Hur kan vi ta fram en ny vision för skolan? Vilken av de sätt som jag skrev om igår passar att använda? Skall man gå efter Joel Barker eller Warren Zieglers arbetssätt?

Svaret tror jag är att vi kan använda båda. Jag skall förklara hur.

Stora klyftor
Först är det viktigt att förstå att Sverige är ett mycket delat land när det gäller skolutveckling just nu. På ett möte i måndags fick jag veta att det finns stora klyftor mellan olika kommuner i Sverige när det gäller digital kompetens. Inom kommunerna finns det stora klyftor mellan olika skolor och i en skola, ja till och med i ett ämneslag kan det finnas stora skillnader.

En stor del av Sveriges lärare och rektorer lever kvar inom det vi kan kalla det gamla skolparadigmet och en stor del har tagit till sig de nya möjligheterna som den digitala revolutionen fört med sig. Detta måste vi vara medvetna om när vi skall skapa en ny vision.

Man kan lätt tänka så att det bara är folk som är i det nya paradigmet som kan göra en vision av en ny skola. Och det är inte helt fel tänkt. Hur skall en lärare som inte satt sig in i de nya digitala verktygen som finns kunna lägga upp riktlinjerna för en ny vision? Hur skulle ”vanliga människor” kunnat uppfinna iPaden? Till det behövdes en Steve Jobs!

Alla bör delta
Men svaret är det att i ett väl grundat visionsarbete kan alla delta med det de kan och är bra på. Alla som arbetar i en skola har erfarenheter som kan tas tillvara.

När man gör ett visionsarbete kan man börja i två ändar: problem och möjligheter. Där dessa finns är det oftast ett engagemang eller en ”energi” även om det kring problem känns negativt. Det är där det inte fungerar som vi först och främst måste jobba med förändring och behöver ett alternativ till det som råder. Det som fungerar bra skall vi inte i första hand ändra på.

Inventera problem
Ett väl grundat visionsarbete på en skola kan alltså börja med att man inventerar problem. I den diskussionen bör alla som arbetar i skolan vara med. Här räcker det inte med att bara räkna upp alla problem som finns utan alla måste gräva djupare under dem och försöka hittta ”grundproblemen” om man kan. Genom att utgå från problem så grundar man processen i verkligheten och undviker ”luftslott”

När problemen är väl analyserade måste alla fråga sig ”hur vill vi att det skall vara då?” ”Hur ser den problematiska situationen ut om alla problem vore lösta?. Detta är själva visionen. Där får vi säkert olika svar beroende på vilket paradigm man utgår ifrån och vilken yrkeskategori man tillhör. När man efter det tittar på hur man kan förverkliga visionen så blir skillnaden säkert ännu större.

Ledarnas uppgift i detta arbete är att sammanställa och sammanfatta det som alla kommit fram till. Lyfta fram olika lösningar och be om förtydliganden om något är oklart. Att ansvara för själva processen.

Djupfråga, djuplyssna och djuptala
Om man använder sig av Warren Zieglers metoder att djupfråga, djuplyssna och djuptala som Eva Grundelius beskrivit i sin bok hållbar kommunikation så ingår det i själva arbetssättet att ett viktigt mål med visionsarbetet är att förstå sig själv och sina kollegor. De som har de nya idéerna och möjligheterna bör möta de frågor och den skepsis som finns i kollegiet. Det är genom de tveksammas frågor som det nya prövas och slipas. Allt nytt är inte bra och allt gammalt är inte dåligt. Genom den dialog som uppstår har även de som är tveksamma möjlighet att lära av dem som satt sig in i de nya möjligheterna. Men detta måste göras med respekt. Genom en ”hållbar kommunikation” så minskar riskerna för att det spårar ut. Nya bra, men sköra, idéer kan förstöras om de möts av ett alltör negativt mottagande. Ska det bli en bra visionsprocess måste det i grunden finnas en vilja till förståelse mellan de inblandade.

Komplext yrke
Läraryrket har nu i och med den digitala revolutionen blivit alltmer komplext. Fortfarande finns det tidlösa principer för undervisning och lärande som är närvarande oavsett om man har den senaste laptoppen eller bara en jordhög till förfogande när man skall lära och lära ut. Samtidigt som möjligheterna med den nya tekniken gör att det går att göra saker man förr inte ens kunde drömma om. Utvecklingen går också i rasande fart och vad vi kan göra imorgon vet vi inte idag. Att kunna hänga med i allt som händer när man samtidigt har 200 elever att bedöma examinationsuppgifter för är inte heller helt lätt.

Visonsarbete på flera nivåer
Ett väl genomarbetat visionsarbete för den svenska skolan behöver göras på flera nivåer.

Dessa är:
Elevnivå
Lärarnivå
Skolnivå
Kommunnivå
Nationsnivå

Elevnivå
Ett visionsarbete på elevnivå kan hjälpa eleven att förstå vad hen skall ha sin utbildning till och var och vad man skall lägga sitt krut på. En vision kan hjälpa en elev att se möjligheter och ge kraft till studierna.

Lärarnivå
Varje lärare bör få tid att reflektera över vad det är man vill att eleven skall få. Vad det önskvärda tillståndet skall vara. Sen måste läraren i dialog med andra kollegor, forskare och andra i samhället hitta vägar dit som passar för den enskilde läraren. Viktigt att det inte finns bara en lösning.

Skolnivå
I en visionsprocess för en skola bör alla få vara med utifrån hur jag skrivit ovan.

Kommunnivå
Hur skall kommunen hjälpa lärarna att förverkliga sina visioner är viktigt att hitta en process för.

Nationsnivå
Här måste det finnas en process som för upp nya initiativ och pedagogiska möjligheter till lagstiftarna i riksdag, utbildningsutskott och utbildningsdepartementet. Nya visioner och möjligheter måste antagligen leda till eller stödjas av nya lagar och nationella ekonomiska satsningar. Hur kan det vara så att Uruguay och Rwanda är de enda länder i världen som satsat på en dator till varje elev?