Naturkunskap 2 – Fas 6 Människans organsystem

Under senare delen av våren har det varit mycket att göra. Jag har inte hunnit med att beskriva mitt upplägg av Naturkunskap 2 när vi läste det men nu skall jag skriva ikapp så att allt blir dokumenterat.

I fas 6 så handlar gruppuppgiften om att grupperna skall beskriva alla av de stora organsystemen i människokroppen: transportsystemet, signalsystemen (hormonsystemet och nervsystemet)n och sinnena, rörelsesystemet, fortplantningssystemet, utsöndringssystemet och andningssystemet. Grupperna fick ganska detaljerade instruktioner om vad som skall vara med. Alla arbeten publicerades på klassens webbpubliceringssite.

Den individuella uppgiften gick ut på att skriva inlägg i en egen hälsoblogg. Eleverna skulle först bemöta ett ovetenskapligt påstående om hälsa på ett vetenskapligt sätt. De andra inläggen skulle handla om de olika organsystemen och hur en livstil skulle se ut där organsystemen mår så bra som möjligt. De flesta eleverna jobbade två och två. Jag gick igenom och lärde dem hur de arbetar i Blogger. De flesta använde sedan den men några valde att använda en annan bloggleverantör.

 

En minnesstund för Viking Olsson

 

Viking Olsson 2012

Vi samlas och hälsar på varandra utanför Pelles Lusthus i Nyköping. Vi får programmet i vår hand. Det pryds av en bild av Vikings händer som håller i en liten talgoxeunge. När det är dags leds vi in i ett stort runt, ljust, rum. Fågelsång fyller rummet som om vi gick in i en lugn vårmorgon. På ena väggen projiceras en av Vikings bilder från Gryts skärgård. Den visar en nyss uppdragen roddbåt på ett skär och solen glimmar i de små krusningarna på vattenytan. Kistan som står framför bilden är prydd med murgröna som ringlar sig runt den och på sidorna ligger blommande slån. Det ligger skira, ljust gröna, björkkvistar med nyss utslagna löv, lite mossa och en liten trädbit från skogen runt hans fotografi som står på kistan. Sex ljus brinner vid hans sida och på golvet ligger kransarna. Allt är så vackert! Det var i storspovens tid han fick somna in. När våren kommit och allt liv kommer tillbaka.

Det här är Vikings minnesstund. Han känns väldigt närvarande. Som om han när som helst skulle hoppa i roddbåten och åka vidare till en annan ö för att ringmärka fåglar. Men Viking har nu somnat in stilla och vi har samlats för att ta ett sista farväl.

Anita Olsson-Laine höll en kort inledning innan Johan Sebastian Bachs ”Air” fyllde rummet efter fågelsången.

Nils Kjellberg höll ett minnestal. Vikings många sidor och gedigna kunskap togs upp. I en lågmäld ton mejslades bilden av en människa fram som förstått grunden för vår överlevnad på jorden och ägnat sitt liv åt att få andra att förstå och att se skönheten i det.

Under Griegs ”The Last Spring” som följde talet fylldes jag av sorgen men också av det vackra som strålade från fotot och allt liv som omgärdade kistan. Det naturliga med döden och livet som eviga följeslagare. Det var som om allt som Viking stått för blev så påtagligt och jag kände att jag förstod honom. Under hela min ungdom sökte jag mig också till skärgårdens klippor likt de som var på den bild som följde honom till hans sista farväl.  Han lärde mig grunderna för de livgivande systemen på vår planet under sina lektioner och det är det jag för vidare till mina elever.

Nils Kjellberg fortsatte med att läsa Vikings egna ord om ”Gryt” ur boken Svenska smultronställen. Viking behärskade det svenska språket och den korta beskrivningen visade Vikings förmåga att med några få meningar förmedla ”själen” i ett av hans ställen på jorden.

Musiken ”Dainte Davie” följde. Anita Olsson-Laine sa några korta avskedsord och Lars- Erik Larssons pastoralsvit fick avsluta ceremonin.

Fågelsången fyllde rummet igen och vi satt tysta, mindes och fylldes av livets och dödens närhet. Sakta gick vi fram en och en och sa ett sista farväl vid kistan.

När alla tagit farväl samlades vi och åt en måltid tillsammans. En efter en höll ett litet tal om vad Viking betytt för dem. Det var korta kärnfulla tal från hans släkt, vänner och andra som Viking betytt mycket för.  Ett av de starkaste av alla tal höll en av hans barnbarn. ”Viking fick ett långt liv som han fyllde med viktiga saker och meningsfullhet. Även om jag inte går i hans fotspår så lärde han mig att jag skall försöka fylla mitt liv med för mig viktiga saker och meningsfullhet”

Inför minnestunden skrev jag en Wikipediaartikel om Viking. Här är en kort sammanfattning av Vikings liv och gärning. Jag hoppas att detta bara är början på en längre levnadsbeskrivning som många fler bygger på och lägger till om det som Viking gav under sitt liv.

Viking Olsson född 7 december 1921 i Bath i England, död 8 april 2014 i Nyköping, var en svensk pedagog, ornitolog, naturvårdare, forskare, föreläsare, författare och naturfotograf.

Biografi

Viking Olsson föddes i Bath i England där fadern drev ett institut för svensk gymnastik. Han visade tidigt ett stort intresse för naturen och hans farfar tog med honom och visade fåglarna i landskapet runt Bath[1]. Han flyttade till Sverige 1929 när båda hans föräldrar fick anställning som gymnastiklärare på Viggbyholmsskolan utanför Stockholm. Viggbyholmskolans lärare använde en kreativ pedagogik som var viktig för Viking Olssons utveckling. Den kom att påverka hans syn på kunskap och det sätt han själv undervisade på under större delen av sitt liv. [2] Under sin ungdomstid på 1930- och 1940-talet gjorde Viking Olsson långa cykelturer genom landet. Han lade på det sättet grunden för en gedigen kunskap om den svenska naturen och speciellt dess fågelfauna.

På 1940-talet började Viking Olsson att leda fågelexkursioner för allmänheten i Stockholmstrakten. Detta blev början på hans pedagogiska karriär. Han studerade biologi vid Stockholms universitetunder andra världskriget, under avbrott när han blev inkallad till militärtjänst i Norrland. Viking Olsson tog en filosofie licentiat i zoologi och fick en examen i zoologi, botanik och geografi. Han fick sitt provår som lärare på Norra Latin i Stockholm och har sedan dess arbetat i NynäshamnFärgelandaValdemarsvikFinspång och Nyköping[1].

1947 debuterade Viking Olsson som författare med boken ”Lilla djurboken”. Den följdes av ”Naturen som hobby” 1950 där han var en av huvudredaktörerna. Hans genombrott som fågelboksförfattare kom 1956 med boken ”Fåglarnas år” där man som läsare får inblick i fåglarnas liv under årets fyra årstider. Denna bok följdes sedan av ”Fåglar i närbild” 1960. Viking Olsson har under hela sitt liv lyft fram betydelsen av miljön runt fåglarna, vilket syns i ”Kustens fåglar” 1966, ”Barrskogens fåglar” 1969 och ”Lövskogens och kulturlandskapets fåglar” 1971. Viking Olsson har också en barnbok i sin produktion. 1960 kom boken ”Kliff och Klaff reser till havet” som han gjorde i samarbete med sina två döttrar.

Redan när han var 15 år 1936 började Viking Olsson att ringmärka fåglar. Mellan åren 1936 till 2007 ringmärkte han totalt 34 563 fåglar[1]. I sin licentiat avhandling studerade han kattugglahäger,ormvråk och gråtrut[3]. Den art som han arbetat mest med under sitt liv är berguven. Han följde populationen av berguv i sydöstra Sverige under flera decennier[4] och hans forskning har bidragit till att berguven nu har en mycket mer livskraftig stam i Sverige[1]. Viking Olsson gjorde också forskningsstudier på varfågel och törnskata. Han inventerade djurlivet i Muddus nationalpark[5]Nedre Dalälven, Källskären, Hävringe och Hartsö skärgård i Södermanland och han följde t.ex. fågelfaunan på Röskären i Östergötlands skärgård i över 50 år[1]. Viking Olsson var hedersmedlem iSveriges Ornitologiska förening[6]

1937 började Viking Olsson att dokumentera naturen med hjälp av fotografier.[1]. Under sitt liv publicerade han många av sina bilder i sina böcker och artiklar. 1966 var Viking Olsson med och grundade föreningen Naturfotograferna[7].

Viking Olsson medverkade flera gånger i radioprogrammet ”Naturmorgon[8][9]

 Bibliografi

  • Lilla djurboken 1947
  • Naturen som hobby 1950 (huvudredaktör)
  • Kort handledning i fågelskydd 1955
  • Fåglarnas år’ 1956
  • Fåglar i närbild 1960
  • Kliff och Klaff reser till havet 1960
  • Märkningar och återfynd av svenska gräsänder, Anas platyrhynchs L: Recoveries of marked Swedish mallards, Anas platyrhynchos 1960
  • Fågelskydd 1962
  • Året om i fågelmarkerna 1963
  • Kustens fåglar 1966
  • Fågelholkar 1965
  • Barrskogens fåglar 1969
  • Lövskogens och kulturlandskapets fåglar 1971
  • Undersökningar inom en population av berguv, Bubo bubo (L), i sydöstra Sverige 1979
  • Naturgåtor 1994 (redaktör)

Flera av Viking Olssons böcker har kommit ut i nytryck sedan de publicerades första gången.

Källor

  1. ^ [a b c d e f´Eneberg, Malén (2012): Viking värnar djur och natur. Södermanlands Nyheter 12 januari 2012.
  2. ^ Olsson, Viking (2008): ”Mångfalden” ur ”En otrolig tigerkaka – en bok om Viggbyholmskolan 1928 – 1972″. Mandatus bokproduktion. Umeå.
  3. ^ Olsson, Viking (1958): Dispersal migration, longevity and death causes of Strix aluca, Buteo buteo, Ardea cinerea and Larus argentatus : a study based on recoveries of birds ringed in Fenno-Scandia. Acta vertebratica 0065-1680 ; 1:2. Almquist och Wiksell. Stockholm
  4. ^ Olsson, Viking (1979): Studies on a population of eagle owls, Bubo bubo (L.), in southeast Sweden :Undersökningar inom en population av berguv, Bubo bubo (L.), i sydöstra Sverige. Swedish wildlife research, 0349-5116 ; 11:1. Svenska jägareförbundet. Stockholm.
  5. ^ Olsson, Viking; Sjörs, Hugo & Quennerstedt, Nils (1960): Muddus. Sveriges Nationalparker. Stockholm
  6. ^ http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/om-sof/sofs-utmarkelser/ läst 14 april 2014
  7. ^ http://www.naturfotograferna.se/foereningen läst 17 april 2014
  8. ^ http://t.sr.se/Rri9XK sänt 19 april 2014
  9. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=5840481 sänt 19 april 2014.

Vidare läsning

  • En otrolig tigerkaka – en bok om Viggbyholmskolan 1928 – 1972. Kapitlen ”En möjlighet?” och ”mångfald”.

Mot Nordkap 71° Nord

I september förra året fick min son Fredrik min ryggsäck, mitt gamla tält och min varma sovsäck. Med det och lite mer packning tog han tåget till Tromsö och fick inom två veckor fast jobb och bostad.

När det nu blev påsklov och vi hade ledigt i en vecka passade jag på att hälsa på honom. Jag tog flyget den 24 april från ett varmt och blommande Stockholm. När planet närmade sig fjällkedjan såg man att den fortfarande var snötäckt.

Nere i Tromsö hade en stor del av snön smält bort och i det regn som pågick gick avsmältningen allt fortare.

Vi hyrde en bil från flygplatsen. Det fick bli en liten Peugeot som vi och vår packning precis fick plats i. Vi åkte först till Jekta köpcenter där Fredrik jobbar, tittade in på hans jobb och åt en laxburgare efter det.

Vi började vår resa genom att ta E8 söderut. Vi hade fått ett tips om att ta en genväg från Fagernes till Breivikeidet och sedan ta en färja över till Svensby. Den färgan kostade 132 NOK. Från Svensby åkte vi till Lyngseidet och tog en färja till över till Oldersdalen. Den kostade 182 NOK men tog också 45 minuter att åka. Med dessa färjor tjänade vi in åtskilliga mil.

Färden norrut gick till Djupvik och vidare till Storslett. I den lugna fjorden vi åkte förbi kunde vi se gråtrutar, havstrutar och små flockar med ejder. På en av åkrarna ner mot vattnet gick det en flock grågäss. Nere bland blåstången kunde man se en och annan strandskata. Men annars var det ganska fågelfattigt. En och annan skata och kråka flög över vägen och korp kunde också ses.

Mellan Storslett och Sörströmmen går vägen över ett fjällområde som heter Kvaenangsfjellet. Om det är dåligt väder så stänger ”Statens vegvesen” av vägen och man kan bara ”åka kolonn” genom området. För att kolla om vägen är fri kan man ringa till ”Statens vegvesen” och få information. Här i detta område verkar det som om vägmyndigheterna har en mycket mer nära kontakt med de som kör på vägen. Förhållandena kan ändra snabbt så det är bra att ha gott om tid på sig när man åker dessa väger under höst vinter och vår. Det var inte bara vid Kvaenangsfjellet som det fanns bommar. De fanns på flera ställen utefter vägen.

Färden fortsatte mot Langfjordbotn, Storsandness och Talvik. Det började bli mörkt. Ungefär 19:30 så börjar skymningen och tar ca tre timmar så vid 22:30 så var det natt. Men det var inte kolmörkt för det. Landskapet sveptes in i ett grått ljus som gjorde turen magisk. Vi ringde till en camping i Alta och hörde om de hade några lediga campingstugerum. På Wislöfs camping hade de en prisvärd ”hytte” som vi bokade.

Nordnorge april 2014-36 Skymning vid Langfjorden.

Nordnorge april 2014-3-2När skymningen gick över i natt badade landskapet utefter Langfjorden i ett grått magiskt ljus.

Nordnorge april 2014-4-2Vid Kåfjord upplysta bro hade det grå skymningsljuset gått över i ett mer blått nattljus.

Innan Alta åkte vi över den upplysta bron vid Kåfjord innan vägen gick in i en tunnel. I Alta svängde vi in på vägen mot Kautokeino och åkte en liten bit utefter Alta älven innan vi kom fram till vår ”hytte”.

Dagen efter, den 25 april, gick vi upp halv sju och var i väg kvart över åtta. Campingen var fin och vi kunde äta en god frukost innan vi åkte. Färden norrut gick över Sennanfjället. Det var mycket snö kvar ute i markerna men vägen var bar. Vid Olderfjord kom vi fram till vatten igen.  Det låg några sångsvanar i en vik. Porsangerfjorden låg framför oss. Molnen började spricka upp och solen kom fram. Det var nästan vindstilla och fjorden låg spegelblank där vägen ringlade fram utefter stranden. På ett ställe kunde vi se tumlare dyka och simma omkring. Det var ett mäktigt landskap vi åkte igenom! Här och var såg vi rena beta på den bara tundran nere vid stranden.

Nordnorge april 2014-6-3Hus utefter Porsangerfjorden

Vid det andra Kåfjord, innan vi kom fram till Mageröy, åkte vi ner i en över sex kilometer lång tunnel under ett sund. Vägen gick svagt brant neråt tills vi nått ”botten” och vägen började sakta att stiga öppet. Vi kunde känna hur trycket i öronen ändrades precis som de gör när man startar eller landar med ett flygplan.

Honningsfjord låg fint inne i en skyddad vik på den östra sidan av Mageröy. Vi fortsatte upp mot Skarsvåg där vägen till Nordkapsklippan går. Tyvärr kom vi en halvtimme försent till ”kolonnköringen” till vägens ände. Den går bara klockan 11:00 och 12:00 på vintern. Även fast vädret var bästa tänkbara så fick man bara köra in på den vägen tillsammans i en kolonn.

Nordnorge april 2014-2Några av de nordligaste bosättningarna på den europeiska kontinenten på Nordkap.

 

 

 

Nordnorge april 2014-4Fredrik vid Europas ände. Den nordligaste halvön på Mageröya i Nordkap kommun. 

 

 

 

 

Nordnorge april 2014-3”Här ligger den nordligaste udden på den europeiska kontinenten”

Vi fortsatte fram till Skarsvåg. Det var en liten fiskeby med en liten fiskhamn. Innanför vågbrytarna låg det en stor flock med gråtrut, tretåig mås och havstrut.

Nordnorge april 2014-6Tundraplatån i de centrala partierna av Mageröya. 

Tundran på Nordkap-platån var helt snöklädd med metertjock snö. Nere vid havsstranden var det mer snöfritt. Vi åkte ner mot Gjesvaer och när vi kom i backen ovanför utbredde det sig en liten övärld med Gjesvaerstappen i bakgrunden. Vattnet i de inre vikarna var alldeles blankt och det låg spridda flocka med eder och trutar runt om. På en torkställning hängde det massor av fisk. Vi åkte ner för att se om det fanns någon restaurant öppen men allt var stängt. Det fanns dock ställen som var öppna under turistsäsongen. Där utgick också fågelsafaris.

Nordnorge april 2014-18Gjesvaer, ett litet fiskesamhälle på Mageröyas västra kust. I bakgrunden syns Gjesvaeartappen som är en av Norges största fågelberg.

 

Nordnorge april 2014-24Gjesvaer, Nordkap kommun, Finnmarks fylke.

Nordnorge april 2014-19Fisken hänger på tork. 

Nordnorge april 2014-27Gjesvaers fiskhamn. Härifrån utgår fågelsafaris ut till Gjesvaerstappen på somrarna.  

Jag tog upp min tubkikare och tittade ut mot Gjesvaerstappen och såg en svärm av alkor som flögrunt bergsbranterna. En havsörn svävade mitt ibland dem. Antagligen var det lunnefåglar som börjat att häcka i hålorna i branterna.

Vi åkte igenom byn och började sedan vår återresa. Vi stannade till i Honningsvåg och åt lunch. Lite stekt torsk med potatis och smält smör med lök i kostade 175 kr. En Hurtigruttbåt som vi sett i Tromsö innan låg i hamn när vi kom men var borta när vi ätit färdigt. 

Nordnorge april 2014-7Honningsvåg. Hurtigrutten har precis kommit i hamn. Denna stad räknas som världens nordligaste belägna stad.  

På vägen tillbaka var vädret inte lika stilla och soligt. Molnen förtätades mer och mer och det började att blåsa upp. Vi kom fram vid sjutiden till Alta igen och tog in på samma campingplats som dagen innan. Nu fick vi en finare stuga till samma pris som den natten innan. Innan det blev mörkt tog vi oss en tur genom Alta och tittade bl.a. på dess nybyggda moderna kyrka.

Lördagen den 26 april åkte vi vidare samma väg hem mot Tromsö. Alla bommarna var öppna och vägen var mycket fin att köra. Nu tog vi inte färgan vid Oldenburg utan följde E6:an runt alla fjordarna och kom förbi Skibotn, Nordkjosbotn och Fagernes innan vi körde upp på bron vid Ishavskyrkan i Tromsö och var tillbaka.

Nordnorge april 2014-34Berg efter att vi passerat Oldenburg på väg hem till Tromsö

Naturkunskap 2 – Fas 5 djurens utveckling

I veckan som gick utvärderade vi fas 5 i naturkunskap 2 kursen. Fas 5 hade som vanligt två uppgifter; en gruppuppgift och en individuell.

Gruppuppgift
För betyget E skulle varje grupp göra en Wikipediaartikel om en djurgrupps organsystem. Jag gick igenom svenska Wikipedia innan vi startade och hittade några djurgrupper som hade en väldigt liten artikel:
Daggmaskar
Mollusker
Sjöstjärnor
Benfiskar
Grodjur
Sköldpaddor
Ödlor
Krokodiler

De organsystem som de skulle beskriva var:
Matspjälkningsorganen
Andningsorganen
Blodet och blodomloppet inklusive hjärtat
Utsöndringsorganen
Sinnen och nervsystem
Rörelseapparat
Hormonsystem
Fortplantningssystem

De flesta grupperna delade upp arbetet genom att de tog ett par organsystem var och beskrev. Vi använde oss av nya och gamla zoologiböcker från vårt referensbibliotek såväl som engelska Wikipedias artiklar om djurgruppen. För att se om vi hittade några fina bilder som var copyrightfria gick vi ner i vårt skolmuseum och letade bland de gamla skolplanscherna. Vi hittade några men de var ganska slitna och inte så informativa.

När alla gjort ett utkast till artikel i ett Google drive dokument hade vi en tvärgruppsredovisning där en från varje grupp bildade nya grupper. I den redovisningen gick de igenom organsystem för organsystem och redogjorde för hur de såg ut i den ordning som djurgrupperna utvecklats. De fick då en liten inblick i hur organsystemen utvecklats.

För att de skulle förstå grunden för systematiken gick jag i början av fas 5 igenom grundläggande embryologi så de skulle förstå vad de olika groddbladen ger upphov till i ett djur.

För C och A skulle de beskriva djurens utveckling från en encellig organism till människa.

Individuell uppgift
Den individuella uppgiften bestod i att genomföra och rapportera en labb där vi analyserade monosackarider med hjälp av Trommers prov. Eleverna fick undersöka mjölk och äpple.

UNESCO mobile learning week – symposium day 2

Onsdagen fortsatte med paneldebatter och workshop. En stor del av tiden ägnade jag åt att nätverka med de som jag funnit intressanta.

Efter lunch tog jag mig en tur för att titta på all konst som finns runt om i byggnaden. Har finns Picasso, Miro, La Corbuiser m.fl.

Här är några iakttagelser från dagarna här i UNESCO:

Det verkar som om det amerikanska sättet att beskriva ”21:th century skills” är det sätt de flesta använder för att beskriva vad moderna utbildningar skall leda till över hela världen nu. Ingen pratar om ”EU:s nyckelkompetenser”. Alla pratar ”21:th century skills”

Nya saker som jag inte sett tidigare är roboten för lågstadieelever. Genom att dra en ”penna” över en text så kan roboten säga det som står. På så sätt kan mindre elever träna läsning.

En erfarenhet som alla verkar ha gemensamt är att man först skall tänka ”vad vill jag uppnå i klassrummet”, ”vilka pedagogiska mål har jag som lärare?”. Sen skall man se vilken teknik passar bästa att använda.

I många länder får man använda den teknik som finns tillhands. Därför har man enkla mobiler i Pakistan och länder söder om Sahara i Afrika. Trots deras enkelhet så fungerar de att få ut utbildningsmaterial på.

Vilka sätt kan man arbeta med mobilt lärande?

Här är de sätt som jag fick höra exempel på under dagarna på UNESCO:

1.Material som lektionsplaneringar, öppna lärresurser som videoklipp, ljudfiler, bilder och vanliga textfiler mm läggs upp på en Wiki eller någon annan typ av hemsida och lärare kan nå dem via ett Wifi och ladda ner dem på sin dator eller se på strömmande.

2. Material som filmer, ljudinspelningar och skrivna filer läggs in på billiga sd-kort som sedan distribueras till de som skall lära sig. När de sätter in sd korten i sina enkla mobiler av den gamla sorten blir mobilerna till ”mediaspelare” och ”läsplattor” och eleven kan ta till sig innehållet lätt och fritt!

3.I avlägsna områden kan man jobba med satelitsända lektioner som filmas centralt och sänds ut via satelituppkoppling till skolor som ligger så avlägset att det är svårt för lärare att nå dit.

4. I områden som inte har internet kan man skapa ett lokalt internet med en liten server där själva utbildningsmaterialet ligger. Med hjälp av en router kan sedan det innehållet spridas ut till alla mobiltelefoner. läsplattor eller datorer som finns inom routerns räckvidd. Både router, mobiler och datorer kan laddas med hjälp av solpaneler.

UNESCO mobile learning week – Symposium day 1

Började dagen med en ”petit dejeuner” på Café Cambronne. Fransman efter fransman kommer in och beställer kaffe med en croissant. Jag ville ha lite mer så jag beställde en liten baguette  och färskpressad apelsinjuince. Säger man inte att man vill ha en stor kaffe så får man en liten En leverantör av grönsaker till kafeé. som också är en restaurant, kommer in med lite trälådor med sallad, gurka och tomater. Plötsligt öppnar sig golvet och en stor ”hiss” kommer upp vid sidan av borden. Leverantören ställer in grönsakerna och hissen rör sig sakta ner tills två luckor slagit igen och allt ser ut som vanligt igen.

Jag kommer ganska tidigt till symposiet. Går runt och tittar på utställarna som har börjat plockat upp sina saker.

Sal 2 som vi alla samlas i först är helt full av folk! Jag får sätta mig på stolsraden bakom de som får sitta vid borden.

UNESCO:s generalsekreterare Irina Bokova hälsar oss välkomna via en video. Sen kommer så korta tal av olika personer som har anknytning till UNESCO och mobilt lärande: 
Mr Qian Tang, assisterande generalsekreterare för utbildning i UNESCO.
Mr Markus Terho, chef för Nokias hållbarhetsarbete.
Mr Jong-Pil Bae, vise president i ”Convergence Business Office SK Telecom tillsammans med Ms Shabnam Shanani, Global Strategic Alliance EMEA, Houghton Mifflin Harcourt.
Mr Frederic Masse, vice president i EMEA Government relations
Mr John Davies, vice president i ”Sales and Marketing group and General Manager of World ahead program, Intel.
En samling med sponsorer alltså som på detta sätt får tid att presentera vad de gör.

Om gårdagen var dagen då vi gläntade på dörren till vad mobilt lärande är och hur det kan gå till så var dagens genomgångar en exposé över möjligheterna och massor av exempel som jag aldrig hört talas om.

Jag träffade Francesc Pedro och han berättade att detta var det tredje året i rad som UNESCO genomfört denna vecka för mobilt lärande. Första året kom det bara en liten grupp människor. Andra året omkring 80 personer och nu hundratals! Den stora sal vi samlades i under tisdagen var helt full! I de mindre rummen som de olika ”sessions” höll till räckte stolarna inte till utan folk fick stå utefter väggarna för att få plats.

Det land som verkar kommit längst med mobilt lärande är Filippinerna. Med deras över 7100 öar så är det inte så lätt för alla barn att ta sig till en skola. Genom ett projekt för mobilt lärande har de nått en miljon barn som hade väldigt svårt att komma till en skola. De kunde också fortsätta sin skolgång fortare efter orkanen än många andra i landet berättade Stephanie Orlino som arbetat med projektet

Här är en länk: http://www.futuregov.asia/articles/2013/sep/26/mobile-education-1-million-philippine-out-school-y/

Ett intressant projekt heter ”gesci” som genomförts i Tanzania och Kenya där man genom ett projekt i mobilt lärande kunnat höja kunskaperna i naturvetenskap och matematik.

Här är en länk till det projektet: http://www.gesci.org/

I Thailand har man genomfört ett stort läsplatte projekt där över två miljoner läsplattor delats ut till landets förstaklassare:otpc

Commonwelth of Learning hade ett intressant projekt för den afrikanska landsbygden. Man hade en liten portabel server med utbildningsmaterial som var kopplad till en lite router. På så sätt kunde man distribuera läromaterial till alla elevers mobiltelefoner utan att behöva en internetuppkoppling! Projektet heter Aptus Classroom Without Walls

Förutom dessa projekt presenterades projekt från Turkiet, Ghana, Nigeria, Mexico, Pakistan, Senegal, Kina, Singapore, USA, Costa Rica och Sydafrika. Det enda svenska projektet som presenterades var Emelie Öhrn från Ale kommun som berättade om sina erfarenheter av att kommunen infört 1-1 datorer i hela grundskolan.

Det var väldigt intressant att se rektorn från Beijing Royal School tala sig varm för läsplattor och mobiler i skolan! De hade ökat läskunnighet och skrivförmågan i engelska tydligt efter att de haft sina mobila verktyg i mindre än ett år! Han sa också att de fått in mer kreativitet i skolan.

Det enda projektet som berörde miljöfrågor tydligt var projektet ”Planet earth – scientific independence for Africa”  från The Planet Earth Institute. Man visade hur man arbetade med en öppen lärresurs om gruvbrytning av kvicksilver. Den skulle visa gruvarbetarna hur man skyddade sig mot skador i arbetet.

UNESCO mobile learning week – workshop

UNESCO january 2014 Innovative learning environment-3

I arrived to UNESCO headquarter at eight when they should open. I woman from France had just arrived. We where not allowed to get in. When we where waiting two woman from Virginia in USA came and a group of teachers from Johannesburg. We had to wait for badges, the security man said. Finally a team of asian people came running in the corridor and we could go in and get scanned. Well our things got scanned as in a security hall at an airport.

The opening of the day was a short introduction and welcome in one of the big halls. I was amazed of how big mobile learning seemed to be around the world!

Then we had five different workshop to go to. I went to a workshop about a teacher training tool called OER4School. it has been used to develop teacher training in subsaharan countries for example. It was made on a wiki and available for everybody.

Björn Hassler from Cambrigde University in UK was leading the workshop. He talked about how important it was to first talk pedagogy and then how to use technology. In subsaharan countries it was a big challenge to first change the way teachers teach. Much of the ”teaching” was ”say after me – pedagogy”. Students say after the teacher but don´t really understand. To develop the way of teaching was first priority! When introducing technical devices he said it was very important to look at learning gain and cost.

Pedagogic approaches he talked about was interactive pedagogy, project based learning and inquiry based learning. It had to be a pedagogy for big classes in subsaharan countries. Classes with 80-100 students are not rare.

Here you can see some of the units:

There is also al lot of resources for different subjects. For teachers in secondary school there was a catalog  with OER in science. 

This homepage is very useful in the Swedsih schools as well as in subsaharan countries!

In the afternoon i visited a workshop about ”mobile learning teacher´s toolkit: A window into teacher training”.  The most interesting in the afternoon was to talk to a lady from open university in UK. We where sitting next to each other and made all the group work together in the afternoon. She worked on a project in english teaching in Bangladesh. They used very simple mobile phones with 8 GB sd card loaded with audio and video material for english studies. It was made of local teachers in the native language and english.

Open University seems to have a lot of knowledge about mobile learning and could be a good partner in future projects.

After the workshop I took a little walk to the Eiffel tower and back to my hotel.