Kategoriarkiv: Personalized learning

ISTE 2013: Universal Design for Learning

Publicerad den av
Svara

När man läser om ”personalized learning” är UDL ett begrepp som kommer in då och då i texterna. Det står för ”Universal Design for Learning” och är en samling principer som skall hjälpa en lärare att lära eleverna livslångt lärande. Det går ut på att skapa experter på lärande. National Center On Universal Design for Learning har en mycket bra sida som förklarar vad UDL är för något

Med ”experter” så menar man att man är bra på att:
– Få ny kunskap att bli till verkligt lärande
– Aktivera sin gamla kunskap för att ta in relevanta bitar av det nya man skall lära sig
– Hitta källor och redskap för att hitta, strukturera och komma ihåg ny information
– Veta hur man transformerar ny information till meningsfull och användbar kunskap.

Man har koll på källor och är läraktig!

Man menar också att man är bra på att:
– Formulera planer för sitt lärande.
– Göra effektiva strategier och taktiker för att optimera sitt lärande
– Organisera kunskapskällor och verktyg för att underlätta lärande.
– hålla koll på hur man utvecklas.
– veta sina brister och styrkor som lärande.
– Kunna överge planer och strategier som är ineffektiva.

Man är strategisk och målintriktad!

Man är också bra på att:
– Vara engagerad och motiverad av själva lärandet
– Är målinriktad i sitt lärande.
– Sätta utmanande mål för sig själv.
– Veta hur man skall hålla ut för att klara att uppnå sina mål.
– Veta hur man hanterar känslor och reaktioner som kan försvåra ett lärande.

På sin sida tar National Center On Universal Design for Learning upp tre principer som kan göra så att eleverna lär sig att lära.

Princip 1.
Ge många möjligheter att ta in kunskapen på.

Se till att kunskapsmaterialet kan tas in genom flera sinnen.

Ge många möjligheter med språk och symboler.
Se till att det finns förklaringar till ord, symboler och matematiska tal. Att material kan förstås genom många språk och ickespråkligt.

Ge många möjligheter till förståelse.
Se till att bakgrundsfakta förklaras, att centrala delar av innehållet kommer fram, idéer och förhållanden. Att det som stöder minne och att föra det vidare finns med.

Princip 2.
Ge många medel för att göra och uttrycka sig.

Ge möjlighet för att röra sig, att svara på ett fysiskt sätt, att navigera och att använda verktyg och stödjande teknik.

Ge möjlighet att uttrycka förmågor på många olika sätt och med många olika media.

Ge möjlighet för verkställande funktioner, effektiva målsättningar, bra planering och strategiskt tänkande. Möjligheter till att hantera information och källor samt hur man skall mäta framgång.

Princip 3.
Ge möjlighet och alternativ till många olika typer av engagemang.

Ge möjlighet att utveckla de egna intressena, individuella val och ett sätt att arbeta självständigt. Ge möjligheter att se relevans, värden och autenticitet. Ge möjligheter att undanröja det som distraherar lärandet.

Ge möjlighet för ansträngning och uthållighet: mål som är utmanande och som kan ge olika nivåer av utmaning. Ge möjlighet till mål som tränar samarbete och kommunikation. Möjligheter som ökar möjligheten till en utvecklande feeback.

Ge möjlighet för självständigt styrande: guidad personlig målsättning och förväntningar. Möjligheter som bygger förmågor och strategiskt tänkande. Möjlighet till självbedömning och reflektion.

Detta är ett försök att göra en första översiktlig presentation av vad UDL
är. Vill man läsa mer kan man gå in på National Center for Universal Design for Learning. Det finns också en bra artikel på engelskspråkiga Wikipedia som ger en bra förklaring. Det finns också en organisation som heter CAST som forskar och utvecklar undervisning med UDL som grund. Här är också en artikel från Ascha som förklarar grunderna: ”Universal design for learning – meeting the need of all students”.

ISTE 2013: Personalized learning

Publicerad den av
Svara

En pedagogik som vi hörde en hel del om både på ISTE 2012 i San Diego och ISTE 2013 i San Antonio var ”personalized learning”. Den går ut på att varje elev skall få lära sig på det sätt som den lär sig bäst.

Två av pionjärerna inom detta sätt att undervisa är Kathleen McClaskey och Barbara Bray. De har en hemsida om personalized learning som är  en bra början att titta på om man vill sätta sig in i vad det innebär.

Jag skall här översätta några grundläggande delar som de tar upp

Deras vision är att varje elev (”learner”):
– är unik och är på sin egen läroresa.
– följer deras intressen så de upptäcker sin mening med sitt liv.
– har förmåga att driva sin egen lärprocess.
– äger sin egen läroprocess som sker varsomhelst och närsomhelst.

Kärnvärdena är:
– Framgångsrika elever förstår hur de lär bäst.
– Det finns ett överflöd av resurser tillgängliga nu för göra lärandet personligt.
– ”Universal Design for Learning” (UDL) är ramverket för att göra lärandet personligt för alla
– Teknologi höjer spelplanen för lärande genom att ta bort hinder för lärande.
– Elever lär sig bäst i en kreativ, flexibel miljö.
– På engelska använder man termen ”learners” istället för ”students”.
– Elever väljer hur de vill ta till sig information och kunskap
– Eleven har en egen röst i hur de vill uttrycka vad de vet och förstår.
– Elever som äger sin läroprocess har en inneboende motivation att lära och lyckas.
– Samhället kan vara en skola. Alla är elever och lärare.
– Lärande är en process och misslyckande är en möjlighet för lärande.
– Allt kan vara ett lärande moment.
– Att göra lärandet personligt är ett kostnadseffektivt sätt att undervisa och lära.

Kathleen McClaskeyKathleen McClaskey vid sin ”poster session” på ISTE 2013.

 

Naturkunskap 1b – Att tänka på inför nästa läsår

Publicerad den av
Svara

Idag satt jag betygen för eleverna jag haft i naturkunskap 1b. Jag ser att flera inte klarat kursen utan fått förlängd kurs eller F. Skälen till detta är lika olika som det finns elever. Det som jag kan se är att när man arbetar på det nya sätt som jag gör så kommer olika problem i dagen som inte syns så väl när man arbetar mer traditionellt. När man som jag har låtit eleverna skriva loggbok och uttrycka sin kunskap i löpande text är det förstås väldigt svårt för dem som har skrivsvårigheter. TIdigare kunde de eleverna klara sig igenom en kurs för de behövde bara svara med enkla ord i ett prov eller med rätt 1, X eller 2. Nu syns en sådan svårighet mycket tydligare.

Flera av de som jag nu gett förlängd kurs har den typen av inlärningssvårigheter och behöver längre tid på sig och att man sitter med bara dem eller några få och förklarar noggrant vad man skall göra. Sen finns det naturligtvis många andra orsaker också.

Men känner man problemet nu så går det att jobba med det i andra ämnen och på så sätt kan eleven bli hjälpt att se hur det går att komma över svårigheterna. Det tar säkert lite tid men det är väl investerad tid.

Vad har jag då lärt mig under detta året när det gäller att undervisa i Naturkunskap med socioscientific issues? Vad skall jag tänka på till nästa år?

1. Jag tror att jag skall ha samma ordning på det olika ämnesområdena: hälsa och livstil, cellen, evolution och genteknik under höstterminen och sex och samlevnad samt hållbar utveckling under våren.

2. Jag skall hålla mycket noggrannare koll på de med prokrastineringsbeteende och att deadline hålls. Jag tror att jag skall införa zoner i schemat där ingen kommer vidare om man inte gjort klart det man ska ha gjort fram till den dagens datum.

3. Tydligheten ska bli bättre. Jag skall göra en Google site där både utbildningsmål, program för lektionerna och uppgifterna skall stå.

4. Jag skall införa ljudredovisningar där eleverna får spela in podcasts eller radiodagböcker som examinationer.

5. Jag skall komplettera loggboksskrivandet med kortare gruppdiskussioner där eleverna muntligt få berätta om vad de skrivit.

6. Ska försöka hitta alternativa möjligheter för de elever med särskilda behov. Utöka samarbetet med speciallärarna.

7. Ska försöka börja att utveckla ”personalized learning”

Naturkunskap 1b – några reflektioner

Publicerad den av
Svara

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.