Kategoriarkiv: Didaktik

ISTE 2013 – Trender och möjligheter

Publicerad den av
2

När jag nu skriver om ISTE 2013 dessa dagar gör jag först en överblick av vad jag har sett och varit med om. Sen kommer jag att gå in djupare på några punkter och lägga in hyperlänkar mm. När man är här är det fullt upp att bara ta in och skapa kontakter. Väl hemma kan jag gå igenom länkar och papper som jag fått i lugn och ro.

En skola i Los Altos i Mexico visade hur eleverna med digitala verktyg kunnat redovisa olika projekt. Det var ekologiprojekt som de visade med videos, podcast mm. De hade gjort en egen app om mänskliga rättigheter. Labbrapporter gjorde man i iMovie. Man skapade virtuella företag. Eleverna kunde göra egna böcker i iBooks. Detta berättade eleverna om och mycket mera! bloglosaltos.we-know.net

Reach the World var ett projekt som vill underlätta för lärare och elever att få kontakter runt om i Världen. http://www.reachtheworld.org

Geopardy heter ett Mexikanskt projekt där man lär sig genom videokonferenser och ett program som heter Enigeo. http://www.liceodelvalle.edu.max

Mitt första seminarie idag handlade om hur man kan använda soundcloud i undervisningen. Det är ljudets YouTube där man kan dela med sig av ljudinspelningar. Man kan skapa grupper där man delar ljud med varandra och man kan kommentera som i Google Drive. http://www.soundcloud.com

Mitt andra seminarie hölls av Scott Garrigan från Lehigh University. Han pratade om hur MOOC´s kommer att påverka K-12 undervisningen. Han började att gå igenom MOOC historien som började 2011 och har ökat explosionsartat. I slutet av 2012 hade över 3 000 000 på över 40 universitet studerat på en MOOC. Inom 50 år förutspådde han att över 4 500 college och universitet i USA skulle ha stängt på grund av MOOC. ”Och detta går inte att stoppa” sa han.  Nya undervisningmetoder var framgångsfaktorerna för MOOC enligt Garrigan:
– 10 min video
– Personlig kollegial känsla
– Feedback
– Deadlines för tester och inlämningar
– Frågor och svar möjligheter

Efter detta större seminarie gick jag till ett lite mindre ”rundabordseminarie” där Natalie Rector från New College of Florida berättade om det Wikipediaprojekt som hon hållit i. Hon berättade om innehållet i den forskningsrapport som kommit ut från projektet.

Gary Stager berättade sedan i ett storseminarie om ”The Creative Learning Revolution You can´t Afford o Miss”. Det handlade om ”the maker movement”. Det är tydligen en stor rörelse i USA där man samlas och tillverkar saker. En ”Maker fair” kan få 150 000 personer att samlas för att under några dagar ”göra”dvs ”tillverka” saker. Använder man sig av att i projekt låta eleverna uppfinna sakar kan detta för många elever bli något man minns hela livet. Han har skrivit boken ”Inovate to learn”.

Sist hörde jag Ian Fogarty från Canada berätta hur han ändrat sin undervisning utifrån ”21st Century Classroom”. Han lät eleverna kollaborera framför smartboards och fick bättre resultat än när de jobbade med datorer. De fick bl.a. förbereda och genomföra en debatt om man skulle få transplantera grisorgan in i människor. Genom att förbereda och  genomföra den uppgiften fick eleverna kunskap på en mängd områden. Man kan läsa vidare på sidan: www.foggs.ca/wp

Emellanåt fick jag tid att gå in på utställningsområdet. Här är några av de utställare som jag fastnade hos:

Encyclopedia of Life. En sida om har som ambition att beskriva alla jordens arter. Den är bl.a. kopplad till iNaturlist där man kan rapportera fynd. Det finns också en app till denna sida som kan skapa fälthandböcker. Foton till denna sida läggs upp och hämtas från en grupp i Flickr.

Hapara. Ett företag som gjort ett program som gör Google apps strukturerat på ett sätt så man lätt kan hålla reda på alla elevers dokument och presentation mm. Verkar väldigt användarvänligt.

ePals. Detta projekt vill underlätta för elever från hela världen att få kontakt med varrandra.

ISTE 2013 – Digital citizenship for societal participation

Publicerad den av
Svara

At ISTE 2013 we will present our Swedish project from upper secondary school in Kalmar: Digital citizenship for societal participation.

We hope to find other teachers doing similar projects to connect with for exchanging experiences.

Here we have a summary of our presentation:

Digital citizenship – students learning ICT and science for societal participation.
Daniel Åkerblom, Dan Frendin and Mats Lindahl

Introduction
This study is built on the use of socioscientific issues (SSI) in science education and draws on the ideal of authenticity in education, advanced by the progressivist tradition during early 2000th century. Authenticity in terms on relevance for the students’ lives promotes students’ activity and learning by stimulating students’ internal motivation. Authenticity can only be achieved if the learning activity can provide answers that have significance for something the student want or need to know, and that relates to occurrences in the students’ lives and in society. ICT provides new possibilities to achieve authenticity in education by enabling learning activities to extend beyond the classroom and the school building, thereby stimulating authentic communication and activities in ways that promote students’ “owner-ship” and “agency”.

This project is an attempt to make a change and reach out from the classroom by making use of IT and the possibilities of communication made available to students in a 1-to-1 setting. The study focus on two parallel learning goals:

1) to develop personal communication skills using computers in high-school;

2) to develop functional scientific literacy with a sense of agency that enables a communication that opens the classroom towards the community.

Participants
Swedish high-school students (60 students; 16-17 years of age) following flexible personal strategies, under supervision by their teachers, develop communication skills using ICT while they participate in a number of projects. The projects reported on here are: “Wolves in Sweden and biodiversity”, “Radio diary for national radio broadcast” and “Wikipedia in education”.

Results and discussion
Although the different tasks studied in this work were authentic in different ways, they increased the students learning and motivation. Students developed better arguments when addressing the Minister for the environment then when addressing fellow students or the teacher. It should be noted that one important circumstance concerning the letter to the Minister for the environment is that her stance and intentions are known. Another circumstance that can have impact on the students’ engagement in improving their arguments is that the Minister for environment has a distinguished position in Society. The readers of Wikipedia articles and the listeners to Swedish radio broadcasts are real, which makes the task authentic, but they are not known to the students. That makes the task difficult in another way than writing to a minister since the students need to imagine how to communicate. Still, the tasks were taken seriously and the students showed and expressed that they were highly motivated. Their learning increased in many aspects such as reflection and expressive language skills. Taken together, it seems as authentic school tasks, which includes communication that reaches beyond the school walls promotes not only students’ motivation but also their reflective and communicative skills. It is therefore concluded that ICT provides several opportunities to develop authentic school tasks that increase students’ motivation and learning. Reflecting and communicative skills are specifically promoted.

Daniel Akerblom, teacher Geography and Science
Daniel.akerblom@ksgyf.se

Dan Frendin, teacher Biology,  Science and Globalisation and sustainable development.
Dan.frendin@ksgyf.se

Mats Lindahl, ass. Professor
Mats.lindahl@lnu.se

Naturkunskap 1b – några reflektioner kring loggboken

Publicerad den av
Svara

Under två år har jag nu använt loggbok istället för prov. Jag har också haft andra examinationer som argumenterande uppsats, muntlig redovisning mm. Förra läsåret fick eleverna skriva loggbok på papper och lämna in. Jag kollade dem, gav feedback och gav sedan tillbaka dem. Eleverna fick sedan sätta in dem i en pärm med alla andra papper som de fick. Det året hade inte eleverna någon egen dator utan vi lånade datorer ur ”Fort Knox” vagnarna.

I år när eleverna har en egen dator har loggboken legat på Google Drive. Jag har haft alla loggböckerna samlade i en mapp. De är namngivna med klass, efternamn, förnamn loggbok och ämne i nämnd ordning. Detta gör att alla dokument lägger sig själv i bokstavordning. Lätt att hålla ordning på! Det går också att bestämma vilka andra som skall kunna se loggböckerna genom att ge behörighet till hela mappen.

Med jämna mellanrum har eleverna fått skriva reflektioner över vad de lärt sig, skriva in svar på uppgifter mm. Viktiga frågor har de haft möjlighet att gå tillbaka till och komplettera. Just detta att kunna kolla vad de kan i nuet, genom att allt de skriver finns kvar och tidsatt i historiken, och vad de kan komplettera med gör Google Drive till ett av de bästa hjälpmedel jag har i undervisningen.

Om eleverna är noga med att skriva datum på inläggen så kan de lätt följa sin inlärningsprocess. Loggbok i Google Drive gör processen synlig! Många av mina elever var imponerade av deras eget arbete och hur mycket de skrivit under läsåret.

Man kan också kräva att det de skriver skall vara rätt. När man examinerar med traditionellt prov kan man ofta bli godkänd även om 45 % är fel som man skriver. Vilken banktjänsteman skulle få ha kvar sitt jobb om hen bara gjorde 55 % rätt av alla transaktioner. För att inte tala om piloter!

Genom att de får beskriva sin kunskap i löpande text tränar de sig på att uttrycka sig varje lektion. De som har svårt att skriva och behöver hjälp med det skulle kunna upptäckas tidigare och få den hjälp de behöver.

Loggboken kan också användas för att lägga in bilder! Vill man att de skall rita en teckning kan de göra det och den kan sedan fotograferas av med deras mobiltelefoner och klistras in. På så sätt fick eleverna digiscopa i mikroskopet och sedan lägga in en bild på ett mossas blads celler.

Naturkunskap 1b – Att tänka på inför nästa läsår

Publicerad den av
Svara

Idag satt jag betygen för eleverna jag haft i naturkunskap 1b. Jag ser att flera inte klarat kursen utan fått förlängd kurs eller F. Skälen till detta är lika olika som det finns elever. Det som jag kan se är att när man arbetar på det nya sätt som jag gör så kommer olika problem i dagen som inte syns så väl när man arbetar mer traditionellt. När man som jag har låtit eleverna skriva loggbok och uttrycka sin kunskap i löpande text är det förstås väldigt svårt för dem som har skrivsvårigheter. TIdigare kunde de eleverna klara sig igenom en kurs för de behövde bara svara med enkla ord i ett prov eller med rätt 1, X eller 2. Nu syns en sådan svårighet mycket tydligare.

Flera av de som jag nu gett förlängd kurs har den typen av inlärningssvårigheter och behöver längre tid på sig och att man sitter med bara dem eller några få och förklarar noggrant vad man skall göra. Sen finns det naturligtvis många andra orsaker också.

Men känner man problemet nu så går det att jobba med det i andra ämnen och på så sätt kan eleven bli hjälpt att se hur det går att komma över svårigheterna. Det tar säkert lite tid men det är väl investerad tid.

Vad har jag då lärt mig under detta året när det gäller att undervisa i Naturkunskap med socioscientific issues? Vad skall jag tänka på till nästa år?

1. Jag tror att jag skall ha samma ordning på det olika ämnesområdena: hälsa och livstil, cellen, evolution och genteknik under höstterminen och sex och samlevnad samt hållbar utveckling under våren.

2. Jag skall hålla mycket noggrannare koll på de med prokrastineringsbeteende och att deadline hålls. Jag tror att jag skall införa zoner i schemat där ingen kommer vidare om man inte gjort klart det man ska ha gjort fram till den dagens datum.

3. Tydligheten ska bli bättre. Jag skall göra en Google site där både utbildningsmål, program för lektionerna och uppgifterna skall stå.

4. Jag skall införa ljudredovisningar där eleverna får spela in podcasts eller radiodagböcker som examinationer.

5. Jag skall komplettera loggboksskrivandet med kortare gruppdiskussioner där eleverna muntligt få berätta om vad de skrivit.

6. Ska försöka hitta alternativa möjligheter för de elever med särskilda behov. Utöka samarbetet med speciallärarna.

7. Ska försöka börja att utveckla ”personalized learning”

Naturkunskap 1b – några reflektioner

Publicerad den av
Svara

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Kanotrugby

Publicerad den av
Svara

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14 

 

 

 

Naturkunskap 1b – Autenticitet

Publicerad den av
1

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.

Naturkunskap 1b – Hållbar utveckling

Publicerad den av
Svara

Jag börjar första halvklass lektionen på hösten med att fånga vattenorganismer i kanalen utanför vår skola. Vi har fördelen att ha en kanal och en fjärd som heter Malmfjärden alldeles utanför skolbyggnaden. Vi behöver bara gå fem meter för att hitta maneter, sanmusslor, hjärtmusslor och andra vattendjur. I början av hösten så ligger också en brygga kvar så det går att komma en bit ut i kanalen.

Den andra halvklasslektionen går jag med eleverna runt Malmfjärden och tittar på växtlighet och fåglar. I september ser man också ofta stora sjok med tarmalger ligga utefter stränderna. Övergödningsproblematiken är tydlig.

Jag ser till att de har skrivit en artlista som jag säger åt dem att spara. Sen går jag vidare med hälsorapporten som de börjat med på helklasslektionerna.

När det blir april tar jag med dem ut på en exkursion till för att se på fåglarna i fjärden. Då har skrattmåsarna kommit och sothönor och skäggdoppingar har börjat att häcka. Då introducerar jag dem också i deras sista uppgift i kursen naturkunskap 1b: hållbar utveckling. De skall få göra ett förslag på hur man skapar en hållbar stadsdel på en av uddarna som går ut i Malmfjärden: Fredriksskans idrottsanläggning.

Eftersom mina elever är idrottselever och de flesta av dem tränar fotboll så är det deras egna område som de skall göra exploateringsplaner för. Uppgiften är autentisk därför att  just nu så är området ”ute på remiss” för hur det skall exploateras. Jag talade med samhällsbyggnadschefen i kommunen och hon tyckte det var en bra idé att involvera ungdomarna i detta projekt.

De fick först komma på vilka viktiga frågor man skulle ställa sig innan man börjar att exploatera ett område. Sen fick de tänka ut olika förslag.

Förslagen filmade jag sedan och när en av klasserna skulle redovisa kom projektledaren för kommunens planering av området och lyssnade.

Som sin sista examination fick de göra en självrättande loggboksanteckning om olika exploateringars påverkan på växthuseffekten eller liknande fråga.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

f) Hållbart samhällsbyggande

Roligt att vi fick undersöka ett verkligt ställe.

Kul med många idéer och visioner.

Väldigt bra att få reda på vad som händer i ex. naturen när man bygger.

Mindre roligt men ändå viktigt ämne.

Svårt men bra samarbete och bra resultat.

Intressant.

Ganska roligt.

Ingen kommentar.

Bra att lära sig om. Dock var uppgiften i grupp inte så jätterolig.

Det var roligt. Kan påverka samhället.

Viktigt, kul men man måste verkligen tänka till. Ser hur allting påverkas av varandra.

Lite flummigt, men samtidigt roligt då man får leka lite i sina tankar.

Bra med grupper, kanske lite kort arbete.

Lite tråkigt men skapligt.

Ett svårt ämne.

Roligt sätt att jobba på och man lärde sig mycket när vi själva skulle göra ett hållbart samhälle.

Det var ett kul arbete som var en av det roligaste som gjordes under hela kursen. Väldigt lärorikt.

Svårt men kul.

Lite rörigt i början men tog sig sen.

Svårt att veta vad du ville få fram med vad man skulle göra.

Kul att man fick komma på hur man ville att det skulle se ut.

Kändes lite konstigt som att vi inte riktigt förstod vad exakt som skulle ske på detta område. Tror inte att man tittade så mycket på konsekvenserna.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Ett ganska stort projekt på lite tid.

Onödigt.

Kul att vi fick sätta oss in i Fredriksskansområdet för där känner man ändå till mycket.

Det var roligt och bra med grupparbete. Då får man fler åsikter.

Naturkunskap 1b – Genteknik

Publicerad den av
Svara

I den del av kursen som skall innehålla diskussion kring genteknik valde jag detta år att diskutera GMO.

Efter att eleverna fått en introduktion om cellen och evolution satte jag igång förberedelserna för en debatt om GMO.

Först skapade jag nya studiegrupper utifrån ambitionsnivå. Eleverna fick vid en utvärdering före jul skriva vilket betyg de strävade efter. Efter att ha haft dem en termin kände jag dem också mycket bättre och kunde lättare se vilka som skulle passa ihop. Jag gick med detta ifrån idéen om ”basgrupper”. Basgrupperna skall finnas för ett socialt mål. Vi hade sett i vårt forskningsprojekt att det gick mycket bättre för eleverna att lära sig och att få relevant hjälp om de var ungefär lika i ambition. Därför skapade vi ”studiegrupper” istället.

Uppgiften de fick var att de skulle ha en debatt mellan Monsanto, indiska bönder, Greenpeace, gentekniknämnden, forskare, EU och USA. Jag bestämde och gav grupperna en av dessa roller. Dessa skulle sedan samlas och diskutera frågan: ”skall vi tillåta GMO inom jordbruket på jorden?”.

Grupperna fick börja med att ställa sig vilka frågor de behövde svara på för att klara uppgiften. De fick i uppgift att göra ett gemensamt Google Drive dokument där de sammanställde allt de tog reda på. Detta dokument delade de med mig och jag la in det i en mapp där alla kunde se allt. På så sätt kunde de följa varandras arbete och förbereda bra frågor och synpunkter på varandras argument.

Jag trodde de skulle se det som en hjälp i sitt arbete men en del grupper började ”mörka” med vad de kom fram till så att de andra inte skulle kunna se allt. De ville också kunna överraska i debatten så vad jag förstod så tog de inte upp allt.

När de var klara för debatt delade jag upp klassen i två halvor där två från varje grupp fick representera sin roll. På så sätt fick fler chansen att prata. Jag lät alla först få ett inledningstal på ca 3 minuter där de fick säga sina grundargument. Sen släppte jag ordet fritt och de fick ställa frågor till varandra. Debatten var stundtals mycket intensiv. När debattämnena kändes uttömda lät jag varje grupp få ett slutord.

Så här tyckte eleverna om detta arbetssätt:

Jätteroligt. Lite svårt i början med debatten var rolig.

Detta hade jag i nian och en gång tycker jag nog är lagom ändå fast det är en sån stor grej. Kul för dom som inte haft det förut.

Intressant och roligt med debatt.

Bland det roligaste fast dålig gruppindelning. Debatten var bra.

Roligt med debatten men svårt att jobba med.

Roligt med debatt.

Ingen kommentar.

Intressant. Dock lite krångel med om man var för eller emot GMO. Det blev lite oklart.

Helt ok.

Lärorikt men svårt.

Roligt att köra en debatt och gå in för sin roll och åsikter.

Mycket bra med debatt.

Bra projekt och bra genomfört.

Viktig och intressant uppgift.

Bra att vi fick göra en debatt. Det var roligt och man lärde sig mycket.

Väldigt kul arbete. Var verkligen en rolig grej att ha en debatt om det man jobbat med.

Roligt med debatt. Lite annorlunda men mycket kul.

Det var väldigt rörigt innan man verkligen kom igång men när vi kom till debatten gick det ganska bra.

Roligt område med debatt. Lärorikt.

Väldigt intressant. Visste inget om det från början. Debatten var riktigt rolig. Du borde fortsätta göra detta nästa år.

Ett bra grupparbete och kul med debatter.

Här började vi komma in i rätt grupper. Vi jobbade med personer som hade samma mål i betygen så det fanns mer vilja och roligare att jobba. Debatten var kul.

Det var intressant. Har aldrig hört om GMO innan. Det var jättekul att ha en debatt.

Kul med diskussion.

Roligt med debatt.

GMO och upplägget på GMO var mycket bra! Jag lärde mig mycket och det var mycket bra med debatten.

Bra med grupparbete och roligt med debatt. Lärorikt.

 

Naturkunskap 1b – Evolution och människans utveckling

Publicerad den av
Svara

I kursplanen för naturkunskap 1b står det att eleven ska kunna diskutera genteknik utifrån evolutionära synpunkter och människans utveckling. För att kunna göra det så måste kursen innehålla grundläggande kunskap om detta.

Jag börjar detta kapitel med att låta eleverna göra en övning som jag kallar ”Att vara taxonom”. De skall tänka sig att de är Carl von Linné strax innan att han ger ut ”Systema Naturae” De får ett hundratal kort med tecknade djur. Deras uppgift blir att  systematisera dessa djur. De skall komma på något bra sätt att gruppera dem. De flesta grupper går då efter några viktiga karaktärer som päls, fjädrar, antal ben etc. Många utgår också från var de lever som t.ex. ”landlevande” eller ”havslevande”. När alla gjort sina system får de redovisa dem för varandra och hur de tänkte. Jag brukar ta upp vikten av Linnés arbete och att det var grunden för att senare i historien förstå att de grupper som man oftast får fram när man gör en systematisering är släkt med varandra. Detta var den grund som utvecklingsläran senare utvecklades ur. Nutida systematik går ut på att ta reda på släktskap och hur arter utvecklats.

Under en lektion får de sedan ta reda på vad grundläggande begrepp inom evolutionen står för. Jag har också en genomgång av hur Darwin tänkte och hur man idag ser på hur arter bildas.

I år provade jag två olika sätt att beskriva organismernas utveckling. Några grupper fick titta på en film via AV media som tog upp hur evolutionen fungerar (Ramp höjdare: evolution) och sammanfatta filmen. En annan grupp fick kortfattat skriva hur utvecklingen gått till från bakterie till människa.

För att förstå hur man ser på människans utveckling har jag tagit fram en övning som jag kallar ”att vara paleoantropolog”. Den bygger på att eleverna får jämföra två olika sätt att visa människans utveckling och beskriva likheter och skillnader. De får sedan gå in på sidan http://www.becomminghuman.org och skriva in fakta om 8 olika urmänniskor i en matris. De får titta på när arten levde, vad den åt, vilken levnadsmiljö den levde i och hjärnstorlek. Sist så får de titta igenom ”Genographic project” och se hur man med hjälp av DNA analyser kan ta reda på hur Homa sapiens spridit sig över jorden.

Så här tyckte eleverna om detta arbetsområde:

Bra för att man lärde sig mycket fast det var svårt.

Ett område jag aldrig jobbat om innan. Lite svårt att förstå.

Kul men kunde visat mer film (jag lär mig lättare så).

Kommer inte ihåg så mycket förutom att det var ganska tråkigt. Det hade nog gått att göra på ett roligare sätt.

Helt okey.

Nytt för mig och bra ämne.

Kändes konstigt.

Har aldrig jobbat med innan så lite svårt.

Var ett långt arbete som gick hyfsat bra och var hyfsat kul.

Var väldigt mycket att ta in men det var ett att jobba på som gjorde det lättare.

Intressant.

Det var tråkigt. Du kan göra det bättre.

Bra, lärde mig mycket.

Svårt men kul och intressant.

Helt ok.

Kul. Hade gjort det innan, så hade koll på det mesta

Ingen kommentar.

Kommer inte ihåg.

Rolig fakta och intressant.

Det var hätigt. Nyttig info.

Sånt här tycker jag är jättekul och intressant men bara om man håller sig på en lagom nivå i ämnet. Superintressant att se hur vi såg ut från början och hur vi utvecklats under tiden.

Tråkigt, inte så intresserad av detta.