Kategoriarkiv: Lärande

Att reseblogga

Publicerad den av
Svara

Nu håller jag på att avsluta resebloggen över sydstatsresan 2013. Förra året när jag reste i Californien och Arizona provade jag att ”resefacebooka” eller vad man nu skall kalla det. Jag la in några foton och en kort beskrivning vad jag sett under dagen på facebook. De två sätten att dokumentera sin resa har sina olika för- och nackdelar.

Om vi börjar med att använda facebook som resedagbok så hade det den fördelen att det gick ganska snabbt att lägga in bilder och text. Var det bilder med så var det många som kommenterade det jag sett och jag fick flera tips på vad jag inte skulle missa under resan. Det blev en ganska stor kommunikation med vänner och jag hade nytta av det direkt under resan.

När jag denna gång resebloggade märkte jag att det tog mycket mer tid i anspråk. Eftersom jag gör ett 365 projekt i år så skall jag ha in ett blogginlägg per dag. Hur får man då det ifall man inte skulle få tillgång till internet någon dag? Jo man laddar sin blogg med ett inlägg per dag med dagens datum på. Då kan jag om jag missar en dags internet fylla in den dagens bloggpost i efterhand.

Jag prioriterade att lägga in texten på var jag varit och vad jag sett. Att göra färdigt alla bilder jag vill ha in i lightroom har tagit tid och jag har ofta fått lägga in dem flera dagar efteråt. Nu sitter jag med de sista bilderna och skall de närmaste dagarna lägga in alla de jag vill ha in.

Resebloggen har den fördelen att den blir med detaljerad och får med allt det viktiga. Det går också att tagga den så jag bara får upp mina reseinlägg. Jag taggar mina inlägg med ”Sydstatsresan 2013” så får jag upp alla inlägg från resan och bara dem.

Genom att skriva reseblogg eller resedagbok så får jag en mer hel kunskap om det jag varit med om. Jag behöver slå upp en hel del för att vara säker på vad jag sett och jag lär mig på det sättet. Genom att skriva ner upplevelserna och det jag förstått så grundar jag kunskapen i mig.

ISTE 2013 – Trender och möjligheter

Publicerad den av
2

När jag nu skriver om ISTE 2013 dessa dagar gör jag först en överblick av vad jag har sett och varit med om. Sen kommer jag att gå in djupare på några punkter och lägga in hyperlänkar mm. När man är här är det fullt upp att bara ta in och skapa kontakter. Väl hemma kan jag gå igenom länkar och papper som jag fått i lugn och ro.

En skola i Los Altos i Mexico visade hur eleverna med digitala verktyg kunnat redovisa olika projekt. Det var ekologiprojekt som de visade med videos, podcast mm. De hade gjort en egen app om mänskliga rättigheter. Labbrapporter gjorde man i iMovie. Man skapade virtuella företag. Eleverna kunde göra egna böcker i iBooks. Detta berättade eleverna om och mycket mera! bloglosaltos.we-know.net

Reach the World var ett projekt som vill underlätta för lärare och elever att få kontakter runt om i Världen. http://www.reachtheworld.org

Geopardy heter ett Mexikanskt projekt där man lär sig genom videokonferenser och ett program som heter Enigeo. http://www.liceodelvalle.edu.max

Mitt första seminarie idag handlade om hur man kan använda soundcloud i undervisningen. Det är ljudets YouTube där man kan dela med sig av ljudinspelningar. Man kan skapa grupper där man delar ljud med varandra och man kan kommentera som i Google Drive. http://www.soundcloud.com

Mitt andra seminarie hölls av Scott Garrigan från Lehigh University. Han pratade om hur MOOC´s kommer att påverka K-12 undervisningen. Han började att gå igenom MOOC historien som började 2011 och har ökat explosionsartat. I slutet av 2012 hade över 3 000 000 på över 40 universitet studerat på en MOOC. Inom 50 år förutspådde han att över 4 500 college och universitet i USA skulle ha stängt på grund av MOOC. ”Och detta går inte att stoppa” sa han.  Nya undervisningmetoder var framgångsfaktorerna för MOOC enligt Garrigan:
– 10 min video
– Personlig kollegial känsla
– Feedback
– Deadlines för tester och inlämningar
– Frågor och svar möjligheter

Efter detta större seminarie gick jag till ett lite mindre ”rundabordseminarie” där Natalie Rector från New College of Florida berättade om det Wikipediaprojekt som hon hållit i. Hon berättade om innehållet i den forskningsrapport som kommit ut från projektet.

Gary Stager berättade sedan i ett storseminarie om ”The Creative Learning Revolution You can´t Afford o Miss”. Det handlade om ”the maker movement”. Det är tydligen en stor rörelse i USA där man samlas och tillverkar saker. En ”Maker fair” kan få 150 000 personer att samlas för att under några dagar ”göra”dvs ”tillverka” saker. Använder man sig av att i projekt låta eleverna uppfinna sakar kan detta för många elever bli något man minns hela livet. Han har skrivit boken ”Inovate to learn”.

Sist hörde jag Ian Fogarty från Canada berätta hur han ändrat sin undervisning utifrån ”21st Century Classroom”. Han lät eleverna kollaborera framför smartboards och fick bättre resultat än när de jobbade med datorer. De fick bl.a. förbereda och genomföra en debatt om man skulle få transplantera grisorgan in i människor. Genom att förbereda och  genomföra den uppgiften fick eleverna kunskap på en mängd områden. Man kan läsa vidare på sidan: www.foggs.ca/wp

Emellanåt fick jag tid att gå in på utställningsområdet. Här är några av de utställare som jag fastnade hos:

Encyclopedia of Life. En sida om har som ambition att beskriva alla jordens arter. Den är bl.a. kopplad till iNaturlist där man kan rapportera fynd. Det finns också en app till denna sida som kan skapa fälthandböcker. Foton till denna sida läggs upp och hämtas från en grupp i Flickr.

Hapara. Ett företag som gjort ett program som gör Google apps strukturerat på ett sätt så man lätt kan hålla reda på alla elevers dokument och presentation mm. Verkar väldigt användarvänligt.

ePals. Detta projekt vill underlätta för elever från hela världen att få kontakt med varrandra.

Naturkunskap 1b – några reflektioner kring loggboken

Publicerad den av
Svara

Under två år har jag nu använt loggbok istället för prov. Jag har också haft andra examinationer som argumenterande uppsats, muntlig redovisning mm. Förra läsåret fick eleverna skriva loggbok på papper och lämna in. Jag kollade dem, gav feedback och gav sedan tillbaka dem. Eleverna fick sedan sätta in dem i en pärm med alla andra papper som de fick. Det året hade inte eleverna någon egen dator utan vi lånade datorer ur ”Fort Knox” vagnarna.

I år när eleverna har en egen dator har loggboken legat på Google Drive. Jag har haft alla loggböckerna samlade i en mapp. De är namngivna med klass, efternamn, förnamn loggbok och ämne i nämnd ordning. Detta gör att alla dokument lägger sig själv i bokstavordning. Lätt att hålla ordning på! Det går också att bestämma vilka andra som skall kunna se loggböckerna genom att ge behörighet till hela mappen.

Med jämna mellanrum har eleverna fått skriva reflektioner över vad de lärt sig, skriva in svar på uppgifter mm. Viktiga frågor har de haft möjlighet att gå tillbaka till och komplettera. Just detta att kunna kolla vad de kan i nuet, genom att allt de skriver finns kvar och tidsatt i historiken, och vad de kan komplettera med gör Google Drive till ett av de bästa hjälpmedel jag har i undervisningen.

Om eleverna är noga med att skriva datum på inläggen så kan de lätt följa sin inlärningsprocess. Loggbok i Google Drive gör processen synlig! Många av mina elever var imponerade av deras eget arbete och hur mycket de skrivit under läsåret.

Man kan också kräva att det de skriver skall vara rätt. När man examinerar med traditionellt prov kan man ofta bli godkänd även om 45 % är fel som man skriver. Vilken banktjänsteman skulle få ha kvar sitt jobb om hen bara gjorde 55 % rätt av alla transaktioner. För att inte tala om piloter!

Genom att de får beskriva sin kunskap i löpande text tränar de sig på att uttrycka sig varje lektion. De som har svårt att skriva och behöver hjälp med det skulle kunna upptäckas tidigare och få den hjälp de behöver.

Loggboken kan också användas för att lägga in bilder! Vill man att de skall rita en teckning kan de göra det och den kan sedan fotograferas av med deras mobiltelefoner och klistras in. På så sätt fick eleverna digiscopa i mikroskopet och sedan lägga in en bild på ett mossas blads celler.

Naturkunskap 1b – några reflektioner

Publicerad den av
Svara

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Kanotrugby

Publicerad den av
Svara

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14 

 

 

 

Naturkunskap 1b – Autenticitet

Publicerad den av
1

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.

Naturkunskap 1b – Sex och samlevnad

Publicerad den av
Svara

Jag började med att dela in klasserna i en tjejgrupp och en killgrupp som jag använde mig av på grupptimmarna. De fick börja med att fundera över vad en bra relation är. Detta fick de arbeta med genom att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna till andra och djupfråga. Jag sammanfattade vad de kommit fram till på tavlan och vi sammanställde det i var sitt dokument; ett vad tjejerna tyckte var en bra relation och en vad killarna tyckte.

Under dessa grupptimmar fick också killarna i två av mina klasser förbereda frågor till tjejerna och tvärtom.

På en helklasstimme tittade vi sedan gemensamt på hur killar och tjejer såg på en bra relation. Vi kunde konstatera att de tyckte ganska lika. På en annan lektion fick de sedan sätta sig i en ring och jag läste upp de frågor som de ville ställa till varandra. I en av klasserna fick alla svara laget runt. Ville man inte svara fick man säga ”pass”. I en annan klass valde eleverna att först prata sig samman i killgruppen och i tjejgruppen och sedan svarade en talesman eller taleskvinna för hela gruppen på frågorna.

På en annan helklasstimme delade jag in dem i mindre tjej- respektive killgrupper. De fick då besvara frågan ”vad är kvinnligt” respektive ”vad är manligt”. Grupperna fick redovisa i storgrupp för varandra och allt sammanställdes på tavlan och sedan i ett dokument.

Parallellt med detta lät jag eleverna studera olika öppna lärresurser i sex och samlevnad. Jag började med att de fick titta igenom arkivet till radioprogrammet ”Ligga med P3”. Deras uppgift var att hitta ett program som hade ett innehåll som de tyckte var viktigt för ungdomar i deras ålder att veta och att sedan göra en kort recension av det.

Efter det fick de gå igenom http://www.umo.se, http://www.rfsu.se, http://www.svt.se, wikipedia och http://www.ur.se och beskriva vad man kan hitta när det gäller sex och samlevnad. De fick i uppgift att göra en sammanställning av detta på valfritt sätt. Flera valde att göra en ljudinspelning eller videoföredrag genom Quick time player på sin dator.

Under tiden som de tittade igenom sidorna så skulle de leta efter bra etiska dilemman inom sex och samlevnad. De skulle beskriva dilemmat kort och ge några vinklar på det. Jag sammanställde sedan alla etiska dilemman och presenterade dem för eleverna. De fick då välja valfritt dilemma att förjdupa sig i tillsammans. De arbetade med detta drygt en vecka och redovisade sedan deras resultat för varandra.

Efter redovisningen fick alla sätta sig enskilt och reflektera över hur det de kommit fram till i gruppen harmonierade med de mänskliga rättigheterna.  De fick söka på ”srhr” för att få en grund att utgå från.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

Sex sidor om sex. Tycker det var mer som källkritik än sex och samlevnad. Det var intressant att prata killar och tjejer i ring.

Bra upplägg här med för att man hörde både killars och tjejers synpunkt. Men kanske skulle göra något mer.

Alltid roligt att höra andras åsikter/svar (frågestunden).

Roligt. Kul idé med frågor.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Intressant att vi tittade på relationer för det brukar man aldrig titta på.

Bra sak vi jobbade med. Speciellt sidorna.

Svårt innan man kom igång. Lätt att hitta fakta.

Kul att ställa frågor till killarna.

Lite svår uppgift.

Svårt arbetssätt.

Också detta var bra!

Kändes som att vi jobbade mest med källkritik, dock bra redovisning med podcast.

Bra att spela in film. Presentationen går då att fixa fram och tillbaka med tills man blir nöjd.

Kul och spännande.

Intressant för det rör frågor som vi kanske behöver svar på.

Bra att jämföra sidor.

Nyttigt, men man visste redan mycket.

Fint upplägg.

Roligt att arbeta om. Roligt att ställa frågor till tjejerna.

Kul med frågorna. Annars inga synpunkter.

Ett lärorikt och kul arbete, mycket lärorikt.

Nyttigt och bra kunskap.

Tycker detta var en väldigt rolig kurs. Vi fick ställa frågor till killarna och sen tvärtom. Djuplyssna var också väldigt bra då man fick prata om hur andra tänkte och tyckte.

Tråkigt att jobba med hemsidor och relationer. Vi kunde gjort andra saker som vi skrev upp i början.

Naturkunskap 1b – Genteknik

Publicerad den av
Svara

I den del av kursen som skall innehålla diskussion kring genteknik valde jag detta år att diskutera GMO.

Efter att eleverna fått en introduktion om cellen och evolution satte jag igång förberedelserna för en debatt om GMO.

Först skapade jag nya studiegrupper utifrån ambitionsnivå. Eleverna fick vid en utvärdering före jul skriva vilket betyg de strävade efter. Efter att ha haft dem en termin kände jag dem också mycket bättre och kunde lättare se vilka som skulle passa ihop. Jag gick med detta ifrån idéen om ”basgrupper”. Basgrupperna skall finnas för ett socialt mål. Vi hade sett i vårt forskningsprojekt att det gick mycket bättre för eleverna att lära sig och att få relevant hjälp om de var ungefär lika i ambition. Därför skapade vi ”studiegrupper” istället.

Uppgiften de fick var att de skulle ha en debatt mellan Monsanto, indiska bönder, Greenpeace, gentekniknämnden, forskare, EU och USA. Jag bestämde och gav grupperna en av dessa roller. Dessa skulle sedan samlas och diskutera frågan: ”skall vi tillåta GMO inom jordbruket på jorden?”.

Grupperna fick börja med att ställa sig vilka frågor de behövde svara på för att klara uppgiften. De fick i uppgift att göra ett gemensamt Google Drive dokument där de sammanställde allt de tog reda på. Detta dokument delade de med mig och jag la in det i en mapp där alla kunde se allt. På så sätt kunde de följa varandras arbete och förbereda bra frågor och synpunkter på varandras argument.

Jag trodde de skulle se det som en hjälp i sitt arbete men en del grupper började ”mörka” med vad de kom fram till så att de andra inte skulle kunna se allt. De ville också kunna överraska i debatten så vad jag förstod så tog de inte upp allt.

När de var klara för debatt delade jag upp klassen i två halvor där två från varje grupp fick representera sin roll. På så sätt fick fler chansen att prata. Jag lät alla först få ett inledningstal på ca 3 minuter där de fick säga sina grundargument. Sen släppte jag ordet fritt och de fick ställa frågor till varandra. Debatten var stundtals mycket intensiv. När debattämnena kändes uttömda lät jag varje grupp få ett slutord.

Så här tyckte eleverna om detta arbetssätt:

Jätteroligt. Lite svårt i början med debatten var rolig.

Detta hade jag i nian och en gång tycker jag nog är lagom ändå fast det är en sån stor grej. Kul för dom som inte haft det förut.

Intressant och roligt med debatt.

Bland det roligaste fast dålig gruppindelning. Debatten var bra.

Roligt med debatten men svårt att jobba med.

Roligt med debatt.

Ingen kommentar.

Intressant. Dock lite krångel med om man var för eller emot GMO. Det blev lite oklart.

Helt ok.

Lärorikt men svårt.

Roligt att köra en debatt och gå in för sin roll och åsikter.

Mycket bra med debatt.

Bra projekt och bra genomfört.

Viktig och intressant uppgift.

Bra att vi fick göra en debatt. Det var roligt och man lärde sig mycket.

Väldigt kul arbete. Var verkligen en rolig grej att ha en debatt om det man jobbat med.

Roligt med debatt. Lite annorlunda men mycket kul.

Det var väldigt rörigt innan man verkligen kom igång men när vi kom till debatten gick det ganska bra.

Roligt område med debatt. Lärorikt.

Väldigt intressant. Visste inget om det från början. Debatten var riktigt rolig. Du borde fortsätta göra detta nästa år.

Ett bra grupparbete och kul med debatter.

Här började vi komma in i rätt grupper. Vi jobbade med personer som hade samma mål i betygen så det fanns mer vilja och roligare att jobba. Debatten var kul.

Det var intressant. Har aldrig hört om GMO innan. Det var jättekul att ha en debatt.

Kul med diskussion.

Roligt med debatt.

GMO och upplägget på GMO var mycket bra! Jag lärde mig mycket och det var mycket bra med debatten.

Bra med grupparbete och roligt med debatt. Lärorikt.

 

Naturkunskap 1b – Evolution och människans utveckling

Publicerad den av
Svara

I kursplanen för naturkunskap 1b står det att eleven ska kunna diskutera genteknik utifrån evolutionära synpunkter och människans utveckling. För att kunna göra det så måste kursen innehålla grundläggande kunskap om detta.

Jag börjar detta kapitel med att låta eleverna göra en övning som jag kallar ”Att vara taxonom”. De skall tänka sig att de är Carl von Linné strax innan att han ger ut ”Systema Naturae” De får ett hundratal kort med tecknade djur. Deras uppgift blir att  systematisera dessa djur. De skall komma på något bra sätt att gruppera dem. De flesta grupper går då efter några viktiga karaktärer som päls, fjädrar, antal ben etc. Många utgår också från var de lever som t.ex. ”landlevande” eller ”havslevande”. När alla gjort sina system får de redovisa dem för varandra och hur de tänkte. Jag brukar ta upp vikten av Linnés arbete och att det var grunden för att senare i historien förstå att de grupper som man oftast får fram när man gör en systematisering är släkt med varandra. Detta var den grund som utvecklingsläran senare utvecklades ur. Nutida systematik går ut på att ta reda på släktskap och hur arter utvecklats.

Under en lektion får de sedan ta reda på vad grundläggande begrepp inom evolutionen står för. Jag har också en genomgång av hur Darwin tänkte och hur man idag ser på hur arter bildas.

I år provade jag två olika sätt att beskriva organismernas utveckling. Några grupper fick titta på en film via AV media som tog upp hur evolutionen fungerar (Ramp höjdare: evolution) och sammanfatta filmen. En annan grupp fick kortfattat skriva hur utvecklingen gått till från bakterie till människa.

För att förstå hur man ser på människans utveckling har jag tagit fram en övning som jag kallar ”att vara paleoantropolog”. Den bygger på att eleverna får jämföra två olika sätt att visa människans utveckling och beskriva likheter och skillnader. De får sedan gå in på sidan http://www.becomminghuman.org och skriva in fakta om 8 olika urmänniskor i en matris. De får titta på när arten levde, vad den åt, vilken levnadsmiljö den levde i och hjärnstorlek. Sist så får de titta igenom ”Genographic project” och se hur man med hjälp av DNA analyser kan ta reda på hur Homa sapiens spridit sig över jorden.

Så här tyckte eleverna om detta arbetsområde:

Bra för att man lärde sig mycket fast det var svårt.

Ett område jag aldrig jobbat om innan. Lite svårt att förstå.

Kul men kunde visat mer film (jag lär mig lättare så).

Kommer inte ihåg så mycket förutom att det var ganska tråkigt. Det hade nog gått att göra på ett roligare sätt.

Helt okey.

Nytt för mig och bra ämne.

Kändes konstigt.

Har aldrig jobbat med innan så lite svårt.

Var ett långt arbete som gick hyfsat bra och var hyfsat kul.

Var väldigt mycket att ta in men det var ett att jobba på som gjorde det lättare.

Intressant.

Det var tråkigt. Du kan göra det bättre.

Bra, lärde mig mycket.

Svårt men kul och intressant.

Helt ok.

Kul. Hade gjort det innan, så hade koll på det mesta

Ingen kommentar.

Kommer inte ihåg.

Rolig fakta och intressant.

Det var hätigt. Nyttig info.

Sånt här tycker jag är jättekul och intressant men bara om man håller sig på en lagom nivå i ämnet. Superintressant att se hur vi såg ut från början och hur vi utvecklats under tiden.

Tråkigt, inte så intresserad av detta.

 

Naturkunskap 1b – cellen

Publicerad den av
Svara

För att kunna förstå grunderna i genetik och fysiologi så måste man ha en grundläggande kunskap om cellen. Jag började detta område med att eleverna fick titta i mikroskåp på ett mossblad. De fick försöka få in en tillräcklig förstoring och sedan fotografera av det de såg med sina mobiltelefoner; sk digiskoping. De fick ofta oväntat fina bilder. När de lagt in bilden i sin Google drive loggbok fick de skriva det de såg.

Sen gjorde jag en osmoslabb med potatisstavar som lades i olika koncentrationer av sockerlösning. Den labben har många praktiska moment som att väga och mäta. Labben redovisades också i en labbrapport

För att lära sig alla organeller fick de rita en cell med alla dess delar och sedan fotografera av den och lägga in den som bild i sin loggbok.

Som sista celluppgift fick de skriva om cellens funktioner utifrån dess organeller.

Så här tyckte eleverna om detta avsnitt:

Roligt att vi fick kolla på celler. Kommer inte ihåg att vi jobbade så mycket med detta.

Cellen var en mindre intressant grej för min del. Väldigt komplicerat för det är så väldans många ord/namn som man inte förstod.

Det sämsta ämnet.

Tyckte det var svårt och krångligt.

Kommer inte ihåg.

Intressant men för litet område.

Detta kunde jag sen innan. Var dock kul ändå.

Tråkigt.

Vet ej.

Roligt, spännande.

Kunde redan detta.

Tyckte att det var mest som en repetition av 9:an fast det var lättare att förstå.

Lite svårt men fungerade bra.

Onödigt.

Ont om tid. Man hann inte göra klart. Ibland var det svårt att hitta rätt svar på en fråga.

Man kunde redan det mesta då man jobbat om det i nian. Men ändå en bra repetition.

Tyckte detta var lite meningslöst då det kändes som att vi bara var tvungna att göra något så det blev att titta på cellen.

Jag kommer inte ihåg så mycket utav detta området men jag har för mig att vi bara gick igenom det lite snabbt. Hann aldrig få grepp om hur ett mikroskop fungerar t.ex.

Det var häftigt att kolla i mikroskop och försöka ta bilder med hjälp av mikroskopet.

Inget speciellt.

Onödigt att jobba så mycket  med det. Nästan alla har gått igenom det väldigt mycket i grundskolan.

Lite repetition från nian men nu gick vi in längre. Kul att ta en egen bild och se hur de vanligen ser ut.