National Geographic och den biologiska mångfalden

En annan stor organisation som arbetar med att skydda den biologiska mångfalden är National Geographic. De har flera olika projekt:
– African bat biodiversity project
– Amazon Capuchin monkey project
– Big cat initiative
– Black caiman project
– Crittercam and Wildcam
– Elephants
– Megafishes
– Shark Mating, Selection and systems project
– Sharks
– Tree Kangaroo Conservation program
– Virunga Gorillas
– Wildlife direct

De arbetar också med allmänna miljöfrågor och hållbar utveckling.

Hur jag lärde mig om den biologiska mångfalden

När jag var åtta år tog jag en egen promenad utanför vår egen gata Andvägen i Oxelösund. Jag gick uppför Fågelvägen och nerför den branta backen ner mot Jogersösundet. Där ute i vattnet fick jag se min första skäggdopping. Den låg där på den spegelblanka vattenytan och dess färggranna ”skägg” speglades i vattnet. Det var en stor estetisk upplevelse för mig. En av mina första naturupplevelser.

När jag sedan flera år senare gick Åke Skiölds teckningskurs och kom till det brev där man skulle lära sig att teckna fåglar skrev han: ”att teckna fåglar tränar bildminnet”. Jag följde därför med min vän Claes Svedlindh till Stjärnholmsviken en vårlördag i maj. Där fanns en skäggdopping koloni. Återigen fick jag en stor naturupplevelse av att få se denna fågelart. Jag satte mig ner och tecknade dem. När jag kom hem var jag nyfiken på att lära mig mer om skäggdoppingen. Jag gick till biblioteket och lånade böcker. När jag läste om den och andra fåglar ville jag ute och teckna mer. På så sätt gick teckningsintresset hand i hand med naturintresset och intresset för alla arter i naturen.

– Att gå in för att avbilda olika arter med teckningar, målningar eller foton är ett sätt att lära sig om den biologiska mångfalden.

Efter att jag följt med på turen till skäggdoppingarna i Stjärnholmsviken följde jag med Claes till Fältbiologerna. Där blev jag med ända tills jag blev vuxen och man förväntades vara med i Naturskyddsföreningen istället eftersom Fältbiologerna är en ungdomsorganisation. Det blev många exkursioner genom ungdomsåren till olika naturområden kring Oxelösund och Nyköping. Jag brukade också jobba en vecka på Enskärs fågelstation när jag gick i gymnasiet.

– Genom att umgås med andra som också är intresserade av biologisk mångfald lär man sig mycket av varrandra.

Under gymnasietiden hade vi ett undersökningsområde utanför Oxelösund. Det hette Marsäng. Nästan varje helg var vi där och skrev upp allt vi såg. Vi inventerade däggdjur, fåglar, insekter, lavar och växter.

– Genom att arbeta med inventeringar och andra undersökningar i naturen lär man sig mycket om den biologiska mångfalden.

Under åren som fältbiolog gjorde jag så att jag specialstuderade en organismgrupp en tid. Någon höst tittade jag mest på lavar. En vår på träd. En annan vår specialiserade jag mig på orkideer. När jag fick jobbet att göra en naturinventering av Oxelösund 1980 passade jag på att lära mig allt jag kunde om hur man artbestämmer växter. Jag fick mycket bra hjälp av Länstyrelsens växtexpert Hans Rydberg när jag inte själv klarade av att artbestämma vissa exemplar.

– Genom att ta en organismgrupp i taget blir inte arbetet att lära sig om alla arter oöverstigligt.

Under hela livet har jag rest så mycket jag kunnat. Då får man se andra arter än de man är van hemma. Under fältbiologtiden gjorde jag resor till Nordnorge, Östra Finland, Röst, Gotska Sandön mfl ställen. Då fick jag massor av tid att lära mig om alla de arter som jag såg. Det fanns också ofta med andra kunniga som jag kunde fråga.

– Att resa kan vara ett sätt att lära sig mer om arter som man inte ser hemmavid. Genom att utöka sin kunskap om arter från andra områden får man mer och mer erfarenheter av organismvärlden som gör att det går lättare att lära sig fler arter.

När jag skulle lära mig växterna så började jag att samla växter. Genom att lägga upp ett herbarium lärde jag mig mycket om systematik och hur man känner igen olika arter. Vill man inte samla ”riktiga” exemplar kan man samla eget tagna foton på arterna. Man kan också samla ”kryss” dvs kryssa för vilka arter man sett i fågelboken eller någon annan organismgrupps bok eller föra lista på dem.

– Att samla på arter är ett sätt att lära sig skilja olika arter.

Att lära sig om den biologiska mångfalden innebär inte bara att lära sig att artbestämma. Ju mer man är ute och får erfarenheter av olika arter lär man sig mer om beteende och ekologi. När jag var 15 år ville jag lära mig allt om en art. Jag hade varit på orrspel på Fjällmossen i Kolmården och träffat Rickard Fredriksson som specialiserat sig på fiskgjusar. Under sommaren sedan bestämde jag mig. Jag ville lära mig allt om bävrar. Därför påbörjade jag mitt specialarbete om ”bävern i Sunnemo socken” redan efter grundskolan innan jag började gymnasiet.

– Att gå på djupet och lära sig allt man kan om en art är ett bra sätt att lära sig om såväl beteende som ekologi.

IUCN – Internationella naturvårdsunionen

IUCN står för ” International Union for Conservation of Nature”. Organisationen bildades 1948 på initiativ av UNESCO:s generalsekreterare Julian Huxley. Organisationen har över 1000 medlemsorganisationer och arbetar för att stärka naturvården i världen. Ett av deras arbeten är att ta fram den sk ”rödlistan” som är en lista på hotade arter i världen.

IUCN har flera kommissioner:
– Commission on Education and Communication
Commission on Environmental, Economic and Social Policy
– World commission on Environmental Law
– Commission on Ecosystem management
– Species Survival Commission
Sustainable Use and Livelihood Specialist Group
– World Commission on Protected Areas

IUCN driver också ett kvinnoprojekt för jämställdhet. http://www.iucn.org/about/work/programmes/gender/

UNESCO – Vetenskap

Ett av UNESCOs områden är också vetenskap.

UNESCOs vetenskapliga arbete bedrivs genom internationellt samarbete mellan länder och forskare samt rådgivning till beslutsfattare. Man arbetar framför allt med nätverk mellan forskare och finansierar inte forskning

Unescos arbete inom vetenskap bedrivs i en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del.

Tittar man på den naturvetenskapliga delen så prioriteras långsiktigt hållbar utveckling, vattenförsörjning och vattnens ekosystem samt varningssystem för tsunami. Ser man på samhällsvetenskap, dit även humaniora, filosofi och framtidsforskning hör, prioriterats etik inom forskning och teknologi, mänskliga rättigheter samt forskning om sociala förändringar och framtidsstudier.

Sverige jobbar särskilt med följande områden inom UNESCO:
Biosfärområden
Vatten och hav
Samhällsförändring
Geovetenskap
Världsvetenskapsdagen

När det gäller biologisk mångfald har UNESCO ett ”biodiversity initiative” Inom detta finns ett särskilt tema för biologisk mångfald och lärande.

Sverige har fem biosfärområden.

Utbildningsvetenskap

Både inom ämnesområdet ekologi och genteknik använder jag mig av forskning.se. De har  förutom dessa temaområdet en avdelning om utbildningsvetenskap. ”Utbildningsvetenskap” är ett samlingsbegrepp för forskning om utbildning, kunskapsutveckling och lärande. Inom detta tema har de t.ex. teman om bedömning, hjärnan och lärande och naturvetenskap i undervisningen.

Handbok för vardagsekologi

Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:

http://www.alternativ.nu/handbok/handbok/vad_ar.html

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden är grunden för de livsuppehållande systemen på jorden.

Här är en liten enkel genomgång av den biologiska mångfalden:

Här finns en sida som tar upp många av världens djur: http://www.arkive.org

”Encyclopedia of life” är också en sida som innehåller mycket fakta:
http://eol.org

En av de främsta biologerna som skrivit om vikten att bevara den biologiska mångfalden är  Edward O Wilsson. Här är hans TED talk om varför det är viktigt att skapa en ”Encyclopedia of life”: 
http://www.ted.com/talks/e_o_wilson_on_saving_life_on_earth.html

Wikipedia har ett projekt som heter ”Wikispecies” som är ett försök att samla kunskap om all världens arter: https://species.wikimedia.org/wiki/Main_Page

Här är en databas över världens alla fågelarter:
http://avibase.bsc-eoc.org/avibase.jsp?lang=SV

Den konvention inom FN systemet som behandlar den biologiska mångfalden är ”konventionen om biologisk mångfald”. Den togs vid Riokonferensen 1992. Här finns en svensk sida på Centrum för biologisk mångfald som tar upp den: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/biologisk-mangfald/konventionen-cbd/

Här är EU:s strategi för biologisk mångfald: http://europa.eu/legislation_summaries/other/l28183_sv.htm

Den svenska institution som håller reda på alla våra arter och försöker få ut kunskap om dem är Artdatabanken. Här är deras hemsida: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/

LifeWatch heter ett projekt som skall samla all data från olika databaser för att göra sökning möjlig genom en portal. Här beskrivs detta projekt: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/forskning/infrastruktur-for-forskningsdata-lifewatch/

Här är en artikel om ”Biodiversity” på ”Global issues”: http://www.globalissues.org/issue/169/biodiversity