UNESCO – Vetenskap

Ett av UNESCOs områden är också vetenskap.

UNESCOs vetenskapliga arbete bedrivs genom internationellt samarbete mellan länder och forskare samt rådgivning till beslutsfattare. Man arbetar framför allt med nätverk mellan forskare och finansierar inte forskning

Unescos arbete inom vetenskap bedrivs i en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del.

Tittar man på den naturvetenskapliga delen så prioriteras långsiktigt hållbar utveckling, vattenförsörjning och vattnens ekosystem samt varningssystem för tsunami. Ser man på samhällsvetenskap, dit även humaniora, filosofi och framtidsforskning hör, prioriterats etik inom forskning och teknologi, mänskliga rättigheter samt forskning om sociala förändringar och framtidsstudier.

Sverige jobbar särskilt med följande områden inom UNESCO:
Biosfärområden
Vatten och hav
Samhällsförändring
Geovetenskap
Världsvetenskapsdagen

När det gäller biologisk mångfald har UNESCO ett ”biodiversity initiative” Inom detta finns ett särskilt tema för biologisk mångfald och lärande.

Sverige har fem biosfärområden.

Utbildningsvetenskap

Både inom ämnesområdet ekologi och genteknik använder jag mig av forskning.se. De har  förutom dessa temaområdet en avdelning om utbildningsvetenskap. ”Utbildningsvetenskap” är ett samlingsbegrepp för forskning om utbildning, kunskapsutveckling och lärande. Inom detta tema har de t.ex. teman om bedömning, hjärnan och lärande och naturvetenskap i undervisningen.

Handbok för vardagsekologi

Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:

http://www.alternativ.nu/handbok/handbok/vad_ar.html

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden är grunden för de livsuppehållande systemen på jorden.

Här är en liten enkel genomgång av den biologiska mångfalden:

Här finns en sida som tar upp många av världens djur: http://www.arkive.org

”Encyclopedia of life” är också en sida som innehåller mycket fakta:
http://eol.org

En av de främsta biologerna som skrivit om vikten att bevara den biologiska mångfalden är  Edward O Wilsson. Här är hans TED talk om varför det är viktigt att skapa en ”Encyclopedia of life”: 
http://www.ted.com/talks/e_o_wilson_on_saving_life_on_earth.html

Wikipedia har ett projekt som heter ”Wikispecies” som är ett försök att samla kunskap om all världens arter: https://species.wikimedia.org/wiki/Main_Page

Här är en databas över världens alla fågelarter:
http://avibase.bsc-eoc.org/avibase.jsp?lang=SV

Den konvention inom FN systemet som behandlar den biologiska mångfalden är ”konventionen om biologisk mångfald”. Den togs vid Riokonferensen 1992. Här finns en svensk sida på Centrum för biologisk mångfald som tar upp den: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/biologisk-mangfald/konventionen-cbd/

Här är EU:s strategi för biologisk mångfald: http://europa.eu/legislation_summaries/other/l28183_sv.htm

Den svenska institution som håller reda på alla våra arter och försöker få ut kunskap om dem är Artdatabanken. Här är deras hemsida: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/

LifeWatch heter ett projekt som skall samla all data från olika databaser för att göra sökning möjlig genom en portal. Här beskrivs detta projekt: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/forskning/infrastruktur-for-forskningsdata-lifewatch/

Här är en artikel om ”Biodiversity” på ”Global issues”: http://www.globalissues.org/issue/169/biodiversity

Fotosyntes och cellandning

I kursen Naturkunskap 2 ingår den organiska kemin. Innan man kommer till de organiska ämnena måste eleverna lära sig viktiga molekyler. Vatten och koldioxid fick eleverna i fas 3 undersöka och beskriva varför de är viktiga för livet på jorden. I starten av fas 4 berättar jag vad hur koldioxid och vatten ingår i fotosyntesen och cellandningen:

Naturkunskap 1b: Människans utveckling

Vi har nu kommit fram till avsnittet som handlar om människans utveckling i naturkunskap 1b. Eleverna behöver kunna grunderna i detta för att kunna föra ett resonemang kring människans utveckling när vi diskuterar genteknik.

Först ber jag dem jämföra ett släktträd från 2002 med ett tidsdiagram när de olika människoarterna levde från 2005. De får fundera på skillnader och likheter i de två olika sätten att beskriva människans utveckling. Det framkommer också att det levde fyra människoarter på jorden fram till sen tid i bilden från 2005 och bara tre i den andra. Detta berodde på att man hittade Homo floresiensis 2003.

Sen ska eleverna hämta fakta om ett urval av människoarter och sammanställa det i en matris. De skall för varje art föra in när den levde, i vilken miljö den vistades i, vad den åt och hur stor hjärna den hade. Genom att göra det i en matris så får eleven en översikt över arterna och kan se de stora dragen i människans utveckling. De kan se hur hjärnans storlek växer och blir störst hos neandertalaren. De kan se hur människans levt på frukt en stor del av sin tid för att sedan gå över mer till kött. Som källa låter jag eleverna använda www.becominghuman.org. Det finns också en poäng med att den är på engelska. Då får eleverna träna på att använda engelska källor och inte skrämmas av att det är på ett annat språk. Som hjälp får eleverna en ordlista med de vanligaste ordens översättning.

Sist får eleverna titta på genographic project. Detta för att lära sig att kunskaper om människans historia inte bara går att läsa ut ur fossil utan också DNA i våra celler.

 

 

 

 

 

http://urplay.se/Produkter?search_ao=människans+utveckling

Enkla lektioner om cellen och genetik

Förbereder nästa arbetsområde i naturkunskap 1b. Det skall vara genteknik. Har använt en del av dagen till att ladda ner enkla lektioner på YouTube. Tänkte att ha arbetsområdet med klassiska ”flipped classroom” genomgångar som komplement till mina öppna lärresurser som forskning.se och genteknik.nu.

Här kommer filmerna i den ordning som jag tänkte visa dem:

Naturmorgon ur ett transmediaperspektiv

Gick upp tidigt idag. Skulle passa tiden för att åka till Stockholm med bussen 08:35. Satte på Naturmorgon strax efter klockan sex. Jag har under de senaste dagarna tänkt mycket på detta med transmedia som Jason Ohler lärde mig i somras i San Antonio. Om det nu är så att dagens media utvecklas mer eller mindre medvetet i en transmediainriktning hur skulle det se ut om man medvetet utvecklade några produktioner fullt ut i den inriktningen. Under frukosten funderade jag på hur naturmorgon skulle kunna utvecklas med ett transmediaperspektiv.

Naturmorgon skulle kunna göra planerade inspelningar från de olika huvudbiotoperna vi har i Sverige. De skulle kunna ta upp varför de är viktiga att bevara och sköta på ett hållbart sätt och hur detta görs. När serien av reportage gjorts och sänts ges det ut en bok om Sveriges naturtyper tillsammans med artdatabanken. Naturmorgons reportage läggs in på en hemsida som är ett komplement till boken. Samtidigt aktiveras intresserade runt om i Sverige att skriva om dessa naturtyper i Wikipedia. Dels under respektive artikel om själva naturtypen men också i varje kommun där viktiga naturtyper beskrivs lokalt.

Sveriges fenologi kunde naturmorgon rapportera om och samarbeta med dels de universitet som forskar på det och med SvT:s ”Mitt i naturen”. Här skulle naturmorgon bli navet i ett ”citizen science” projekt om hur årstiderna ändras i vårt land. Detta är viktigt ur ett klimatförändringsperspektiv. Här kunde ett samarbete med vetenskapsradion Klotet också kunna ske där Klotet reder ut fenologin i ett klimatförändringsperspektiv i något inslag. I En fenologisajt som sköts av forskare sammanställs alla inslag. Ett seriemagasin om fenologi görs och ges ut. Samarbete med National Geographic som gör ett liknande projekt utvecklas och rapporteras om.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige följs upp och nedslag görs på de platser som Selma Lagerlöf beskriver under ett år. Hur ser det ut nu? Historien om boken reds ut i Lundströms bokradio. En e-bok med de inlagda reportagen ges ut full med vackra fotografier förr och nu: ”Ett sekel efter Nils Holgerssons underbara resa”

Svenska naturförfattare presenteras under ett år. Detta sker också i samarbete med Lundströms bokradio som tar upp de litterära aspekterna medan naturmorgon tar upp författarnas naturintresse och naturskildringar. En multimediabok ges ut med de samlade reportagen som ljudklipp tillsammans med artiklar och foton. Detta projekt görs i samarbete med DN eller SvD som också har en serie med artiklar som kompletterar radioprogrammen och som kommer ut samma dag som inslagen sänts.

Citizen science som begrepp och företeelse tas upp och rapporteras om. Sveriges Natur tar samtidigt upp det i ett temanummer. De olika projekten som pågår i Sverige följs regelbundet under ett år och resultat sammanfattas i en ”naturmorgon årskrönika special” som sänds efter nyår där det gångna årets naturhändelser sammanfattas. Detta ges också ut i ett häfte som ges ut i samarbete med Artdatabanken och naturhistoriska riksmuseet. En utställning om ”Citizen science” görs av riksmuseet som sedan går på turné genom landet. Ett dataspel tas fram tillsammans med Jane McGonigal som skall inspirera ungdomar och andra intresserade att bidra till forskningen om vår natur och att skydda den.

”Geoliteracy” tas upp som begrepp och ett reportage från Washington och National Geographic education görs. Ett av programen handlar om detta begrepp och exemplifieras från en plats man besöker en lördag. Samarbete med geografilärarnas förening görs och en sammanfattning av alla reportage görs i en artikel i deras tidskrift.

Några klasser med ungdomar som reser på längre resor får göra radiodagböcker som sänds med jämna mellanrum.

Detta var några förslag på hur radioprogrammet ”Naturmorgon” skulle kunna utvecklas genom ett medvetet genomtänkt transmediaperspektiv. Genom transmedia skulle vi kunna effektivisera och engagera för ett samhällsarbete för ett hållbart samhälle på ett nytt sätt.

Uganda wildlife education center

När vi var hos borgmästaren i måndags bjöd han hela vår grupp till Uganda wildlife education center i Entebbe. Idag på eftermiddagen åkte vi dit.

Innan det fick det namn som det har nu kallades det ”Entebbe zoo”. Men efter kriget som var i början och mitten av 80-talet förföll det. När ugandierna sedan ville bygga upp det bestämde man sig för att göra ett zoo där inte alla djuren bara satt i bur utan att det fanns miljöer där de kunde gå i det fria.

Parken är uppbyggd kring några stora ”savanner” som får symbolisera olika nationalparker i Uganda. En bygger på det som finns i Queen Elisabeth National Park, en annan Kidepo och en tredje Murchisson Falls. De har också en stor inhägnad med schimpanser. I en liten våtmark hittar man träskonäbben. Vid varje större inhägnad står det en guide som berättar om det som går att se.

UWEC vill nå ut i landet med kunskap om vikten att bevara den biologiska mångfalden