Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

Conference at UNESCO – Innovative learning environments

David Istance and Mariana Martinez-Salgado from OECD gave us an introduction to this subject. It belongs to a reasearch program called ILE. So far there are three publications planed:

  1. The nature of learning (2010)
  2. Innovative learning Environment (2013)
  3. Leadership for 21:st century learning

David Istance first introduced us to ”the nature of learning principles”:

  1. Make learning central, encourage engagement and be where learners come to understand themselves as learners.
  2. Ensure that learning i social and often collaborative.
  3. Be highly attuned to learners motivations and the importance of emotions.
  4. Be accutely sensitive to indiviual differences including in prior knowledge
  5. Be demanding for each learner but without excessive overload.
  6. Use assessments consisted with its aim, with strong emphasis on formative feedback.
  7. Promote horizontal connectedness across activities and subjects in- and out-of-school.

He stressed after presenting this list that all should be present. Not one or two.

Mariana Martinez-Salgado then gave examples of specific innovative learning environments from the 125 cases they have studied around the world. She had a model af basic elements in education as a base for the examples.

Learners
Innovations can include distant learners och parents as learner.

Content
Innovations can include 21:st century skills, languages, culture, sustainability and interdisciplinaries

Teachers
Profile of ”teachers” can be innovated by adding volunteers, learning proffesionals, experts, distant teachers and peer teaching.

Resources
Innovation can be through which resources or how they are used. For example digital resources and use of space.

Organisation & pedagogy
Innovation can be how you group educators and learners, rescheduling time and pedagogy and related assessment.

Learning leadership
This is about design to shape the learning environment and include for example vision of learning, change strategy and distrubution of managers, teachers, learners and partners.

Information & evidence about learning
This can include learning logs, portfolios, visability of teachers work, research and evaluation by the learning environment on the learning environment. Here we also find formative feedback about learning to the learning leadership and to learners and educators.

Partnership with higher education, companies, and cultural institutions.
This partnerships can be inside the pedagogical core or influencing the learning leadership.

Partnership with families and communitity
This can also be inside the pedagogical core or influence the learning leadership.

Partnership with other learning environments
As above: influence inside the pedagogical core or the learning leadership.

Conference in UNESCO – Technology and education in developing countries

Francesc Pedro, chief of section at Section for Teacher Development and Education at UNESCO talked about the urgent need for education in developing countries:

  • 61 million children is not in primary school
  • 1,7 million additional teachers is needed in the world
  • 775 million is illiterate and two thirds are women.

He said that technology can foster education development and transformation but there is a need for a holistic policy environment. Technology in education is like a swiss knife. It can be usefull in many ways but you can also harm yourself on it if you are not carefull.

He means that pedagogy is the key for success. UNESCO has one objective. Teachers need to be empowered to facilitate:

  • more learning
  • better learning
  • different learning

There are four pillars:

1. Policies. Technology policies contextualised in realistic education policies.
2. Teachers. Teacher training institutions need to be willing to transform.
3. Mobile learning. This is a windows of opportunity now
4. OER. Use of it can promote innovation.

There are a lot of challenges in developing countries:

    • Affordability
    • Capacity
    • Inclusion
    • Content
    • Quality assurance
    • Monitoring and assessment
    • Complexity of the policy environment

What works? There are three requiments:

    • Access
    • Usability
    • Utility

The best example of success so far is in system and school management.

To succed there are three things that is needed to get with technology in education

  • Engagement
  • Convenience
  • Productivity

The work UNESCO do in mobile learning is presented on the UNESCO homepage

Conference in UNESCO – Youth, ICT and Education

Mark West is a young scientist from Stanford University that work in UNESCO with ICT. He showed us a video of a future classroom made by Intel. After the film he tried to see wich pilars the vision stand on. Here is the list:

  • Personalized learning
  • Anytime – anywhere learning
  • Immediate feedback and formative assessment
  • New and wider communities of learners
  • Seamless learning across devices
  • Teacher as facilitator and expert mentor
  • Greater collaboration and projectbased learning. Learners learn best by
    doing.
  • Expand the reach and equity of education
  • Situated learning

Then he talked about three areas where ICT can be of big help:

  • Minimize educational disruption in conflict and disaster areas.
  • Improve administration with ”big data”
  • Cost efficienty. You get more with less money.

Konferens i UNESCO – om Erasmus+

EU:s strategi som togs vid milleniskiftet, den sk ”Lissabonstrategin” har ersatts av en strategi som heter ”Europa 2020”. I den lyfter man fram fyra fokusområden:

  1. Arbetsmarknad
  2. Innovation
  3. Social integration
  4. Utbildning.

Erasmus+ är ett verktyg för att förverkliga EU:s strategiska mål.

I Erasmus+ har man slagit ihop många av de gamla programmet i ett stort program. De tre  aktiviteterna som man kan söka medel för är:

  1. Mobilitet
  2. Samarbetsprojekt
  3. Stöd för policyförändring

Det nya med Erasmus+ är att enskilda personer inte kan söka längre. Det är skolan som söker för ett antal mobiliteter. För att få söka måste en skola upprätta en ”European development plan” eller en plan för hur skolans internationella arbete skall se ut. I ansökan skall man sedan ange vilka behov som tillgodoses genom utbytet eller samarbetet.

En ny möjlighet är också att andra organisationer än skolor kan vara med i ansökan.

Konferens i UNESCO – om OECD och UNESCO

Det hela började med en lunch i UNESCO:s huvudkontor på sjunde våningen. Högre upp kan man inte komma i denna byggnad som ser ut som tre parenteser mot varandra i modern 50-tals arkitektur. Som utsikt har man en av de finaste vyerna mot Eiffeltornet.

Peter Beckert som är ordförande i stiftelsen ”Datorn i utbildning” hälsade alla välkomna liksom en av representanterna från ”IKT i uddanelsen” från Norge som också är med och arrangerar denna konferens.

Först ut var Marie-Helen Almborg som tillhör Sveriges delegation vid OECD och UNESCO. Hon berättade om vad OECD och UNESCO är för något. Sen fyllde Gry Höeg Ulverud och Lars Nerdrum från den norska delegationen i med mer fakta. Här följer en sammanfattning av deras  presentation av organisationerna.

OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development)

OECD startade 1948 och då hette den OEEC och var en organisation som skulle samordna Marschallhjälpen efter andra världskriget. 1961 vidgades organisationen och fick sitt nuvarande namn.

Det är 34 medlemsländer i OECD. För att få vara med måste man vara ett demokratiskt styrt land och ha marknadsekonomi. Sverige kom med 1961. Huvudkontoret ligger i Paris och har 2500 anställda. Ministerrådet är det högsta styrande organet.

OECD sysslar med datainsamling (t.ex ”Education at a glance), jämförande studier (t.ex. PISA undersökningen), Utvärdering och granskning samt forskning (t.ex. Innovative learning environments for education). Huvudsyftet är att skapa välstånd i sina medlemsländer.

OECD har 13 direktorat och 400 kommitéer. Den årliga budgeten ligger på 2,6 miljarder kronor. De som handhar utbildning är direktoratet för ”Education and skills”. Under dem ligger CERI som är en viktig forskningsinstitution. De sysslar också med förskolefrågor och olika undersökningar (AHELO, PIAAC, PISA och TALIS)

Organisationen ger ut ungefär 250 publikationer om året.

Den svenska delegationen består av en ambassadör, 3 utsända diplomater, 5 lokalanställda och 2 praktikanter.

UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation)

UNESCO grundades 1945 för att verka för fred genom kultur, utbildning och forskning. De har 195 medlemsländer. De senaste länderna som kom med i organisationen var Sydsudan och Palestina. När Palestina kom med drog USA och Israel in allt ekonomiskt stöd till organisationen vilket gjorde att man fick 25 % mindre att röra sig med vilket har påverkat UNESCO:s verksamhet mycket. Det högsta beslutande organet är  UNSESCO:s generalförsamling.

Sverige har varit medlem sedan 1951. Det är 58 medlemmar i styrelsen, bl.a. Sverige. organisationen har 1800 anställda. Huvudkontoret ligger i Paris men förutom det finns det ett 50 tal fältkontor runt om i världen. 

Utbildning är en stor fråga för organistationen.

Den svenska delegationen består av en utsänd diplomat, 2 lokalanställda och en praktikant. Den svenska delegationen sitter som alla andra delegationer inte i huvudbyggnaden utan i en särskild ”delegationsbyggnad”.

 

The decade of education for sustainable development 2005 – 2014

The UNESCO decade for education for sustainable development have only one year left. Today I visited the office of ”education for sustainable development” in UNESCO in Paris.

In november 2014 there will be a final conference in Tokyo. About 1000 participants will conclude the decade and discus how to go forward.

In a conference 2011 it was decided to go forward with a program called ”Global Action Programe” from 2015. Every five years there shall be a review of it. The first will be 2019.

The priority areas in the program will be:
1. Policy. To get sustainable education in to policy documents.
2. Teachers and educators training in education for sustainable development.
3. Schools. A whole school approach is important.
4. Youth involvment.
5. Local community.

In these areas there will be a focus on biodiversity, climate change and disaster prevention.

It has been written a draft for the Global Action Plan.