Bland spioner, presidenter och minnesmärken

Efter en god frukost på ”The Dinner” i Gaithersburg åkte vi in till Washington. Det var en fin och lummig liten väg in till centrum. Den gick parallellt med en kanal genom grönskande lövskog.

Efter att vi parkerat bilen i ett parkeringshus gick vi till ”The international spy museum”, ett museum om allt som har att göra med spioner; hur de tränas, vad det innebär att vara spion, alla spiongrejor som finns  och spioner från alla tider. Vi fick börja besöket med att ta en annan identitet och memorera ”vår” nya livshistoria. Vi fördes sedan in i ”spionskolan” där vi genom olika utställningar fick lära oss alla knep och finesser man behöver kunna som spion. Hur man gömmer meddelanden, hur man tar mikrofilmer av viktiga dokument och hur man ändrar utseende mm. När ”skolan” var genomgången kom det några rum med ”spionhistoria”. Kardinal Richelieu var en av historiens största ”spymasters”. Hur spioneriet påverkat andra världskriget var också mycket intressant! Inte visste jag att Josephine Baker var storspion. Ingen misstänkte att hon hade hemliga meddelanden gömda bland sina baner!

Sen gick vi in i Smithsonian museum of American art. Här fanns det många magnifika landskapsbilder och en porträttsamling av alla amerikanska presidenter och andra kända amerikaner. Två svenskar fanns med bland alla porträtt! Gissa vilka? Jo John Ericsson och Ingrid Bergman. Det fanns till och med en modell av Monitor, den första båten med en propeller som Ericsson designade, som avgjorde amerikanska inbördeskriget.

Alla nationella museer runt ”The Mall” är gratis.

Mitt i ”The Mall” står den stora obelisken som är ”Washington Memorial”

Washington 2014 The Mall-9 Washington 2014 The Mall-62Washington Memorial

Eftermiddagen gick vi runt och tittade på alla minnesmärken på ”The mall”. Denna gång gick vi till den delen där Lincoln Memorial är. Vi ville se platsen där Martin Luther King höll sitt berömda tal. Det var alldeles fullt med folk i trappan upp. Vi hittade platsen ganska snabbt. Det var mitt på den översta platån. Inne i ”templet” fanns en jättestaty av Abraham Lincoln. Slaveriets avskaffade tittade alltså ner på Martin Luther King när han hölls sitt tal!

USA 2014-24USA 2014-19 Lincoln Memorial

USA 2014-26 Washington Memorial med spegeldammen och trappan där Martin Luther King höll sitt tal.

USA 2014-28 Platsen där Martin Luther King stod när han höll sitt tal finns utmärkt högst upp i trappan.

USA 2014-16 USA 2014-11USA 2014-14Vietnam War Memorial där alla som dödats i kriget fått sitt namn inristat

Innan Lincoln Memorial gick vi förbi ”Vietnam War Memorial”. Det var en svart vägg nere under gräsmattan där namnen på alla stupade stod. Lite längre bort stod en målad staty av tre amerikanska soldater.

Efter Lincoln Memorial kom vi fram till ”Korea War Memorial”. Det bestod av ett antal soldater i regnponcho som kom gående ut genom träden. Väggen bredvid dem var inristade porträtt av människor från Korea och övriga världen.

USA 2014-30Washington 2014 The Mall-34 Washington 2014 The Mall-32

Washington 2014 The Mall-35Korea War Memorial

Längst bort vid Potomac floden stod det relativt nya ”Martin Luther King Memorial”. Det var ett stort berg som klyfts och längst fram ur den del som klyvt bergen kom han fram genom klippan. Hela platsen inrammades med en böjd vägg som var full av citat.

Washington 2014 The Mall-39Mot Martin Luther King Memorial

USA 2014-43USA 2014-39Martin Luther King Memorial

När vi skulle gå tillbaka upp mot hotellet gick vi förbi Vita huset. Presidenten verkade vara aktiv denna dag. Det var avstängt allra närmast och vi fick se huset från en längre distans än tidigare. Uppe på taket såg vi flera vakter och nere bland buskarna gick det beväpnade poliser.

Washington 2014 The Mall-64 Washington 2014 The Mall-68USA 2014-69VIta huset.

Men på framsidan var vägen lugn och som vanligt stod det mycket folk och tittade in genom staketet och många promenerade sakta förbi.

Naturkunskap 2 – Fas 7 Civilisationen

Den sista fasen knyter ihop hela kursen. Alla skall här jobba individuellt.

 

Jag började här med att gå igenom materia och energi. Gick sedan vidare med de tre termodynamiska lagarna och naturliga stegets systemvillkor. Elevernas uppgift var sedan att beskriva grundprinciperna för materia och energi på jorden. I den andra delen skulle de sedan beskriva hur de skulle hantera materia och energi i deras framtida boende om det skulle vara så hållbart som möjligt. Den sista delen handlade om att konstruktivt gå igenom hur hela kursen i naturkunskap 2 skulle kunna gjorts på ett bättre sätt. Detta med utgångspunkt av innehållet.

För att ingen skulle missförstå uppgiften hade jag ett 10 minuter långt skypesamtal eller Google hangout med eleverna. Ville få erfarenhet av hur det fungerar att handleda elever via internet. Det fungerade bra men var väldigt tidsödande när jag pratade med dem en och en. Skulle ha handlett dem gruppvis istället.

När jag läste igenom elevernas tredje uppgift som handlade om den konstruktiva kritiken fick jag mycket bra svar. Jag kopierade och klistrade in alla kommentarer i ett pagesdokument. Det blev 17 sidor långt!

En minnesstund för Viking Olsson

 

Viking Olsson 2012

Vi samlas och hälsar på varandra utanför Pelles Lusthus i Nyköping. Vi får programmet i vår hand. Det pryds av en bild av Vikings händer som håller i en liten talgoxeunge. När det är dags leds vi in i ett stort runt, ljust, rum. Fågelsång fyller rummet som om vi gick in i en lugn vårmorgon. På ena väggen projiceras en av Vikings bilder från Gryts skärgård. Den visar en nyss uppdragen roddbåt på ett skär och solen glimmar i de små krusningarna på vattenytan. Kistan som står framför bilden är prydd med murgröna som ringlar sig runt den och på sidorna ligger blommande slån. Det ligger skira, ljust gröna, björkkvistar med nyss utslagna löv, lite mossa och en liten trädbit från skogen runt hans fotografi som står på kistan. Sex ljus brinner vid hans sida och på golvet ligger kransarna. Allt är så vackert! Det var i storspovens tid han fick somna in. När våren kommit och allt liv kommer tillbaka.

Det här är Vikings minnesstund. Han känns väldigt närvarande. Som om han när som helst skulle hoppa i roddbåten och åka vidare till en annan ö för att ringmärka fåglar. Men Viking har nu somnat in stilla och vi har samlats för att ta ett sista farväl.

Anita Olsson-Laine höll en kort inledning innan Johan Sebastian Bachs ”Air” fyllde rummet efter fågelsången.

Nils Kjellberg höll ett minnestal. Vikings många sidor och gedigna kunskap togs upp. I en lågmäld ton mejslades bilden av en människa fram som förstått grunden för vår överlevnad på jorden och ägnat sitt liv åt att få andra att förstå och att se skönheten i det.

Under Griegs ”The Last Spring” som följde talet fylldes jag av sorgen men också av det vackra som strålade från fotot och allt liv som omgärdade kistan. Det naturliga med döden och livet som eviga följeslagare. Det var som om allt som Viking stått för blev så påtagligt och jag kände att jag förstod honom. Under hela min ungdom sökte jag mig också till skärgårdens klippor likt de som var på den bild som följde honom till hans sista farväl.  Han lärde mig grunderna för de livgivande systemen på vår planet under sina lektioner och det är det jag för vidare till mina elever.

Nils Kjellberg fortsatte med att läsa Vikings egna ord om ”Gryt” ur boken Svenska smultronställen. Viking behärskade det svenska språket och den korta beskrivningen visade Vikings förmåga att med några få meningar förmedla ”själen” i ett av hans ställen på jorden.

Musiken ”Dainte Davie” följde. Anita Olsson-Laine sa några korta avskedsord och Lars- Erik Larssons pastoralsvit fick avsluta ceremonin.

Fågelsången fyllde rummet igen och vi satt tysta, mindes och fylldes av livets och dödens närhet. Sakta gick vi fram en och en och sa ett sista farväl vid kistan.

När alla tagit farväl samlades vi och åt en måltid tillsammans. En efter en höll ett litet tal om vad Viking betytt för dem. Det var korta kärnfulla tal från hans släkt, vänner och andra som Viking betytt mycket för.  Ett av de starkaste av alla tal höll en av hans barnbarn. ”Viking fick ett långt liv som han fyllde med viktiga saker och meningsfullhet. Även om jag inte går i hans fotspår så lärde han mig att jag skall försöka fylla mitt liv med för mig viktiga saker och meningsfullhet”

Inför minnestunden skrev jag en Wikipediaartikel om Viking. Här är en kort sammanfattning av Vikings liv och gärning. Jag hoppas att detta bara är början på en längre levnadsbeskrivning som många fler bygger på och lägger till om det som Viking gav under sitt liv.

Viking Olsson född 7 december 1921 i Bath i England, död 8 april 2014 i Nyköping, var en svensk pedagog, ornitolog, naturvårdare, forskare, föreläsare, författare och naturfotograf.

Biografi

Viking Olsson föddes i Bath i England där fadern drev ett institut för svensk gymnastik. Han visade tidigt ett stort intresse för naturen och hans farfar tog med honom och visade fåglarna i landskapet runt Bath[1]. Han flyttade till Sverige 1929 när båda hans föräldrar fick anställning som gymnastiklärare på Viggbyholmsskolan utanför Stockholm. Viggbyholmskolans lärare använde en kreativ pedagogik som var viktig för Viking Olssons utveckling. Den kom att påverka hans syn på kunskap och det sätt han själv undervisade på under större delen av sitt liv. [2] Under sin ungdomstid på 1930- och 1940-talet gjorde Viking Olsson långa cykelturer genom landet. Han lade på det sättet grunden för en gedigen kunskap om den svenska naturen och speciellt dess fågelfauna.

På 1940-talet började Viking Olsson att leda fågelexkursioner för allmänheten i Stockholmstrakten. Detta blev början på hans pedagogiska karriär. Han studerade biologi vid Stockholms universitetunder andra världskriget, under avbrott när han blev inkallad till militärtjänst i Norrland. Viking Olsson tog en filosofie licentiat i zoologi och fick en examen i zoologi, botanik och geografi. Han fick sitt provår som lärare på Norra Latin i Stockholm och har sedan dess arbetat i NynäshamnFärgelandaValdemarsvikFinspång och Nyköping[1].

1947 debuterade Viking Olsson som författare med boken ”Lilla djurboken”. Den följdes av ”Naturen som hobby” 1950 där han var en av huvudredaktörerna. Hans genombrott som fågelboksförfattare kom 1956 med boken ”Fåglarnas år” där man som läsare får inblick i fåglarnas liv under årets fyra årstider. Denna bok följdes sedan av ”Fåglar i närbild” 1960. Viking Olsson har under hela sitt liv lyft fram betydelsen av miljön runt fåglarna, vilket syns i ”Kustens fåglar” 1966, ”Barrskogens fåglar” 1969 och ”Lövskogens och kulturlandskapets fåglar” 1971. Viking Olsson har också en barnbok i sin produktion. 1960 kom boken ”Kliff och Klaff reser till havet” som han gjorde i samarbete med sina två döttrar.

Redan när han var 15 år 1936 började Viking Olsson att ringmärka fåglar. Mellan åren 1936 till 2007 ringmärkte han totalt 34 563 fåglar[1]. I sin licentiat avhandling studerade han kattugglahäger,ormvråk och gråtrut[3]. Den art som han arbetat mest med under sitt liv är berguven. Han följde populationen av berguv i sydöstra Sverige under flera decennier[4] och hans forskning har bidragit till att berguven nu har en mycket mer livskraftig stam i Sverige[1]. Viking Olsson gjorde också forskningsstudier på varfågel och törnskata. Han inventerade djurlivet i Muddus nationalpark[5]Nedre Dalälven, Källskären, Hävringe och Hartsö skärgård i Södermanland och han följde t.ex. fågelfaunan på Röskären i Östergötlands skärgård i över 50 år[1]. Viking Olsson var hedersmedlem iSveriges Ornitologiska förening[6]

1937 började Viking Olsson att dokumentera naturen med hjälp av fotografier.[1]. Under sitt liv publicerade han många av sina bilder i sina böcker och artiklar. 1966 var Viking Olsson med och grundade föreningen Naturfotograferna[7].

Viking Olsson medverkade flera gånger i radioprogrammet ”Naturmorgon[8][9]

 Bibliografi

  • Lilla djurboken 1947
  • Naturen som hobby 1950 (huvudredaktör)
  • Kort handledning i fågelskydd 1955
  • Fåglarnas år’ 1956
  • Fåglar i närbild 1960
  • Kliff och Klaff reser till havet 1960
  • Märkningar och återfynd av svenska gräsänder, Anas platyrhynchs L: Recoveries of marked Swedish mallards, Anas platyrhynchos 1960
  • Fågelskydd 1962
  • Året om i fågelmarkerna 1963
  • Kustens fåglar 1966
  • Fågelholkar 1965
  • Barrskogens fåglar 1969
  • Lövskogens och kulturlandskapets fåglar 1971
  • Undersökningar inom en population av berguv, Bubo bubo (L), i sydöstra Sverige 1979
  • Naturgåtor 1994 (redaktör)

Flera av Viking Olssons böcker har kommit ut i nytryck sedan de publicerades första gången.

Källor

  1. ^ [a b c d e f´Eneberg, Malén (2012): Viking värnar djur och natur. Södermanlands Nyheter 12 januari 2012.
  2. ^ Olsson, Viking (2008): ”Mångfalden” ur ”En otrolig tigerkaka – en bok om Viggbyholmskolan 1928 – 1972″. Mandatus bokproduktion. Umeå.
  3. ^ Olsson, Viking (1958): Dispersal migration, longevity and death causes of Strix aluca, Buteo buteo, Ardea cinerea and Larus argentatus : a study based on recoveries of birds ringed in Fenno-Scandia. Acta vertebratica 0065-1680 ; 1:2. Almquist och Wiksell. Stockholm
  4. ^ Olsson, Viking (1979): Studies on a population of eagle owls, Bubo bubo (L.), in southeast Sweden :Undersökningar inom en population av berguv, Bubo bubo (L.), i sydöstra Sverige. Swedish wildlife research, 0349-5116 ; 11:1. Svenska jägareförbundet. Stockholm.
  5. ^ Olsson, Viking; Sjörs, Hugo & Quennerstedt, Nils (1960): Muddus. Sveriges Nationalparker. Stockholm
  6. ^ http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/om-sof/sofs-utmarkelser/ läst 14 april 2014
  7. ^ http://www.naturfotograferna.se/foereningen läst 17 april 2014
  8. ^ http://t.sr.se/Rri9XK sänt 19 april 2014
  9. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=5840481 sänt 19 april 2014.

Vidare läsning

  • En otrolig tigerkaka – en bok om Viggbyholmskolan 1928 – 1972. Kapitlen ”En möjlighet?” och ”mångfald”.

Jimmy Wales om Wikipedia och Wikipedia zero

P1130930 P1130954

http://video.fkdv.se/video/8972320/internetdagarna-2013-jimmy-wales

Idag var Wikipedias grundare Jimmy Wales huvudtalare på internetdagarna i Stockholm. Hans föredrag hette ”Wiki future”. Wikimedia startade 2003 och har blivit den 5:e största websiten.

8 språkvarianter har över 1000 000 artiklar. 46 språk har över 100 000 artiklar, 120 språk över 10 000 artiklar. 223 över 1000 artiklar.

Hur stor ett språks Wikipedia är kan bero på hur snabbt bredband det finns i landet och hur stor läskunnighet det är. De nordiska länderna ligger i topp. Jimmy trodde det berodde på att vi har så kallt stora delar av året och vill sitta inne vid brasan och skriva.

Av de som skriver är 87 % män. Medelåldern på skribenterna är 26 år.

Jimmy Wales berättade också om Wikia Network som han startat.

Sen gick Jimmy in på Afrika och visade sin enkla smartphone som nu gick att köpa för 50 dollar i Kenya. Han menar att smartphones kommer att snabbt sprida sig i Afrika. Eftersom det är dyrt att surfa på internet där har Wikimedia förhandlat med teleoperatörer och fått dem att gå med på att det är gratis att surfa in på Wikipedia. Detta är det sk Wikipedia zero projektet.

Hans fördrag avslutades med en diskussion med publiken om vikten av att det blir fler kvinnor som skriver på Wikipedia.

Skolforum dag 1

Idag började skolforum i Älvsjö. Jag var där när de öppnade för att förbereda det första föredraget som jag skulle ha tillsammans med John Andersson från Wikimedia. Det skulle ske från en scen som hette ”Studion”. Den låg längst inne i utställningshallen.

John började att prata om ideologin bakom Wikipedia och kom snart in på hur man skriver artiklar och varför. Jag beskrev hur jag som lärare kan använda Wikipedia i undervisningen genom att förstå hur själva encyklopedin fungerar, hur den kan användas som öppen lärresurs och hur man kan skriva artiklar tillsammans med andra i samhället.

Sen var det dags för ”Radion som öppen lärresurs” och Marie-Louise Kristola från Klotet dök upp precis när Wikipedia föredraget var slut. Hon berättade hur de tänkt i redaktionen när de skapade Klotet och hur de arbetar med att producera programmet. Jag berättade hur jag som lärare använder mig av allt det som de tar fram.

Senare på eftermiddagen hade Eva Grundelius och jag vårt föredrag om hållbar kommunikation för hållbart lärande. Det kom inte så många men vi lyckades förmedla det vi ville och hade en fin dialog med publiken.

Hemresa från Uganda

Årets resa till Uganda med Global profil är över. Två veckor med kulturmöten, ugandisk mat, en tropisk fauna och flora och massor av nya människor har gått mot sitt slut. Att vara lärare på en sådan resa är något helt annat än att vara lärare på ”vanliga” lektioner. Totalt har vi som varit lärare haft lektionsföreläsning högst en timme var. Att vara lärare på en sådan här ”journey” kräver en hel del annat.

Först så är de personliga kontakterna med de därnere a och o. Ett gott samarbete och samförstånd med de i de andra skolorna är en förutsättning för att lyckas. Möjlighet till en gemensam planering är viktigt. Det har vi fått när de andra skolorna varit på besök hos oss. Jag hade också möjlighet att åka ner till Uganda i somras vilket gjorde att jag kunde besöka den by vi skulle specialstudera och träffa lokala ledare. Vi fick också möjlighet till att lägga upp programmet mer i detalj tillsammans en månad innan vi kom ner.

Som lärare skapar man en pedagogisk process med de examinationsuppgifter man ger eleverna och det program man lägger upp. Examinationsuppgifterna skall vara elevaktiva och ge utrymme för eleven att hitta något att skriva eller berätta om som känns viktigt och intressant. Sen stöttar man detta genom personliga samtal med eleverna enskilt eller samtidigt under de studiebesök som man gör gemensamt. Man får ta gemensamma middagar, stunder av väntan på flygplatser eller ”håltider” i det program man har. Det är viktigt att ha en tanke och en röd tråd i de studiebesök man gör.

På årets resa var besöket i Mbazzi huvudpunkten. Dagarna innan besöket fick eleverna stifta bekantskap med det Ugandiska samhället genom att besöka en marknad på en sk ”landing site”. De fick en översikt över floran genom att gå igenom Entebbes botaniska trädgård. En kväll på N´dere troup gav dem en insyn i den Ugandiska kulturen och speciellt betydelsen av deras danser. Innan de började arbeta med förberedelserna för Mbazzibesöket fick de också en eftermiddag och en förmiddag i den ”vanliga” undervisningen på de skolor där de bor. Att först börja att bo i en familj för att sedan efter den första helgen flytta ut till elevhemmen var också menat att ge dem en introduktion i de Ugandiska samhället.

När de sedan planerade och genomförde besöket i Mbazzi gjorde de det i nära samarbete med eleverna i Entebbe som är med i de ”Global profile klubbar” som de har på skolorna. Eftersom inte alla bybor i Mbazzi pratar engelska behövde våra svenska elever hjälp av sina ugandiska ”klasskompisar”. På detta sätt fick vi till ett fint samarbete mellan eleverna från våra olika länder.

Genom att samlas dagen efter fick eleverna sammanställa och gå igenom med varandra allt de fått höra. Eftersom eleverna i de olika grupperna om ”Integration”, ”hälsa” och ”resurser” varit utspridda i olika ”intervjugrupper” behövde de berätta för varandra vad de fått reda på och se till att dela bilder och information.

Resten av tiden gick sedan åt till att sätta in allt de fått se i ett större sammanhang. Vi gjorde en träsktur utanför Mpigi för att eleverna skulle se hur de såg ut och hur fisket gick till. Det finns mer än savanner i Afrika! Vi besökte ett par byar utanför Masaka som WWF arbetar med i sitt arbete för ett hållbart avrinningsområde runt Viktoriasjön. Vi besökte en Vi skogen skola i Gomba utanför Mpigi. Resan dit gjorde att vi fick se en större del av Mpigidistriktet. De kunde också jämföra skolorna i Mbazzi med denna skola och de skolor de själva bott på.

Genom besöket på Bugandas parlament, Kabakas palats och Amins tortyrkammare fick eleverna en större förståelse för Ugandas kultur och historia. Alla dessa besök skapade frågor hos eleverna som de sedan ställde till de ugandiska lärare och elever de mötte senare.

Att besöka en marknad, en snabbmatsrestaurang och ett snabbköp var också en del av att ge en nyanserad bild av Uganda.

Sista dagen innan avresan fick vi en fin genomgång av SIDA personal på den svenska ambassaden. Det blev en bra sammanfattning på dagsläget i Uganda såväl politiskt som kulturellt. Våra elever kunde få svar på frågor som de ställt tidigare under resan.

Sveriges ambassad i Kampala

Efter att ha studerat en vanlig by på Ugandas landsbygd, sett flera intressanta biståndsprojekt och träffat organisationer som arbetar för hållbar utveckling i Uganda fick vi idag en mycket intressant genomgång av det politiska läget i Uganda.

Det var Martin Nilson och Cecilia Chrona som tog emot oss. Båda arbetar som handläggare på SIDA inom ambassaden.

Mabamba swamp

Ska man få en nyanserad bild av Uganda behöver man se och erfara ett papyrusträsk. I den stereotypa bilden av ”Afrika” så består kontinenten av savann med stora hjorder av gnu, zebra, giraffer och elefanter där lejon brukar jaga. De stora träskmarker som breder ut sig utefter Viktoriasjöns kust är det få som vet om i Europa. Utefter hela kusten ner mot Masaka finns det flera stora mäktiga papyrusträsk.

Mabamba swamp är ett sådant träskområde som finns med på RAMSAR listan. Idag kom vi dit tidig förmiddag och fick följa med en guide och hans medhjälpare i fyra kanoter. De tog oss igenom smala kanaler där vi kunde se och studera växt och djurlivet så väl som de fiskare vi mötte som paddlade liknande kanoter. Istället för zebror och gnuer såg vi gulnäbbade änder och långtåade vipor. Istället för lejon såg vi en träskosnäbb.

Denna verksamhet ger jobb till ett antal familjer som hade sina bostadshus och affär vid landningsplatsen där kanoterna for ut ifrån. Ett bra exempel på ekoturism.

Entebbes botaniska trädgård

När man kommer till Uganda och har varit på resande fot i 24 timmar är det ganska skönt att få ta en lugn promenad på en vacker plats. Då passar det att gå till Entebbes botaniska trädgård. Där får man en kunnig guide som visar en runt och man får se ett tvärsnitt av afrikanska träd som man kan hitta i Uganda.

De gröna markattorna går fritt och bär sina små ungar på magen. Har man tur får man se en svartvit västlig guareza eller ”colobus monkey” som den heter på engelska. Vi såg en sådan flock när vi kom in i ”Tarzanområdet” dvs den lilla rest av regnskog som finns i parken och där en av de första Tarzanfilmerna spelades in.

I kanten av ett skogsområde spänner ”golden orb spiders” sina nät. De kan bli decimetern långa.

Överallt hittar man olika fåglar som Ross turako, afrikansk gonolek, svartvit hornkorp och bronsmanikin mfl.