Flashcards

När man skall repetera en bok, artikel eller annan text kan man använda sk flashcards. Det är kort där det står en fråga på den ena sidan och svaret på andra sidan kortet. Häromdagen fick jag ett mail från en amerikan som läst min blogg som undrade om jag ville skriva om en sida han och hans kollegor skapat där man kan skapa flashcards. Den fungerar så att man lägger in boken som man skall göra kort till och sedan sparas korten i en gemensam databas. Om någon annan gjort flashcards över boken tidigare kan man komma åt dem och behöver alltså inte göra nya utan kan använda de gamla. Här är länken till CardKiwi.

Ganda Wikipedia

Ganda Wikipedia eller ”den lugandiska versionen av Wikipedia” står nu inför att utvecklas. Paul Kiguba och Mbazzi farmer association har fått medel från Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige för att starta ett center i Mbazzi. Världsnaturfonden bekostar en pilotprojekt där två svenska ”wikipediaambassadörer”, Paulina Bäckström och Caroline Gunnarsson, åker ner i en månad för att hålla i introduktionsutbildningar för de lärare och projektledare som kan bli basen i en grupp som skriver artiklar och utbildar fler till artikelförfattare. Tanken är att man i första hand skall skriva artiklar som handlar om praktisk hållbar byutveckling. WWF kan också tänka sig att använda Wikipedia som kanal för kunskap om biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck som är deras två huvudfrågor.

Idag åkte Paulina och Caroline ner till Uganda. Följ dem på deras uppdrag i deras bloggar:
Paulinas blogg
Carolines blogg

Projektet presenterades också idag på Wikimedias blogg av Jan Ainali.

”Katastrof”

Det är en ”katastrof” sa man i morse på nyheterna. Det är bara tre stycken som valt att utbilda sig till biologilärare på vårens lärarutbildningar i Sverige. Nu går det ungefär 350 NO lärare per år i pension inom den svenska skolan. När det gäller utbildningen till lärare inom biologi, kemi, fysik och teknik så har det länge varit dåligt ställt med det. Därför skrev representanter från Vetenskapsrådets skolgrupp en artikel i dagens DN och varnade för vad detta kan komma att betyda för Sverige. Årets PISA undersökning kunde också bekräfta att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap dalat betydligt.

Detta var en tydlig signal att det måste göras något åt detta!

Under mina tio år som naturkunskapslärare på Stagneliusskolan har jag bara mött ett fåtal elever som visat ett eget intresse för den biologiska mångfalden t.ex. När jag gick i gymnasiet var ungefär en tredjedel fältbiologer i min klass och vi tillbringade många helger uti naturen. Ungdomsorganisationen Fältbiologerna har minskat drastiskt i antal sedan slutet av 70 talet.

Det är viktigt att det sätts in åtgärder mot detta. Vi måste t.ex. ta tillvara möjligheterna i ”det nya utbildningsparadigmet” som vi tittat på i naturkunskapens ämneslag på Stagneliusskolan och som nu utvecklats vidare inom det ”följeforskningsprojekt” som vi driver inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Vi måste också ta tillvara de positiva erfarenheter som vi gjort i idrottsarbetslagets paddling- och fjällresor som gett många ungdomar betydelsefulla naturupplevelser.

”Flipped classroom” ger möjlighet att samla bra inspelade lektioner. Här skulle också olika naturvårdsorganisationer och institutioner kunna hjälpa till  och se till att det blir producerat många bra lektioner som läggs ut på YouTube eller Vimeo.

Intresserade som skall välja yrkesbana måste förstå att det går att göra så mycket mer nu som lärare. Att läraryrket blivit ett av de kreativa yrkena.

Den transmediala processen för lärande för hållbar utveckling blir än viktigare att satsa på i ljuset av denna lärarbrist.

Sen måste det också till åtgärder inom skola och lärarutbildningar så som artikelförfattarna tar upp i sin debattartikel.

Agenda 21 processen

Stockholmskonferensen 1972
Agenda 21 processen skulle man kunna säga startade redan 1972 med FN:s Stockholmskonferens. Det var då som miljöfrågorna kom upp på det internationella förhandlingsbordet. På svenskt initiativ togs miljöfrågorna  upp till samlad bedömning i FN. Som en direkt följd av detta möte skapade FN:s generalförsamling samma år FN miljöprogram UNEP. En av produkterna från själva mötet blev Stockholmsdeklarationen.

Brundtlandrapporten 1987
FN tillsatte på 80 talet en kommission under den dåvarande norske statsministern Gro Harlem Brundtland som kom med sin slutrapport 1987. I den tog man fram övergripande mål och strategier för miljöarbetet i världen. Det var i den som begreppet ”hållbar utveckling” på allvar kom in i utvecklingsarbetet i världen. Man slog fast att all utveckling måste ha tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social.

Montrealprotokollet 1987
Montrealprotokollet togs också fram 1987. Det var en överenskommelse att fasa ut produktionen av ozonnedbrytande ämnen. Den blev en av de mest lyckade internationella överenskommelserna på miljöområdet.

Generalförsamlingens resolution 22 december 1989
I denna resolution bestämdes det att det skulle hållas ett stort internationellt möte i Brasilien 1992 som skulle vara i två veckor och sammanfalla med den internationella miljödagen den 5 juni.

Förberedelsemöten inför UNCED (”Riokonferensen”)
Förberedelsemöte augusti 1990 i Nairobi.
Förberedelsemöte mars 1991 i Genève.
förberedelsemöte augusti 1991 i Genève.
Förberedelsmöte april 1992 i New York.
Möte om finansiering av det globala miljöarbete 15 – 17 april 1992 i Tokyo. Resulterade i ”Tokyodeklarationen”.
Konferens 26 – 29 april 1992 med 55 utvecklingsländer i Kuala Lumpur. Resulterade i ”Kuala Lumpur deklarationen”

UNCED (United Nations conference on Environment and Development)
Den 3 juni 1992 öppnades Riokonferensen av tal av FN:s generalsekreterare Boutrous-Gali, konferensens generalsekreterare Maurice Strong, Sveriges Kung Karl XI Gustav, Norges statsminister Gro Harlem Brundtland och Portugals presient Mario Soares.

Under mötet kom man fram till följande:
Klimatkonventionen
Konventionen om biologisk mångfald
Skogsprinciperna
Riodeklarationen
Agenda 21

National Geographic och den biologiska mångfalden

En annan stor organisation som arbetar med att skydda den biologiska mångfalden är National Geographic. De har flera olika projekt:
– African bat biodiversity project
– Amazon Capuchin monkey project
– Big cat initiative
– Black caiman project
– Crittercam and Wildcam
– Elephants
– Megafishes
– Shark Mating, Selection and systems project
– Sharks
– Tree Kangaroo Conservation program
– Virunga Gorillas
– Wildlife direct

De arbetar också med allmänna miljöfrågor och hållbar utveckling.

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.