Sammanfattning

De senaste veckorna har varit en tid av fullbordan. Flera projekt har slutförts och nu är jag inne i en period då det är dags att utifrån dessa och andra pågående projekt hitta vägar vidare hur vi kan utveckla undervisningen. Denna blogg är en del av detta arbete. Genom att skriva en bloggpost varje dag har saker och ting fallit på plats. Att blogga är att ta sig tid för reflektion. Tanken med min blogg var att till en början konkretisera och dokumentera alla erfarenheter som jag gjort i samband med projektet ”Den digitala naturkunskapen”. Parallellt med detta projekt har jag också varit med och drivit ”Global Profil” och har i den miljön kunnat vara med och utveckla andra delar. Tillsammans har dessa två projekt gjort att jag ser att det går att undervisa på nya sätt och att det egentligen bara är vår fantasi och kunskap som sätter gränser för vad skolan kan utvecklas till.

Den digitala naturkunskapen
Detta projekt initierades hösten 2010 och pågick från vt 2011 t.o.m. ht 2012.

Bloggen ”Den digitala naturkunskapen”
I denna blogg dokumenterade vi allt som vi gjorde i projektet. Hela ämneslaget i naturkunskap var inlagda som ”författare” och kunde göra inlägg. Så här efteråt har jag haft en stor nytta av denna blogg för att minnas allt vi gjort och vilka verktyg mm som vi lärde oss. Den har också varit till hjälp i kommunikationen med andra. Efter de två knytkonferenserna ”Trollen och rollen” samt ”Himmel och helvete” kunde jag sammanfatta det jag ville ha sagt och twittra ut till de andra konferensdeltagarna. På detta sätt kunde jag knyta kontakter och få ut mer av konferenserna än jag skulle fått om jag inte haft bloggen. Den har också varit vårt sätt att sprida det vi lärt oss till andra lärare.

Bloggen ”Anteckningar från naturen”
Det här är mest min egen privata naturblogg men jag har använt den som extra läromedel efter t.ex. våra fjällveckor som vi har med våra idrottsklasser i åk 3. Jag gjorde några bloggposter med foton + beskrivningar på alla geologiska företeelser som vi såg och växter mm. På så sätt fick eleverna en lärobok som innehöll precis det som de själva varit med och sett i verkligheten. Detta är en idé som kan utvecklas mycket mer i olika sammanhang. Man kan också låta elever göra egna bloggar där de redovisar för varandra på detta sätt.

Den filmade slutredovisningen
Här är den filmade slutredovisningen där vi i ämneslaget i naturkunskap på Stagneliusskolan går igenom våra samlade erfarenheter av vårt projekt.

Hela presentationen som pdf
Här är själva presentationen som vi använde under genomgången. Vi gjorde den tillsammans i Google Drive och hämtade ut den sedan som PDF och AV Media la ut den på sin hemsida. Här har vi hyperlänkat till alla verktyg vi använt och alla föredrag som vi haft av gästföreläsare kan man klicka fram i presentationen.

Vårt samarbete med AV Media i detta projektet har varit mycket givande. Genom att förlägga våra föreläsningar dit har vi kunnat samarbeta med Jenny Nyströmskolans projekt ”Den digitala biologiundervisningen” och vi har också knutit en del kontakter med andra skolor och det digitala projektet inom folkbildningen.

Bloggen ”Att föra kunskapen vidare”
När projektet om den digitala naturkunskapen var slut kände jag att jag ville ha en egen blogg där jag samlar alla mina erfarenheter. Jag tänkte att det kunde vara ett bra sätt att förbereda sig inför slutredovisningen vi hade den 14 januari genom att varje dag försöka få ner alla erfarenheter och tankar. Detta har visat sig ge mer än vad jag från början trodde. Jag har twittrat ut mina bloggposter och jag är alldeles fascinerad över hur information och kunskap kan spridas i dessa tider. Fram till nu har människor i 23 olika länder sett vad jag skrivit och jag har fått respons och tips från lärare uti Sverige som jag aldrig träffat. Genom facebookgruppen ”Förändra skolsverige” är jag nu med i en dialog om hur vi kan förändra den svenska skolan. Fick också ett erbjudande att gästblogga i projektet ”Bedömning för lärande” som gjorde att jag fick upp ögonen för deras projekt som jag säkert kommer att ha användning av i framtiden.

Global Profil
I Global Profil har vi under året som gått försökt att utveckla en case metodik i vår undervisning. En del av detta projekt har varit att göra en hemsida och blogg som skall vara navet i vår undervisning och vår internationella kommunikation. Denna sida har vi valt att också ha som vårt tävlingsbidrag i Webbstjärnan.

Internationell hemsida: Global Profile
Detta skall bli vår officiella hemsida och är vårt Webbstjärneprojekt. Genom att delta i detta projekt har vi tillgång till support som har varit väldigt bra att ha. Det är inte helt lätt att bygga upp en sida i WordPress om man inte är van. Men så fort man har stött på ett problem har vi bara kunnat slå en signal till David Larsson, en gammal Kaggelev som nu arbetar på Webbstjärnan, så har han hjälpt oss. Ett ovärderligt stöd!
På denna sida är det meningen att vi skall ha all vår internationella kommunikation mellan resorna, lägga in eleverarbeten mm. På denna sida skriver vi på engelska.

Twitterkonto: Globalprofilkal
För att kunna twittra ut det vi skriver i vår blogg har vi skapat ett eget twitterkonto för Global Profil. Genom detta kan vi också få information genom att följa journalister, organisationer och andra afrikanska twittrare.

Facebooksida: Global Profil Kalmar
Denna sida är tänkt att nå ut till de elever som är intresserade att gå Global Profil och till ”allmänheten” och föräldrar t.ex. som vill veta mer om vad vi gör.

Radioprogram Klotet 19 december 2012: Hållbarhetsundervisning i på Global Profil i Kalmar: Resor, Klotet och Wikipedia-prov
Under höstens resor till Uganda och Sydafrika samarbetade vi med Vetenskapsradion Klotet. Några av våra elever gjorde radiodagböcker och här är inslaget med dessa som sändes den 19 december 2012.

Wikipediaartiklar
När eleverna kom hem fick de som examinationsuppgift skriva artiklar på Wikipedia om det som de varit med om. Här har jag använt denna blogg för att beskriva vad de gjort och sprida idén. Vi fick mycket bra hjälp av Sophie Österberg från Wikimedia för att kunna göra detta.

Internationella programkontoret
En av våra finansiärer för Global profil är Internationella programkontoret. I höstas besökte de oss på vår resa i Sydafrika. Vi fick också många frågor om hur vi byggt upp vårt projekt.

Öppna lärresurser

En av de viktigaste bitarna i det nya sättet att undervisa och som tagit mycket tid i anspråk är att hitta öppna lärresurser som går att använda i undervisningen. På engelska heter det ”open educational resourches (OER) och är en mycket stor rörelse ute i världen. Speciellt de stora lärosätena i USA lägger numera ut mycket av sitt material på nätet.

Det var Alastair Creeleman på Linnéuniversitet som gjorde mig uppmärksam på detta fenomen. Han har gjort en introduktion till detta som är bra att se om man vill komma in i ämnet:

Alastair Creeleman: Öppna lärresurser

Jag skall här berätta om några av de öppna lärresurser som jag använt mig av sedan jag börjat undervisa utan läroböcker.

 Wikipedia

Den viktigaste lärresursen är Wikipedia. Wikipedia jobbar sedan några år tillbaka på ett mycket mer kvalitetsäkrat sätt än tidigare och har en funktion som heter ”skapa bok” som jag använder mig av. När jag skall gå igenom ett område med mina elever tittar jag vilka sidor jag kan använda mig av på Wikipedia. När jag hittat det jag kan använda går jag till huvudsidan och i den vänstra mariginalen under ”skriv ut/exportera” klickar jag på ”skapa bok”. Jag fortsätter med att klicka på ”Starta bokfunktionen”, söker upp de sidor jag vill ha med och lägger in dem i min bok genom att klicka på ”Lägg till den här sidan i boken”. När jag lagt in det jag vill ha klickar jag på ”Visa bok”. Jag skriver in en passande titel och hämtar hem boken som pdf. Jag får den då med alla referenser och licenser som måste vara med för att den skall uppfylla alla krav på copyright mm. Eftersom allt på Wikipedia går under creative commons licens och man följer de krav som den licensen kräver är materialet lagligt att använda i undervisningen.

Ett problem som kan dyka upp är att den artikel man vill ha med har ett för svårt språk eller är för avancerat skriven för att passa på gymnasiet. Då kan man gå in i historiken för artikeln och hitta en tidigare upplaga som är lättare skriven och lägga in den.

På detta sätt så förbereder jag mina elever bättre för verkligheten. De måste träna sig i att läsa en vanlig text och använda sig av det. Genom att de arbetar i grupper så får de hjälpas åt att förstå texterna. Jag uppmanar dem att göra ”gloslistor” på svåra ord och förklara dem.

När eleverna inte hade egna datorer skrev jag ut sidorna till dem. Eleverna fick under hela kursen i Naturkunskap 1b bygga upp sin egen ”lärobok” genom en pärm med ett fliksystem. Fördelen med detta var att de efter kursens slut fick med sig en egen ”lärobok” som de kan ha som en grund för vidare studier i ämnet. Tidigare har de bara fått låna sin lärobok och varit tvungen att lämna tillbaka den när de slutar kursen.

Nu när eleverna har varsin dator får de bygga upp sitt läromedel på sin dator i digital form.

På Global Profil provar vi nu att låta eleverna skriva egna artiklar på Wikipedia utifrån deras upplevelser i Uganda respektive Sydafrika. Sophie Österberg från Wikimeda handleder oss och våra elever i det arbetet.

Wikipedia har som jag kan se det stora möjligheter att bli en plattform för en ny folkbildningsrörelse där skolan tillsammans med olika samhällsaktörer tillsammans tar fram kunskap för samhällets bästa.

I vårt projekt ”Den digitala naturkunskapen” bad vi Per Falk att berätta om sina erfarenheter med att arbeta med Wikipedia. Föreläsningen finns upplagd på AV Media Kalmar län:

Naturkunskap i ett digitalt ekosystem

Internet

Ibland har jag låtit eleverna att söka fritt på internet för att hitta förklaringar på begrepp. När de t.ex. skulle förklara vad ”hållbar utveckling” är för något fick de i läxa att hitta tre oberoende källor och göra en sammanfattning. Jag tipsade dem att titta på myndigheter och departement och ideella organisationers hemsidor förutom att göra en allmän Goggle sökning. Genom www.itools.com hittar de de flesta sökmotorerna.

Det de kommit fram till har jag sedan sammanfattat på en powerpoint och visat för dem lektionen efteråt. Då har de fått se de olika sätt som man kan förklara begreppet. Om de glömt något viktigt har jag då kunnat lägga till det. Powerpointen har jag sedan lagt upp på vår lärplattform så de kan spara dem på sina datorer eller skriva ut och sätt i sin pärm.

Radioprogram

Sedan några år tillbaka tillhör jag Vetenskapsradion Klotet ”storredaktion” genom att följa dem på deras facebooksida. Detta har hjälpt mig att följa med i miljöfrågorna och genom deras arkiv på sin hemsida (www.sverigesradio.se/p1/Klotet) har jag kunnat be eleverna lyssna på något radioprogram inom det ämnesområde vi går igenom.

På det sätt som radioprogram nu görs med medföljande hemsida, blogg, facebooksida och twitterflöde skulle många radioprogram vara utmärkta öppna lärrresurser för gymnasieskolan.

 Youtube

På youtube finns det massor av bra video man kan använda som öppna lärresurser. De flesta är på engelska. Men varför inte hjälpa gymnasieeleverna att komma över tröskeln att se engelska videos? Det är ju en verkligheten som de möter när de kommer till universitet senare i livet. På de studieförberedande programmen skall vi förbereda dem på kommande studier.

 TED

www.ted.com finns det massor av bra och inspirerande föredrag. Vi har framförallt använt föreläsningar därifrån på Global profil.

 forskning.se

forskning.se är den nationella forskningsportalen som drivs av tio myndigheter och stiftelser som finansierat forskning och landets lärosäten. Här finns många teman med utmärkt material. Jag har speciellt använt mig av ”Nya biologin” och ”Östersjön” men det finns teman om många andra ämnen. De har en även en speciell del ”för dig i skolan”, filmer och bloggar. Mycket användbar och kvalitetsäkrad!

 AV Media

Genom att eleverna nu kan se AV Medias filmer streamade direkt till sina datorer genom att de själva är medlemmar behöver vi inte längre lägga lektionstid på att se filmer. De kan se filmerna hemma som läxa och lektionerna kan användas till att arbeta med fördjupningsuppgifter. Detta passar utmärkt när man arbetar utifrån ”flipped classroom” modellen.

 Specifika sidor

Här listar jag några sidor som jag har haft speciell nytta av inom ämnet naturkunskap

genteknik.nu

I ämnet genetik har jag haft användning för sidan www.genteknik.nu.

becominghuman.org

När vi läst om människans utveckling har jag haft stor hjälp av sidan www.becominghuman.org. Den är gjord av forskaren som hittade ”Lucy” och är väldigt fin gjord. Dock kan den innehålla information som är lite föråldrad så man måste komplettera den med andra sidor som t.ex https://genographic.nationalgeographic.com