Att bygga sin personliga lärmiljö

Tidigare har jag berättat om hur man kan bygga upp sitt personliga lärnätverk. Den andra stora delen av att komma in i ”det digitala ekosystemet” är att skapa sin personliga lärmiljö.

Ens personliga lärmiljö har jag tolkat som alla de verktyg och saker som man behöver och behärskar för sin egen läroprocess och för att undervisa. Huvudbehoven som den personliga lärmiljön skall fylla är:

– tillgång till information, fakta, kunskap och analyser.
– tillgång till öppna lärresurser.
– kommunikation och samarbete med andra.
– möjlighet att presentera det man vill presentera.

Förr var biblioteken kärnan i lärares lärmiljö. Nu har de kompletterats med internet och datorer.

När vi började projektet med ”den digitala naturkunskapen” kände vi oss överväldigade av den mängd olika nya verktyg och sociala medier som fanns. Hur skulle vi ta oss an denna värld?

Som jag skrivit tidigare så bjöd vi in Alastair Creelman som är expert på området och bad honom berätta om de möjligheter han kunde se för oss pedagoger. Precis som när man skall ta sig in i ett okänt land behöver man en vägvisare. Vi bad honom välja ut 10 digitala verktyg som han visste vi skulle kunna ha nytta av. Dessa verktyg började vi med:

Netvibes – för att hantera RSS flöden.
Diigo – för att samla och dela bokmärken.
Google Doc – för att dela dokument. Heter nu Google Drive.
Symbaloo – för att samla digitala verktyg.
Stumbleupon – en sida som väljer ut bra hemsidor utifrån sina intressen.
Facebook – beskrivning överflödig känns det som.
Twitter – en mikroblogg man twittrar ut sina blogginlägg med.
I´ts learning – vår lärplattform.
Blogger – ett bloggverktyg.
iTools – samling av sökmotorer.

Förutom dessa som vi gick igenom lite noggrannare tittade vi lite översiktligt på:
– WordPress och Tumblr som också är vanliga bloggverktyg.
– Delicious som också är en bokmärkeshanterare som Diigo.
– Zipcast som är ett alternativ till Scype.
– Camtasia, Screencast-o-matic, present me och Adobe connect som är program för att spela in lektioner och anordna digitala
mötesplatser i.
– Scrible som är ett webaserat anteckningsverktyg
– Google Scholar och You tube Edu är lämpliga sökverktyg för oss och våra elever

Det tog oss en hel termin att gå igenom detta! Min erfarenhet är att det är bra att ta ett verktyg åt gången och lära sig det. Kan man få hjälp att se vilka verktyg som passar ihop så är det bra att lära sig en hel kedja. Den tydligaste kedjan som jag lärde mig i början var Blogg som sedan spreds med hjälp av Twitter och de intressanta andra blogginlägg och hemsidor som jag hittade lade jag in i Diigo.

Ett annat sätt för mig att komma in i den digitala världen var att följa radioprogrammet Klotet som en del i deras ”storredaktion” på Facebook. Genom att se hur de använde sig av sin sin blogg, Twitter och facebooksida fick jag erfarenhet av vad man kan göra nu med sociala medier.

I det nya utbildningsparadigmet kan jag se att det är viktigt att vi lärare inte bara bygger upp en lärmiljö för oss själva utan hjälper våra elever att bygga upp sina lärmiljöer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s