytt test.

Efter alla åren som Genographic projektet hållit på hade både kunskap och metod utvecklats. Denna gång fick jag inte bara mitt genom på faderssidan genomgånget utan också mitt mitokondrie-DNA som jag ärvt på mödernet. 150 000 markörer testades.

Nu kunde man också se hur många procent av ens DNA som man delar med Neandertalarna och Denisova människan.

Alla nu levande människor härstammar från en kvinna som levde för 180 000 år sedan. På mödernet så härstammar jag från en kvinna som tillhörde den grupp som utvandrade ur Afrika för 60 000 – 70 000 år sedan och slog sig ner i västra Asien. Där bodde de till för ca 27 000 år sedan då de drog sig upp mot Europa. En population drog sig upp mot nordvästra Ryssland på gränsen till Finland.

Min första kända manliga släkting bodde Afriika för 140 000 år sedan. Det fanns män både för och efter honom men det var bara han som gett sina gener vidare till alla män som lever nu. För 70 000 år sedan uppkom en markör som alla  människor utanför Afrika har. För 50 000 år sedan levde mina förfäder i Mellersta Östern. För 20 000 år sedan hade de kommit fram till Europa. För 5 500 – 26 000 år sedan kom dem till skandinavien.

Min DNA profil innehåller 49 % Nordisk DNA, 30 % Medelhavs DNA, 17 % Sydvästasiatiskt och 3 % Nordöst japanskt DNA.

Jag är bara 1,2 % Neanderthalare och 2,9 % Denisovamänniska.

doc lounge

Publicerad den av
Svara

Idag var det dags för månadens doc lounge i Kalmar. Sedan ett år tillbaka har jag börjat att gå på dessa filmvisningar när jag har haft möjlighet. Ska man lära sig att arbeta med case i skolan är att se dokumentärfilm ett bra sätt att få inspiration och lära sig hur man kan berätta om verkligheten.

Doc lounge är en ideell kulturförening som finns i 18 städer i Norden. Föreningen startade 2006 i Malmö som ett initiativ av dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Det var Fredrik Gertten som gjorde den uppmärksammade dokumentären ”Bananas” som handlade om bananodlare i Nicaragua och deras kamp mot Dole. Föreningens syfte är att visa kvalitetsdokumentärer, nyproducerad svenska och internationella dokumentärer, lokala premiärer och musikdokumentärer. I Kalmar så visar man filmerna i museum eller restaurangmiljö.

Ikväll hade Stensökrogen fyllts helt av soppätande filmtittare när filmen ”Village at the End of the World” av Sarah Gavron visades. Filmen följde ett antal personer i den lilla byn Niaquornat på Grönland med 59 invånare. Bland annat fick vi följa byns enda tonåring Lars i den karga vardagen. Vi fick se hur invånarna tog över fiskfabriken som ”Royal Greenland” ägt och drivit men lagt ner sedan några år. Ute i viken låg isbergen vackra och vita i det blå havet. Det grönländska livet påverkas av klimatförändringar men ännu kan många försörja sig som jägare och fiskare. Lars ville dock inte hålla på med det. Han lämnade byn för en större stad på Grönland och fann sig en flickvän där.

1981 levde jag bland eskimåer på St Lawrence Island i Berings sund under några dagar och fick uppleva ett eskimåsamhälle inifrån. Vi hade flugit till det lilla samhället Gambell från Nome i västra Alaska Jag kände igen mycket från filmen: det hängande torkade sälköttet,  trähusen och byns enda affär. Men den stora skillnaden var att människorna på Grönland verkade lyckligare. Vi såg mycket misär bland eskimåerna i Gambell som alkohol och drogmissbruk. Många eskimåer verkade djupt deprimerade. Att möta eskimåer var inte att möta samma glädje som jag mött i Uganda när vi besökt olika grupper på landsbygden där.

Vi fick inte gå utanför byn själva utan guide. Gambellborna hade haft dåliga erfarenheter av turister som tagit med sig olika souvernirer som t.ex. ben från gravar och liknande. Men efter förhandlingar med byns borgmästare fick vi med oss en guide som visade oss runt bland fågelbergen.

I filmen fick befolkningen i Niaquornat också besök av turister som åkte på kryssning och stannade till för att gå iland några timmar och för att titta på byn. Befolkningen ställde upp bord med hantverk mm och byns enda person som kunde både engelska och danska guidade dem.

Efter filmen intervjuades filmens producent via Skype från London.

Jag cyklade hem i det kalla februari mörkret och såg fullmånen lysa över Kalmars gator. Tänkte på vad filmen visat och tänkte: vi har samma grundläggande mänskliga behov var vi än befinner oss på jorden. Vi skapar bara lite annorlunda kulturer runt dem. Kulturer som är spännande att lära känna och gör livet på vår planet intressant att upptäcka och uppleva för att förstå oss själva bättre som människor.

Att djupse

Publicerad den av
5

Tidigare i min blogg har jag (10 februari) och Eva Grundelius (18 februari) skrivit om ”hållbart lärande”. Det bygger på fyra förmågor som rätt använda kan bidra till en god lärprocess: att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna och djupfråga. Jag har de senaste dagarna kommit fram till att det finns en till förmåga som man kan lägga till de fyra: att djupse.

Att djupse får inte förväxlas med djupseende som betyder att se tredimensionellt eller ”att varsebli omgivningens tredimensionella struktur”. Det är inte helt enkelt att beskriva vad djupse innebär eftersom det måste erfaras genom det sätt som man ser omgivningen på. Men här är några försök i alla fall.

Djupse gör du när du helt koncentrerat betraktar ett föremål eller din omgivning. När du ”ser när du tittar”. Du kan t.ex. växla mellan att se själva föremålet och formerna som finns i ”tomrummen” runt föremålet. När du tecknar så tränar du att djupse, dvs att medvetet betrakta det du skall rita av och sedan göra en avbildning av det på ett papper. Den iaktagelseprocess som du då måste gå igenom för att kunna göra detta skulle man kunna kalla för att ”djupse”.

Man använder också förmågan att djupse när man artbestämmer ett djur eller en växt. För att vara säker på vilken art det är när man första gången ser en art måste man noga iaktta färg, form mönster eller beteende.

Förmågan att djupse använder man också när man skall göra observationer. Att observera är den första fasen i det vetenskapliga arbetsättet som Aristoteles tog fram. När man sedan observerat skulle man enligt honom strukturera det man sett och sedan göra en analys.

Vetenskap och att djupse gick hand i hand i både konstens och vetenskapens historia. Ett av de tydligaste exemplen på det är Leonardo da Vincis livsverk. Där var själva observationen förutsättningen för det vetenskapliga arbete han gjorde när det t.ex. gäller människokroppens byggnad. För att kunna göra de tekniska konstruktioner som han gjorde var han tvungen att ha en så riktig bild av de ingående delarna som möjligt också.

Att djupse är alltså en viktig förmåga hos såväl de första som dagens forskare och konstnärer.

Det är genom att t.ex.utföra bildkonst som vi tränar vår förmåga att djupse. Det tränas inte av att ”klistra in” bilder i ett dokument. Här har vi en förmåga som jag tror måste tränas utan datorer i verkligheten med papper och penna. Men när man väl tränat upp förmågan så har man nytta av den också om man skapar bilder i datorn.

Socioscientific Issues i den naturvetenskapliga undervisningen

Publicerad den av
1

Idag gästbloggar didaktikforskaren Mats Lindahl från Linnéuniversitetet:

Forskare inom naturvetenskaplig didaktik började 80-talet att använda benämningen ”Socioscientific Issues” (SSI) i syfte att föra fram det väsentliga i att diskutera relationen mellan teknisk utveckling och dess påverkan på samhället. Fram till denna brytpunkt hade man beskrivit användningen av naturvetenskaplig kunskap och utveckling som oproblematisk. Inte minst miljöproblemen krävde ett annat sätt att beskriva verkligheten. SSI är numer ett stort forskningsområde och användningen av SSI i skolor runt om i världen blir allt vanligare.

Med hjälp av ”Socioscientific Issues” (SSI) kan man utveckla sin undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. SSI är en benämning på aktuella och framtida dilemman som uppstått genom att utveckling av naturvetenskap och teknologi kommit till användning i samhället. Undervisning med hjälp av SSI innebär att man återkommande skapar undervisnings-situationer där värden, känslor och moraliska dilemman står i centrum tillsammans med naturvetenskaplig kunskap.

Typiskt för ett SSI är att det inte har en enda lösning. Det gör dem till en början svåra och kanske frustrerande för eleverna att arbeta med, men detta uppvägs av att de tillåter kreativitet och att eleverna får använda och pröva sina personliga upplevelser och ställningstaganden.

SSI engagerar eleverna men har inte som huvudsyfte att öka intresset för naturvetenskap, utan syftar till att ge eleverna möjlighet att utifrån sitt eget perspektiv engagera sig i frågeställningar och att i bl.a. gruppdiskussioner få chansen att möta andras perspektiv.

Genom att arbeta med verkliga problem, sådana man brottas med i samhället, så blir kunskaper, moral och värden både verktyg och objekt för lärande. Istället för att slå fast det enda rätta utvecklar eleverna sin förmåga att förstå olika sidor av komplexa problem, liksom förmågan att aktivt delta i diskussioner om dilemman som kan behöva en temporär lösning.

Eftersom eleverna både får förbereda sig för och genomföra gruppdiskussioner och debatter ökar de sin förmåga att argumentera – en förmåga som är nödvändig för ett framtida deltagande i samhällsdebatten.

SSI inom sådana områden som hälsa och livsstil, genteknik, sex och samlevnad, biologisk mångfald samt teknikutveckling relativt hållbar utveckling kan vara mycket fruktbara. Användning av genteknik inom det medicinska området ger t.ex. stora möjligheter att engagera sig i den kunskap som ligger bakom nya möjligheter att rädda och förändra människor liv, samtidigt som frågeställningar som påverkar vår människosyn dyker upp: vad ska betraktas som sjukt? Hur ska man kunna avgöra vilka liva som ska räddas eller förändras? Hur kan man värdera djur, embryon och celler i förhållande till en människa?

Länkar:

http://serc.carleton.edu/sp/library/issues/what.html

http://www.civnet.org/2010/03/teaching-citizenship-through-science-socio-scientific-issues-as-an-important-component-of-citizenship/

http://faculty.education.ufl.edu/tsadler/IRSSI.pdf

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course39301/published/1298318358598/resourceId/15211173/content/Socio-scientific%20issus.pdf

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9140681238

Bakgrunden och mellanrummens betydelse

Publicerad den av
Svara

När psykologen Carl Gustav Jung skulle beskriva och förstå europén gjorde han inte det fullt ut för än han kommit till Afrika och fick lära känna en annan kulturs människor. Då, när han fick en annan bakgrund till europén, framträdde dragen tydligare.

Så har det också varit för våra elever på Global profil. De har lärt sig och förstått mycket om sin egen kultur genom att få uppleva vardagen i Uganda eller Sydafrika.

Det är därför en längre resa bort från det egna kan ge så mycket insikter.

När vi skall försöka lära våra elever något så kan vi försöka att ändra bakgrunden på olika sätt. Då framträder det vi vill visa tydligare och på olika sätt. Om man skall måla av ett stilleben får man en sannare bild av det man målar av om man gör olika tavlor med olika bakgrund. Det man vill visa framträder tydligare för varje bild.

Mellanrummen har också betydelse. Mitt arbetsrum ligger på tredje våningen i min skola. Jag går säkert upp och ner till och från personalrummet fem gånger om dagen. Jag möter alltid en massa elever då. Under åren har jag förstått hur viktiga dessa möten är i korridorerna och trapporna. Jag hälsar alltid på alla jag möter. Småpratar gärna: ”hur gick det på matchen?”. Gjorde du några mål?”. ”Förstod ni läxan”. Frågor och korta påståenden kan bli många under en dag. Men det är genom dessa korta och vardagliga möten jag bygger upp en relation med eleveran. Detta har jag sedan nytta av på lektionerna. Då är jag en människa för dem och inte bara en lärare. De ger mig ett förtroende som gör att jag kan vara ärligare mot dem när jag ger dem formativ bedömning.

Eleverna påverkas och utvecklas mycket av varandra också. Vilka som går i klassen kan ha stor betydelse för eleverna. ”Kamrateffekten” kallas det fick jag lära mig när Ibrahim Baylan gästade Kalmar förra veckan. När jag gick i gymnasiet var nästan en tredjedel fältbiologer. Detta stärkte givetvis intresset för biologi i mig.

Det som sker mellan lektionerna betyder alltså mycket för trivsel och lärande. Precis som pauserna mellan tonerna gör att det blir fin musik! Bryter man av en termin med en studieresa till något intressant ställe eller gör en vildmarksresa blir hela terminen bättre.

När jag undervisar med socioscientific issues (SSI) får jag både en bakgrund till det naturvetenskapliga fenomen som jag skall försöka förklara och bra mellanrum mellan all naturvetenskaplig fakta. Det eleverna skall lära sig sätts in i en relevant situation och en förståelse för var kunskapen hör hemma i vardagen och samhället gör att den känns mer meningsfull.