Kategoriarkiv: Didaktik

Naturkunskap 1b – cellen

Publicerad den av
Svara

För att kunna förstå grunderna i genetik och fysiologi så måste man ha en grundläggande kunskap om cellen. Jag började detta område med att eleverna fick titta i mikroskåp på ett mossblad. De fick försöka få in en tillräcklig förstoring och sedan fotografera av det de såg med sina mobiltelefoner; sk digiskoping. De fick ofta oväntat fina bilder. När de lagt in bilden i sin Google drive loggbok fick de skriva det de såg.

Sen gjorde jag en osmoslabb med potatisstavar som lades i olika koncentrationer av sockerlösning. Den labben har många praktiska moment som att väga och mäta. Labben redovisades också i en labbrapport

För att lära sig alla organeller fick de rita en cell med alla dess delar och sedan fotografera av den och lägga in den som bild i sin loggbok.

Som sista celluppgift fick de skriva om cellens funktioner utifrån dess organeller.

Så här tyckte eleverna om detta avsnitt:

Roligt att vi fick kolla på celler. Kommer inte ihåg att vi jobbade så mycket med detta.

Cellen var en mindre intressant grej för min del. Väldigt komplicerat för det är så väldans många ord/namn som man inte förstod.

Det sämsta ämnet.

Tyckte det var svårt och krångligt.

Kommer inte ihåg.

Intressant men för litet område.

Detta kunde jag sen innan. Var dock kul ändå.

Tråkigt.

Vet ej.

Roligt, spännande.

Kunde redan detta.

Tyckte att det var mest som en repetition av 9:an fast det var lättare att förstå.

Lite svårt men fungerade bra.

Onödigt.

Ont om tid. Man hann inte göra klart. Ibland var det svårt att hitta rätt svar på en fråga.

Man kunde redan det mesta då man jobbat om det i nian. Men ändå en bra repetition.

Tyckte detta var lite meningslöst då det kändes som att vi bara var tvungna att göra något så det blev att titta på cellen.

Jag kommer inte ihåg så mycket utav detta området men jag har för mig att vi bara gick igenom det lite snabbt. Hann aldrig få grepp om hur ett mikroskop fungerar t.ex.

Det var häftigt att kolla i mikroskop och försöka ta bilder med hjälp av mikroskopet.

Inget speciellt.

Onödigt att jobba så mycket  med det. Nästan alla har gått igenom det väldigt mycket i grundskolan.

Lite repetition från nian men nu gick vi in längre. Kul att ta en egen bild och se hur de vanligen ser ut.

Naturkunskap 1b – hälsa och livsstil

Publicerad den av
3

När våra elever kom i augusti när läsåret började var de från första lektionen indelade i basgrupper. Dessa grupper gällde i alla ämnen och var gjorda av mentorerna. De var gjorda så att eleverna skulle lära känna så många nya klasskamrater som möjligt. Elever som vi såg komma från samma stadsdel eller samhälle satte vi i olika grupper. Dessa basgrupper gjorde att ingen kom utanför en gruppgemenskap och att man lärde känna nya kamrater från första dagen i skolan.

Jag valde att börja naturkunskapen med området ”hälsa och livstil”. Tyckte att det passade eftersom jag har idrottsklasser. Då får de direkt börja med det område som de redan kan en hel del om och som de är intresserade av.

Varje basgrupp fick välja ett av följande ämnesområden eller komma på något område själva:

Kost
Träning
Sömn
Strålning
Alkohol
Tobak
Konsumtion

En av grupperna i en klass valde sex som sitt område.

Varje grupp grupp arbetade sedan om sitt område. I uppgiften de fick ingick att de skulle hitta fakta om sitt område genom att söka på internet. Sen skulle de göra en enkätundersökning bland elever på skolan hur deras område såg ut när det gällde ungdomars livsstil på skolan. De kunde t.ex. undersöka tobaks och alkoholvanor, träningsvanor och sömnvanor. De fick göra enkäten i sin egen klass och/eller i andra klasser som jag fixade åt dem. Detta gjorde att de dels fick inblick i ett hälsoområde men också lärde känna andra ungdomars vanor. Det blev att bra sätt för dem att lära känna sin nya skola.

Resultatet från deras faktasökande och enkätundersökningar fick de redovisa i form av en skriftlig rapport. Svenskan har inte längre rapportskrivning så naturkunskapen får vara ett av de ämnen där de får träna sig på det sättet att uttrycka kunskap. För många var det första gången som de skrev en rapport. Eftersom de arbetade i basgrupper kunde de hjälpas åt att lära sig det. Rapporten skrev de i Google Drive dokument som jag lagt in i en mapp där alla kunde se allt. På det sättet kunde de följa varandras arbete.

När de sedan var klara med sin rapport fick de redovisa sitt arbete i tvärgrupper. Då fick alla gruppmedlemmarna beskriva sitt arbete för andra.

När tvärgruppsredovisningarna var klara hade jag en lektion där eleverna i sin loggbok fick skriva hur de skulle kunna skapa en egen hälsosam livsstil. De fick ha tillgång till allas rapporter och hela internet. När de skrivit färdigt sin reflektion så sa jag åt dem att de fick lägga till och utveckla det de skrivit i loggboken. Detta är en fråga som de kommer ha med sig hela sitt liv och som de kommer att förstå mer och mer om allteftersom de läser olika ämnen och utvecklas i sin idrott. Detta är en av fördelarna med loggbok i Google Drive; eleverna kan gå tillbaka och skriva mer när de lärt sig mer. En fråga kan följa med dem under hela kursen.

Vad tyckte då eleverna om denna uppgift? Här är vad de skrev i utvärderingen förra veckan.

Vad har du för synpunkter på följande arbetsområden:
Hälsorapporten

Kul arbete! Gillar att skriva om mig och hälsa och vad jag kan göra bättre. Lärt mig också vad man kan göra bättre osv.

Det var intressant.

Bra att börja med när man är en idrottsklass.

Det var ett bra arbete, men eftersom att det var i början på terminen så kände man inte dom man arbetade med och eftersom det var ett så stort område hade man velat våga lite mer.

Tyckte den var flummig. Att det skulle varit lite mer fokus på uppgiften. Men det är ett bra sätt att börja kursen på.

Det var en bra början. Även ett bra ämne då vi faktiskt är en idrottsklass.

Bra arbetsområde. Man lärde sig nya saker och det var intressant. Lite svårt i början.

Kunde fått mer tid till att skriva.

Det var mycket lärande. Se hur kroppen påverkas även ser vad klasskompisarna och andra tycker i olika frågor.

Detta var kul och lärorikt, det gick snabbt och var kul.

Var lite svårt att förstå vad man skulle göra eftersom det var första uppgiften som jag jobbat på det här sättet.

Lätt att lära sig om.

Det var bra men försök att hålla reda på allt. Har nästan fått F på den av dig fast du satte C så kolla hela pappret innan du bestämmer dig!

Bra att börja kursen med grupparbete, koppling till hälsa och idrott (som vi tycker om).

Kul och intressant.

Det var roligt att börja naturkunskapen med detta. Också meningsfullt.

Den var bra, man fick lära in sig vad som är en bra hälsa.

Ingen kommentar.

Ganska svår.

Jag tyckte det var bra med hälsorapporten. Bra att vi började med det på kursen.

Bra grupp och det roligaste arbetet.

Kunde mycket redan innan men det är bra att vi lär oss. Väldigt bra att lära ut om detta då det är viktigt

Intressant och bra.

Det var kul för man lärde sig mycket om att kombinera kost och träning. Men det var lite jobbigt med för det var så mycket eftersom det finns så mycket om detta ämne.

Det gick bra och det var ett bra system.

Kommer inte ihåg.

Minns inte

Att examinera utan prov – så tycker eleverna.

Publicerad den av
Svara

Sen jag började undervisa med SSI (socioscientific issues) och använda öppna lärresurser har jag inte använt prov som examination längre. Under min egen gymnasietid så hade inte heller min biologilärare Viking Olsson prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör, muntliga läxförhör, skriva labbrapporter och göra arbeten t.ex.

På varje område som vi läser så har jag haft en grupp- och en individuell redovisning. Det genomgående individuella examinationsunderlaget har loggboken varit. Den har de fört i ett Google Drive dokument. Ofta har de fått skriva under lektionstid. Viktiga frågor som t.ex. hur de skall lägga upp sin livsstil för att få en bra hälsa har de fått gå tillbaka till och fylla på under hela kursen allt eftersom de lärt sig mer i mitt ämne eller i något annat. Förutom loggboken har de fått göra labbrapport, argumenterande uppsats och olika muntliga redovisningar. När de studerade sex sidor om sex så fick de välja fritt hur de ville redovisa. Flera valde då att spela in en ljudredovisning som ett radioprogram.

Eftersom jag inte har så mycket föreläsningar tillbringar jag mer tid i samspråk med eleverna ute i klassrummet. Jag upplever att jag har fått en helt annan elevkontakt på detta sättet och har ett mycket bättre betygsunderlag än tidigare.

Vad tycker då eleverna om detta sätt att examinera? Jag frågade en av mina klasser följande fråga:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde prov som examination utan loggbok, argumenterande uppsats, muntliga och skriftliga redovisningar etc. ”

Följande svar fick jag:

Mycket bra!

Helnöjd med detta! Känns som kunskapen sitter kvar längre.

Också väldigt bra. Man lär sig saker ändå och måste ta mycket mer eget ansvar. Lite roligare med när man nu ser hur mycket man egentligen skrivit i loggboken.

Detta tycker jag är jättebra. För där kan man alltid gå in och lägga till saker så att man lär sig det. Det blir liksom inte bara att man nötar in något för stunden.

Bra det med. Skönt att ha ett ämne som är annorlunda.

Bättre för då har man även allt samlat på en sida och man kan också dela uppgifter med andra.

Väldigt bra! Man behövde inte lägga ner så mycket tid på plugg hemma.

Loggboks idén är bra men det funkade inte så bra. Annars överlag var det ett jättebra sätt att jobba på.

Bra för jag gillar att jobba i grupper. Och skönt utan prov så man slipper plugga skiten ur sig.

Lättare att skjuta upp på saker. Jag föredrar prov.

Som sagt, nytt lärosätt som man inte känner sig bekväm med. Föredrar prov.

Jag tyckte det var mycket bra, man tyckte det var roligt och man kunde inte missa något som man gör om man har prov.

Dåligt. Man får inte visa helt och hållet hur bra/dålig man var på en viss sak. Utan betyget beror på en loggbok? Detta var inte bra enligt mig.

Kan vara lättare att visa vad man kan på prov. Men annars toppen.

Det tycker jag är väldigt bra. Det är så det är ute i arbetslivet sen.

Bra!

Tror det är rätt bra om du verkligen har koll på individerna. Prov ger en mer individuell bedömning.

Bra. Känns bättre än prov.

Även bra och dåligt på denna. Jag hade velat ha ett mellanting då man ibland har prov och ibland skriver en text då vissa saker passar bättre i provform.

Smart arbetssätt. Dock tyckte jag att vissa delar var lite svårare att lära sig under detta arbetssätt. Man får inte lika mycket fakta.

Det var bra tror jag om vi hade fått lite mer tid när vi skrev.

Svårt att anpassa sig till loggboken, tog ett tag att komma igång.

Jag tycker det är bättre då vi inte puggar in kunskaper och sedan glömmer utan nu sitter dem kvar längre. Vi får redovisa det vi lärt oss på ett helt annat sätt. Loggboken kan vara klurig ibland men oftast inte. Ibland var det många uppgifter på samma gång vilket gjorde att det var svårt att hänga med.

Skönt! Men det känns annorlunda eftersom man inte är jättevan med att jobba på det sättet.

Det tyckte jag var bra för det blir lite variation i undervisningen.

Det var skönare på sätt och vis, det gjorde det inte lika svårt, på något sätt.

Funkar bra.

Mycket bra!

Jag har alltid gillat det men nu tycker jag att man borde variera, för att jag gillar när man får klart att man kan det. Sedan vill jag veta vad man ligger och vad man hade kunnat göra bättre! Hur skall man annrs kunnat utveckla sig?

Alltså jag tycker det är bra men då måste det vara noggrannare. Nu har det varit många gånger man inte vet att det skulle ligga i loggboken sen nu skall det plötsligt ligga där och då kommer man inte ihåg. Det behöver vara tydligt vad/hur man ska skriv i loggboken! Skriftliga redovisningar = bra

Att undervisa med öppna lärresurser – så tycker eleverna.

Publicerad den av
2

Nu går terminen mot sitt slut. Mitt andra läsår då jag inte använt lärobok i mina naturkunskapskurser (NAKNAK1b). Istället har jag låtit eleverna använda olika sidor på internet, radioprogram och tv-program som läromedel.

Idag kom sanningens minut när jag gjorde utvärdering av hela kursen med en av mina klasser. I utvärderingen hade jag med en fråga om detta med öppna lärresurser. Så här såg frågan ut:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde lärobok utan öppna lärresurser på internet istället kopplat till en arbetsuppgift?”

Så här blev svaren:

Det var bra men i vissa fall skulle de va skönt att ha en lärobok.

Bra vi ligger före i framtidens skola.

Det var mycket roligare och lättare. Det är lite svårare att tappa bort internet än vad det är att tappa bort en bok.

Mycket bra och lättare!

Jag är väldigt bekväm med läroböcker så jag är delad för jag har ibland lite problem att lita på datorer.

Det tycker jag är bra. Lite omväxling från det vanliga. Kan vara svårt ibland att hitta på internet men bra ändå. Lite svårt att förstå arbetssättet från början men man lär sig.

Jag skulle vilja ha både dator och bok. Ibland så är det lättare att hitta olika grejor i en bok.

Jag litar mer på böcker och det känns bättre att jobba med. Självklart är det bra att få använda internet men det är jobbigt att behöva källkritisera allting hela tiden.

Jag tycker det är jättebra och jättekul. Vi får lära oss utifrån samhällets syn och även världen. Det blir annorlunda inlärning vilket gör att man kan koncentrera sig bättre. Ibland kan det vara svårt att veta vad som ska skrivas i loggboken och även ibland svårt att hitta information men oftast går det väldigt bra.

Var väldigt svårt att anpassa sig till och tog ett tag att hänga med. Man hamnade efter lätt och gick inte bra alls i  början. Lite bättre nu.

Det var mycket roligare och när det är roligare så lär man sig mer. Lätt att hålla reda på också.

Intressant där det ibland är bra, t.ex. när man vill ha fakta från flera källor. Däremot är läroboken tryggare och säkrare.

Både bra och dåligt. Det är ju väldigt smidigt men samtidigt rätt rörigt.

Jättebra att man använder all bra teknologi.

Jag tror att en kombination av detta skulle varit bättre eftersom det ibland kan vara bra med just bok – skriva.

Lätt att hitta mycket snabbfakta, gör det däremot svårare att begränsa sig och vara säker på källorna.

Lättare att hitta fakta men man kan lätt använda möjligheten fel.

Tycker det är bättre och roligare.

Både och. Bra med böcker ibland, men det är bekvämt att använda internet.

Jag anser att böcker är enormt mycket bättre!

Eftersom det är ett nytt lärosätt fann jag ingen behaglighet eller fördelar. Föredrar böcker.

Lite enklare att få information men lätt att komma in på fel saker.

Mycket bra.(Detta skriver två elever)

Bra och ett varierande sätt att lära sig på.

Väldigt mycket bättre då det går snabbare.

Mycket bra! Går snabbt. Slipper släpa med böcker, lätt att hitta info.

Väldigt bra men ibland kan det vara skönt med en bok för att det finns så mycket annat på datorn.

Ibland kunde det vara svårt att hitta information. Men annars, bra!

Helt okey! Dagens samhälle går ut på att använda datorn men själv hade jag rekommenderat läroböcker ibland!

Självrättande examination i Google Drive dokument

Publicerad den av
1

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.

Hemma hos – Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Publicerad den av
Svara

Nationellt resurscentrum_-5

En gång om året brukar det ligga en almanacka i mitt lärarfack. Den är full av tips om vad man kan göra på sina lektioner i biologi. Den kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Idag åkte jag till centret för att ta reda på bakgrunden till det och vad de har för uppdrag.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik

Britt-Marie Lidesten tar emot mig när jag hittat fram genom korridorerna på Biomedicinskt centrum i Uppsala och kommit fram till korridor 8. Där, längst in i korridoren, finns det tre kontorsrum där centret har sitt huvudkvarter. Det är kopplat till institutionen för biologisk grundutbildning vid Uppsala Universitet men har ett nationellt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Britt-Marie Lidesten

Britt-Marie Lidesten

”Centret skall ge stöd och inspiration till hela skolan från förskola till gymnasiet i ämnet biologi och bioteknik”, säger Britt-Marie medan vi fyller våra koppar med kaffe inför vår pratstund.

”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är ett av fem resurscenter i de naturvetenskapliga ämnena. Resurscentret för kemi ligger i Stockholm, fysik i Lund, teknik i Linköping och matematik i Göteborg” får jag veta av Britt-Marie. ”Resurscentret för biologi startade 2002 och hade 10 års jubileum förra året.

Centret får sina grundanslag från utbildningsdepartementet men bygger mycket av sin verksamhet på extra anslag för olika projekt. Ofta är det skolverket som beställer.

”Man kan säga att resurscentret vilar på fyra olika ben” säger Britt-Marie. ”Först har vi vår tidskrift Bi-lagan och vår almanacka. Bi-lagan kommer ut tre gånger per och är full av artiklar med tips på vad man kan göra på sina biologilektioner.

Det andra benet är våra kurser. Vi har något vi kallar bioresursdagar som är 2 dagar för gymnasielärare och 1 dag för grundskollärare. Där går vi igenom olika saker man kan göra på sina lektioner. De innehåller mycket laborationer. Vi har också haft kurser med Artdatabanken och SLU.”

Britt-Marie nämner också NO biennalerna som de anordnar vartannat år. Nu närmast kommer de att vara i Växjö i april, Umeå i oktober och Karlstad i oktober.

Det tredje benet är ett webbprojekt. Det som de har arbetet med hittills är ett projekt för klass 1-6 i grundskolan.

Fjärde benet är externa uppdrag. Ett exempel på det är att de gjorde material mm till Linnéjubileet för några år sedan. Det kan också gälla att vara remissinstans för t.ex. olika styrdokument. Det senaste projektet som de skall dra igång är en beställning från Kungliga vetenskapsakademin där de skall titta på hur skolan kan arbeta med etiska dilemman kopplade till GMO.

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Totalt är de tre personer som jobbar på centret förutom den hjälp med administrativa uppgifter som de får från institutionen för biologisk grundutbilning. Två av dessa delar på en tjänst och jobbar 50 % inom den vanliga skolan också

Att djupse

Publicerad den av
5

Tidigare i min blogg har jag (10 februari) och Eva Grundelius (18 februari) skrivit om ”hållbart lärande”. Det bygger på fyra förmågor som rätt använda kan bidra till en god lärprocess: att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna och djupfråga. Jag har de senaste dagarna kommit fram till att det finns en till förmåga som man kan lägga till de fyra: att djupse.

Att djupse får inte förväxlas med djupseende som betyder att se tredimensionellt eller ”att varsebli omgivningens tredimensionella struktur”. Det är inte helt enkelt att beskriva vad djupse innebär eftersom det måste erfaras genom det sätt som man ser omgivningen på. Men här är några försök i alla fall.

Djupse gör du när du helt koncentrerat betraktar ett föremål eller din omgivning. När du ”ser när du tittar”. Du kan t.ex. växla mellan att se själva föremålet och formerna som finns i ”tomrummen” runt föremålet. När du tecknar så tränar du att djupse, dvs att medvetet betrakta det du skall rita av och sedan göra en avbildning av det på ett papper. Den iaktagelseprocess som du då måste gå igenom för att kunna göra detta skulle man kunna kalla för att ”djupse”.

Man använder också förmågan att djupse när man artbestämmer ett djur eller en växt. För att vara säker på vilken art det är när man första gången ser en art måste man noga iaktta färg, form mönster eller beteende.

Förmågan att djupse använder man också när man skall göra observationer. Att observera är den första fasen i det vetenskapliga arbetsättet som Aristoteles tog fram. När man sedan observerat skulle man enligt honom strukturera det man sett och sedan göra en analys.

Vetenskap och att djupse gick hand i hand i både konstens och vetenskapens historia. Ett av de tydligaste exemplen på det är Leonardo da Vincis livsverk. Där var själva observationen förutsättningen för det vetenskapliga arbete han gjorde när det t.ex. gäller människokroppens byggnad. För att kunna göra de tekniska konstruktioner som han gjorde var han tvungen att ha en så riktig bild av de ingående delarna som möjligt också.

Att djupse är alltså en viktig förmåga hos såväl de första som dagens forskare och konstnärer.

Det är genom att t.ex.utföra bildkonst som vi tränar vår förmåga att djupse. Det tränas inte av att ”klistra in” bilder i ett dokument. Här har vi en förmåga som jag tror måste tränas utan datorer i verkligheten med papper och penna. Men när man väl tränat upp förmågan så har man nytta av den också om man skapar bilder i datorn.

Socioscientific Issues i den naturvetenskapliga undervisningen

Publicerad den av
1

Idag gästbloggar didaktikforskaren Mats Lindahl från Linnéuniversitetet:

Forskare inom naturvetenskaplig didaktik började 80-talet att använda benämningen ”Socioscientific Issues” (SSI) i syfte att föra fram det väsentliga i att diskutera relationen mellan teknisk utveckling och dess påverkan på samhället. Fram till denna brytpunkt hade man beskrivit användningen av naturvetenskaplig kunskap och utveckling som oproblematisk. Inte minst miljöproblemen krävde ett annat sätt att beskriva verkligheten. SSI är numer ett stort forskningsområde och användningen av SSI i skolor runt om i världen blir allt vanligare.

Med hjälp av ”Socioscientific Issues” (SSI) kan man utveckla sin undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. SSI är en benämning på aktuella och framtida dilemman som uppstått genom att utveckling av naturvetenskap och teknologi kommit till användning i samhället. Undervisning med hjälp av SSI innebär att man återkommande skapar undervisnings-situationer där värden, känslor och moraliska dilemman står i centrum tillsammans med naturvetenskaplig kunskap.

Typiskt för ett SSI är att det inte har en enda lösning. Det gör dem till en början svåra och kanske frustrerande för eleverna att arbeta med, men detta uppvägs av att de tillåter kreativitet och att eleverna får använda och pröva sina personliga upplevelser och ställningstaganden.

SSI engagerar eleverna men har inte som huvudsyfte att öka intresset för naturvetenskap, utan syftar till att ge eleverna möjlighet att utifrån sitt eget perspektiv engagera sig i frågeställningar och att i bl.a. gruppdiskussioner få chansen att möta andras perspektiv.

Genom att arbeta med verkliga problem, sådana man brottas med i samhället, så blir kunskaper, moral och värden både verktyg och objekt för lärande. Istället för att slå fast det enda rätta utvecklar eleverna sin förmåga att förstå olika sidor av komplexa problem, liksom förmågan att aktivt delta i diskussioner om dilemman som kan behöva en temporär lösning.

Eftersom eleverna både får förbereda sig för och genomföra gruppdiskussioner och debatter ökar de sin förmåga att argumentera – en förmåga som är nödvändig för ett framtida deltagande i samhällsdebatten.

SSI inom sådana områden som hälsa och livsstil, genteknik, sex och samlevnad, biologisk mångfald samt teknikutveckling relativt hållbar utveckling kan vara mycket fruktbara. Användning av genteknik inom det medicinska området ger t.ex. stora möjligheter att engagera sig i den kunskap som ligger bakom nya möjligheter att rädda och förändra människor liv, samtidigt som frågeställningar som påverkar vår människosyn dyker upp: vad ska betraktas som sjukt? Hur ska man kunna avgöra vilka liva som ska räddas eller förändras? Hur kan man värdera djur, embryon och celler i förhållande till en människa?

Länkar:

http://serc.carleton.edu/sp/library/issues/what.html

http://www.civnet.org/2010/03/teaching-citizenship-through-science-socio-scientific-issues-as-an-important-component-of-citizenship/

http://faculty.education.ufl.edu/tsadler/IRSSI.pdf

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course39301/published/1298318358598/resourceId/15211173/content/Socio-scientific%20issus.pdf

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9140681238

Sex, samlevnad och SSI

Publicerad den av
Svara

I det nya gymnasiet (Gy11) ingår sex och samlevnad som ett av de centrala innehållen i naturkunskap 1b. Sedan en vecka tillbaka har jag startat upp detta arbetsområde.

På halvklasstimmarna har jag börjat med att ha tjejerna för sig och killarna för sig. De har fått träna på att djuplyssna till sin egen kunskap, djuplyssna till varandra, djuptala och djupfråga utifrån frågan ”vad är en bra relation” och ”hur skapar man en bra relation”. Lite längre fram skall jag blanda killarna och tjejerna även på halvklasslektionerna

Jag inledde arbetet på helklasstimmarna med att de fick sitta i tjejgrupper och killgrupper och skriva ner vad de tycker är manligt respektive kvinnligt. Jag sammanställde svaren på tavlan och vi avslutade lektionen med att titta på två kortare filmer om vad det är som bestämmer könet.

Just nu har jag ett behov av att prata enskilt med varje elev för att gå igenom hur de har arbetat och hur de ligger till betygsmässigt. Därför behöver jag låta dem arbeta med en övning där de arbetar självständigt i två veckor på helklasslektionerna.

Jag har gett dem följande uppgift:

Gör en sammanställning av bra källor om sex och samlevnad som finns på internet. Titta igenom källorna, sammanfatta vad de tar upp. Gör en ”recension” av dem. Lyft fram några delar som du tycker är speciellt bra. Gör en källkritisk analys av dem.

 De källor du skall arbeta med är:

UMO: http:/umo.se

RFSU: http://www.rfsu.se

Ligga med P3: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3940

Sveriges Television: http://svt.se

Utbildningsradion och AV Media: http://ur.se och http://beta.sli.se

Wikipedia: http://sv.wikipedia.org

Er sammanställning kan redovisas som ett radioprogram, en rapport, en tidningsartikel eller en video (inspelad via t.ex. Quick time player).

Under tiden som du arbetar med denna sammanställning skall du leta efter etiska dilemman. När du är klar med sammanställningen skall du ge förslag på ett etiskt dilemma som du tycker att ni skall arbeta med i klassen

Ett etiskt dilemma är ett ”fall” (”case”), ett ”problem” eller en öppen ”frågeställning” som har många svar och kan belysas ur många synvinklar och nivåer; ur samhällssynpunkt såväl som individsynpunkt. Ett etiskt dilemma innehåller målkonflikter och kan ställa gängse värderingar och normer under debatt.

Ett etisk dilemma inom naturkunskapen skall också ha en naturvetenskaplig koppling och kunna förstås ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

Till det etiska dilemmat skall du skriva en text med avsikt att förklara varför detta etiska dilemmat är viktigt att arbeta med.

GMO och SSI

Publicerad den av
3

”Ska vi tillåta GMO i livsmedelsproduktionen i världen?”

Det var den fråga som eleverna fått gå till botten med de senaste månaderna i min undervisning i Naturkunskap 1b på Samhällsprogrammet Beteendevetenskap. De redovisade sitt resultat i form av en debatt och en enskild argumenterande uppsats.

Efter jullovet då vi påbörjade arbetet med frågan delade vi in dem i nya studiegrupper om ca 4 personer i varje grupp. Denna gång gick vi ifrån basgrupperna. Vi insåg att om grupperna hade en likartad ambition i sitt arbete skulle de fungera bättre. När vi utvärderade det arbete som eleverna gjort med hälsorapporten frågade vi dem också i en enkät hur deras ambition när det gäller naturkunskapen såg ut. Utifrån dessa svar, och det faktum att vi nu kände eleverna bättre, gjorde vi de nya grupperna.

Varje grupp fick sätta sig in i en roll som är kopplad till ämnet och den aktuella frågan. De roller som de fick sig tilldelade var.

1. Monsanto, det stora internationella företaget som forskar fram och skapar många av de GMO grödor som finns i världen.

2. Indiska bönder som använt Monsantos grödor och misslyckats med det. Över 17 000 fattiga bönder har tagit livet av sig för de inte sett någon utväg ur sin skuldtyngda situation.

3. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) representerar de svenska bönderna.

4. Forskare

5. Greenpeace

6. USA med den nuvarande administrationen.

7. EU

Vid debatten fick varje roll ha ett öppningsanförande. Sedan vidtog den allmänna debatten och ordet släpptes fritt. Det kunde börjar lite trevande men sedan tog i debatten fart. Många av eleverna kunde debattera med en väldig inlevelse.

De elever som var sjuka under debatt dagen och de som inte sa så mycket eller inte verkade kunna sin roll fick göra en uppsamlingsdebatt när alla klasserna var klara med sina ordinarie debatter.

Efter debatten fick var och en skriva en argumenterande uppsats i samma fråga där de skulle ange tre argument för och tre mot samt underbygga dem med fakta. Sedan skulle de ta egen ställning i frågan och motivera den.

Efter arbetet utvärderade vi arbetet först individuellt där var och en fick uppskatta sin del av det gemensamma arbetet och reflektera över sitt lärande. Sen fick grupperna sätta sig och göra en grupputvärdering av arbetet. Då måste de bli eniga om t.ex. hur mycket var och en bidragit till arbetet.