Har nog i alla år känt en tveksamhet inför prov. Under min egen skoltid var de nästan alltid förknippade med en viss ångest. Och om jag tänker efter, hur mycket kommer jag ihåg av det jag hade prov på i gymnasiet? Ofta har det känts som att det prov testar är hur bra arbetsminne man har. Eleven råpluggar kvällen innan provet och minns då det mesta till dagen därpå. Men om man frågar dem en månad efter om något de haft prov på så är de oftast väldigt tysta.

Har också tidigare i min blogg ifrågasatt relevansen av att prövas på att lösa problem själv utan tillgång till vare sig bok, internet eller någon person att fråga. Något sådant gör man inte ute i arbetslivet. Det är ett arbetssätt som i stort sett bara finns inom skolvärlden. Ok det kan vara bra att lära sig saker utantill för det är för jobbigt att behöva slå upp allt man behöver veta. Men det finns andra sätt att lära sig det också. Och det finns andra sätt att testa att kunskapen finns; alternativa examinationer.

Min egen gymnasietid
Om jag går tillbaka till min egen skoltid så är det en av mina lärare som sticker ut och inte gjorde som alla andra lärare. Det är min gamla biologilärare Viking Olsson. Han hade aldrig prov med oss. Istället använde han oförberedda läxförhör. På de läxförhören hade han också alltid frågor på det vi läst några veckor tillbaka. Detta gjorde att man alltid gjorde läxan när man skulle läsa den och såg till att alltid repetera det man gjort tidigare. Han var också noga med att vi ritade av det vi gjorde på våra labbar och skrev utförliga labbrapporter. Han satte också igång undersökningar med oss som vi fick redovisa i stora rapporter. Det gör att jag än idag kommer ihåg hur daggmasken ser ut inuti och minns grunderna i växternas ekologi.

AmuGruppen
När jag arbetade på AmuGruppen under 90-talet med arbetsmarknadsutbildning och utbildningar för företag och kommuner i miljö- och hållbar utveckling hade vi inte heller några prov. Många av arbetsmarknadsutbildningarna gick ut på att förbereda för sk ALU projekt i miljö så då kan man säga att själva projekten blev en sorts examinationer. Det som visade att man tagit till sig den kunskap som det var tänkt. Fortfarande kan man se skyltarna efter projektet ”Wasastigen” som gick ut på att göra en vandringsled från Kalmar slott till stenen längst ute på Stensö där Gustav Wasa sägs ha gått iland 31 maj 1520. Andra projekt var t.ex. att informera ute i dagligvarubutikerna om miljövänliga tvättmedel.

Praktisk samhällsekologi
När vi genomförde KY utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” på Ekotopia i Aneby hade vi  examinationerna genom olika arbeten med koppling till det vi läste. Först skulle man genomföra en miljöanpassning av sitt eget hushåll och redovisa det genom det man lärt sig av Global Action Plan (GAP). Sen tittade vi på hur man gör en mindre by hållbar genom att göra en permakulturdesign av en sådan. Kompetensen att miljöanpassa en hel kommun fick de studerande genom att arbeta ett par veckor tillsammans med någon Agenda 21 ansvarig i någon kommun och sedan berätta om det för varandra.

Sin förmåga att göra visioner fick man redovisa genom att redogöra för sina visioner genom metoden ”visionsbygge innifrån” (enspirited envisioning) där man avslutade med att kollaborativt göra gemensamma visioner utifrån var och ens egna. Allt presenterades i form av teckningar, planscher och muntliga redovisningar så alla fick ta del av vad alla kommit fram till.

Man skulle kunna säga att både inom AmuGruppens utbildningar och Praktisk samhällsekologi fick man visa sin kunskap genom en sorts motsvarighet till ”gesällprov”. Man fick på olika sätt visa att man klarade av att utföra det arbete som utbildningen gick ut på att lära en.

Global profil
Inom Global profil har vi sedan starten arbetat med olika elevaktiva metoder som t.ex. simuleringar. När eleverna gjort någon simulering eller tittat på någon eller några filmer har de fått lämna in en skriftlig redogörelse av vad de lärt sig utifrån givna frågeställningar.

Projektarbetena har naturligtvis redovisats i form av riktiga rapporter som skrivits enligt de normer som man skriver rapporter utifrån. Detta har alltid kompletterats med en muntlig presentation. Några har också valt att göra en film eller en bok med både text och bild. Några har gjort en konst- eller fotoutställning.

Bland årets elever har flera gjort radiodagböcker och en av våra elever ska göra ett radioprogram som sin ”produkt” inom projektarbetets ram.

Som jag skrivit tidigare dagar är det senaste att vi låtit eleverna skriva wikipediaartiklar som en del av sin examination på kursen Globalkunskap B.

Naturkunskap
I mitt ämne naturkunskap använder jag mig av flera olika examinationer istället för prov. Jag tycker att det är viktigt att de både lär sig att arbeta självständigt och tillsammans. Därför försöker jag att alltid ha både en gruppexamination och en enskild examination på de områden vi läser.

Gruppexaminationer kan vara att göra en undersökning och skriva en rapport, att delta i en debatt, att göra en muntlig presentation av ett etiskt dilemma eller en undersökning. I den ”gamla” naturkunskapen lät jag t.ex. elever i samma lag eller som utövade samma idrott att undersöka sin idrotts miljöpåverkan. Examinationen gick ut på att göra ett föredrag om sin idrotts miljöpåverkan och hur den kan miljöanpassas som skulle kunna hållas för sin idrottsförenings styrelse. De som sedan ville skulle sedan kunna hålla föredraget för sin riktiga styrelse. Om någon gjorde det? Tyvärr vet jag inte det. Men en av tjejgrupperna kommer jag ihåg var väldigt intresserade av att göra sin fotbollsklubb till en ”grön idrottsförening”.

Som enskild examination har jag framförallt loggbokskrivande. För mina nuvarande elever som har 1-1 dator låter jag dem göra dem i ett Google Drive dokument. Där får de skriva med jämna mellanrum. Jag kan t.ex. låta dem reflektera över någon frågeställning utifrån kursplanen, redovisa uppgifter de arbetat med, labbrapporter mm. Det som är fördelen med loggbok i Google Drive är att jag kan kommentera direkt i dokumentet. Eleven får också gå tillbaka och fylla på sina reflektioner ända till kursens slut. Kunskapen om en frågeställning kan ju utvecklas allt eftersom vi går framåt i kursen. Med Google Drive kan jag få med den utvecklingen hos eleven. De har i alla fall möjlighet att visa den.

En annan variant av enskild examination är en argumenterande uppsats. Det har jag haft efter genetikavsnittet efter att de fått sätta sig in i ett genetiskt etiskt dilemma. Förra året fick eleverna titta på olika frågeställningar utifrån intresse som de visat för olika frågor. I år låter jag alla eleverna gå igenom frågan ”skall vi tillåta GMO inom jordbruket på jorden?” De får då titta på den frågan genom att vara olika roller som Monsanto, Geenpeace, indiska bönder, LRF, USA, EU och forskare t.ex.

Efter en labb kan jag låta elverna göra en labbrapport som jag bedömer enskilt.