ISTE 2013

I lördags morse fick Jag och min kollega Daniel Åkerblom besked om att vi fått pengar från  Atlas konferens för att åka till ISTE 2013 i San Antonio.

ISTE står för ”International society for technology in education” och är världsorganisationen för hur man kan utveckla och använda teknik i undervisningen. ISTE startade för 34 år sedan i Oregon på ett grillparty där några personer från Oregon university fick idéen att starta en organisation för hur teknikutvecklingen kan användas i undervisning. Det var först en liten organisation men har nu vuxit och deras stora årliga evenemang är en konferens i midsommartid. Förutom detta publicerar de böcker och ger ut en tidning i ämnet och har många olika intressegrupper som arbetar med olika frågor mellan konferenserna.

Vi var på förra årets konferens i San Diego. På årets konferens skall vi få vara med och har en programpunkt: Digital citizenship.

ISTE:s konferens brukar samla ungefär 20 000 lärare som kommit för att lära varandra det man utvecklat. I San Diego var det en mässa som hörde till själva konferensen men trots att den var nästan fem fotbollsplaner stor så upplevde man aldrig att tekniken tog överhanden. Det handlade mest om pedagogik och didaktik.

Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
- Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
- Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
- Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
- Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
- Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
- ”Kaospiloterna” i Århus.
- Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

Hemma hos – Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Nationellt resurscentrum_-5

En gång om året brukar det ligga en almanacka i mitt lärarfack. Den är full av tips om vad man kan göra på sina lektioner i biologi. Den kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Idag åkte jag till centret för att ta reda på bakgrunden till det och vad de har för uppdrag.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik

Britt-Marie Lidesten tar emot mig när jag hittat fram genom korridorerna på Biomedicinskt centrum i Uppsala och kommit fram till korridor 8. Där, längst in i korridoren, finns det tre kontorsrum där centret har sitt huvudkvarter. Det är kopplat till institutionen för biologisk grundutbildning vid Uppsala Universitet men har ett nationellt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Britt-Marie Lidesten

Britt-Marie Lidesten

”Centret skall ge stöd och inspiration till hela skolan från förskola till gymnasiet i ämnet biologi och bioteknik”, säger Britt-Marie medan vi fyller våra koppar med kaffe inför vår pratstund.

”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är ett av fem resurscenter i de naturvetenskapliga ämnena. Resurscentret för kemi ligger i Stockholm, fysik i Lund, teknik i Linköping och matematik i Göteborg” får jag veta av Britt-Marie. ”Resurscentret för biologi startade 2002 och hade 10 års jubileum förra året.

Centret får sina grundanslag från utbildningsdepartementet men bygger mycket av sin verksamhet på extra anslag för olika projekt. Ofta är det skolverket som beställer.

”Man kan säga att resurscentret vilar på fyra olika ben” säger Britt-Marie. ”Först har vi vår tidskrift Bi-lagan och vår almanacka. Bi-lagan kommer ut tre gånger per och är full av artiklar med tips på vad man kan göra på sina biologilektioner.

Det andra benet är våra kurser. Vi har något vi kallar bioresursdagar som är 2 dagar för gymnasielärare och 1 dag för grundskollärare. Där går vi igenom olika saker man kan göra på sina lektioner. De innehåller mycket laborationer. Vi har också haft kurser med Artdatabanken och SLU.”

Britt-Marie nämner också NO biennalerna som de anordnar vartannat år. Nu närmast kommer de att vara i Växjö i april, Umeå i oktober och Karlstad i oktober.

Det tredje benet är ett webbprojekt. Det som de har arbetet med hittills är ett projekt för klass 1-6 i grundskolan.

Fjärde benet är externa uppdrag. Ett exempel på det är att de gjorde material mm till Linnéjubileet för några år sedan. Det kan också gälla att vara remissinstans för t.ex. olika styrdokument. Det senaste projektet som de skall dra igång är en beställning från Kungliga vetenskapsakademin där de skall titta på hur skolan kan arbeta med etiska dilemman kopplade till GMO.

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Totalt är de tre personer som jobbar på centret förutom den hjälp med administrativa uppgifter som de får från institutionen för biologisk grundutbilning. Två av dessa delar på en tjänst och jobbar 50 % inom den vanliga skolan också

UNESCO – FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 2005- 2014

Året är 2002 och det är 10 år efter Riokonferensen där Agenda 21, Riodeklarationen, Klimatkonventionen, konventionen för biologisk mångfald och Skogsprinciperna togs. Det är en uppföljningskonferens i Johannesburg i Sydafrika. Göran Person har just gått upp i talarstolen. Han är en av flera stats- och premiärministrar som har ”presenter” med sig till världen. Han överraskar alla med att inbjuda till en konferens för lärande för hållbar utveckling i Sverige.

På mötet i Johannesburg beslutades det också att uppmana FN att 2005-2014 skulle vara en dekad för ”Education for sustainable development”

Det är nu april 2013 och jag sitter på Uppsala Centrals café med Carl Lindberg som varit särskild rådgivare till Svenska Unescorådet sedan 2005. Det är två år kvar av denna dekad. Vad har då skett?

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Det var Carl som tillsammans med dåvarande kollegor på utbildningsdepartementet fick ansvara för och arrangera konferensen för lärande för hållbar utveckling i Göteborg i maj 2004. Man kunde bjuda in aktörer på området från inte mindre än 75 olika länder , ca 120 av dem kom från länder som Sverige då gav bistånd till genom Sida. Man hade även bestämt att bara 120 fick komma från Sverige av de 350 delegaterna för att få en god global spridning av deltagandet. Detta blev ett av startskotten för dekaden för lärande för hållbar utveckling.

Unesco är FNs organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. Svenska Unescorådet är ett råd som har till uppgift att företräda Unesco i Sverige och samtidigt ge råd till regeringen som företräder Sverige i Unesco. Sverige bidrar med finansieringen av mycket av Unescos arbete för Education for Sustainable Development vid huvudkontoret i Paris.

Carl Lindberg blev år 2004 invald i den högnivågrupp inom UNESCO som var rådgivare till de som arbetar med frågan om lärande för hållbar utveckling inom FN organet. Han arbetade bl.a. i den gruppen med att följa upp vad som hände i de olika länderna. Totalt besökte han 25 olika länder för att främja arbetet med lärande för en hållbar utveckling.

Några Internationella initiativ

UNECE – FN:s regionala kommitté för Europa och Nordamerika tog 2005 en strategi för utbildning för hållbar utveckling.

Tyskland är ett av de länder som tidigast beslutade sig för att stödja ESD och har sedan starten arbetat mycket med att få in hållbar utveckling i sitt utbildningssystem.

Japan har också genom ett gräsrotsarbete och stöd från sin premiärminister redan vid konferensen i Johannesburg gett frågan tyngd i sitt land.

Svenska initiativ

Sverige inrättade 2007 ett ”Institut för lärande för hållbar utveckling” via Sida tillsammans med högskolan på Gotland i Visby: SWEDESD.

8 lärosäten har skapat GRESD som är en forskarskola om utbildning och hållbar utveckling som har sitt säte i Uppsala. De har 16-19 doktorander kopplade till sin verksamhet.

Skolverket har utmärkelsen Skola för hållbar utveckling” som alla skolformer i Sverige kan ansöka om att få utifrån ett antal kriterier.

Två av varandra oberoende regeringar I Sverige har i högskolelagen slagit fast att högskolorna skall främja en hållbar utveckling.

Svenska OMEP har ett projekt där man skall främja arbetet för hållbar utveckling inom förskolan.

Skåne och Västsverige har skapat ”Regional centers of Expertise”, regioner där utbildningsinstitutioner samarbetar med t ex botaniska trädgårdar och , studieförbund för att främja utbildning för hållbar utveckling. Att starta RCE över världen bestämdes i samband med mötet i Johannesburg 2002.

Början på fortsättningen

Nu är det mindre än 2 år kvar av dekaden för lärande för hållbar utveckling. 2015 går också tiden för milleniemålen ut. Nu står vi inför att ta nya tag vad det gäller hållbar utveckling på jorden. Som jag ser det så är dekaden bara början på arbetet med att utveckla lärande för en hållbar utveckling. Ett sätt för världen att få igång arbetet.

Nu återstår att lägga grunden för ett brett arbete inom alla utbildningsformer och inom alla ämnen inom undervisningsväsendet. 

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Praktisk samhällsekologi – andra året

Under det första året i KY utbildningen praktisk samhällsekologi gick vi igenom samhället i stort och tittade på de miljöanpassningsprocesser som som finns på olika nivåer i samhället och i olika typer av organisationer. Det gav också en grundläggande kunskap i samhällskunskap, ekologi och miljökunskap som man behöver för att driva dessa processer.

Det andra året fördjupades kunskaperna om miljöarbetet i företag och allt som man behöver för att förstå allt kring det.

Individ och grupputveckling
Efter det första årets visionsarbete och gruppsamverkan fördjupades kunskapen med några kurser till.

Visionsarbete 2
Här gick vi in på andra visionsmetoder än visionsbygge inifrån och kursdeltagarna fick träna på att lägga upp egna visionsprocesser i en organisation. De två första kursårgångarna fick en kursvecka med Warren Ziegler som tagit fram metoden visionsbygge inifrån.

Hälsa och friskvård
I denna delkursen tittade vi på hur man kan arbeta förebyggande med ett hälsoarbete i ett företag.

IT och kommunikation
Grundläggande kunskaper i IT och kommunikation så långt som utvecklingen kommit då. Skulle kursen gå nu skulle denna delkurs vara mycket längre än den var.

Projektledning/beställning/genomförande
För att kunna förstå och leda projekt i företag, organisationer och kommuner behövde de studerande en grundläggande kunskap i hur man leder, beställer och genomför ett projektarbete.

Företag och miljö
Här kom ett antal kursen igen som låg under ”samhälle och miljö” det första året. Nu fokuserade de på det som man behöver veta om man arbetar i ett företag.

Ekologi och miljökunskap
Här gick vi framför allt igenom utsläpp och deras inverkan på ekosystemen och de enskilda individerna

Samhällsstrukturer/Samarbetsformer/Beslutsprocesser
När denna delkurs kom tillbaka år två så handlade den framförallt om strukturer och processer inom företag.

Ekonomi och miljöekonomi
Även här var fokus på ekonomi i och runt ett företag.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Här fick de studerande lära sig grunderna i hur man gör en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljöjuridik och styrmedel
Vilka lagar som styr miljöarbetet och vilka styrmedel som finns är viktigt för en miljösamordnare att känna till.

Logistik
Genom en bra logistik kan man göra miljövinster. Därför måste en miljösamordnare känna till grunderna i detta ämne.

Miljöanalyser och mätteknik
För att som miljösamordnare kunna beställa rätt analyser i ett miljöarbete måste man känna till grunderna i detta. Denna kursen skulle framför allt ge beställarkompetens mer än att utbilda de studerande till att göra analyser.

Miljöanpassad produktutveckling
Ett företags miljöarbete inbegriper också själva produkten och hur ”miljövänlig” den kan göras.

Lärande i arbete
Det sista året var lärandet i arbete 15 veckor långt och många av de studerande fick tack vare det en rejäl erfarenhet av ett företag eller organisations miljöarbete.

Sett över landet fick ca 70 % av dem som gick en KY utbildning jobb efter sin utbildning.

Den första kursen hölls första terminen våren 1997 i Kretsloppshuset på Furulidskolan. Sen fick den flytta till daghemmet i ”Pakistan” i Aneby när den den andra årgången började på Furulidskolan. 1998 flyttade hela kursen med båda de första årgångarna ut till det nybyggda Ekotopia strax söder om Aneby. Lokalerna där var de finaste utbildningslokaler som jag undervisat i. Den lilla hörsalen var fantastiskt att få föreläsa i. Kontoren var också bland de bästa jag suttit och arbetat i. Allt var i stort sett gjort i trä inomhus. Den sista kursen gick ut 2003. Efter det såldes Ekotopia.

Det var nu tio år sedan utbildningen slutade. Varför tar jag då upp den nu igen? Jag tror att en modern variant av detta upplägg skulle passa i några av de skolor i Uganda  som vi samarbetar med. Där ligger de mycket närmare målet att bygga ett lokalt hållbart samhälle. Nästan alla, på landsbygden i alla fall, har ett trädgårdsjordbruk som skulle passa utmärkt för permakultur. Våra studiebesök på VI-skogen i Masaka visar att det går att göra mycket i den riktningen och att det gör resultat. De har nästan obegränsat med sol som kan bli deras viktigaste energikälla. Det finns en ”spirit” av gemenskap att lösa problem tillsammans inbyggt i deras kultur. De har också ett levande kulturliv som kan användas som livsinspiration och källa till att sprida kunskaper. Sen har de naturligtvis andra problem som inte vi har men genom internationella standarder på miljöområdet och det sociala området tror jag utvecklingen kan gå framåt.

Att djupse

Tidigare i min blogg har jag (10 februari) och Eva Grundelius (18 februari) skrivit om ”hållbart lärande”. Det bygger på fyra förmågor som rätt använda kan bidra till en god lärprocess: att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna och djupfråga. Jag har de senaste dagarna kommit fram till att det finns en till förmåga som man kan lägga till de fyra: att djupse.

Att djupse får inte förväxlas med djupseende som betyder att se tredimensionellt eller ”att varsebli omgivningens tredimensionella struktur”. Det är inte helt enkelt att beskriva vad djupse innebär eftersom det måste erfaras genom det sätt som man ser omgivningen på. Men här är några försök i alla fall.

Djupse gör du när du helt koncentrerat betraktar ett föremål eller din omgivning. När du ”ser när du tittar”. Du kan t.ex. växla mellan att se själva föremålet och formerna som finns i ”tomrummen” runt föremålet. När du tecknar så tränar du att djupse, dvs att medvetet betrakta det du skall rita av och sedan göra en avbildning av det på ett papper. Den iaktagelseprocess som du då måste gå igenom för att kunna göra detta skulle man kunna kalla för att ”djupse”.

Man använder också förmågan att djupse när man artbestämmer ett djur eller en växt. För att vara säker på vilken art det är när man första gången ser en art måste man noga iaktta färg, form mönster eller beteende.

Förmågan att djupse använder man också när man skall göra observationer. Att observera är den första fasen i det vetenskapliga arbetsättet som Aristoteles tog fram. När man sedan observerat skulle man enligt honom strukturera det man sett och sedan göra en analys.

Vetenskap och att djupse gick hand i hand i både konstens och vetenskapens historia. Ett av de tydligaste exemplen på det är Leonardo da Vincis livsverk. Där var själva observationen förutsättningen för det vetenskapliga arbete han gjorde när det t.ex. gäller människokroppens byggnad. För att kunna göra de tekniska konstruktioner som han gjorde var han tvungen att ha en så riktig bild av de ingående delarna som möjligt också.

Att djupse är alltså en viktig förmåga hos såväl de första som dagens forskare och konstnärer.

Det är genom att t.ex.utföra bildkonst som vi tränar vår förmåga att djupse. Det tränas inte av att ”klistra in” bilder i ett dokument. Här har vi en förmåga som jag tror måste tränas utan datorer i verkligheten med papper och penna. Men när man väl tränat upp förmågan så har man nytta av den också om man skapar bilder i datorn.

Socioscientific Issues i den naturvetenskapliga undervisningen

Idag gästbloggar didaktikforskaren Mats Lindahl från Linnéuniversitetet:

Forskare inom naturvetenskaplig didaktik började 80-talet att använda benämningen ”Socioscientific Issues” (SSI) i syfte att föra fram det väsentliga i att diskutera relationen mellan teknisk utveckling och dess påverkan på samhället. Fram till denna brytpunkt hade man beskrivit användningen av naturvetenskaplig kunskap och utveckling som oproblematisk. Inte minst miljöproblemen krävde ett annat sätt att beskriva verkligheten. SSI är numer ett stort forskningsområde och användningen av SSI i skolor runt om i världen blir allt vanligare.

Med hjälp av ”Socioscientific Issues” (SSI) kan man utveckla sin undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. SSI är en benämning på aktuella och framtida dilemman som uppstått genom att utveckling av naturvetenskap och teknologi kommit till användning i samhället. Undervisning med hjälp av SSI innebär att man återkommande skapar undervisnings-situationer där värden, känslor och moraliska dilemman står i centrum tillsammans med naturvetenskaplig kunskap.

Typiskt för ett SSI är att det inte har en enda lösning. Det gör dem till en början svåra och kanske frustrerande för eleverna att arbeta med, men detta uppvägs av att de tillåter kreativitet och att eleverna får använda och pröva sina personliga upplevelser och ställningstaganden.

SSI engagerar eleverna men har inte som huvudsyfte att öka intresset för naturvetenskap, utan syftar till att ge eleverna möjlighet att utifrån sitt eget perspektiv engagera sig i frågeställningar och att i bl.a. gruppdiskussioner få chansen att möta andras perspektiv.

Genom att arbeta med verkliga problem, sådana man brottas med i samhället, så blir kunskaper, moral och värden både verktyg och objekt för lärande. Istället för att slå fast det enda rätta utvecklar eleverna sin förmåga att förstå olika sidor av komplexa problem, liksom förmågan att aktivt delta i diskussioner om dilemman som kan behöva en temporär lösning.

Eftersom eleverna både får förbereda sig för och genomföra gruppdiskussioner och debatter ökar de sin förmåga att argumentera – en förmåga som är nödvändig för ett framtida deltagande i samhällsdebatten.

SSI inom sådana områden som hälsa och livsstil, genteknik, sex och samlevnad, biologisk mångfald samt teknikutveckling relativt hållbar utveckling kan vara mycket fruktbara. Användning av genteknik inom det medicinska området ger t.ex. stora möjligheter att engagera sig i den kunskap som ligger bakom nya möjligheter att rädda och förändra människor liv, samtidigt som frågeställningar som påverkar vår människosyn dyker upp: vad ska betraktas som sjukt? Hur ska man kunna avgöra vilka liva som ska räddas eller förändras? Hur kan man värdera djur, embryon och celler i förhållande till en människa?

Länkar:

http://serc.carleton.edu/sp/library/issues/what.html

http://www.civnet.org/2010/03/teaching-citizenship-through-science-socio-scientific-issues-as-an-important-component-of-citizenship/

http://faculty.education.ufl.edu/tsadler/IRSSI.pdf

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course39301/published/1298318358598/resourceId/15211173/content/Socio-scientific%20issus.pdf

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9140681238

Bakgrunden och mellanrummens betydelse

När psykologen Carl Gustav Jung skulle beskriva och förstå europén gjorde han inte det fullt ut för än han kommit till Afrika och fick lära känna en annan kulturs människor. Då, när han fick en annan bakgrund till europén, framträdde dragen tydligare.

Så har det också varit för våra elever på Global profil. De har lärt sig och förstått mycket om sin egen kultur genom att få uppleva vardagen i Uganda eller Sydafrika.

Det är därför en längre resa bort från det egna kan ge så mycket insikter.

När vi skall försöka lära våra elever något så kan vi försöka att ändra bakgrunden på olika sätt. Då framträder det vi vill visa tydligare och på olika sätt. Om man skall måla av ett stilleben får man en sannare bild av det man målar av om man gör olika tavlor med olika bakgrund. Det man vill visa framträder tydligare för varje bild.

Mellanrummen har också betydelse. Mitt arbetsrum ligger på tredje våningen i min skola. Jag går säkert upp och ner till och från personalrummet fem gånger om dagen. Jag möter alltid en massa elever då. Under åren har jag förstått hur viktiga dessa möten är i korridorerna och trapporna. Jag hälsar alltid på alla jag möter. Småpratar gärna: ”hur gick det på matchen?”. Gjorde du några mål?”. ”Förstod ni läxan”. Frågor och korta påståenden kan bli många under en dag. Men det är genom dessa korta och vardagliga möten jag bygger upp en relation med eleveran. Detta har jag sedan nytta av på lektionerna. Då är jag en människa för dem och inte bara en lärare. De ger mig ett förtroende som gör att jag kan vara ärligare mot dem när jag ger dem formativ bedömning.

Eleverna påverkas och utvecklas mycket av varandra också. Vilka som går i klassen kan ha stor betydelse för eleverna. ”Kamrateffekten” kallas det fick jag lära mig när Ibrahim Baylan gästade Kalmar förra veckan. När jag gick i gymnasiet var nästan en tredjedel fältbiologer. Detta stärkte givetvis intresset för biologi i mig.

Det som sker mellan lektionerna betyder alltså mycket för trivsel och lärande. Precis som pauserna mellan tonerna gör att det blir fin musik! Bryter man av en termin med en studieresa till något intressant ställe eller gör en vildmarksresa blir hela terminen bättre.

När jag undervisar med socioscientific issues (SSI) får jag både en bakgrund till det naturvetenskapliga fenomen som jag skall försöka förklara och bra mellanrum mellan all naturvetenskaplig fakta. Det eleverna skall lära sig sätts in i en relevant situation och en förståelse för var kunskapen hör hemma i vardagen och samhället gör att den känns mer meningsfull.

MOOC

MOOC står för ”Massiv open online course” och är en kurs som drivs via nätet och kan ha tusentals med studerande. De första startade 2008 inom den öppna lärresurs rörelsen. 2012 var det år då de slog igenom i en större skala. De mest kända organisationerna som tillhandahåller MOOC är Coursera, Udacity och edX. En av de största MOOC som genomförts var Stanford´s kurs i artificiell intelligens som hade 160 000 deltagare. Vem som helst får delta i en MOOC utan kostnad. Om man inte vill ha ett utbildningsbevis och poäng vill säga. Då får man betala en mindre summa.

Det har redan hunnit utvecklas olika typer av MOOC. cMOOCs är nätverkskurser där deltagarna är med i lärogrupper där man ofta bloggar eller skapar olika projekt. Dessa kurser är ofta inte så stora. xMOOCs däremot kan ha tiotusentals deltagare. Dessa är mer innehållsstyrda och kan examineras av t.ex. självrättande prov eller liknande. De är mindre kollaborativa än cMOOCs.

Här är några MOOC kurser i hållbar utveckling:

Introduction to sustainability
https://www.coursera.org/course/sustain

Sustainable Agricultural and land management
https://www.coursera.org/course/sustainableag

Global sustainable energy: Past, Present and Future
https://www.coursera.org/course/globalenergy

Sustainability of food systems: A global lifecycle perspective
https://www.coursera.org/course/globalfoodsystems

Sustainability leaders series
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/sustainability-leaders-series/id598283109?mt=10

Global problem of Populationgrowth
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/global-problems-population/id341651979?mt=10

Key trends in Africa
https://itunes.apple.com/se/course/key-trends-in-africa/id600065429

Endeavor´s Sustainable Economics Developments
http://www.academicearth.org/lectures/endeavors-sustainable-economic-developments

Här är några andra exempel på MOOC:
Learning Open Educational Resources: loer12.wikispaces.com
Connectivism and Connected Knowledge: cck12.mooc.ca
Exploring Our Digital Footprints Together: digifoot12.wikispaces.com

Här är adresserna till de största organisationerna som tillhandhåller MOOC:
Udacity: www.udacity.com
edX: www.edx.org
Coursera: www.coursera.org

Litteratur
Fasimpaur, Karen (2013): Massive and open. Learning and Leading with Technology. ISTE.