Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

CreatLearn

Idag publicerades det en artikel i Barometern om min undervisning i naturkunskap. När jag kom till jobbet och gick in på min mail fick jag en intressant rapport från Kalmar kommuns kulturchef Björn Samuelsson som läst artikeln. Det var en rapport från projektet CreatLearn som haft som syfte att skapa kreativa lärmiljöer och arbeta med temat ”civilkurage”. Det handlade om det som jag skrivit om i flera dagar på min blogg här: kulturens betydelse för lärande.

Rapporten tog upp flera goda exempel. Först Guldborgssund i Danmark där man använt kultur för att motivera bättre lärande. Den metod man använde heter ”Forumteater”.

I Tyskland, Rostoc county council, arbetade man med ett skolprojekt som gick ut på att utveckla ”Det kreativa lärandet” i trettio workshop. Det kunde handla om såväl trumkurser som mediakurser mm.

I Klaipeda distriktet i Litauen arbetade 300 elever på fem skolor gemensamt i ett scenprojekt. De producerade föreställningen Sandbox Citizens. Klaipedaprojektet har också använt sig av tidsresor som pedagogisk metod tillsammans med Länsmuseet i Kalmar.

I Kalmar arbetade man med civilkurage ämnesövergripande.

Musikens makt

Ett av mina favorit föredrag på TED talk är Benjamin Zanders föreläsning om musik och passion. Med mycket humor förklarar han det som är så svårt att sätta ord på: musikens makt.

En annan fin TED föreläsning är Michael Tilson Thomas om musik och känslor genom tiderna.

Itay Talgam visar hur olika sätt att dirigera hänger ihop med olika ledarstilar.

Insikter under intervjuer

För ca 15 år sedan blev jag intervjuad på ett kafé i Vasastaden i Stockholm. Jag hade lett ett visionsarbete på Södermalm och journalisten från radioprogrammet Tendens ville veta hur jag tänkte kring allt vad det gällde visioner. Vi satt nog i två timmar och pratade och jag minns att jag fick en viktig insikt om mitt liv under just den intervjun. En insikt som jag ofta sedan dess har tänkt på då och då.

Efter att ha blivit djupintervjuad förstod jag att ”lärande” varit viktigt i hela mitt liv. Ska man hitta ett ”nyckelord” eller ”essens” i mitt liv så är det just det. Kanske inte så konstigt när jag nu valt läraryrket men det har varit viktigt långt innan jag blev lärare. Från det jag varit liten har nästan allt jag gjort handlat om någon form av lärande eller att lära ut. Det är därför min blogg också har rubriken ”Att föra kunskapen vidare”. Det är det tema som följt och följer mig genom livet.

Idag var det dags för ännu en intervju på ett café i Vasastaden. Eller rättare sagt i Vasastadens utkanter. Eftersom jag blivit nominerad till guldäpplet ville en journalist prata med mig och vi bestämde att ses i närheten av Odenplan på ett lugnt och relativt tyst café. Vi satt i två timmar. Ingen av oss kände någon stress och samtalet flöt på. Det är märkligt vad saker kan bli klarare när man förklarar något för någon annan och berättar fritt ur hjärtat.

Några insikter som jag fick var vad som behövdes för att jag skulle kunna ändra min undervisning och köra utan prov, lärobok och föreläsningar dvs gå över i ett nytt undervisningsparadigm.

Först var det viktigt att jag fick höra en vision om den framtida undervisningen och att jag tog till mig den och såg möjligheter i dess förverkligande. 

Möjlighet att få arbeta med den på arbetstid var också viktigt. Jag fick mitt utvecklingsprojekt från rektorn som gjorde att jag fick lite tid och andra resurser för att komma igång.

Min egen upptäckarlust och nyfikenhet var en drivkraft som drev mig vidare.

Genom att bjuda ner ämneskollegor som kom ner till oss och berättade om hur de ändrat sin undervisning med hjälp av digitala verktyg gjorde att jag fick konkreta tips.

Att få vara med i ett forskningsprojekt med Mats Lindahl från Linné´universitetet gjorde att jag hade en trygghet när jag provade helt nya sätt.

”Skapa bok funktionen” på Wikipedia gjorde att jag vågade att lämna läroboken. Hur man använde den hittade jag på Linn Gustavssons blogg.

Att följa andra lärares bloggar och tweetar har varit viktigt för att få kunskap om nya verktyg och arbetssätt.

Daglig träning

Den här bloggen var tänkt som ett tidsdokument över ett år i en lärares liv som är mitt i paradigmskiftet mellan det traditionella sättet att undervisa och ett nytt sätt som den digitala utvecklingen gjort möjlig. Men oavsett vilken metod eller arbetssätt man använder är den dagliga motionen och träningen en viktig del för att orka med.

Jag försöker att träna en timme om dagen på mitt gym. Jag går på ett gym som heter Nordic Club men som skall byta namn till Wellnes studio.

Idag tränade jag body pump. Det är ett grupp-pass där man jobbar med skivstångsövningar till musik. Andra dagar går jag på gruppdanserna Sh´bam, Body jam och Zumba fitness. Någon gång emellanåt tar jag ett spinningpass eller ett pass i Global Yoga.

Förutom gymmet försöker jag att komma ut varje helg åtminstone i några timmar i naturen. Då blir det oftast fågelskådning på Öland. Men ibland tar jag mig en tur till Bottorp eller Vesslö vassar och Värsnäs på Kalmarsidan. Det kan också bli en skogspromenad i Böleskogarna utanför Rockneby.

Skulle jag inte göra den träningen skulle jag nog inte orka med lärarjobbet.

ISTE 2013: Gamification & Jane McGonigal

Ibland känns det som om området ”utbildning” är som ett landskap man går omkring i och har lärt känna en hel del ställen i. Men ibland så öppnas ett helt nytt landskap framför en. Man presenteras för något nytt man inte sett eller hört om tidigare och man ger sig ut på en upptäcksfärd i nya marker. Så var det när jag hörde Alastair Creelman prata om e-learning på en kompetensutvecklingsdag på Linnéuniversitetet höstlovet 2010. Det han sa då var något helt nytt för mig och det har gjort att jag nu sedan dess varit ute på en upptäcksresa i det nya utbildningslandskapet. En resa som fört mig till USA och ISTE två somrar i rad.

Föredraget av Jane McGonigal om spel och dess betydelse för elever, människor och vårt samhälle var också ett sådant tillfälle. Hon visade mig ett nytt område inom utbildning som jag inte varit intresserad av och inte vetat något om tidigare. Hon fick mig att förstå att detta med spel är något vi lärare har väldig nytta av att veta något om och att använda oss av. Spel kan också vara en viktig pusselbit i processen att rädda vår jord undan miljöförstörelse och sociala problem.

McGonical berättade att det finns ungefär 1 miljard människor på jorden som spelar dataspel. Det borde vara många fler menade hon!

99% av alla pojkar i USA  under 18 år spelar regelbundet minst 13 timmar per vecka. Siffrorna för flickor är 94 % och 8 timmar per vecka.

För att förstå den stora mängd av tid som läggs ner på spel tog hon upp Wikipedia som ett exempel. Det har tagit ca 100 miljoner timmar att skriva Wikipedia som den ser ut nu. Det är ungefär den tid som människor lägger ner på spelet ”angry bird” i tre veckor. Hela Wikipedia skulle kunna skrivas om varje vecka om alla som spelar dataspel la ner de timmarna på artikelskrivning i Wikipedia istället.

McGonical har doktorerat på dataspel och varför människor får ut så mycket av att spela det. Hennes mission är nu att få ut informationen om det goda som man får av spel och att kanalisera den energi och fokus som spelandet ger upphov till att lösa världsproblem.

Hon har visat i sin forskning att spelande bl.a. ger upphov till 10 positiva känslor:

  1. Kreativitet
  2. Nöjdhet
  3. Förundran
  4. Upprymdhet
  5. Nyfikenhet
  6. Stolthet
  7. Överraskning
  8. Kärlek
  9. Lättnad
  10. Glädje

När vi inte kan finna dem i vår vanliga värld kan vi få dem från spelandet och det kan göra att vi klarar av den ”vanliga världen” bättre. Ungdomar som spelat spel som innebär att man måste samarbeta för att klara dem samarbetar bättre än ungdomar som inte spelat spel.

Spel tränar förmågan att klara av misslyckande och svårigheter, sk resiliens.

Spel ger ett engagemang som skolan bara kan komma i närheten av. McGonical visade att  elevernas engagemang i den amerikanska skolan sjönk från 76 % i ”elementary class” till 44% i ”high school”. Kan man kanalisera det engagemang som ungdomar visar i spel till skolan kan man som lärare åstadkomma mycket.

McGonigal

I hennes bok ”Reality is broken” beskriver hon en skola i New York som byggt upp sin läroprocess och organisation utifrån hur spel fungerar. Den heter ”Quest to learn”. Hela hennes bok är en mycket intressant läsning där hon punkt för punkt visar vad spel kan ge människor och hur man kan designa dem för att få igång positiva processer i samhället. Jag håller på att läsa den och lär mig för varje kapitel något som jag kan ha nytta av när jag skall lägga upp mina läroprocesser till hösten.

McGonigal arbetar med att göra spel som på olika sätt sätter igång positiva processer i samhället. Hon har gjort ett spel för samhällen i Afrika som heter ”Evoke” där hon får människor att sätt igång ”sociala företag” som annars inte skulle ha startat. Hon fick hundratals barn i New York att skriva en bok om olika sätt att påverka historien med ett annat spel. Hon har också gjort spel för att få igång arbete mot klimatförändringar. Vad händer när ”peak oil” har skett och oljan tar slut? Det var temat för ett spel som engagerat hundratals människor.

Hon är också forskningsledare för spelforskning på ”Institute for the future” i Palo Alto.

Vill man sätta sig in i hennes arbete är det bra att börja med hennes blogg: ”you found me” Där finns hennes viktigaste videos med intervjuer och föredrag inlagda. Hon har gjort två TED talk t.ex. I ett av dem utgår hon från vad människor ångrar på sin dödsbädd och visar hur spel kan berika en människas liv på så många olika sätt.

Kanotrugby

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14 

 

 

 

Radion som öppen lärresurs: Ligga med P3

Vi har nu avslutat avsnittet om sex och samlevnad i Naturkunskap 1b. I detta avsnitt har en av mina ambitioner varit att presentera och låta eleverna få ta del av bra öppna lärresurser i ämnet. Jag vill att de skall ha bra sidor som de kan gå till de närmaste åren för att hitta fakta och få insikter.  I vårt projekt ”Radion som öppen lärresurs” fick jag tips av Yasmine El Rafie om P3:s program inom sex och samlevnad: Ligga med P3. De har både en hemsida och facebooksida om man vill följa det som de tänker ta upp i sina program.

En av de första uppgifter som mina elever fick var att gå igenom Ligga med P3:s arkiv av radioprogram i olika ämnen och lyssna igenom ett program som har ett ämne som de tycker ungdomar i deras ålder bör veta. De skulle också göra en kort recension av programmet där de talade om vad det handlade om och varför det kan vara viktigt för ungdomar att lyssna på programmet.

På detta sätt fick ungdomarna en översikt av vad det finns för olika ämnen som programmet tagit upp och både jag som lärare och eleverna får en insikt i vilka program och ämnen som dagens elever tycker är intressanta. Vi har sammanställt vilka program de tog upp och alla deras kommentarer. Denna sammanställning, där alla mina klassers kommentarer blandats och skrivits utan namn, läggs ut på vår gemensamma lärplattform.

Här skall jag visa de program som de tog fram och hur många elever som tipsat om just det programmet. Min kollega Anders Alinder har hjälpt mig att sammanställa allt:
- Robert tipsar om sexställningar (8 elever)
- Sexuella trakasserier på jobbet. (5 elever)
- Kyssar, kyssar, kyssar! Hur är den ultimata kyssen? (3 elever)
- Vad fan är en stark kvinna? (3 elever)
- Svårt att slappna av vid sex (3 elever)
- Sex på jobbet – men var? (3 elever)
- Jag har problem med min ”bullkuk” (2 elever)
- Han hade klamydia och gonorré samtidigt (2 elever)
- Musiken som är bäst att ha till sex (1 elev)
- Sexställningar (1 elev)
- Samtalet om knullkompisar (1 elev)
- Drömcoach tolkar dina sexdrömmar (1 elev)
- ”kolla blatten, värsta horan” (1 elev)
- Hur har jag säkrare oralsex? (1 elev)
- Jag kommer för tidigt (1 elev)
- Sex i rullstol (1 elev)
- Ensamhet, han får aldrig ligga (1 elev)
- Vägrade fatta att jag blev dumpad (1 elev)
- Taxichauffören: Jag vill följa med dig hem, jag betalar.(1 elev)
- Hon fick blodpropp och tappade sexlusten (1 elev)
- Jag har haft sex med 200 personer (1 elev)
- Vem fan var den där Valentin? (1 elev)
- Hon blev sexuellt trakasserad av två ordningsvakter (1 elev)
- Vaktmästaren kom med ovälkomna inviter (1 elev)
- LMP3-Simon är HIV positiv v19 (1 elev)
- Lilla gumman har du ingen humor (1 elev)
- Imorgon kanske EU förbjuder porr (1 elev)
- Tretton år efter våldtäkten (1 elev)
- De vill ha mig på grund av min hudfärgen (1 elev)

Hälsa och SSI

I min undervisning i naturkunskap försöker jag att undervisa med SSI (Socioscientific issues); etiska dilemman. Det är också en del av Linnéuniversitetets forskning inom samma ämne och ämnesdidaktikern Mats Lindahl följer min och min kollega Daniel Åkerbloms undervisning sedan ett och ett halv år tillbaka.

Läsåret började jag med ett hälsoarbete för eleverna. Vi delar in eleverna från första början i basgrupper med 4-5 personer i varje grupp. Dessa grupper fick i uppgift att fördjupa sig i inom ett område av hälsa. De kunde välja på kost, sömn, träning, tobak, alkohol, droger, konumtion och en grupp även sex.

De får själva bestämma vilka frågeställningar de skall undersöka men de skall titta på området ur samhälls-, individ- och miljöperspektiv.

De skall göra en undersökning och få in den i den rapport de sedan skriver. De flesta gör en enkätundersökning men även olika träningsmetoder kan t.ex. också testas i verkligheten och redovisas.

Som ”lärobok” använder de internet och söker efter fakta på hemsidor och i bloggar Eleverna skriver sin rapport tillsammans i ett Goggle Drive dokument. Dessa Google Drive dokument samlar jag i en mapp där alla kan se allt. På så sätt kan de följa varandras arbete.

När de skrivit klart sin hälsorapport är det gruppredovisning. Alla grupper splittras och redovisar i tvärgrupper. Timmen efter gruppredovisningen är det aktuellt med en individuell redovisning. Denna gör de i en loggbok som ligger i ett Google Drive dokument. De får skriva om hur de skapar en hållbar hälsosam livsstil de närmaste 10 åren. Alla får sitta en timme och skriva på datorn. När jag sedan tittat på dem och har betygsamtal säger jag till dem att de får fylla på denna fråga under hela läsåret.