Konsten att dricka kaffe

Kaffe på ÄngöBild 1. Mitt morgonkaffe avnjuter jag helst till de första solstrålarna under syrenen i min trädgård.

Efter att under det senaste året byggt om min livstil har jag hittat mitt sätt att dricka kaffe. Det sätt jag kan dricka kaffe på för att må så bra som möjligt.

Så här går det till:

Jag dricker kaffe en gång om dagen och det är på morgonen! Efter diverse morgonrutiner som gör mig vaken, pigg och positiv gör jag en pressokaffe av ekologiskt bryggkaffe (mörkrost). Kaffet skall helst också vara rättvisemärkt och ”rainforest alliance” märkt. Kaffet skall passa till det vatten som finns på orten.

p1040738Bild 2. En kanna pressokaffe av ekologiskt, rättevisemärkt och ”rainforest alliance” märkt kaffe. På Baristashoppen har jag köpt en bra plastklämma som klämmer åt kaffepaketet utan att bågna. 

Jag ser till att ha gott om tid vid frukosten så jag kan sitta och ta det lugnt både under tiden jag dricker mitt kaffe och efteråt. Jag har antingen vanlig vit kokosolja (kallpressad Kung Markatta eller Urtekram) eller MCT olja i kaffet. Den förstnämnda oljan ger kaffet en svag kokossmak och den andra smakar inget utan gör bara kaffet mer ”mjukt” och framhäver själva kaffesmaken. Inget socker, ingen grädde eller mjölk utan kaffet skall vara svart. Jag tar ca 4 skopor kaffe i en pressokanna.

p1040739Bild 3. MCT olja och kallpressad kokosolja. Den bästa kaffekopp jag hittills har druckit kaffe ur hittade jag på restaurangen ”Dennys” i  USA. 

p1040749Bild 4. Oljan lägger sig på ytan av kaffet och när man dricker kaffet blir läpparna alldeles mjuka av oljan. 

p1040712Bild 5. När man går i fjällen är det extra bra att ha kokosolja i kaffet. Är det lite kyligt väder som i slutet av augusti rinner den inte när man har den i ryggsäcken och man kan ta en rejäl bit för att för att få energi till att vandra. Smaken på det frystorkade kaffet blir enligt min smak också mycket bättre.

Jag fikar inte längre på förmiddagar och eftermiddagar. Dricker vatten istället då.

När jag druckit upp ett kaffepaket efter ca 14 dagar gör jag ett uppehåll i kaffedrickandet i 10-14 dagar och dricker grönt te istället.

 

Förklaring

Grundläggande principer:
1. Genom att varva kaffedrickandet med perioder med grönt te istället så får man största positiva verkan. Kroppen vänjer sig vid kaffet efter ca två veckor och man känner inte de positiva egenskaperna hos kaffet lika starkt. Gör man ett uppehåll på ca två veckor kommer de tillbaka. Innan man påbörjar att cykliskt dricka kaffe och grönt te med två veckors mellanrum bör man se till att de adenosinreceptorer som kaffet har stört, om man druckit det varje dag under lång tid, får tid att läkas. Genom att inte dricka kaffe 3-5 veckor så kan receptorerna återställas.
2. Köper ekologiska produkter för att slippa rester från bekämpningsmedel mm
3. Köper rättevisemärkta varor för att bidra till en social hållbar utveckling.
4. I Bright Line Eating rekommenderar Susan Pierce Thompson att man slutar dricka kaffe. Möjligen kan man dricka det på morgonen enligt henne om det inte gör så att man får ett sug efter mat. Om man har en 10:a på den sk ”Susceptibility scale”, som är en skala som säger hur stor benägenhet man har att äta på ett okontrollerat sätt, ska man inte dricka kaffe alls. Jag har en femma och det går utmärkt för mig att dricka kaffe på morgonen.
5. Detta sätt att dricka kaffe är ett sätt som passar mig och inte alla andra. När det gäller råd om olika faktorer i en livsstil måste man själv undersöka om det passar en själv. Vi har alla olika personlighet, ämnesomsättning, känslighet och livssituationer mm som gör att det som passar en person inte självklart passar alla.

 

Fakta

Kaffe har ofta setts som en ohälsosam dryck men fler och fler vetenskapliga studier tyder på att kaffe har många positiva hälsoeffekter. Några av dem är effekter på äldres kognitiva förmåga, Parkinssons sjukdom, diabetes typ 2 och alzheimers sjukdom. Kaffe innehåller antioxidanter som är neurologiskt skyddande.

Det som tas upp som en negativ hälsoeffekt är att kaffet kan bidra till benskörhet. De länder som har störst benskörhet i världen är Sverige och Finland där man också dricker mycket kaffe.

Anledningen till att man inte skall dricka kaffe annat än på morgonen är att det bildas dopamin då som stör leptinet i kroppen. Leptin är ett ämne som bildas när man ätit och som då kommer ut i blodet och sätter sig på receptorer i hjärnan. När det sätter sig där känner vi en mättnadskänsla och äter inte för mycket och känner oss mätta längre. När Dopaminet från kaffedrickandet kommer ut i blodet stör det leptinkänsligheten och gör så att vi kan få ett sug efter mat.

MCT olja är en förkortning av ”Medium Chain triglyceride”. Det är en olja med relativt korta fettsyror och som därför förbränns fortare än vanlig kokosolja. Denna olja är bra för hjärnan, stimulerar fettförbränning, ger energi och innehåller mycket antioxidanter och har en anti-inflammatorisk verkan. Detta är den bästa oljan att ha i kaffet. Den kallpressade kokosoljan kan förlora en del av dess värmekänsliga ämnen när den upphettas i kaffet.

 

Källor

Susan Pierce Thompson: Bright Line Eating.
Ari Whitten: The Energy Blueprint.
Mark Hyman: The Fat summit april 2016
Doktorn.com: Hälsoeffekter av koffein. 

Hur kan vi fördubbla vår energi?

Om vi nu skall titta på grunden för ett lärande för hållbar utveckling så behöver vi lärare få kraft och ork att klara av det mångfacetterade arbete det innebär att lära den kommande generationen hur de kan lösa sina individuella problem och de världsproblem som FN lyft fram i de globala hållbarhetsmålen. Och när vi själva hittat principerna och de faktorer som bidrar till en livstil som gör att vi känner oss nöjda med våra liv och kan möta framtiden med tillförsikt då kan vi också sprida den kunskapen till våra elever.

Det senaste året har jag hittat mycket av det och känner mig som en ny människa med nytt hopp och känner att jag nu kan möta min ålderdom med stor livslust. Jag har ca 10 år kvar till pensioneringen och har nu massor av erfarenhet och kunskap för att slutföra mitt ”ikigai”, min livsuppgift, med stor inspiration. Och när pensioneringen kommer skall jag ha lagt en grund för ett liv många år till där jag kan bidra så mycket som möjligt till att skapa en hållbar värld utifrån det liv som jag vill leva.

Det hela började i oktober med att jag i stort sett gett upp hoppet. Jag hade en övervikt på nästan 40 kg och det var tungt att gå ur sängen varje morgon. Den senaste fjällturen med mina elever hade varit nedslående. Jag orkade knappt gå den sista biten upp mot Storulvån på vägen hem. Så fick jag se en video på Facebook med en kvinna som hette Susan Pierce Thompson. Hon berättade om varför de flesta som lyckas gå ner i vikt inte klarar att hålla vikten. Jag hade gått ner 24 kg två gånger de senaste 10 åren men gått upp igen efter en tid. Efter att ha sett två videos till av henne slog jag till och anmälde mig till ”Bright Line Eating Bootcamp”. Detta förändrade mitt liv! Från dag 1 tränade jag på att äta på ett sunt sätt och fick bl.a. leptinet på plats så jag kände en riktig mättnadskänsla. Efter 8 månader hade jag nått min målvikt och gått ner 37 kg. Jag kommer i följande blogginlägg  under hösten gå in mer i detalj på allt som jag lärt mig genom detta sätt att äta och hur den kunskapen skulle kunna användas i skolan. Genom Susans nyhetsbrev fick jag vetskap om andra metoder som kunde komplettera hennes metod.

En av dem som hon flera gånger pratade om och refererade till var metabolismexperten Ari Whitten. Under senvåren kom han ut med en kurs han kallade ”The Energy Blueprint”. Han hade under flera års tid studerat vetenskapliga artiklar om hur vi kan öka vår ork och vår energi och samarbetat med flera experter inom olika områden som påverkar detta. Han hade nu sammanställt allt han hittat i en kurs som bestod av 8 moduler och som man gick igenom under 8 veckor. Han släppte kursen lagom till att mitt sommarlov började så jag kunde följa kursen under hela sommaren. Detta blev något av det mest intressanta jag lärt mig på flera decennier. Av det han lärde ut, och det jag lärt mig och erfarit genom livet tidigare, har gjort att jag nu ser hur en grund i hur en livstil ser ut som gör oss friska och inspirerade samt  hur vi kan få ork till att ta itu med alla problem kring hållbarhet.

Grundpelarna i en sådan livstil som kan fördubbla vår energi är:

  1. En sund och nåringsrik kost där vi har ett fastefönster på 12-14 timmar varje dygn så att cellernas autofagi kan fungera optimalt och rensa ut det ”skräp” som inte behöver finnas i cellerna. Vi skall lära oss att åta på ett sätt att vi kan få optimal energi och hälsa.
  2. Vi måste se till att vår naturliga dygnsrytm inte störs. Vår inre klocka påverkas av bl.a. ljus. Att exempelvis utsätta oss för blått ljus på kvällen kan hindra melatoninet att bildas och då får vi inte den naturliga trötthetskänslan som vi skall ha. Kaffe på kvällen är inte heller bra.
  3. Vi är gjorda för att röra oss. Sitter vi stilla för länge påverkas vår hälsa. Vi behöver lära oss att träna på ett sätt som gör att vi får större och fler mitokondrier.
  4. Enligt Ari Whitten har vi ett ”cellbatteri” som laddas av solljus. Genom att utsätta oss för olika typer av ljus finns det vetenskapliga belägg för många positiva hälsoeffekter.
  5. Vi kan med olika metoder och kunskap om hjärnan hjälpa till att höja våra energier. Här kommer olika stressreducerande metoder in. Själv har jag fastnat för en metod som heter ”Holosync”. Jag kommer också berätta mer om den under hösten.
  6. Och sist men inte minst kan vi genom ett begrepp som heter ”hormesis” bygga upp fler och större mitokondrier. Hormesis går ut på att olika saker kan stressa kroppen lite grand så att den svarar med att göra oss starkare och mer resilienta.

Var och en av dessa punkter kommer jag att under hösten att berätta lite mer om  här i bloggen.

Om någon av er som läser detta vill gå Ari Whittens kurs och skaffa er en egen bild av den så börjar en ny omgång snart. Anmäl då ditt intresse här:

The Energy Blueprint

Du kommer då att få se tre gratis videos. Under den fjärde kommer det sedan att gå att anmäla sig till själva kursen. Vill du inte gå hela kursen kan jag rekommendera att du tittar på de tre videorna. Det ger en översikt över vad det handlar om och du får en del goda råd för hur du ökar din ork.

 

På spaning efter ett nytt utbildningsparadigm

Det var länge sedan jag skrev här nu. Jag startade denna blogg 2013 för att se om jag kunde genomföra ett sk ”365 projekt” dvs publicera ett blogginlägg per dag. Detta år upplevde jag att skolan tog till sig den digitala utvecklingen fullt ut och hela undervisningen på Stagneliusskolan där jag jobbar genomgick ett paradigmskifte som jag aldrig tidigare skådat i mitt yrke som lärare. Jag ville skildra hur detta skedde inifrån genom att skriva om det som hände mig och mina tankar kring utbildning när jag var mitt i det.

Det året hade jag också en assistent som gjorde att jag hade mer tid än vanligt att reflektera över vad jag gjorde i mitt jobb. Åren efter har jag inte haft tid att skriva så mycket och jag har velat fokusera på det jag gör med eleverna.

Nu kan man säga att det digitala paradigmet fått fäste och gjort att de flesta av oss lärare undervisar på nya sätt jämfört med för 10 år sedan. Men när ett paradigm håller på att sätta sig är det enligt Joel Barker dags att leta efter nästa! Joel Barkers filmer om paradigm hör till de filmer som betytt mest för mig för att förstå förändringsprocesser i samhället. De senaste två åren har jag aktivt försökt att hitta det nya paradigmet. Vad jag ser så handlar det om att hitta ett sätt att undervisa som är i linje med hur hjärnan fungerar. Inte bara hjärnan utan alla processer i vår kropp och utanför som mer eller mindre påverkar hjärnan. Undervisningen måste också hjälpa eleven att klara av de framtidsproblem vi som individer och samhällen står inför. Denna del av det nya utbildningsparadigmet hittar vi i ”lärande för hållbar utveckling” och det ”Global Action Program” som UNESCO startat.

Jag skall den närmaste tiden under hösten försöka hinna med att kortfattat berätta här i min blogg några olika delar, processer och annat som är i linje med detta och reflektera över hur detta rör skolan och våra ungdomars förberedelse för ett liv på planeten jorden i början av det 21:a århundradet.

Dan Frendin